Jessica Stegrud

Fru talman! Tack, ministern! Det var en strålande utläggning. Jag hade inte gjort det bättre själv. Ministern summerar väldigt bra situationen som vi har befunnit oss i och den väg som Sverigedemokraterna och nuvarande regering nu går tillsammans. Det är alldeles utmärkt.

Jag kan bara tillägga att anledningen till att vi ibland har situationen med elöverskott där vi måste dumpa priser och stänga av produktion och effektbrist i andra sammanhang är att incitamenten på marknaden har varit helt fel. Marknaden har inte fungerat. Elcertifikaten har ställt till med väldigt mycket ur den aspekten.

Avslutningsvis kan jag säga att jag förstår att instinkten är naturlig. Vi försöker att lösa situationen med problematiken med nedstängd planerbar kärnkraft och att lösa effektproblematiken med det ökade elbehovet framöver. Då hamnar man lätt i beslut om att bara trycka in mer energi i systemet. Jag vill höja ett varningens finger. Jag vet att ministern är medveten om problematiken.

Jag vill också tacka för det ärliga svaret att det inte finns något datum. Jag hör i och för sig att det mest är i avvaktan på att EU ska reglera det. Det är ändå viktigt att vi själva går vidare så att vi inte återigen om några år står här, som jag nämnde tidigare, och säger: Vi var naiva. Vi har förlitat oss på oseriösa aktörer. Elsystemet, kunderna och skattebetalarna får stå med konsekvenserna.

Med det vill jag tacka för svaret.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Just det som ministern nämner, fru talman, att det finns olika siffror, speglar det komplicerade bolagsupplägg som finns. Det är ett problem på många olika sätt. Nu nämns Kina här i dag, för det är vad jag frågar om i min interpellation. Men det finns andra väldigt tveksamma stater och olika intressen som har liknande upplägg. Det är uppenbarligen ett problem för branschen i Sverige.

Vi har numera ett väldigt gott samarbete om energifrågorna. Vi har jobbat fram en ny inriktning för den svenska energipolitiken. Jag vet inte om ministern nämnde det om föregående frågeställning. Men vi flyttar nu fokus från volym och mängd till mer av kvalitet och effekt. Det är verkligen ett steg i rätt riktning.

Precis som ministern nämnde handlar det om den gröna omställningen som alla talar om och behovet av mer el och så vidare. Det driver fram vissa saker på energimarknaden. Det finns i dag ett otroligt stort tryck från EU, våra stora inflytelserika industriella aktörer, delar av näringslivet och inte minst medierna om att bana väg för ännu mer vindkraft, trots att nackdelarna börjar hopa sig ordentligt.

Vi talar om alltifrån dålig lönsamhet, vilket kan vara en effekt av de komplicerade bolagsstrukturerna, till krediter och annat. Det handlar om brist på balanskraft, kortare livslängder än beräknat, brist på lagringsmöjligheter, förstörda natur- och fastighetsvärden och så vidare. Det är ett problem som man som helhet behöver titta närmare på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är otroligt viktigt med balansgången mellan att förse systemet med mer el och att beakta de värden och problem som jag precis nämnde. Det är av yttersta vikt att vi ser till helheten och tar hänsyn till alla aspekter så att vi inte står här igen om några år och säger: Vi har varit naiva. Det är ett slitet uttryck som jag inte förknippar med nuvarande regering. Men jag vill ändå gärna lyfta fram den typen av frågor.

Ministern nämnde EU-förordningen och regeringens ståndpunkt. Där trycker regeringen på: Det är också viktigt för oss att Sverige behåller en exklusiv rätt att avgöra vilka investeringar som ska tillåtas och inte. Det låter utmärkt, och intentionen är utmärkt att vi får någon reda i djungeln.

Jag går tillbaka till min konkreta fråga. Exakt hur och när i tiden kan vi se resultatet? När kan vi vara i situationen att vi har den helhetsbilden att vi kan säga: Nej, nu räcker det, eller: Nej, det är ingen risk i det här fallet?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag skulle för alla som inte är så jätteinsatta i frågan vilja ge lite bakgrund till interpellationen. Faktum är att ungefär 16 procent av svensk vindkraft i dag ägs av kinesiska staten, främst via komplicerade bolagskonstruktioner. Bolagen gör enligt granskningen som gjorts stora förluster, vilket bland annat beror på att de töms på pengar genom räntesnurror och höga internräntor. Men svenska skattebetalare har historiskt sett betalat hundratals miljoner kronor för de här investeringarna via elcertifikatssystemet. Det finns numera också stora gröna krediter och väldigt förmånliga lån att få från EU:s håll via bland annat Europeiska investeringsbanken, och det innebär ytterligare skattemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De här ägarstrukturerna utgörs ofta av lager på lager av olika holdingbolag, vilket i praktiken gör det nästan omöjligt att komma i kontakt med de kinesiska ägarna och utkräva ansvar, till exempel om bolaget hamnar på obestånd. Något som är oroväckande är att det framför allt är det statligt ägda och i USA svartlistade China General Nuclear Power Corporation som utgör moderbolaget i de här komplicerade bolagsstrukturerna.

Då kan man fråga sig vad som är problemet, förutom att svenska skattebetalare subventionerar kinesiska investeringar på svensk mark. Jo, ett problem är, som jag precis nämnde, att det har visat sig vara väldigt svårt att få kontakt med ägarna om bolaget hamnar på obestånd. Vad händer egentligen med vindkraftsparken om elproduktionen upphör? Vad händer med nedmontering och återställning om man går i konkurs och ägarna inte ens går att få tag på? Hur ska ansvar kunna utkrävas? Och vilka får i slutändan betala? Jo, det återkommer: våra kära svenska skattebetalare och elkunder. Markbygden 1 är ett väldigt adekvat och aktuellt exempel.

Fru talman! Det finns ytterligare en aspekt på det kinesiska ägandet, och den har uppmärksammats av Säpo och den nyinrättade myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, som ministern nyss nämnde. I en rapport skriver man i sin lägesbild att Kinas utlandsinvesteringar "utgör en möjlig svensk sårbarhet utifrån risken för politiska och ekonomiska påtryckningar".

Ministern nämnde i sitt svar att den här regeringen "lade fram ett förslag om en lag om granskning av utländska direktinvesteringar redan under sitt första år i regeringsställning" och att denna lag "gör det möjligt för Inspektionen för strategiska produkter att ingripa mot investeringar i samhällsviktiga verksamheter om det finns skäl för det". Ministern säger vidare i sitt svar, fru talman: "Stora vindkraftsparker omfattas i de flesta fall av definitionen av samhällsviktig verksamhet."

Således, ministern, finns det såvitt jag kan utläsa en insikt i problematiken. Det finns ett förslag om en lag. Det finns vidare en myndighet med ansvar att granska, och vi har ett förslag från EU om en förordning gällande utländska direktinvesteringar i unionen. Föregående regering gjorde ingenting på det här området heller, så det är mycket bra att nuvarande regering faktiskt har adresserat frågan. Det jag kanske dock saknar från ministern och skulle vilja höra lite mer om är vilka konsekvenser ministern ser att vi kan få till följd av det här ägandet och de problem med ansvarsutkrävande och så vidare som jag har lyft fram. Finns det ytterligare konkreta åtgärder i pajpen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Herr talman! Det stämmer ju inte. Den miljöpartistiska politiken slog igenom i Tyskland, där man stängde ned den planerbara kärnkraften - som ju var fossilfri och dessutom hade mindre klimatavtryck än just vindkraften. Det var ju det som var problemet: Man gjorde sig beroende av fossil kraft genom att stänga ned kärnkraft. Det är vad den miljöpartistiska politiken har lett till i Tyskland.

Jag får återigen inget svar på frågan hur det ska gå till i Sverige. För övrigt hade Sverige i stort sett gjort sig oberoende av fossila bränslen i energimixen just genom övergången till kärnkraft från fossilt, herr talman. Det gjorde vi redan på 70- och 80-talen. Vi har redan gjort vår hemläxa. Att här påstå att vi var djupt beroende av fossilt i vår energimix talar sitt tydliga språk. Det stämmer inte.

Svara nu gärna på frågan, Linus Lakso! Hur ska det gå till? Jag menar inte fantasier om vätgas, batterilagring och annat som inte finns på plats och som inte kommer att finnas på plats om 16 år i den stora skala som i så fall skulle behövas. Jag får aldrig svar på frågan, för det går liksom inte. Det är nämligen fria fantasier och skrivbordsprodukter som Miljöpartiet ägnar sig åt. Det är det som är min poäng här. Det är så långt ifrån verkligheten man kan komma.

Jag har sagt det så många gånger här i kammaren: Blåser det inte så blåser det inte, och då behövs någonting annat. Vätgaslagring kräver enorma mängder el, och vi har för den delen aldrig prövat det i stor skala. Det är otroligt ineffektivt, och att tro att det ska bli billigt för ett helt elsystem är häpnadsväckande naivt.

Svara nu gärna på min fråga!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Herr talman! Jag hör ledamoten nämna "verkligheten" om och om igen. Jag vet knappt vad jag ska säga, för är det någonting som har präglat miljöpartistisk politik är det att man har varit väldigt långt från verkligheten. Sedan har vi kanske haft olika mål. Så kan det vara. Men det är ändå väldigt fascinerande.

Ledamoten far också med osanning, herr talman. Bottenplattan på Ringhals 2 var lagad. Det gjordes 2015, och det var rost som åtgärdades. Jag jobbade själv med kärnkraft under den perioden, så jag råkar veta det. För övrigt har inte Kärnavfallsfonden, KAF:en, någonting med effektskatten att göra, herr talman. Det är direkt felaktiga uppgifter.

Nog om det. Miljöpartiets mål är ju att ha 100 procent förnybart redan 2040. Miljöpartiets politik prövas redan i Tyskland, och det är ingen framgångssaga. Nedstängningen av kärnkraft ledde till beroende av naturgas som man sedan fick stänga ned. Kolkraftverk tickar igång, och man är nu beroende av import för att klara av situationen. Stora delar av tysk industri räknar på eller funderar på att flytta utomlands. Det här har inte tjänat vare sig ekonomin, tillväxten eller utsläppen särskilt väl.

Miljöpartiets mål är alltså att Sveriges energiproduktion om ungefär 16 år ska bestå av 100 procent förnybart. Jag har frågat i flera debatter men aldrig fått något konkret svar: Hur ska det gå till? Då menar jag inte fantasier om vätgas och batterilagring som ska vara på plats om 16 år, för det är fullständigt orealistiskt. Jag vill ha ett svar som någorlunda förhåller sig till verkligheten.

Fru talman! Det är de här elpriserna som har ställt till det även i Sverige. Det är precis samma utveckling, och den har baserats på den politik som föregående regeringar, inklusive Centerpartiet, har bedrivit.

Det man aldrig tar hänsyn till är att systemet måste balanseras när det inte blåser. Svenska kraftnäts prognos är nu att man behöver lägga 20 miljarder per år på balanseringstjänster. Det behövdes inte tidigare.

Dessutom jobbar vi tillsammans med regeringen parallellt. Vi försöker se till att vi kommer att ha en långsiktig, leveranssäker och planerbar energimix. Det är därför vi har sett till att bana väg för ny kärnkraft och även för livstidsförlängningar. Det är själva grundbulten i systemet.

Som jag har nämnt tidigare i debatten i dag handlar det också om de snabbare åtgärderna: att maximera kraftvärmen, vattenkraften och de andra energislagen vi har.

Återigen: Att bara tillföra massivt med elproduktion i elsystemet i form av väderberoende vindkraft är inte lösningen. Jag hör dessutom aldrig vad det ska kompletteras med. Det måste man nämligen göra. Ett system kan inte bestå av bara väderberoende kraft. Det fungerar inte. Men det får vi aldrig något svar på, utan man kastar ständigt tillbaka bollen, kräver en massa saker och tar inte ansvar för den politik som man faktiskt har fört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag vet att Centerpartiet har en enorm vurm för vindkraft, som förstör fastighetsvärden och naturvärden och som inte tillför systemet som helhet det som systemet behöver. Med det sagt kan vindkraft vara en del i energimixen. Men man måste titta på systemet som helhet. Det upplever jag aldrig att Centerpartiet är beredda att göra.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett målande anförande.

Jag funderar över ett par saker. Man kan i stort säga att Tyskland till stora delar har bedrivit centerpartistisk politik. Man har stängt ned kärnkraften, och man har tvingat in förnybart i systemet. Man har vidare inte sett till konsekvenserna. Precis som jag alltid tjatar om har man inte haft tillräckligt med balans- och reservkraft.

Den politiken har varit otroligt förödande. Tysk industri flyr. Det sägs att 30 procent av de största elintensiva industrierna funderar över att emigrera, att flytta till andra länder där elpriserna är betydligt bättre. Dessutom påverkas vi svenskar av tyska elpriser med tanke på prissättningsmodellen och att Tyskland bara har ett elområde. Den tyska politiken drabbar även oss dubbelt, så att säga.

Det är också intressant att höra ledamoten prata om effekthöjningar i kärnkraften. Först är man med och stänger ned reaktorer, och nu vill man plötsligt hålla på med effekthöjningar. Man har uppenbarligen inte förstått konsekvenserna av sin egen politik.

Jag har ett par konkreta frågor. Ledamoten nämnde att Centerpartiet vill ha ett mål om 100 terawattimmar fram till 2030. Var ska dessa fördelas? Vad ska de bestå av? Hur ska det gå till?

Fru talman! När ledamoten talar om industrin handlar det oftast om några få riktigt stora industribolag i norr. Men Sverige är större än så, och det finns en mängd små och medelstora företag och industrier i södra och mellersta Sverige som också behöver komma till tals och som upplever konsekvenserna av den tidigare förda politiken, nämligen det jag tjatar om hela tiden: elöverskott varvat med effektbrist. Det är inte ett tecken på en marknad och ett elsystem i balans, och som det har påpekats tidigare här tar det tid att bygga upp ett välfungerande och stabilt elsystem igen. Jag tycker därför att det blir lite snävt.

Vad gäller vurmen för kärnkraft ser jag som min uppgift som politiker att se till hela elsystemet. Faktum är att vi behöver en stabil baskraft. När det inte blåser, blåser det inte, och då måste något annat gå in och täcka upp. Att fylla på systemet med en massa väderberoende energislag kan gå snabbt, men det finns en massa annat att ta hänsyn till. Jag har ingen förkärlek för något kraftslag per se, utan jag och Sverigedemokraterna ser till hela systemet. Poängen är att det måste fungera för alla i vårt land.

Att döma av resultatet av vindkraftsetableringarna har incitamenten varit fel. När det blåser mycket blir det elöverskott, och priserna dumpas. Många vindkraftsbolag går nu med förlust och genererar varken vinst eller utdelning. Det är en varningssignal. Den havsbaserade vindkraften säljs till väldigt höga priser i Norge, och samma signal kommer från Storbritannien. Man måste titta på helheten och lönsamheten.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Det enda jag hör är nej, nej, nej. Ledamoten påtalar förvisso problemen med volatila priser och prisökningar som skadar konkurrenskraft och företag. Det pratas också om konsekvensanalyser. Men till saken hör att vi sitter med konsekvenserna av tidigare förd politik, och den politiken var Vänsterpartiet en del av. Finns det någon självreflektion?

Ledamoten talar emot kärnkraften. Någonstans ska den väl få finnas kvar i energimixen, men Vänsterpartiet sätter stort hopp till exempelvis vätgasteknik. Men den är otroligt ineffektiv, svår att hantera miljövänligt, väldigt reaktiv och har ännu inte provats i stor skala. Jag vill höra lite mer om hur Vänsterpartiet vill se elmarknaden utvecklas framöver, och då menar jag inte pristak utan produktionskapacitet och hur den fördelas i Sverige.

Fru talman! Flera av de åtgärder som ledamoten nämner, till exempel att höja effekten inom kraftvärmen, att ta vara på den och att ha effekthöjningar i befintliga anläggningar och i olika kraftslag, finns redan på agendan. Detta är alltså inte att tillföra något nytt.

Det pratades också om havsbaserad vind. Mantrat är hela tiden att det är billigt, effektivt och så vidare. Nu har vi till exempel sett den upphandling som nyligen har skett i Norge. Där upphandlades den havsbaserade vindkraften till 115 kronor per kilowattimme. Det är inte vad jag skulle kalla billigt, fru talman.

Vi ser många problem just med vindkraften, och det är problem som aldrig adresseras. Enligt framför allt Socialdemokraterna ska det banas väg för vindkraft precis överallt utan hänsyn till miljö, natur, prestanda och framför allt - det är den springande punkten här - vad den faktiskt gör eller inte gör för elsystemet, så att säga.

Det är ju belagt att det inte blåser när det inte blåser. Då måste något annat täcka upp och balansera elsystemet. Ledamoten nämnde själv att vi behöver ha el. Den ska produceras när och där den behövs. Det är precis det som kraftbalansen handlar om. Det är då lite märkligt att resonera som att vindkraft är saliggörande. Jag skulle gärna vilja veta vilken typ av effekt, balans och reservkraft som man tänker sig i fråga om denna expansion av vindkraft, framför allt i norra Sverige.

Fru talman! Ja, jag tycker faktiskt att det är ett anmärkningsvärt raljerande över en viktig rapport som påvisar hur vi har kunnat hamna i den situation där vi är i dag. Hushåll och företag lider av de skenande och volatila priserna och av den effektsituation som vi har i södra och mellersta Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Partierna i den föregående regeringen har inte lagt grunden för den stora expansionen och det ökade effekt- och elbehov som vi ser i vårt avlånga land. Jag tycker att det är magstarkt att stå här och raljera i stället för att ta åt sig av kritiken och lägga fram förslag som kan leda landet framåt.

På presskonferensen kunde man läsa mellan raderna att det är vindkraften som ska premieras, trots att vi har ett läge där vi genererar jättemycket el när det blåser samtidigt som vi har effektunderskott när det inte blåser. Trots att den storskaliga vindkraften i sig inte gynnar totalen med priserna och lönsamheten i elsystemet är det vindkraft man vill ha, till vilket pris som helst. Det vill man trots att det kommer rapport efter rapport om olönsamhet, kinesiskt storägande, säkerhetsrisker och så vidare och trots att alltifrån fiskerinäring till försvar motsätter sig den snabba storskaliga expansionen, som inte kommer att gynna elsystemet som helhet.

Man vill gå de stora vindprojektörernas ärenden i stället för att, som vi sverigedemokrater och den nuvarande regeringen, se till hela elsystemet och varje enskild elkund. Det är dem vi jobbar för och inte de stora projektörerna.

Fru talman och ledamoten! Det är ändå intressant. Här har vi alltså en lång redogörelse. Riksrevisionen har granskat föregående regerings, det vill säga Socialdemokraternas, politik, och kritiken är massiv. Men man verkar inte ha tagit åt sig någonting av den. I stället står man här och avkräver samarbetspartierna konsekvensanalyser. Läs Riksrevisionens rapport och återkom! Det är häpnadsväckande, fru talman.

När det gäller det här hemmasnickrade, sena påfundet om att vi måste sätta upp ett skarpt delmål till 2030 kommer vi att ha avstämningar under hela perioden fram till slutmålet. Nu fokuserar vi på att få ordning på effekt- och kraftbalansen. Den är, återigen, den sämsta i hela EU och gör att företag inte kan etablera sig och inte utöka. Det handlar om att förhålla sig till verkligheten nu.

Fru talman! Ledamoten hade en fråga till, men jag minns inte vad den var.

Fru talman och Rickard Nordin! Ni vet allihop att jag som gammal investeringscontroller älskar konsekvensanalyser. Man kan säkert inte få för många.

Det är dock helt klart att vi har dragit slutsatser av de svåra konsekvenserna vi nu sitter med på grund av förd energipolitik, som bland annat Centerpartiet var inblandade i. De slutsatserna är väldigt tydliga i fråga om vad vi måste göra för att stärka upp elsystemet igen och få ett välfungerande och konkurrenskraftigt elsystem. I den bemärkelsen är konsekvensanalyserna väldigt tydliga. Effekterna lider vi av än i dag.

Jag lyssnade på den presskonferens som Centerpartiet och Socialdemokraterna kallade till i dag. Det var intressant. Man samlade journalistkåren för att komma med förslaget eller kravet - vad det nu ska kallas - att sittande regering ska komma med ett delmål. Man sa ingenting om hur det ska gå till - hur det ska gå att få fram det som eventuellt efterfrågas - och kom inte ens med en siffra. Jag undrar vad man egentligen har tänkt. Det känns väldigt märkligt.

Vi hade inte varit i den här situationen om tidigare regeringspartier hade följt Riksrevisionens rekommendationer. Att man inte gjort det är anledningen till att vi sitter i den här sitsen i dag. Att avkräva mig mängder av konsekvensanalyser när vi sitter med effekterna är alltså lite märkligt.

Fru talman och Rickard Nordin! Det arbete som nu har gjorts lägger grunden. Vi har börjat städa upp efter föregående regerings politik. Jag pratar hela tiden om obalansen, att vi har ett elöverskott varvat med effektbrist. Det måste åtgärdas innan vi kan göra något annat. Det är själva grunden i elsystemet.

Vi har stora problem med volatila och skenande priser. Det finns företag i framför allt södra Sverige som inte kan etablera sig eller utöka sin verksamhet. Och priserna har lett till stora konsekvenser för både inflationen och hushållen.

Fru talman! När det gäller frånvaron av konsekvensanalyser får jag nog vända frågan tillbaka till ledamoten. Riksrevisionen var nämligen väldigt tydlig där; inga konsekvensanalyser har gjorts. Man ville hellre sitta vid regeringsmakten än se till att vi har ett robust och förberett elsystem för kommande effektbehov och expansioner.

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU9 Elmarknadsfrågor om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet.

Fru talman! Svensk energipolitik har det senaste decenniet präglats av ideologi, maktspel och ansvarslöshet. Allehanda regleringar, subventioner och skatter har skapat felaktiga incitament och gett oss en elmarknad i obalans. Det är en marknad som pendlar mellan två ytterligheter då elöverskott varvas med effektbrist. Den förda politiken har lett till att vi numera har den sämsta kraftbalansen i hela EU. Den förda politiken har också lett till tidvis skenande och framför allt volatila priser, vilket har skadat både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft.

Fru talman! Riksrevisionen har som sagt granskat statens - läs föregående regeringars - åtgärder för utveckling av elsystemet. Vi sverigedemokrater har länge påtalat bristerna med den tidigare förda energipolitiken. Resultatet av Riksrevisionens granskning kommer därför inte som en överraskning. Tvärtom utgör den till stora delar en bekräftelse på det som vi har ifrågasatt. Det är dock bra att vi nu äntligen får en helt oberoende granskning som bekräftar de stora brister vi har påtalat.

Kritiken från Riksrevisionen är omfattande och handlar framför allt om brist på konsekvensanalyser men även om otydliga myndighetsuppdrag. Föregående regering har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckliga konsekvensanalyser inför beslut om åtgärder som har haft stor påverkan på elsystemet. Det gäller till exempel vitala områden som försörjningstrygghet, överföringskapacitet och konkurrensförhållanden mellan olika kraftslag.

Vidare skriver Riksrevisionen att majoriteten av de systempåverkande beslut som man har granskat och funnit stora brister med härstammar från någon form av politisk överenskommelse. Det är överenskommelser som enligt Riksrevisionen har lett till att man har underlåtit att göra tillräckliga konsekvensanalyser av fattade beslut. Bristen på konsekvensanalyser har även medfört att man har saknat förslag på lämplig hantering av oönskade effekter.

Som sagt är rapporten och kritiken omfattande, men den kan nog summeras med att maktpolitiska uppgörelser har fått gå före målet att Sverige ska ha ett effektivt, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.

Fru talman! Sverige - ett kallt, glesbefolkat land med långa avstånd - är helt beroende av tillgången till el och uppvärmning. Samhällsviktiga funktioner såsom hälso- och sjukvård, kommunikation, transporter, vattenförsörjning och säkerhet är helt beroende av tillgången till el. För att upprätthålla standard och välfärd krävs livskraftiga växande företag som kan konkurrera på en internationell marknad. Billig och leveranssäker el har helt enkelt blivit viktigare än någonsin. Således utgör den svenska elmarknaden en grundpelare för vår välfärd och får inte misskötas.

Fru talman! Vi är i dag till stor del beroende av och påverkade av vad som sker i omvärlden. Vissa saker kan vi inte påverka, andra kan vi styra helt eller delvis. Något vi faktiskt än så länge kan påverka är den nationella energipolitiken. Det är helt enkelt ingen naturlag att ha EU:s sämsta kraftbalans och volatila priser. De är till stor del resultatet av förd politik - den socialdemokratiska regeringens politik.

Men det finns såklart hopp. Sedan regeringsskiftet för ett och ett halvt år sedan har samarbetspartierna jobbat febrilt för att återigen skapa förutsättningar för ett leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem. Vi har exempelvis på flera sätt banat väg för utbyggnad och livstidsförlängning av kärnkraften. Vi har gett Svenska kraftnät ett tydligt uppdrag att säkerställa effektreservsbehovet. Vi har också tagit bort skatten på avfallsförbränning och slopat koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Allt handlar om att stärka kraftbalansen och lägga grunden för det ökade framtida elbehovet. Om inte läckorna i båten är lagade är det nämligen ingen idé att lassa på ännu mer last.

Regeringen har även i samarbete med oss sverigedemokrater lagt fram ett förslag på en ny energipolitisk inriktning med större fokus på effekt och balans i stället för på energislag. Vi fokuserar inte bara på mängd utan även på elsystemets prestanda och funktionalitet - kvalitet före kvantitet, helt enkelt. Åtgärderna handlar i grund och botten om att skapa rätt incitament för att uppnå ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem igen.

Avslutningsvis vill jag säga att vi sverigedemokrater ställer oss bakom utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag talade i första hand om energilagring, för jag trodde det var det vi pratade om. För övrigt lägger jag mig inte i nya tekniker; jag tycker inte att det är politikens roll. Ser man en framtid i det här och är beredd att satsa pengar kan man göra det. Däremot tycker jag inte att det ska gå en massa skattepengar till högriskprojekt. Man måste kunna redovisa riskerna och svara på de enkla frågorna varifrån kraften ska komma, vem som ska stå för all infrastruktur och så vidare. Det är frågor som jag har ställt många gånger här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Som politiker ska vi inte välja teknikslag i första hand utan bana väg för goda förutsättningar. Min hälsning till industrin är att de ska komma fram med bra affärsidéer som bär och klarar granskningar och där riskerna är rimliga när det ska spenderas skattepengar. Då är jag för.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Ja, jag vet hur elcertifikatsystemet finansieras. Jag gissar att det var en passning gällande om det är skattebetalarna som står för den subventionen. Det kan man säga att det är, indirekt. Allting belastar ju i slutändan elkunder och skattebetalare.

Nästa fråga var om jag tror på vätgas som storskalig lösning, fru talman. Jag kan säga så här: Det är otroligt ineffektivt och därmed också väldigt dyrt med vätgaslagring eller att göra om vätgas till el. Jag tror att det innebär förluster på 70 procent, vilket ju skulle innebära otroligt höga kostnader.

Min fråga är varför man ska ge sig in i ett system som inte är helt beprövat och som förmodligen kommer att vara extremt mycket dyrare än det vi redan hade i form av välfungerande system och storskalig fossilfri elproduktion, där vi inte behövde lägga miljarder på att balansera nätet. Det är ju också något som ökar lavinartat. I kölvattnet av all väderberoende kraft har balanseringskostnaderna gått från 1 till beräknade 20 miljarder per år de senaste fem åren. Det väntas bara fortsätta.

Vätgasproduktion förekommer redan runt om i Europa, och om man skulle göra den fossilfri skulle det kräva lika mycket kraft som hela Frankrike. Då förstår man proportionerna i det här.

Jag tror alltså inte på den lösningen, även om jag är öppen för nya tekniker. Vi får se vad framtiden ger, men det ser inte lovande ut.