Fredrik Malm

Fru talman! Lena Hallengren undviker ändå att svara på frågan.

Vad implicerar det att man tycker att det är jätteviktigt att ens eget lotteri inte ska omfattas av förbudet mot att sälja till människor på kredit? Jo, att man kan sälja till människor på kredit. Sedan har man drivit 8 000 personer till kronofogden. Är det rimligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Man säger att i stort sett alla andra ska omfattas av att dem man säljer till på telefon måste bekräfta skriftligen att de har gått med på det och förstått vad de har förbundit sig till. Men man säger också att just vi behöver inte omfattas av det. Då säger man indirekt att man är beredd att sälja till personer utan att de faktiskt vet vad de förbinder sig till.

Med allt det som kommit fram återkommande gånger under åren undrar jag varför det är så viktigt för Socialdemokraterna att inte behöva en skriftlig bekräftelse och att kunna sälja sina lotter till folk på kredit. Varför är det så viktigt?

Fru talman! Det är lite svårt att veta i vilken ända man ska börja, men jag kan börja år 2010. Då visade det sig att Socialdemokraterna ringer upp personer fast de har registrerat sig hos Nix för att slippa telefonförsäljning. År 2012 avslöjar Aftonbladet att man har riktat inkassokrav bland annat mot en elvaårig flicka som man ringt och sålt till. År 2013 prickas man av Datainspektionen för att ha spridit sitt medlemsregister. År 2016 prickas man av Spelinspektionen för att man inte nämner vilka som är avsändare när man kränger sina lotter. År 2017 kommer ett stort avslöjande i Expressen om att man pressar pensionärer. Samma år undantar man det egna lotteriet från skriftlig bekräftelse. Samma år kommer det också fram att man drivit 8 000 personer till kronofogden.

Min fråga är, utifrån allt detta: Varför, Lena Hallengren, är det så viktigt för Socialdemokraterna att det inte ska krävas någon skriftlig bekräftelse när ni kränger era lotter och att ni ska ha undantag från kravet att man inte får sälja på kredit?

Fru talman! Det har länge rått en typ av undantagstillstånd i frågan om Socialdemokraternas partifinansiering. Deras sätt att samla in pengar har saknat stöd från medborgare men trots det haft stöd i lag genom en rad stora undantag från svensk spellagstiftning. Socialdemokraterna har varit undantagna från spelskatt, vilken uppskattas till 30 miljoner kronor årligen. Socialdemokraterna har undantag från förbudet mot att sälja spel på kredit. De omfattas inte av samma bonusbegränsningar som andra spelbolag. De har undantag från vissa krav på kundkännedom och skriftliga avtal vid telefonförsäljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Socialdemokraternas gräddfil till det som i dag är en industriell och numera tydligen internationell lotteriförsäljning måste få ett slut. Svenska partier behöver finansieras på ett sätt som inger förtroende, inte går ut över ensamma och förvirrade äldre och inte driver människor till stor skuldsättning. Liberalernas bestämda uppfattning är att undantagstillståndet måste få ett slut.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Nyligen rapporterades att flera äldre i Uppsala har utsatts för sexuella övergrepp av hemtjänstpersonal i sina hem. Samtidigt visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att 10-15 procent av personer över 60 år har utsatts för våld eller övergrepp under det senaste året. Det är svårt för oss alla, tror jag, att ta in den oerhörda utsatthet som dessa personer lever i.

Tyvärr är äldre en grupp som länge har glömts bort i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i nära relationer. Vi ser svart på vitt att utsatthet för våld och övergrepp inte går i pension. Mörkertalet är stort, och vi vet att många som lider gör det i tysthet utan att få den hjälp de behöver.

Min fråga är: Vad gör regeringen för att belysa, bekämpa och förhindra våld i äldres nära relationer?

Herr talman! Låt mig korrigera två saker. Det första är att det inte bara är detta som Sverige kan bidra med. Sverige kan bidra med ekonomiska resurser för till exempel andra lösningar än just specifikt det svenska Jas 39 Gripen. Men Jas skulle förstås göra nytta i Ukraina. Så är det ju.

Det andra är att Miljöpartiet säger att regeringen gömmer sig bakom andra länder. Så är det ju inte. Det här handlar ju om ett internationellt samarbete. Det handlar om koalitionsbyggande, om allianser och om att skapa mekanismer för att vi gemensamt ska kunna mobilisera mer stöd för Ukraina än om varje land agerar för sig.

Det handlar absolut inte om att Tobias Billström, Pål Jonson eller statsministern gömmer sig bakom andra länder, utan det handlar om att vi vill skapa ett mervärde genom att gemensamt ta ansvar för att öka stödet till Ukraina.

Herr talman! Jag instämmer verkligen i det som Emma Berginger sa inledningsvis. Det var visserligen ett beröm för vad jag sa i talarstolen, men hon fyllde på med ytterligare resonemang om just Ukraina och hur förödande det vore om Ukraina förlorade kriget. Det är en mindre investering att hjälpa Ukraina att vinna kriget än vad kostnaden skulle bli om Ukraina förlorar kriget. Jag håller helt med om detta.

När det gäller flygstridskrafter är vår uppfattning i Liberalerna att Ukraina verkligen behöver det. Man jobbar för detta i regeringen. Sedan ska det väl sägas att jag inte tycker att man enbart ska låsa sig vid svensk försvarsmateriel. Det kanske kan vara så att Ukraina snabbare kan få detta om man går in i en facilitet för F 16 eller andra produkter. Men Jas skulle självklart göra mycket stor nytta för den ukrainska försvarsmakten. Så är det ju.

Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än Martin Ådahl när det gäller skuggflottor, energiberoende och annat. Dock skulle jag inte sätta för stora förhoppningar till att vi i Sverige enskilt med våra nationella beslut skulle kunna hantera hela den problematiken. Östersjön är ett innanhav som delas av betydligt fler länder. Detta är också en fråga som måste hanteras på europeisk nivå.

Herr talman! När det gäller den andra frågan försöker Centerpartiet här sända ut någon sorts dimridå, att det finns en simsalabimlösning: Rösta på vårt utskottsinitiativ, så får ukrainarna högre ersättning! Det är ju inte så. Det måste ju beredas också, och Centerpartiets förslag skulle inte gå snabbare. Det svarar inte heller mot de behov som ukrainarna själva framför att de har när det gäller till exempel tillgång till hälso- och sjukvård, bank-ID, bankkonto och så vidare. Det breda arbete som regeringen nu gör hade alltså ändå behövt göras. Centerpartiets förslag adresserar bara en del av problematiken och hade inte gått snabbare att genomföra.

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, både för instämmandet i stödet till civilsamhället och för frågorna!

Alltför många länder har byggt upp ett för stort beroende av den ryska oljan och gasen. Det gör att det tar längre tid för länder att ta sig ur det.

Det hänger delvis ihop med att till exempel Tyskland har sett till att avveckla sin kärnkraft och göra sig ännu mer beroende av Gazprom till följd av detta. Sverige är bättre rustat i den delen, med vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och så vidare. Vi är alltså inte lika beroende.

Jag skulle dock önska att detta gick snabbare. Jag tycker att det är ytterst obehagligt att se det ryska agerandet i Östersjön mot Estland och Finland men också med skuggflottor och annat.

Herr talman! Jag vidhåller det jag sa i mitt första svar till Morgan Johansson om att det ju inte var någon bra signal att sända och att det var ett synnerligen dåligt valt tillfälle. Morgan Johansson kallade det en present till Putin, men jag kan säga att vi gav en present till Ukraina i går i form av 75 miljarder svenska kronor över tre år. Det är det största stödpaket Sverige har gett till Ukraina, och det kommer att vara väldigt välbehövligt.

När det gäller stridsflygen är det ju långa processer. Jag har egentligen inget annat besked att ge än det försvarsministern gav här i ett tidigare replikskifte om att vi jobbar för detta. Liberalernas ambition är att det ska komma till stånd. Men jag minns också hur man fick släpa Socialdemokraterna fram till att acceptera att till exempel Archer skickades till Ukraina. Morgan Johansson ska nog inte kasta alltför mycket sten i glashus.

Herr talman! Det var väl ett synnerligen dåligt valt tillfälle att yttra det som Sverigedemokraternas partiledare yttrade, tycker jag. Vi bör givetvis signalera enighet i detta. På ett rent filosofiskt, teoretiskt plan definieras väl ekonomi som att hushålla med begränsade resurser, eller vad man nu säger. Det är alltså klart att det finns ett tak i varenda budget. Vi har ju de pengar vi har. I någon sorts filosofisk mening är det klart att det är så. Men det är också klart att den politiska innebörden av detta inte är bra.

Jag har inga som helst problem med att kritisera vare sig socialdemokrater, sverigedemokrater eller andra. Jag hoppas att de andra partierna inte heller har några bekymmer med att kritisera Liberalerna om det behövs. Jag tycker att vi ska ha en frimodig och fri debatt i Sverige. Det välkomnar jag.

Herr talman! Ryssland invaderade Ukraina fullskaligt den 24 februari 2022. Den första måndagen efter det var jag på Norrmalmstorg. Det var en stor demonstration där. Norrmalmstorg är ju platsen i Stockholm för protester mot rysk eller sovjetisk ockupation. Det var där man hade stora manifestationer för Baltikums självständighet och frihet i slutet på 1980-talet.

Jag har tillsammans med Gunnar Hökmark, gammal moderat politiker, organiserat möten på Norrmalmstorg varje måndag sedan krigsutbrottet, med undantag för några röda dagar. Vi talar om 115 måndagar. Det kommer 300-400 personer dit för att visa sitt stöd för Ukraina. Det jag har sett där, herr talman, är en enorm kraftsamling av svenskt civilsamhälle i form av föreningar, nätverk och initiativ såsom Skicka vidare till Ukraina, Blågula Bilen, Operation Aid, Blå-Gula Styrkorna, Blåljus I Samverkan.

Ukrainska flyktingar i Sverige samlar också in pengar inom ramen för Nordic Ukraine Forum, STFU Tacticats och en rad andra organisationer. De har samlat in miljoner till allt från drönare till fronten till olika typer av civilt och humanitärt stöd och stöd för utsatta barn och övergivna djur - allt möjligt som Ukraina behöver.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi ser de insatser som görs runt om i Sverige och att vi också underlättar för dem. Man bör se över olika typer av regler för gåvor och liknande för att ytterligare underlätta stöd till Ukraina. Det är verkligen ovärderligt.

Herr talman! Jag anser att frågan om Nato och hotbilden från Ryssland hänger ihop med frågan om stödet till Ukraina.

Vi har haft fyra stora krig i Europa de senaste dryga hundra åren: första världskriget, andra världskriget, krigen på Balkan och Ukrainakriget. I alla de situationerna har en transatlantisk länk i form av ett amerikanskt stöd till Europa varit absolut existentiellt för att kunna hantera krigen och ofta även för att bygga upp Europa efter krigen.

Herr talman! Jag är inte intresserad av att Miljöpartiet ska recensera andra länders beslut. Det var inte det jag frågade om. Jag är intresserad av själva analysen.

Om vi i dag har en gemensam hotbild vad gäller den ryska aggressionen mot våra länder blir det märkligt om man menar att Sverige blir mindre säkert av ett Natomedlemskap. Ukraina har nämligen blivit invaderat just därför att landet inte är Natomedlem men ville bli det.

Herr talman! Miljöpartiet har varit en mycket hård motståndare till ett svenskt Natomedlemskap. Nu är Sverige medlem i Nato. Den övergripande argumentationen från Miljöpartiet, och även från Vänsterpartiet ska sägas, har varit att man menar att Nato gör Sverige mindre säkert.

Herr talman! Samtidigt delar vi samma hotbild med en rad andra länder i Europa. Min fråga till Emma Berginger är därför: Hade Ukraina varit säkrare eller osäkrare om man hade varit Natomedlem den 23 februari 2022? Och skulle Estland, Lettland, Litauen och Finland vara säkrare eller osäkrare om de inte vore Natomedlemmar i dag?

Herr talman! Det är inte partiets åsikt, säger ledamoten. Men den har ju artikulerats av en av partiets toppkandidater, som nu kan bli invald i parlamentet och som dessutom efter kraftig kritik från en rad andra partier i panelen och följdfrågor från debattledaren fortfarande står fast vid sin åsikt.

Avståndstagandet verkar snarare vara någon sorts efterklok färgläggning från Vänsterpartiets kommunikationsavdelning. Faktum är att en rad av Vänsterpartiets systerpartier har företrädare som uttrycker sig på samma sätt.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga hur stort, eller kanske snarare hur litet, Vänsterpartiets stöd till Ukraina egentligen är. Är det 70 procent, eller är det 60 procent? Eller är det 40 procent, men trycket från väljarkåren gör att man accepterar stödet till Ukraina i alla fall? Det är ju uppenbart ändå inte 100 procent.

Herr talman! På Europadagen i år hölls en paneldebatt mellan toppkandidater till Europaparlamentet på Kulturhuset i Stockholm. Marta Aguirre från Vänsterpartiet står som fyra på listan. Hon uttalade då ett stöd för att förhandla med Ryssland. Hon sa så här: Alltså, vad hände efter 1918, när Tyskland kände sig så förfördelade att de felade och gick till ett andra världskrig? Vi vill inte se samma utveckling. Jag vill inte låta ryssvänlig, men .

Marta Aguirre fick en massa kritik för detta, och moderatorn frågade om hon stod fast vid det hon hade sagt. Hon svarade då: Jag tycker att man måste utforska alla vägar. Att tvinga någon att släppa ifrån sig en del av sitt land genom en fredsförhandling är inte att släppa hjälpen till Ukraina.

Det här är smått bisarrt. Man seglar i något slags egen geopolitisk omloppsbana. Jag skulle vilja veta hur Vänsterpartiet ser på att partiets toppkandidater uttrycker sig på det här sättet om Ukraina.

(Applåder)

Herr talman! Jag har noterat Sverigedemokraternas tydliga uttalande i den delen.

Men frågan blir: Vad gjorde Victor Orbán och Marine Le Pen på ECR:s kampanjkickoff i Madrid i söndags? Varför var de med? Det här är två av de mest Rysslandsvänliga makthavarna i Europa, som är inbjudna att delta. Det ska sägas att den ena deltog på länk, men den andra var på plats.

Det pågår en diskussion kring styrkeförhållandena i Europaparlamentet efter valet. Det handlar såklart om valresultatet men också om hur man formerar sig i partigrupperna. Det påverkar hur mycket talartid man får, hur mycket rapportöransvar man kan få och sådana saker. Om man vill formera en grupp och ta in Orbáns parti, som har blivit utkastat från EPP, och Le Pens parti får ECR en helt annan skepnad efter valet. Är inte Sverigedemokraterna oroliga för om så skulle bli fallet?

Herr talman! Jag har en fråga till Aron Emilsson. Sverigedemokraterna sitter i partigruppen ECR i Europaparlamentet tillsammans med bland andra Giorgia Melonis Fratelli d´Italia, polska Lag och Rättvisa och även spanska Vox. Det är en partigrupp som har varit tydlig, precis som Aron Emilsson nämnt, i stödet till Ukraina.

Då måste jag fråga en sak. I söndags hölls ett mycket stort ECR-konvent i Madrid, organiserat av ECR och Vox. Man presenterade delar av sitt valmanifest där. Man kan notera att två av Europas mest Putinvänliga makthavare, Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Marine Le Pen från Rassemblement National i Frankrike, också deltog på det mötet. Inget av de partierna är medlemmar i ECR-gruppen, och deras Rysslandsvänliga hållning avviker starkt från ECR som stöder ett ökat stöd till Ukraina.

Min fråga är helt enkelt: Är ECR i en process att inkludera Orbáns och Le Pens partier som medlemmar efter valet till Europaparlamentet i juni?

Herr talman! I går fattade generalförsamlingen i Förenta nationerna beslutet att inrätta den 11 juli som en internationell minnesdag för offren för folkmordet i Srebrenica i Bosnien 1995. Detta påminner oss om att under de senaste 30 åren har vi haft två storkrig i Europa och att vår kontinent Europa inte har klarat av att hantera krigen och ge det stöd som hade krävts för att stoppa blodbaden.

För Ukraina är det amerikanska stödet existentiellt, liksom det var för Bosnien. Det är viktigt att vi har med oss detta. Europa har inte gjort tillräckligt för Ukraina. Vi har gjort mycket, men vi har inte gjort tillräckligt.

Ukraina har heroiskt försvarat sitt land, sina frontlinjer, sina städer och sin befolkning mot de ryska angriparna. Problemet med stödet till Ukraina nu, herr talman, är att det är tillräckligt stort för att Ukraina inte ska förlora kriget men otillräckligt för att Ukraina ska kunna vinna kriget.

Varje dag sedan den 24 februari 2022 har västvärldens - den fria världens - ledare unisont och kontinuerligt upprepat dag efter dag att målsättningen är att Ukraina ska vinna kriget. Då krävs också ett stöd som medger att Ukraina klarar det. Beslutet från regeringen i går är förstås mycket viktigt - 75 miljarder svenska kronor under tre år. Det kommer att hjälpa Ukraina.

Jag vill avslutningsvis säga att vi ofta säger att vi står bakom Ukraina, men i praktiken är det Ukraina som står framför oss.

Herr talman! Vi har entreprenadlösningar på många områden i Sverige, och vi har lagen om offentlig upphandling och mycket annat.

Om vi har aktörer som inte sköter sig kan detta delvis vara en följd av att kommunerna eller regionerna, för den delen, inte är tillräckligt kompetenta när det gäller upphandlingsregler och hur upphandlingarna går till. Det kan också vara aktörer som själva har brister. Detta måste givetvis följas upp och inspekteras. Jag menar dock att detta delvis är en annan fråga än den om friskolesystemet.

Det är två olika system. Det som utredningen tittar på är just friskolorna. Man har heller inte alltid skolpeng på det sättet i entreprenadlösningar. När det finns brister ska dessa självfallet rättas till, precis som jag nämnde i mitt anförande.

När det gäller modersmålsundervisning har jag samma uppfattning som utskottets majoritet. Det står tydligt i betänkandet att utskottets majoritet inte ser behovet av att göra ändringar när det gäller detta, för vi menar att modersmålsundervisning inte bör vara en uppgift för vuxenutbildningen.

Det kan dock förekomma - absolut! Det är ingenting som hindrar det. Vi har även moderna språk och andra saker som gör att man kan läsa en del på sitt modersmål.

Herr talman! Tack så mycket, Daniel Riazat, för frågorna!

När det handlar om den första frågan är det lite skillnad när det gäller fristående skolor. Det är olika regelverk. I grundskola och gymnasieskola handlar det om att man ansöker hos Skolinspektionen och startar en skola. Vid etableringen, när skolan startas, blir frågan hur fri den ska vara och vilka invändningar som ska beaktas från till exempel den kommun där man vill starta skolan, och det blir ägar- och ledningsprövning och en rad sådana frågor.

I vuxenutbildningen fungerar det annorlunda, herr talman. Det handlar om entreprenader. Där skulle jag säga att Skolinspektionen har ett tillsynsansvar. Det är viktigt att detta stärks.

För något år sedan kom väldigt kraftig kritik efter ett i huvudsak medialt avslöjande; det var medierna som uppmärksammade det först. Det handlade, om jag inte minns fel, om några byggutbildningar i Stockholms län som var på entreprenad. Som jag nämnde i mitt anförande måste man snabbare kunna stänga utbildningar som inte håller måttet. Där är yrkeshögskolan ett mycket bättre föredöme, då de har en större rörlighet i detta.

När det gäller modersmålsundervisningen är min uppfattning att det regelverk vi har i Sverige egentligen är rätt så bra. Det är inte min uppfattning att den kommunala vuxenutbildningen ska ha som uppdrag att bedriva modersmålsundervisning, men vi ska självfallet ha det i grundskolan och gymnasieskolan.