Fredrik Malm

Fru talman! Vi har nu att debattera kanske det viktigaste utgiftsområdet i hela statsbudgeten, nämligen det som handlar om utbildning och forskning.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och även klargöra att jag nu talar om Liberalernas politik för hela utgiftsområdet.

Fru talman! Den senaste Pisamätningen kom förra vintern. Den visade på det största kunskapstappet för svenska skolelever någonsin. Var fjärde elev kan inte läsa ordentligt. Fler än 61 000 niondeklassare har blivit underkända i läsförståelse de senaste nio åren. Varje år lämnar nästan 20 000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program.

I veckorna kom undersökningarna Piaac och Timss, där man bland annat har undersökt matematikkunskaper hos grundskoleelever och även vuxnas läsförståelse. Här ser vi faktiskt ljusglimtar, och det är bra. Sverige presterar förhållandevis bra i de här undersökningarna. Dock lämnar de en viss besk eftersmak. Vi är ett av de länder som är sämst på att kompensera för elevers hemförhållanden. Likvärdigheten är för dålig, och det kompensatoriska uppdraget misslyckas vi ofta med i Sverige.

Fru talman! Universitetslärare larmar om att studenter som antas till landets topputbildningar har svårt att ta till sig kurslitteratur. De vittnar också om bristande kunskapsförmedling i det svenska skolsystemet.

Hur hamnade vi då här? Jo, fru talman, för en 30-35 år sedan gjordes mycket stora förändringar i svenskt skolväsen som sammantaget har inneburit att vi står lite sämre rustade i dag. Vi har sett fallande kunskapsresultat till följd av de här förändringarna. Lärarnas status har försvagats, och vi ser betydande ordningsproblem i svensk skola. Det här är en följd av många av de reformer som gjordes i början av 1990-talet och även i slutet av 1980-talet - kommunaliseringen, friskolereformen, målstyrningen, den nya så kallade moderna pedagogiken och mycket annat.

Fru talman! Den här regeringen försöker nu vända utvecklingen. Vi lägger om skolpolitiken till att fokusera mer på faktakunskap, särskilt i de unga åldrarna.

Alltför länge har Sveriges elever utsatts för experiment utan vetenskaplig förankring. Tanken har ofta varit god, men resultaten har blivit förödande. Så kallad lyssneläsning har blivit en etablerad lärandeform där eleverna helt enkelt ska lyssna på texter i stället för att lära sig läsa. Det är ett oerhört svek, fru talman, särskilt mot de elever som behöver skolan mest.

Vi gör nu om skolans läroplaner. Kursplaner ska lägga större vikt vid faktakunskaper och att grunderna sitter. Det kommer att hjälpa alla elever.

Sju av tio barn har en skärm i stället för en bok vid läggdags. Var tredje förälder bråkar om skärmtid. Det är inte konstigt att många oroar sig över att barns liv äts upp av sociala medier. Vi måste våga sätta gränser, särskilt i skolan.

För att mota läskrisen går vi nu från skärm till pärm i svensk skola. Eleverna får ordentliga läroböcker och riktig skönlitteratur. Vi försöker fasa ut distraherande skärmar från undervisningen. Den tidigare regeringen hade ett mer okritiskt förhållningssätt och en övertro på digitala läromedels potential.

Fru talman! I budgetpropositionen för 2023 avsatte vi medel och införde ett statsbidrag för inköp av riktiga böcker. I år landade det på 658 miljoner kronor. Den satsningen stärks i strävan mot principen att varje elev ska ha en lärobok per ämne. Vi har drivit igenom lagstiftning om att alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek. Vi är fast beslutna att vända den här läskrisen.

Fru talman! Otryggheten i skolan ökar. I många klassrum är det så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig på undervisningen. Detta riskerar särskilt att drabba pojkar från studiesvaga hem. En ny statlig satsning ska underlätta för skolor att anställa fler utbildade personer som kan bidra till ökad trygghet och studiero i skolan. Det kan handla om att inrätta trygghetsteam som arbetar för lugn och ro, trivsel och trygghet i och utanför klassrummen. Det kan bidra till fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper.

Tidigare regeringar har varit rätt ovilliga att satsa på mindre grupper utanför klassrummet. Man har menat att det skulle vara exkluderande. Vi menar att det är tvärtom. Om eleverna får det stöd de behöver får alla en rättvis chans.

Fru talman! Vi vill vara tydliga med att det är läraren som bestämmer. Vi satsar därför på akutskolor där elever som stör eller skapar otrygghet tillfälligt kan placeras. Dessutom stärker vi skolans och socialtjänstens möjlighet att jobba sida vid sida för att tidigt fånga upp elever med hög frånvaro genom fler sociala team. Vi utreder också frågan om ett nationellt frånvaroregister.

Fru talman! Vi vet att tidiga insatser gör stor skillnad. Därför gör vi från och med 2028 den svenska grundskolan tioårig. Alla elever kommer att gå i tio år, och förskoleklassen kommer att bli årskurs 1. Genom att låta sexåringars undervisning följa grundskolans ämnes- och kursplaner skärps fokus på tidig läs- och skrivträning.

Vi inför fortbildning för lärare så att de genom vetenskapligt belagda metoder får bättre verktyg för att stötta elever i deras språk, läs- och skrivinlärning. Skolan är full av skickliga lärare. Det vet vi, fru talman. Men vi vet också att många lärare upplever att deras utbildning inte gett dem tillräcklig kunskap om vilka metoder för läs- och skrivinlärning som fungerar bäst. Alltför ofta baseras fortbildningen inte heller på vetenskaplig grund utan på pigga koncept som friskoleägare eller kommunpolitiker köpt in. Så kan det inte få fortsätta. Ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare kommer att införas under kommande år.

Lärarutbildningarna behöver hålla högre kvalitet. Vi har nu en utredning att ta ställning till. Den kom för några veckor sedan och föreslår höjda krav på lärarutbildningarna, både lärarprogrammet och förskollärarprogrammet. Jag välkomnar verkligen detta.

Vi vill stärka kunskaperna i svenska. Skolan kan vara en av de få platser där elever med föräldrar som inte har svenska som modersmål regelbundet möter det svenska språket. För att stärka kunskaperna i svenska avser regeringen att införa en försöksverksamhet med språkstärkande insatser för elever som har behov av intensivträning i svenska. Just nu utreds också införandet av en obligatorisk språkförskola och ett maxtak för antalet barn i förskolegrupper.

Framgent kommer riksdagen att behöva reformera även friskolesystemet i grunden. Oseriösa aktörer vars främsta målsättning är att tjäna snabba pengar har fått verka i skolans värld under alltför lång tid. Det måste få ett slut. Den enda drivkraften vi kan tolerera hos dem som driver skolor är elevernas bästa. Det måste vara utgångspunkten för alla huvudmän för skolor i Sverige.

Men det är inte bara i fristående skolor vi ser problem. Det skiljer sig också väldigt mycket mellan kommunala skolor och mellan kommuner, inte minst när det gäller hur mycket resurser man allokerar till skolan. Det skiljer 70 000 kronor per elev mellan den kommun som satsar mest på skolan och den som satsar minst. Därför utreder vi en nationell skolpengsnorm. Vi vill öka likvärdigheten.

Fru talman! Uppfinningsrikedom, innovationer och vetenskap har gjort Sverige till en rik kunskapsnation. Vi ska fortsätta tävla med de bästa i teknikutvecklingen och inte vara något lagomland. Med Liberalerna i regeringen görs därför en historisk satsning på svensk forskning. Den nya forskningspropositionen innehåller satsningar på 6,5 miljarder kronor och har fokus på bland annat spjutspetsforskning och banbrytande teknologi.

Vi satsar stort för att hänga med i AI-utvecklingen och möta behoven i klimatomställningen. Vi utvecklar svenska forskningsmiljöer för att locka och behålla de bästa forskarna. Vi prioriterar rymdforskning men också förståelsen för vilka metoder som funkar bäst i skolan för att möta läskrisen. Jag vill vara tydlig med att det är spetsforskning som gör Sverige relevant i forskningssammanhang - inte att man är lagom bra på allt.

Den här regeringen, till skillnad från de tidigare, vågar satsa på den bästa forskningen och de bästa forskarna. Sverige ska vara ett land som tilldelas Nobelpris, inte bara ett land som delar ut Nobelpris.

Fru talman! Den här skolbudgeten sätter fokus på att fler elever ska få de grundläggande färdigheterna på plats tidigt. Inget är viktigare än att alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna redan i lågstadiet. Vi har påbörjat arbetet med att ta tillbaka skolan till grunderna, där eleverna är trygga och lär sig mer. Grunderna i klassrummen och skolsystemet måste fungera; det är viktigt för alla, men särskilt för de elever som behöver skolan mest.

Fru talman! Det handlar om grunderna i skolan och om spetsforskning i världsklass. Man kan helt enkelt se när det är liberaler som styr på Utbildningsdepartementet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror förvisso att även en 16- eller 17-åring i Sverige vars föräldrar får 1 250 kronor i månaden kan vara del av ett inkluderande klassrumsklimat. Men med en extra hundralapp eller två enligt Socialdemokraternas prioritering kanske personen blir ännu mer inkluderad i klassrumsklimatet. Jag vet inte om det är riktigt där skon klämmer, om jag ska vara uppriktig. Det finns nog andra faktorer som styr huruvida elever är inkluderade i ett klassrumsklimat.

Om man skulle ställa Socialdemokraternas budgetprioriteringar på riksnivå mot deras skattehöjningar i exempelvis min valkrets, region Stockholm och Stockholms stad, tror jag inte att de faller väl ut bland barnfamiljer och personer med lite lägre inkomster. Dessutom görs det diverse avgiftshöjningar och annat.

Fru talman! Totalt sett har vi en budget som är välavvägd. Det innebär att vi kan göra en del skattesänkningar, vilket är viktigt, och att vi kan göra stora investeringar i välfärden, vilket också är viktigt. Vi gör långsiktiga investeringar i infrastrukturen i samhället. Med den nya forskningspropositionen gör vi stora satsningar på högre utbildning, excellens och så vidare. Vi gör en rad olika satsningar för att bygga Sverige starkare. Vi kommer att se framöver att Sverige också blir starkare av detta.

Fru talman! Till att börja med kan man nämna att de här stöden är generella, vilket gör att de även går till höginkomsttagare. Jag själv skulle till exempel bli en stor vinnare på de förslag Socialdemokraterna går fram med. Det ger alltså ingen direkt fördelningspolitisk profil att höja de här stöden. De går lika mycket till miljonärer som till människor med lägre inkomster.

Fru talman! Allt är en helhet när vi sätter en budget. Vi hörde till exempel i den förra debatten hur Socialdemokraterna vill dra ned med över 40 miljarder på vägunderhållet i Sverige. Det finns alltid olika prioriteringar som vi gör.

Vi anser att regeringens förslag är välavvägda när det handlar om studiestöd, studiemedel, fördelning mellan lån och bidrag och det man läser inom den högre utbildningen och även på gymnasienivå. I budgeten väljer vi att prioritera de ungdomar som läser lärlingsutbildningar, för vi ser ett särskilt behov av ökat stöd för att göra de utbildningarna mer attraktiva. Elever som läser dem kan exempelvis ha längre till skolan och därmed andra kostnader för resor och så vidare. Där gör vi alltså en ökning.

Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige är och ska förbli en kunskapsnation som bidrar med innovationer i världsklass och säkrar vårt framtida välstånd genom uppfinningar inom områden som medicin, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. En välutbildad befolkning är en av Sveriges allra starkaste tillgångar för vår konkurrenskraft och vår förmåga att upprätthålla vår välfärdsstat.

Men, fru talman, längs horisonten finns oroande trender vad gäller bildningsnivån i samhället. Pisaundersökningen från förra året pekar på en omfattande läskris bland svenska åttondeklassare. Det finns dock, ska sägas, ljusglimtar i resultaten från andra undersökningar som pekar på förbättringar i alla fall vad gäller matematik och även vuxnas förmågor. Däremot kvarstår skillnader mellan grupper, och föräldrars bildningsnivå fortsätter att ha stor inverkan på barnens livschanser.

Fru talman! Ens framtid ska inte avgöras av hur många hyllmeter böcker man har hemma utan av ens egen förmåga och ens eget driv. I detta hänseende är studiestödet helt centralt för att garantera lika möjligheter för alla att utbilda sig i Sverige.

Det här är något som mitt parti helhjärtat står bakom. Det är en viktig frihetsinstitution i den bemärkelsen att alla individer i Sverige ges möjligheten att förverkliga sig själva. Vi gör ingen åtskillnad mellan rik och fattig, och vi ska ha ett system för högre utbildning som kan lyfta fram begåvade personer oavsett bakgrund, kön, bostadsort och status.

Dagens studiestödssystem skulle jag säga fungerar bra, fru talman, och det är min bestämda mening att huvuddragen i studiestödssystemet ska ligga fast. Stödet ska vara rekryterande för kvinnor och män, oavsett bakgrund, för unga såväl som äldre och för arbetslösa såväl som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Det ska vidare vara långsiktigt hållbart, och principen är att studielånet ska betalas tillbaka fullt ut.

Vi ska fortsatta att ha ett generöst studiesystem - ett av de mest generösa i världen, bör tilläggas. Det möjliggör livsresor, och det är bra för demokratin. I en stormig omvärld och i ett hav av desinformation och påverkansoperationer är en demokrati bara så stark som motståndskraften i dess befolkning. Här är utbildningsnivån närmast en hygienfaktor för att kunna stå emot konspirationsteorier och demokratiförakt och allt annat som kan underminera vår demokrati och frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi vill ha ett samhälle, fru talman, som präglas av tolerans, humanism och upplysning. Då krävs en välutbildad befolkning och ett välfungerande skolsystem.

Här gör regeringen stora satsningar genom hela utbildningskedjan. Vi ställer om från skärm till pärm och satsar stort på riktiga läroböcker och skönlitterära verk i skolan för att mota läskrisen och de fallande resultaten i läsförståelse.

Jag är djupt oroad, fru talman, över de vittnesmål som kommer från lärosäten om att studenter även på några av landets topputbildningar inte har tillräcklig förmåga att förstå längre texter. Det är tydligt att skolan måste tillbaka till grunderna för att rusta våra elever för framtiden. Det som sker i skolan påverkar våra lärosäten och den högre utbildningen och i förlängningen hela samhället.

Fru talman! För kompetensförsörjningen och den ekonomiska tillväxten är ett öppet och generöst studiestödssystem helt avgörande. Sedan januari förra året finns ett nytt omställningsstudiestöd för att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om att säkra de kompetenser som behövs i en snabbt föränderlig ekonomi.

Intresset för det här stödet har varit mycket stort, och det är ju jättebra. Intresset har varit betydligt större än man beräknade att det skulle vara. Systemet ska vara fullt utbyggt år 2026, och enligt det den här kammaren beslutar om när vi allokerar resurser i budget kommer det att uppgå till en bit över 7 miljarder kronor.

Många kommer nu att få möjlighet att ställa om och vidareutbilda sig, och personer som beviljas det här stödet kommer att kunna få upp till 80 procent av lönen till en viss nivå för att kunna ställa om under som mest 44 veckor.

Omställningsstudiestödet är en ny reform. Det är resultatet av den uppgörelse som fack och arbetsgivare ingick för några år sedan. Men när det är ett nytt system och en ny reform finns alltid risken att allt inte blir perfekt från början, och det såg vi tydligt. Handläggningstiderna sköt i höjden - många väntar fortfarande på besked.

Det är den här regeringens ambition att öka handläggningstakten. Vi gjorde förändringar i april detta år, och vi antog nyligen propositionen Ett effektivare omställningsstudiestöd för att förenkla bestämmelserna och öka handläggningstakten för omställningsstudiestödet. I budgeten för nästa år får också Centrala studiestödsnämnden, CSN, ytterligare 50 miljoner kronor i sitt förvaltningsanslag för att klara av den här stora ärendemängden. Det är väldigt angeläget att den här handläggningen blir effektivare också i och med att stödet nu byggs ut och fler och fler kommer in i omställningsstudiestödssystemet.

Fru talman! Jag blir lite fundersam. Socialdemokraterna styrde Sverige i åtta år. Man lade fram två lagstiftningsprodukter ett halvår före det senaste valet. De produkterna var så ogenomarbetade att en majoritet i riksdagen inte kunde bifalla propositionerna. De liknade någon form av valpamfletter för Socialdemokraterna. Man valde inte ens att diskutera frågan med Liberalerna och Centerpartiet för att hitta en lösning. Det var ett så undermåligt arbete av Socialdemokraterna på Utbildningsdepartementet att vi inte kunde stödja dessa lagförslag.

Den här regeringen utreder nu för att kraftfullt reglera friskolesektorn i Sverige, men jag välkomnar att Socialdemokraterna säger att detta är viktigt. Om jag tittar bakåt i tiden hade jag nog ändå sett framför mig att det skulle kunna ha hänt lite mer de senaste åtta åren. Det har ju varit en guldålder för koncernerna som Socialdemokraterna kritiserar så hårt. Man gjorde dock inget åt dem. Den här regeringen är mycket seriös när det gäller att göra det nu.

(Applåder)

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att vi behöver reglera svensk skola ytterligare. Det är en följd av de reformer som gjordes på 90talet, som jag beskrev i mitt anförande. De har inneburit en kraftig decentralisering och avreglering av svensk skola. Genomför man sådana reformer får man stora olikheter. Den här regeringen är mycket ambitiös och energisk när det gäller att åtgärda detta och vända den här utvecklingen.

Socialdemokraterna satt i regeringsställning i två mandatperioder, alltså åtta år, och större delen av tiden tillsammans med Miljöpartiet. Det kom inga kraftiga regleringar av friskolesektorn då. De kommer i stället att komma nu. Vi utreder detta. Det handlar om ägarprövning, frågan om vinst och mycket annat.

Förslagen i det betänkande om skolbibliotek som vi har att debattera i dag skulle innebära att både kommunala och fristående huvudmän skulle behöva prioritera upp sin skolbiblioteksverksamhet. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Fru talman! Vi har en läskris i Sverige. Var fjärde högstadieelev kan inte läsa ordentligt, och våra toppuniversitet larmar om att studenter inte längre kan ta till sig längre texter. Vi riskerar att fostra en generation funktionella analfabeter som kommer att ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och delta i det demokratiska samhället och som är oförmögen att realisera sina friheter och leva upp till sina samhälleliga skyldigheter. Det behövs kort och gott mer fokus på läsning i svensk skola.

Skolbiblioteken är kanske viktigare än någonsin. Ändå ser tillgången väldigt olika ut på olika håll i landet. I propositionen framför oss och betänkandet vi nu har att behandla ingår lagändringar för att alla elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Jag tar mig friheten att läsa direkt ur betänkandet.

Regeringen föreslår, fru talman, "ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Det ska definieras vad som avses med skolbibliotek och dess ändamål ska tydliggöras. Med skolbibliotek ska avses en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen."

Man kan givetvis tycka att det här borde ha reglerats för länge sedan. Men nu gör vi det, och det är nödvändigt.

Fru talman! Efter mer än ett decenniums digital ökenvandring där man formligen vräkt skärmar över eleverna i den svenska skolan vet vi nu att det har varit fel. Enligt Icils är det nästan hälften av eleverna i årskurs 8 som inte har grundläggande digital kompetens trots allt detta.

Stärkta skolbibliotek

I Finland har man inte gjort på samma sätt. Där är resultaten snarlika, vilket pekar på att den svenska digitaliseringsivern inte har lett till de resultat man hoppats på.

Argumentet att vi behöver hänga med i samtiden var kanske ett av få argument som fanns kvar för att digitala hjälpmedel skulle vara så dominanta i klassrummen, men forskning visar nu mycket tydligt att skärmtid har negativa konsekvenser för barn. Den bidrar till försämrad inlärning, sämre språkutveckling och koncentrationssvårigheter. Vi vet att barn lär sig bäst med riktiga böcker och av att skriva med papper och penna, men läsningen har trängts undan i skrollandets tidsålder.

Den här regeringen är tydlig med att vi måste gå från skärm till pärm, väcka läslusten hos fler barn och unga och vända läskrisen i Sverige. Det görs bland annat genom riktade statsbidrag för riktiga skolböcker och skönlitteratur, genom att skrota den digitaliseringsstrategi som avsåg att ytterligare öka mängden skärmar i skolan och genom att reformera lärarutbildningarna så att mer fokus hamnar på grundläggande färdigheter. Läroplanerna ska också anpassas till att premiera ämneskunskaper och konkretion. Skolan måste kort och gott tillbaka till grunderna.

När vi i dag ska behandla regeringens proposition om stärkta - och bemannade - skolbibliotek gör vi det mot bakgrund av allt detta. Det handlar om läskrisen och skärmivern, men också om det faktum att den svenska skolan inte är likvärdig i dag. Beroende på var man föds i Sverige har man fundamentalt olika möjligheter i livet. Så här ska det inte se ut.

Fru talman! Mycket av detta går att spåra tillbaka till reformerna på 90talet. Det gjordes då mycket omfattande förändringar av svenskt skolväsen, med kommunaliseringen, friskolesystemet och ett nytt resursfördelningssystem. Man bytte betygssystem, tog bort regelstyrningen och införde målstyrning. Det som har hänt sedan dess är att likvärdigheten har minskat. Skolan har försämrat sin roll att vara kompensatorisk för elever med tuffare hemförhållanden.

Kommunaliseringen genomfördes förhastat med intentionen att öka effektiviteten och inflytandet för lärare, föräldrar och elever. Varje skola, kommun, rektor och lärare skulle ha stor frihet att utifrån egen förmåga arbeta mot de statliga målen. Styrsystemet gick från statlig regelstyrning till decentraliserad målstyrning, och i stället för tydliga nationella regler infördes otydligt formulerade mål som krävde uppföljning, utvärdering och tillsyn.

Efter kommunaliseringen kom friskolereformen. Även denna drevs på med intentionen att öka effektiviteten och den pedagogiska mångfalden. På grund av kommunaliseringen och målstyrningen växte friskolesystemet dock fram i ett skolklimat som hade betydligt färre statliga regler än tidigare.

Man övergav även en del av den faktabaserade kunskapssynen till förmån för en mer postmodern och konstruktivistisk syn på lärande. Den nya pedagogiken utgick från elevens självständiga lärande, erfarenheter och intressen. Barn kunde söka sin egen kunskap, och den tidlösa lärarrollen som berättar, förklarar och instruerar blev plötsligt omodern och skulle städas bort. Kunskap blev relativt.

Fru talman! I många fall har dessa reformer lett till otydlighet när det gäller vad en skola faktiskt är. Hur stora får klasserna vara? Vad räknas som läromedel? Hur ska en lärares arbetstid fördelas? Räknas en hyllmeter med böcker plötsligt som ett skolbibliotek?

För att kommunpolitiker, friskoleägare och andra inte ska kunna runda reglerna för att spara pengar vill vi återreglera svensk skola. Ytterst handlar det om ett förstatligande och om att vrida tillbaka klockan till den tid då svensk skola faktiskt var i det närmaste bäst i världen: före 90-talets stora reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Vi har i regeringen tagit de första stegen gällande bland annat läromedel, elevhälsa, lärares undervisningstid och en lägstanivå för vad kommuner måste satsa på skolan. Nu tar vi nästa steg, med bemannade skolbibliotek med kompetent personal och riktiga tryckta böcker. Skolbiblioteket spelar en väldigt viktig roll för att främja både läsintresset och läsförmågan.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Till att börja med har jag ingen aning om hur mycket sådana varor som eventuellt skulle finnas i till exempel svensk dagligvaruhandel, till exempel frukt som produceras.

Jag såg siffror för ett tiotal år sedan. Då var det 1-2 procent eller så av det som producerades av till exempel citrus, som är en vanlig produkt därifrån, som kommer från bosättningar på ockuperat territorium. Det mesta konsumeras inhemskt. Jag har ingen aning om hur utbrett det är.

Generellt är min uppfattning att det finns sådana processer på EU-nivå. Generellt är jag inte främmande för att lyfta upp en sådan diskussion. Men då bör det inte bara handla om att singla ut specifikt den här ockupationen.

Vi har en rad andra problematiska konflikter. Då får vi en diskussion som rör Marocko, Kina och också en rad andra länder. Det måste sättas in i den kontexten.

(Applåder)

Fru talman! Jag får inledningsvis säga att jag har lyssnat på hela debatten. Det finns en sak som skiljer Jacob Risberg från samtliga andra talare.

Samtliga andra talare här har på olika sätt uttryckt kritik mot båda sidor. Inte med en stavelse har jag hört Jacob Risberg uttrycka någon kritik alls mot till exempel Hamas eller Hizbollah. Jag bara noterar det. Det är en intressant iakttagelse om Miljöpartiets hållning i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Sedan till sakfrågan. Jag har inte läst rapporten och kan inte uttala mig specifikt om den. Men generellt är det sätt på vilket Hamas väljer att föra sitt krig, och det sätt på vilket man har byggt upp Gazaremsan i en krigsekonomi med hjälp av Qatar, Iran och biståndsmedel under årtionden med hela tunnelsystemet och allting, någonting som leder till enorma umbäranden för civilbefolkningen när kriget blir storskaligt på Gazaremsan. Det är därför vi behöver en fred.

Fru talman! Håkan Svenneling citerar vad en kollega till mig sa för ett år sedan. Jag minns inte vad han sa eller ens om jag var närvarande. Men försvara sig mer tycker jag exempelvis att Ukraina ska göra. Det behöver inte innebära att man ska begå övergrepp. Det kan ju innebära att man exempelvis bygger upp ett starkt missilförsvar, så att man kan skydda sin civilbefolkning. Men jag har inte sett uttalandet i dess kontext och kan inte uttala mig mer om det än så.

Det finns ett antal internationella institutioner, och en del är mer handlingskraftiga än andra. Det finns också en rad processer som drivs. En del drivs mer på objektiva grunder, andra mer av politiska skäl och annat. De här processerna är väl inte konstigare än att det vid varje krig och konflikt bör göras utredningar om det sker övergrepp, oavsett vilken sida som begår övergreppen. Jag har inga synpunkter på att vi har internationella rättsprocesser kring Israel eller för den delen något annat land.

Fru talman! Generellt är svaret ja, men självklart har Israel också begått överträdelser i kriget. Det har skett från alla sidor. Jag är den förste att skriva under på det. Det är självklart helt oacceptabelt varje gång något sådant sker.

Sedan blir det i sådana här situationer alltid bedömningar i enskilda fall vad gäller proportionalitet; civila risker ställs mot militära målsättningar och överväganden. Krig innebär brutalisering. Det här är ett krig på ett litet område med en stor befolkning. Dessutom finns en djupt destruktiv, totalitär och terroristisk fiende som inte visar någon som helst respekt för civila liv. Krigföring i ett sådant område leder till massivt lidande för civilbefolkningen, och det är djupt tragiskt. Det är därför vi måste få fred, så att människor kan återvända och bygga upp en framtid igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Fru talman! Jag kan försäkra Morgan Johansson om att det inte kommer att minskas något stöd som går dit.

Fru talman! Att man minskar en budgetpost är dock inte riktigt samma sak som att man specifikt är emot någon viss organisation som har fått del av medlen inom denna budgetpost, tycker jag ändå ska noteras. Det här är inte riktigt hederligt argumenterat.

Men när vi ändå är på det här spåret med partier: Om man går in på kommitténs blogg eller läser dess nyhetsbrev kan man se att den vid säkerligen tio tillfällen det senaste halvåret har kritiserat ett parti som Morgan Johansson vill ha med i ett framtida socialdemokratiskt regeringsunderlag, nämligen Vänsterpartiet. Vi har på Morgan Johanssons sida ett parti som han ska sätta ihop en budget med och som nu på löpande band måste utesluta människor på grund av att de stöder terrorism. Då blir andra halvan av partiet jättesura för att ledningen utesluter de här personerna. Jag skulle vilja ha ett svar från Socialdemokraterna om hur man ser på detta, men jag tror tyvärr inte att Morgan Johansson får någon mer replik.

(Applåder)

Herr talman! Det är alldeles självklart. Svenska kommittén mot antisemitism gör ett jätteviktigt arbete. Jag var själv ledamot i kommittén i sju år. Jag var dock ute och kritiserade dem för en sak; det riktades kritik mot mig, men det var ju inte från kommittén utan från en enskild vänsteraktivist som skrev en artikel. Det var något helt annat, men jag tyckte att det var olyckligt att den publicerades där.

Deras hågkomstresor är centrala, men till det ska man lägga all den fortbildning av lärare som genomförs. Det är till Svenska kommittén mot antisemitism som lärare kan komma och ta upp specifika situationer i undervisningen, exempelvis: Hur löser vi den här klassrumssituationen där vi ska tala om Förintelsen och det kommer fram olika röster?

Jag såg också att någon var ute och yrade om det där. Det är trams. Självklart ska Sverige fortsätta att stödja Svenska kommittén mot antisemitism, och det kommer den här regeringen att göra.

Herr talman! För 80 år sedan satt Magen David, davidsstjärnan, på shtetljuden i gettot i Warszawa. I dag sitter davidsstjärnan på Israels flagga. Israel blev och är tillflyktsort för världens judar. Men det vi nu ser runt om i världen, även i vårt land, visar hur oerhört viktigt detta är. Historiskt har stora grupper judar som levt under förföljelser och förtryck, precis som alla andra invånare gjorde i Sovjetunionen, lämnat sitt land för att bygga ett nytt liv i Israel. Likaså emigrerade ungefär 700 000 människor i Mellanösternregionen till Israel för att bygga ett nytt liv där.

Den våg av antisemitism vi nu ser skapar mycket stor rädsla för judars långsiktiga säkerhet. Det finns iranska mordplaner mot svenska judar. Iran har uppenbart kontroll över ledare i svenska kriminella gäng som kan skicka ut unga killar för att attackera till exempel Israels ambassad i Sverige eller något annat. Det förekommer hot mot judar generellt sett och mot judiska intressen. Vi ser en kraftigt höjd hotbild mot Sverige generellt och judiska intressen specifikt, så att man måste ha tungt beväpnad polis och snart kanske till och med militär som skyddar dessa institutioner. Vi ser antisemitism i skolor, på universitet och i en fullständig svallvåg på internet.

Herr talman! Det är viktigt att vi i den här debatten också ser att vi inte kan lösa alla världens problem, men vi - den här församlingen - har ansvar för att upprätthålla säkerhet och trygghet i vårt land. Vi måste göra allt för att göra det, och oavsett om det gäller hat mot judar, muslimer eller någon annan utpekad grupp kan det aldrig accepteras i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag berörde inte uteslutningarna i mitt första anförande. Men första gången jag kritiserade Vänsterpartiet för samröre med PFLP var 2002 då jag var med i Liberala ungdomsförbundet, alltså för 22 år sedan. Då uppmanade Ung Vänster människor att donera pengar till PFLP. År 2006 undertecknade bland andra er nuvarande partisekreterare, alltså han som nu har uteslutit medlemmar, Demokratiuppropet, som bland annat uppmanade människor att stödja PFLP och även Farcgerillan. Reaktionsförmågan i Vänsterpartiet är alltså inte blixtsnabb eftersom det har gått 20 år innan man har reagerat.

Åter till min första fråga eftersom den är väsentlig. Det blir märkligt att å ena sidan argumentera för en tvåstatslösning och å andra sidan anordna mängder av möten där man skriker saker som implicerar det exakt motsatta. Hur ser Vänsterpartiet på detta? Det blir lite snurrigt här, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet har varit förhållandevis tydligt, i alla fall i ord, med att man står bakom Israels rätt att existera, att man vill se en tvåstatslösning och annat. Samtidigt har Vänsterpartiet varit väldigt aktivt på gator och torg som medarrangör till mängder av demonstrationer och med flaggor och talare. Den kanske allra vanligaste sloganen som skanderas är "From the river to the sea, Palestine will be free". Då syftar man inte på Klarälven och Östersjön utan Jordanfloden och Medelhavet.

Om man å ena sidan säger att Israel ska få existera men å andra sidan skanderar "From the river to the sea, Palestine will be free", var ligger Israel då? Var finns Israel i den ekvationen?

(Applåder)

Herr talman! Den palestinska stat som Morgan Johansson talar om är väl den enda tvåstatslösning som finns i området. Det är i praktiken två stater: en på Västbanken och en på Gazaremsan.

Jag förfäktar den uppenbart gammaldags och lite mer udda hållningen att man konstituerar stater utifrån vissa folkrättsliga principer och annat, såsom att man har en regering och institutioner som har kontroll över sitt territorium. Socialdemokraterna tycks ha en annan doktrin i den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Herr talman! Då blir ju frågan om syftet var, som Morgan Johansson säger, att ge legitimitet åt den palestinska myndigheten. När erkännandet kom var deras president Mahmud Abbas inne på det 9:e året av en fyraårig mandatperiod. Han är i dag inne på det 19:e året av en 4årig mandatperiod. Frågan blir då: I dag, eller om tio år när han är inne på det 29:e året av en fyraårig mandatperiod, anser Morgan Johansson då att Abbas styre är goda krafter man ska ge ökad legitimitet till?

Herr talman! För tio år sedan erkände regeringen Löfven Palestina som självständig stat. Området uppfyllde inte då några av de grundläggande kriterier som ställs upp för att man ska kunna konstituera en stat, men Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde detta erkännande i Sveriges namn, också med helt öppna ögon inför Hamas styre på Gazaremsan.

Tunnelsystemet var känt redan då. Det totalitära styret var känt. Terrorn som arbetsmetod var mycket väl känd efter de fyra åren av intifada strax innan. Målet att utplåna Israel var vida känt sedan årtionden tillbaka. Erkännandet innebar att Sverige gav stor legitimitet åt Hamas styre på Gazaremsan.

När vi nu har sett det senaste året efter den 7 oktober och hur Hamas har agerat, hur ser Socialdemokraterna på detta erkännande nu?

Herr talman! Vi minns alla, hoppas jag, vad som hände den 7 oktober. Beväpnade Hamaskrigare, stenade på dödskult, gick in på Novafestivalen och mejade ned 364 ungdomar som hade technofest. Man tog 251 personer som gisslan, tog dem till Gazaremsan och tryckte ned dem i tunnlarna där. Man dödade sammanlagt 1 200 personer och sårade 5 000. Det var detta som startade det här kriget.

Detta visar vad Hamas är för sorts organisation, vilka mål de har och deras obefintliga respekt för civila liv. Det enda Hamas erbjuder är elände, blod och en perverterad dödskult.

Men i och med 7 oktober har Hamas också utsatt den palestinska befolkningen för enorma umbäranden, vilket vi också ser, som en följd av Israels mycket kraftfulla beskjutning. De civila dödstalen stiger, och stora grupper palestinier befinner sig nu på en mycket liten yta på Gazaremsan. Det är hjärtskärande att se vilka konsekvenser detta krig har fått. Israel har självklart rätt att försvara sig, men det måste ske i enlighet med internationella lagar och regler och med humanitärt tillträde och annat.

Avslutningsvis, herr talman, måste vi också se att alla de grupper som nu attackerar Israel - Hamas, Hizbollah, Islamiska jihad, huthimilisen, Hashd al-Shaabi och så vidare - kontrolleras av Iran. Utan en demokratisering och förändring i Iran så att den iranska befolkningen får leva i frihet och demokrati kommer det aldrig att gå att lösa de andra konflikterna och tragedierna i Mellanöstern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Fru talman! Alla de avslöjanden som har kommit fram om Socialdemokraternas partilotter är egentligen en enda stor nitlott, dock huvudsakligen inte för Socialdemokraterna själva, som faktiskt enbart har sig själva att skylla för detta, utan för alla dem som har rekryterats till att arbeta i dessa verksamheter - unga personer som uppger att det funnits en skrupelfri kultur av att med halvsanningar och tjat sälja lotter, ofta till äldre personer som heller inte riktigt vetat vad de har sagt ja till. Det är också en nitlott för de äldre som köpt lotterna, som inte förstått att det är dyra prenumerationer och som i vissa fall har hamnat hos kronofogden på grund av detta.

Det är också en nitlott för den här kammaren, fru talman. Förtroendet för politiken, för alla de åtta politiska partierna här inne, är något som vi behöver värna gemensamt. Om ett parti skor sig på människors bekostnad ökar politikerföraktet i stort, och det drabbar oss alla.

Fru talman! Att vända den här förlusten till en vinst blir svårt. Men det borde inte vara så svårt att åtminstone stoppa förtroenderaset. Lotterierna borde avvecklas. Uppgiften om vem som faktiskt godkänt olika säljmetoder borde offentliggöras, och en ärlig ursäkt borde riktas till dem som har utsatts. Det hade varit en vinst för den svenska representativa demokratin.

(Applåder)