Rasmus Ling

Fru talman! Jag uppskattar mycket att justitieministern deltar i debatten. Det finns ett stort värde i det på flera sätt, inte minst eftersom debatten drog över frågestunden.

Jag tänkte ställa en fråga som rör narkotika, inte på ett polemiskt sätt utan på ett genuint nyfiket sätt.

I somras skärptes narkotikastraffen ytterligare från redan höga nivåer jämfört med de flesta andra länder. Det är för tidigt att se effekterna. Jag är oroad över att det kommer att vara skadligt, men det återstår att se.

Förra veckan kom Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi med en rapport. Den handlade om kriminalisering av narkotikakonsumtion. Gruppen föreslår att konsumtionen ska avkriminaliseras och att en utredning tillsätts med det syftet. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi är inga hippier utan de är forskare på Stockholms universitet, och det är en självständig kommitté under Finansdepartementet.

Jag är själv inte säker på vad som är bäst i frågan, och jag tror inte att en avkriminalisering av narkotika skulle knäcka gängen. Samtidigt anser jag att den situation som råder nu inte är tillfredsställande. Det är svårt att hävda att den politik som har förespråkats har varit framgångsrik.

Gunnar Strömmer sa i sitt anförande att om vi fortsätter som tidigare kommer det att bli samma resultat. Det kanske inte gällde just detta, men det skulle kunna gälla detta.

Kommer regeringen möjligen under mandatperioden att tillsätta en utredning, en SOU, för att prestigelöst och förutsättningslöst se på denna fråga?

Herr talman! Jag hoppas att jag hörde fel, för jag tyckte att Richard Jomshof sa att han inte har problem med rasprofilering. Jag har stora problem med det oavsett mot vem eller på vilket sätt det sker. Jag hoppas att vi kan vara överens om att det är fel.

Jag tycker att visitationszoner och trafikkontroller är olika saker. En trafikkontroll där polisen kollar att folk inte kör alkohol- och drogpåverkade är inte jämförbar med en visitationszon där man markerar ett område på en karta och säger att där är det fritt fram. Dessutom visar de erfarenheter som finns från exempelvis Danmark att det har varit negativt för förtroendet för polisen i de områden där visitationszoner ofta har använts.

Utredningen kommer i nästa vecka, och jag kommer att läsa den med stort intresse. Jag förutsätter att vi kommer att fortsätta att debattera detta, att beredningen av ärendet kommer att vara gedigen, att alla olika aktörer i samhället får möjlighet att ge sin syn på detta och att vi kan bereda och hantera det vidare i riksdagen framöver.

Herr talman! Jag tackar Richard Jomshof för frågan.

Låt mig först understryka att jag ser rattfylleri som ett allvarligt brott som - särskilt om det upprepas - kan få katastrofala konsekvenser. Men för mig är lösningen inte alltid att sätta människor i fängelse under lång tid, utan jag menar att det finns andra insatser som kan göra att människor slutar med ett sådant beteende innan det får dessa konsekvenser.

Visitationskontroller och trafikkontroller är olika saker. Jag har inget emot att polisen kan göra trafikkontroller med alkoholtest. Uppstår misstanke under trafikkontrollen kan polisen dessutom söka igenom bilen. Detta är något annat än att man upprättar stora zoner i kommuner där polisen ges möjlighet att visitera vem som helst utan någon som helst anledning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag tror att detta kan vara förtroendeskadligt för polisen, som behöver arbeta i många områden där förtroendet för polisen är lågt. Man behöver jobba på andra sätt än att visitera alla som är i en sådan zon. Jag tror att förslaget leder i fel riktning och kommer att få negativa konsekvenser och att polisen bör arbeta på andra sätt för att bygga förtroende.

Herr talman! Fotboja är ju någonting som har ersatt fängelsestraff i vissa situationer, och vi anser att detta kan ske i fler situationer. I den budget som vi lägger fram går vi inte ned på en sådan detaljnivå att vi går in på huruvida man ska ha en lämplighetsbedömning och hur den i så fall ska gå till. Det kan naturligtvis diskuteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Detta är i den riktning som ledningen för Kriminalvården anger, även om vi anger kortare tid än vad de gör - vi säger sex månader, och ledningen för Kriminalvården säger ett år.

Louise Meijer begärde att jag skulle exemplifiera. Jag ville ogärna göra det i mitt första inlägg, men jag dristar mig till att göra det och till att beskriva vilka effekter detta skulle kunna få.

Rattfylleri är absolut ett grovt brott, men tänk om en person som begår ett sådant brott vid ett tillfälle får dela cell med någon som är radikaliserad, extremist eller grovt kriminell och med i kriminella nätverk. Efter sex månader eller ett år kommer en rattfyllerist som tidigare inte hade några andra problem, och som hade en ordnad tillvaro, kanske ut som rekryterad till ett gäng. Jag tycker inte att det är en positiv effekt, och jag är rädd för att vi skulle få se mer sådant om de som sitter kortare tid i fängelse får dela cell med grovt kriminella. Jag tycker att Louise Meijer och Moderaterna borde beakta den risken.

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för frågorna.

Det är väldigt tydligt vilka detta skulle gälla. Det skulle gälla personer som en domstol har dömt till fängelse i upp till sex månader. Tydligare än så tror jag inte att jag kan exemplifiera. Det vore förmätet av mig att ge mig in i vilka beslut en domstol ska fatta om påföljder. Det gör domstolarna alldeles på egen hand, utan att jag eller Louise Meijer går in, och jag tycker att denna ordning ska råda.

Herr talman! Nu är det ju inte bara två oppositionspartier som driver detta, utan det gör även ledningen för Kriminalvården. Myndighetschefen har talat om straff upp till ett år för att man ska klara uppdraget på ett vettigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi har en enorm platsbrist. Vi har inte tillräckligt med platser. Louise Meijer kommer säkert att säga att det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som satt i regeringsställning mellan 2014 och 2022 respektive 2021, som bär ansvaret för detta. Det tar dock längre tid än två mandatperioder, herr talman, att få ett fängelse klart från det att beslut tas till att det står färdigt. Det tar längre tid - i förekommande fall - när det överklagas och när beslut ändras av berörda kommuner.

Två oppositionspartier står bakom detta. Man får fråga andra partier hur de ställer sig. Myndighetsledningen framför ett tydligt önskemål om straff upp till ett år. Vårt förslag är som sagt sex månader.

Risken finns, herr talman, att situationen förvärras. Den som gör något dumt en gång och får ett kort fängelsestraff kanske involveras i grövre kriminalitet om den hamnar på anstalt och får dela cell med någon som är skyldig till grov gängkriminalitet eller med en radikaliserad extremist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Dagens Nyheter har avslöjat lönekriterier på Regeringskansliet som går ut på att opolitiska tjänstemän ska få högre lön om de jobbar med frågor som finns i Tidöavtalet.

Statsministern har inte velat svara på frågor från medier om detta. Det har inte heller andra på Regeringskansliet. Mina frågor är helt enkelt: Varför gömmer sig statsministern för medierna i den här frågan? Varifrån kom initiativet till den här förändringen?

Herr talman! Applåderna och ovationerna ville aldrig ta slut på den moderata partistämman i Umeå för några veckor sedan när Elisabeth Svantesson meddelade att skattekvoten var den lägsta sedan 1975. Inget kan få en moderat gladare och mer uppe i varv än lägre skatt.

Men, herr talman, vi har ett mörkt år, 2023, bakom oss. Vi har bevittnat rena maffiakrig där gränser har passerats långt bortom vad som kan accepteras i ett samhälle. Det har varit skjutningar och sprängningar. Det grova våldet har förflyttats ned ytterligare i åldrarna. Närstående har blivit måltavlor. Det har varit en rent ohygglig situation. Denna utveckling måste vändas. Det borde vara mer prioriterat än ett lågt skattetryck.

Att nya och fler påföljder behövs för unga våldsverkare är uppenbart. Utredningen som ser över ungdomskriminalitetsnämnder, som tillsattes av den tidigare regeringen, ska lämna förslag under våren, har den nuvarande regeringen sagt. Från Miljöpartiet är vi positiva till inriktningen, även om vi inte ska gå händelserna i förväg. Vi ska naturligtvis läsa förslagen när de kommer. Men att det behövs fler och mer flexibla påföljder - även, som i det här fallet, för väldigt unga - är uppenbart. Det behövs mer från samhället för att pojkar i riskmiljöer inte ska bli kriminella - eller flickor, för den delen. Det är ett ansvar som hela samhället behöver ta.

Herr talman! Att stärka brottsoffer är oerhört viktigt ur många aspekter. Det finns naturligtvis en moralisk dimension, men en aspekt som det pratas för lite om är att insatser för att stödja brottsoffer också är viktiga för brottsförebyggande arbete på sikt. Av dem som begår brott har nämligen de allra flesta varit brottsoffer - i hemmet, i skolan, i närområdet. De som rånar har nästan alltid själva blivit rånade. De som slår har blivit slagna. Det är ingen som föds kriminell. När små barn begår grova brott har samhället svikit.

Herr talman! Det kommer att införas ungdomsfängelser och bli förändringar i påföljder för unga. Det är en fråga som vi kommer att återkomma till senare här, men jag vill ändå säga någonting om den. Utredningen är ute på remiss, och vi läser remissvaren med stort intresse och för diskussioner om frågorna generellt med olika aktörer.

När det gäller ungdomsfängelser har vi som parti ännu inte landat i något ställningstagande. Vi har tidigare varit kritiska och ser fortfarande invändningar, men vi kan också se fördelar med det. Det är uppenbart att det finns stora problem inom Statens institutionsstyrelse. Det är inte så att vi har en situation som vi är nöjda med och inte ser någon förbättringspotential, tvärtom, men vi ser också stora utmaningar i att kriminalvården ska få ytterligare ansvar. Vi oroas också över att den tidsfrist som regeringen har satt upp, alltså att övertagandet ska ske på endast tre år, är väldigt kort.

Situationen inom kriminalvården är oerhört pressad. Det är stor platsbrist. Det är svårt att rekrytera personal. Det är en väldigt oroande situation.

Justitieministern var i utskottet förra veckan och redogjorde för situationen och regeringens syn på den. Han meddelade att dubbelbeläggningar kommer att vara det nya normala under överskådlig tid framöver. Det är riskabelt. Fängelset ska vara en plats där den intagne genomgår sitt straff men också får möjlighet att komma ut med bättre förutsättningar för ett hederligt liv. Med delade celler ökar risken för rekrytering till gäng, i de fall där det inte fanns gänganknytning tidigare, till radikalisering och till fortsatt brottslighet.

Herr talman! Kriminalvårdens ledning har efterlyst alternativ till fängelse när påföljden är upp till ett år. Vi har i vår rättspolitiska motion och i budgeten föreslagit att det skulle gälla fängelsestraff upp till sex månader, alltså halva den tiden. Det skulle underlätta för kriminalvården, minska risken för ökad brottslighet och ge bättre möjligheter att förebygga brottslighet.

Herr talman! Miljöpartiet kommer att agera som ett konstruktivt oppositionsparti. Vi kommer att vara prestigelösa. Vi välkomnar de gånger regeringen för vidare förslag som vi har lagt fram. Vi kommer att vara för förslag som vi tycker är bra, oberoende av varifrån de kommer. Vi kommer i varje läge att granska detaljerna. Även i förslag där inriktningen är rätt kan det finnas delar där vi tycker att något bör justeras. Vi kommer inte heller att vara rädda för att säga nej när det läggs fram förslag som vi inte tror på och tycker är dåliga. Visitationszoner, anonyma vittnen och sänkt straffmyndighetsålder är några sådana exempel.

Herr talman! Detta utgiftsområde är stort: 76 miljarder. Det är positivt, menar vi, att det finns en stor samsyn om att området behöver ekonomiska förstärkningar och att det också har fått detta över tid.

Jag vill särskilt nämna några satsningar som vi från Miljöpartiet gärna hade sett utöver de satsningar som regeringen gör.

Rättsväsendet

Vi föreslår 80 miljoner mer än regeringen till Ekobrottsmyndigheten för att stärka arbetet mot företag som drivs av personer inom den organiserade brottsligheten och möjliggöra för myndigheter att tillsammans göra tillslag och samverka mot exempelvis svartklubbar, gästarbetarbostäder utan bygglov, restauranger som missköter sig, illegala spelautomater med mera. Här finns mer att göra än vad som sker i dag.

Vi vill också se en satsning om 1 miljard på lokalt brottsförebyggande arbete för att få bukt med nyrekryteringen till kriminella gäng. Satsningar av den kalibern skulle kunna få genomslag och ge effekt, och de skulle också rent ekonomiskt kunna spara pengar i framtiden.

Vi vill öka ersättningen till brottsoffer med 130 miljoner. Vi vill införa en nationell stödlinje för människor som har anhöriga som är i riskzonen att rekryteras till gäng. Detta finns i vissa kommuner men skulle behövas nationellt.

Herr talman! Totalt satsar Miljöpartiet nästan 1,3 miljarder mer än regeringen på detta område. Eftersom ramarna är satta och antagna av kammaren kan vi dock inte yrka bifall till detta i dag, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

(forts. § 9)

Rättsväsendet

Herr talman! Vi är helt eniga om att vapnen ska bort från gatan. Vi har haft samsyn om de straffskärpningar för vapenbrott som har skett och de möjligheter att eftersöka vapen som har genomförts så här långt. Jag är väldigt glad för det. För tio år sedan var det inte obligatorisk häktning om man tog en person med ett skarpladdat vapen. Vi är lyckligtvis väldigt långt därifrån nu.

Herr talman! Det finns i dag långtgående möjligheter för polisen. Har man misstanke om att det finns vapen någonstans är det fritt fram att visitera personer eller utrymmen. Den möjligheten finns, och den möjligheten ska finnas. Förslaget om visitationszoner är någonting annat. Det är att det ska göras utan att det finns någon som helst misstanke. Det är en väldigt stor skillnad.

Herr talman! Jag beklagar att Liberalerna har fattat ett nytt landsmötesbeslut om detta. Det är dags att uppdatera hemsidan. De som gudbevars skulle besöka Liberalernas hemsida för att se vad partiet vill kan ju lätt bli förvirrade när man där på ett väldigt bra sätt argumenterar mot att införa detta.

Martin Melin tycker att det som står på den egna hemsidan är så provocerande att det nästan börja koka om honom.

Herr talman! Det var intressant att höra Martin Melins anförande. Han sa: Vi tror på det här, och han lyfte fram olika reformer. Martin Melin sa det inte rakt ut, men det handlade om visitationer. Tankarna för mig gick i varje fall till förslaget om visitationszoner som ju är aktuellt.

Det hör inte till vanligheterna, men jag var inne och tittade på Liberalernas hemsida nu på förmiddagen för att läsa om partiets politik. Ibland är den fastslagna politiken inte densamma som det alla gånger låter som.

När det gäller visitationszoner och anonyma vittnen, två förslag som är väldigt aktuella i debatten, stod det åtminstone väldigt tydligt på hemsidan att Liberalernas åsikt är att det inte är bra förslag. Man har landsmötesbeslut på att man säger nej till visitationszoner och anonyma vittnen. Man argumenterade för övrigt väldigt väl på hemsidan, och jag köper argumenten rakt av.

Herr talman! Jag vet att partier ibland behöver kompromissa med andra partier. Jag har full förståelse för att ett mindre parti i samarbete med andra inte får igenom 100 procent av sin politik. Så är det. Man får ge och ta.

Jag blev ändå nyfiken i det här sammanhanget. Jag vill fråga Martin Melin hur Liberalerna arbetar med de här två specifika frågorna, anonyma vittnen och visitationszoner, för att göra förslagen så bra eller åtminstone så lite skadliga som möjligt.

Jag skulle exempelvis vilja veta om man kommer att se till att beredningen av ärendena kommer att ske på ett grundligt och ordentligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag uppfattar det som att Louise Meijer menar att Ebba Busch använder bluffpengar när hon lägger fram förslag. Jag skulle inte använda den beskrivningen.

Utan att gå in i detalj om vad som hände perioden 2006-2010 kan jag konstatera att regeringen lade fram en underfinansierad budget 2010 med skattesänkningar. Man lånade pengar för att sänka skatten. Det är fakta, ingen åsikt, och man kan värdera det som man vill.

Herr talman! Jag har en konkret fråga. Jag tolkar Louise Meijer så - och jag hoppas att jag har fel - att hon menar att det är viktigare att Sverige har Europas lägsta statsskuld än att vi investerar så att barn inte hamnar i kriminalitet, att vi satsar på skola och utbildning, att vi rustar människor som växer upp i Sverige för en framtid där de kan vara självförsörjande hederliga vuxna. Det är en konstig prioritering, och det skulle vara bättre att ha en förvisso låg - men inte lika låg som i dag - statsskuld och kunna satsa på framtiden.

Herr talman! Jag fastnade lite för det som sades i det föregående replikskiftet mellan Annika Strandhäll och Louise Meijer och ville ta den bollen vidare. Jag tyckte att det var intressant att höra att det som är en underfinansiering på 10 miljarder är bluffpengar.

Herr talman! Statsbudgeten är på över 1 300 miljarder. Statens intäkter beräknas till 1 324 och utgifterna till 1 331. Detta är inte ristat i sten utan kan bli både mer och mindre, men det är så budgeten är lagd. Budgeten är alltså underfinansierad med 7 miljarder. Då infinner sig frågan om dessa 7 miljarder är bluffpengar eftersom de inte är finansierade.

En annan fråga som jag vill ställa till Louise Meijer, herr talman, är om Louise Meijer kan garantera att budgeten inte kommer att underfinansieras kommande år under mandatperioden. Jag hoppas att svaret är nej, för jag tycker inte att man ska ha den hållningen att man aldrig, oavsett vad som händer, kan lägga fram en underfinansierad budget. Och tvärtom - i den här situationen finns det pengar att använda till både sociala investeringar och till andra investeringar.

Herr talman! Det var i förra veckan som vice statsminister Ebba Busch sa att hon inte var den mest renläriga marknadsliberalen i regeringen. Hon föreslog själv att regeringen skulle lägga fram förslag på investeringar som ökar låneskulden för staten. En tredje fråga är därför om även Ebba Busch, enligt Louise Meijer, använder bluffpengar.

Fru talman! Jag tror inte att det går att överskatta skolans betydelse för att få ned kriminaliteten på sikt och även få bukt med andra problem. En gymnasieexamen för en person är ett vaccin mot kriminalitet. Det förebygger arbetslöshet och även andra risker.

Fru talman! Att dra ned på skolan för att förhindra problemet med inflation tror jag är fatalt feltänkt. Förvisso ska man hantera inflationsproblematiken. Självklart ska man göra det, men att använda skolan som något slags regulator och göra neddragningar tror jag är så totalt bakvänt som det kan bli.

Jag hoppas, fru talman, att Liberalerna och regeringen tänker om och att vi nästa år slipper se att Sveriges kommuner sparar på skolan. De behöver satsningar.

Fru talman! I den valkrets som jag företräder, Malmö stad, styr Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet tillsammans. Våra partier har gjort vad vi har kunnat för att bespara skolan besparingar. Men vi har inte lyckats. Alla verksamheter får dra ned. Inte heller skolan kan fredas, utan en procent får dras ned.

Fru talman! Detta är inte för att skolkommunalrådet Sara Wettergren, som företräder Liberalerna, har gått in och sagt att hon tycker att detta är något som är bra och behövs eller att det är onödiga pengar, utan det är av nöd, för att pengarna inte finns. Och det är samma sak i andra kommuner.

Jag undrar, fru talman, varför inte Liberalerna ser till att skolorna i Sveriges kommuner får mer resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Många åtgärder kostar pengar, och i slutändan är det givetvis alltid en diskussion om resurser. Men låt mig lyfta fram något som jag tror kan fungera, och det är det man har gjort i Danmark med De Aktive Drenge. Jag tror att vi borde pröva detta även i Sverige. Det handlar om att punktmarkera unga killar som befinner sig i riskzon, vara med dem i skolan, följa dem runt och se till att de inte blir kompisar med äldre som redan är i kriminalitet. Det kostar givetvis pengar, men jag är övertygad om att det lönar sig i slutändan. Vi kommer att spara in lidande och begångna brott och därmed brottsoffer. Jag tror att det är ett arbetssätt som regeringen borde pröva och skjuta till nödvändiga resurser för.

Herr talman! När det gäller avhopparverksamheten ser jag fram emot det statsrådet nämnde. En viktig del som regeringen har att fundera på och där vi kommer att vara konstruktiva gäller Kriminalvårdens situation. Man är otroligt pressad och har hög beläggningsgrad, men man måste bli bättre på att rusta internerna inför frigivningen. Här finns ett stort och viktigt jobb att göra.

Jag har ingen uttömmande lista över vilka av regeringens åtgärder som kan vara verkningsfulla. Men som jag redan sagt kommer vi att vara konstruktiva. Det vi ser kan leda framåt kommer vi att ställa oss bakom, och vi kommer att föreslå förbättringar där det behövs och vara kritiska till det som leder fel eller bakåt.

Herr talman! Vi behöver göra mycket mer för att få fler att hoppa av från gängen. De avhopparverksamheter som bedrivs gör skillnad. Många lyckas komma bort från brottets bana, även om det givetvis också finns många som misslyckas. Till exempel var 234 personer inskrivna i ett avhopparprogram i Stockholm mellan juni 2020 och september 2022. Av dessa gjorde 25 personer avhopp som polisen betraktade som lyckade. Denna statistik måste förbättras avsevärt. Fler måste skrivas in i programmen, och arbetet måste ge bättre resultat. Telefonlinjer måste vara öppna längre och för fler åldrar. Varje person som hoppar av kan betyda att människoliv räddas. Det handlar om samhällsviktig och samhällsskyddande verksamhet, och det kan betyda skillnaden mellan liv och död.

Herr talman! Därför måste avhopparverksamheterna behandlas som de livsviktiga verksamheter de är. Det behövs en nationell strategi och ett nationellt ansvar, och mycket behöver göras för att förbättra de verksamheter vi har. Flera avhopparverksamheter har kritiserats på grund av misskötsel, och en del har tvingats stänga. Det här är oacceptabelt, och det behövs en tillsyn över avhopparverksamheterna. Vi vill också införa en tillståndsplikt så att de aktörer som vill bedriva avhopparverksamhet måste godkännas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Slutligen ska jag säga något uppenbart: Utan tillräckliga resurser till avhopparverksamheterna kommer vi inte att lyckas.

Herr talman! Det här handlar om ett förändrat regelverk som ska göra det betydligt lättare att vräka familjer där någon i familjen är kriminell eller vistas i kriminella miljöer. Detta kommer att drabba småsyskon i sådana familjer. Någonstans måste de ju bo. Givetvis kan det finnas enstaka fall där man har möjlighet att flytta dit man vill och kan få hjälp med det, vilket är jättebra, men Torsten Elofsson pratar om en situation där MKB i Malmö har problem och vill vräka familjen. Men någonstans måste människor bo, och i slutändan har kommunerna ansvaret. Man kan som tur är inte trolla bort barn, utan någonstans måste de bo.

Hur löser man problemet genom att vräka små barn och ta ifrån dem deras hem? På vilket sätt förebygger det brott, Torsten Elofsson?

Herr talman! Jag vill ta vid i den här diskussionen, för jag tycker att den är väldigt viktig och väldigt relevant. Torsten Elofsson efterlyste ju också en diskussion om annat än pengar och resurstilldelning. Han pratade om trygga familjers betydelse. Mot bakgrund av detta tycker jag att vi kan fortsätta fundera på den här frågan.

Kristdemokraterna och regeringen har ju sagt att de vill ha större möjligheter att vräka familjer när någon i familjen har begått brott. Det innebär kollektiv bestraffning och att småsyskon som inte har någonting med kriminalitet att göra blir vräkta och inte har någonstans att bo.

Frågan är uppenbar för mig: Hur kan detta bidra till att förebygga brott? Effekten blir ju den rakt motsatta, herr talman.

Herr talman! Givetvis måste samhället kunna sätta in insatser när barn begår brott även om de inte har uppnått straffmyndighetsåldern. Så är det redan i dag. Det går naturligtvis att diskutera hur detta ska skruvas på.

Men det som utreds, herr talman, är en sänkt straffmyndighetsålder. Det är ett parti i regeringsunderlaget som har föreslagit att den ska vara 13 år och att det ska vara en full straffskala upp till livstid.

Herr talman! Man måste ta det på allvar. Även om inte regeringen har gått fram med detta bör man faktiskt svara på hur man ser på det och på att man utreder en sänkning.

Vi har åtta- och nioåringar som begår brott. Jag hoppas verkligen inte att regeringen tänker att man ska sänka straffmyndighetsåldern dit ned. Det är, som statsrådet var inne på, andra insatser än fängelse som behöver vara aktuella när det handlar om barn.

Herr talman! Jag tycker att det är en bra diskussion och debatt. Jag tycker att både statsrådet och andra som deltar lyfter fram angelägna frågor och perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Miljöpartiet kommer i den här frågan, liksom i andra, att vara en konstruktiv opposition. Jag tror att det finns flera delar där vi kan mötas, vara överens och komma framåt. Sekretessfrågorna, som statsrådet har nämnt, är en sådan. Nya socialtjänstlagen kan vara en annan. Men det finns också delar där vi inte är eniga, där vi kommer att vara kritiska och där det kommer att vara en politisk konflikt. En sådan är straffmyndighetsåldern.

Jag vill fråga varför regeringen utreder en sänkt straffmyndighetsålder, mot bakgrund av den kritik som detta har fått av barnrättskommittén.