Noria Manouchi

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.

Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.

Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.

Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.

Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.

Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.

Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.