Joanna Lewerentz

Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet.

Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.

Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet.

Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.

Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.

Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.

De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.

Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.

Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.

Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.

De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.