Jessica Stegrud

Fru talman! Jag måste säga att det är tråkigt att ledamoten inte vill bemöta så konkreta uppgifter, men har man inget svar på frågorna blir det kanske svårt.

När det gäller Socialdemokraternas problembild, fru talman, ska det återigen föras in en massa mer el i systemet, och det ska vara havsbaserad vindkraft. Det spelar ingen roll vad det kostar eller att det inte hjälper systemet som helhet – absolut ingen roll. Här är det någon sorts ideologisk låsning; det är uppenbart.

Man kan fråga Svenska kraftnät, läsa i Riksrevisionens rapport eller titta på diverse utredningar – återigen: Det är den planerbara kraften vi saknar. Det är hela grundproblematiken, oavsett var i elprisområde 4 man bor.

Sedan är det lite socialdemokratisk politik att tro att lösningen är ett och samma elprisområde. Det kan hjälpa tillfälligt, absolut. Det är under utredning och ska inte uteslutas, men elprisområdena är inte orsaken till själva grundproblematiken. Grundproblematiken är att vi inte har en klok effektbalans – en bra kraftbalans, helt enkelt. Vi har inte planerbar el. Vi kan inte nyttja systemet så som det borde nyttjas. Det är detta som är problematiken och som ställer till det gång på gång.

Fru talman! När vi stod här i kammaren och diskuterade före jul var det, som ledamoten nämnde alldeles nyss, extremt volatila och skyhöga priser, vilket berodde på att det var vindstilla och kallt.

Det har varit mycket tal om bland annat Kriegers flak, som inte har byggts, av väldigt förklarliga skäl. Där hade jag en fråga som jag inte fick svar på: Vad hade det hjälpt om vi hade haft en massa mer havsbaserad vindkraft när det inte blåser och när det är kallt? Det hade inte hjälpt någonting.

Tack och lov bedriver den här regeringen en politik för framtiden. Mer planerbar kraft är på gång, och det kommer att lösa en stor del av problematiken.

Fru talman! Tack, Monica Haider, för anförandet!

Det börjar bli ganska sent, och jag hade egentligen inte tänkt ta replik. Men jag kan faktiskt inte låta bli. Det är ändå intressant att höra en socialdemokrat boende i Skåne stå och klaga över att elpriserna har skenat och är volatila, att det saknas kapacitet och så vidare – väldigt intressant.

Vi hörde tidigare en ganska bra redogörelse här av Mats Green från Moderaterna om hur Socialdemokraterna har stängt ned välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft. Det är anledningen till att vi befinner oss i dagens situation.

Ledamoten pratade om överföringskapacitet. Ja, vi tappade närmare 1 000 megawatt när Socialdemokraterna var med och stängde ned kärnkraften. Vi har stått här i kammaren många gånger. Återigen: Det är inte främst mer el vi behöver. Ofta hör man socialdemokrater skryta om att vi producerar och exporterar mer el än någonsin. Ja, det stämmer att vi gör det under delar av året, men det är effekten som är problemet. Vi har ju inte el där vi behöver den, när vi behöver den. Det är detta som är problemet, och då kommer inte mer väderberoende vindkraft, där elen kommer och går, att hjälpa. Så är det bara.

Socialdemokraterna har ingen lösning. De vill subventionera in havsbaserad vindkraft, som har visat sig väldigt olönsam. Sådan byggs i Storbritannien, och där har man fått skjuta till mycket resurser för att ens kunna sätta igång och bygga den. Livslängden är kort, och det är problem med överföring och så vidare.

Hur ska det här egentligen gå till, ledamoten? Är detta Socialdemokraternas lösning på den rådande effektbristen och de höga och volatila priserna i Skåne?

Herr talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

Vi sverigedemokrater är övertygade om att ny kärnkraft är en förutsättning för att få ordning på elmarknaden igen. Här är vi överens med sittande regering, och i samarbetet har också de legala hinder som har funnits röjts undan. Det har också tagits fram en tänkbar finansieringsmodell. Målet är att två nya, storskaliga reaktorer ska vara klara 2035, och statsministern har uttryckt att ett spadtag gärna får tas redan under denna mandatperiod.

Nu i veckan har Vattenfall kommunicerat att beslut om investering kan dröja fram till 2030. Vi sverigedemokrater har redan tidigare hyst vissa tvivel kring Vattenfalls ledning vad gäller kompetens och fokus i frågan. Har finansministern förtroende för ledningens kompetens och fokus i denna fråga? Om inte, vilka åtgärder ämnar finansministern vidta i ärendet?

Fru talman! Det må ha blivit lite förvirrat när jag sprang in i kammaren. Jag kanske inte sa det, men vad jag menade, och där är vi överens, var att vi numera har ett elöverskott i perioder och det skryts om att vi exporterar mer än någonsin. Samtidigt har vi EU:s sämsta kraftbalans, vilket är ett tydligt tecken på en marknad i obalans. Det är det som är poängen.

Det är miljöpartistisk politik som har lett fram till det här. Politiska beslut har stängt ned sex kärnkraftsreaktorer. Det har byggts mer vind, 13 000 megawatt de senaste tio åren om jag minns rätt. Vi har fått en mer väderberoende och därmed osäker energimix, vilket är problematiken, och då ökar behovet av kapacitetsmekanismer och effektreserver.

Trots att den föregående regeringen uttalat ville stänga ned kärnkraft och få in mer väderberoende kraft i energimixen hade man inte vettet, fru talman, att se till att Svenska kraftnät upphandlade tillräckligt med effektreserv. Bland det första vi gjorde när vi fick inflytande var att ge Svenska kraftnät uppdraget att säkerställa en bättre effektreserv, vilket jag också sa i mitt anförande. Det är också därför som Öresundsverket nu fasar ut så sakteliga på nätet, vilket är otroligt viktigt.

Jag tycker att det är oansvarigt att stå här och prata om presenterade lösningar. Vi har varit tidigt ute med förslag om gasturbiner, och jag har noterat att även Miljöpartiet har lanserat detta. Det handlar om otroligt bra kraft för att öka överföringskapaciteten och för att ha en bra effektreserv i väntan på den långsiktiga logiska lösningen, vilket ju är storskalig planerbar fossilfri kärnkraft - det som har tjänat oss så väl och kommer att tjäna oss väl även i framtiden.

En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Fru talman! Tack, ledamoten Linus Lakso, för anförandet!

Jag tycker att det är häpnadsväckande att höra en miljöpartist prata om det svenska energisystemet och om alla svagheter som regeringen presenterar på det här området. Det är minst sagt magstarkt.

Förlängningen av den kapacitetsmekanism som vi debatterar här i dag är ytterst en effekt av miljöpartistisk politik - en miljöpartistisk politik som har stängt ned välfungerande, livstidsförlängd och välinvesterad planerbar kärnkraft. Det är miljöpartistiska beslut.

Ju mer vi stänger ned baskraft, desto mer av dessa effektreserver kommer vi att behöva, och därför är det otroligt magstarkt att höra Miljöpartiet stå och klaga på regeringens politik. Vi och regeringen gör tillsammans allt för att få igång en stabil baskraft och leveranssäker elproduktion igen, det råder det ingen tvekan om, och förlängningen av kapacitetsmekanismen behöver vi ha just för att vi har så mycket väderberoende kraft i mixen.

Jag hörde som hastigast att ledamoten pratade om att vi behöver väldigt mycket mer el. Ledamoten sa i och för sig också, fru talman, att effektbristen var ett problem men vad jag förstår också att vi har ett elunderskott.

Ledamoten brukar skryta om att vi har ett elöverskott och att vi exporterar mer än någonsin, och det är ju det som är problematiken: Vi har en situation med elöverskott i perioder, varvat med effektbrist. Det är det som är problematiken.

Jag skulle därför vilja vända tillbaka frågeställningarna som ofta kommer från ledamoten, och det är just hur Miljöpartiet ska få ordning på frågan om ett stabilt och robust elsystem i framtiden.

Herr talman! Jag tackar för den indirekta rättelsen. Debatten handlar om en kapacitetsmekanism för elmarknaden, men allting hänger ihop. Det är klart att vi har behövt en kapacitetsmekanism trots att vi har haft kärnkraft. Men faktum är att behovet av effektreserver ökar enormt vid ytterligare nedstängning av planerbar storskalig baskraft. Det sambandet tror jag att även Vänsterpartiet kan se.

Det är därför jag ofta kommer in på vätgas. Den utmålas som någon sorts frälsare för elsystemet, både som lagringsmöjlighet och som en utopisk grön baskraft, som man brukar kalla det, vilket är högst orimligt. Men vi får sällan svar på hur det ska gå till och vad det framtida behovet egentligen blir om vi stänger ned all kärnkraft, som Vänsterpartiet vill göra. Då lär effektreserverna vi har i dag absolut inte räcka till. Det är min fasta övertygelse, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Tack för anförandet, Birger Lahti!

Vi brukar träffas här i talarstolarna och utbyta vissa frågor som vi upplever att vi inte fått svar på. Min ständiga fråga till Vänsterpartiet är hur det här med nedläggningen av kärnkraften inom bara 15 år ska gå till. Vilken typ av kraft ska träda in i stället? Hur ska det gå till?

Jag skulle gärna vilja höra hur tankarna går kring just vätgasen, som jag har förstått att Vänsterpartiet sätter stor tilltro till.

Herr talman! Uttalandet från Vänsterpartiets partiledare skedde i en intervju - det är kanske inte helt lätt att googla fram, men jag minns det lika klart som i går. Jag har i tidigare debatter sagt att det uppenbarligen inte är Vänsterpartiets politik längre, men det var det man sa inledningsvis - framför allt när perioden med de skenande priserna drog igång. Det minns jag tydligt.

Jag vet inte riktigt vad Birger Lahti vill ha sagt. Menar Birger Lahti att vi inte ska ha någon effektreserv över huvud taget? Är det slutpoängen? Jag förstår inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Det är allmänt känt att vi har EU:s sämsta effektbalans. Det är vi som har det. Jag vet hur situationen ser ut i södra Sverige. Och precis som jag nämnde i mitt anförande är vi otroligt glada att Öresundsverket snart är igång. Det kan framför allt fungera som ödrift men kan även stabilisera nätet i stort. Det är något som behövs alltmer.

Med den politik som Vänsterpartiet driver vill man stänga ned all kärnkraft inom 15 år och satsa på väderberoende vindkraft. Prata om att det då kommer att behövas effektreserver. Och någon plan för hur det ska gå till finns naturligtvis inte.

När det gäller vätgasplanerna och idéerna som i stort sett är skrivbordsprodukter finns det så många problem att min svarstid inte räcker till. Men det är ändå intressant att notera.

En effektreserv har man just för att det är en reserv som ska kunna gå in och stabilisera elnätet när det behövs. Det behövs i allra högsta grad. Det är också därför vi står här i kammaren i dag. Dessutom är alla partier överens om att den här kapacitetsmekanismen behöver förlängas fram till åtminstone början av 30-talet. Det skulle vi knappast vara överens om ifall behovet inte fanns. Jag tycker alltså att frågeställningen är lite märklig, Birger Lahti.

Jag ska försöka få fram uttalandet från Birger Lahtis partiledare, så att vi kan avsluta det en gång för alla.

Herr talman! Det är lite märkligt att börja ett replikskifte med att påstå att jag har stått i talarstolen och farit med osanningar. Där får du vara mer konkret än så.

När har Sverige använt vårt behov av effektreserv? Var det frågan, ledamoten? Jag blir lite konfunderad, men jag svarar på den frågan.

Till saken hör att man naturligtvis måste ha en effektreserv för eget behov. Målet är inte att behöva använda den hela tiden. Det jag kan konstatera är att till exempel Karlshamnsverket, som utgör en del av effektreserven, har flera gånger fått gå upp i stabsläge och har fler gånger än någonsin de senaste åren fått ställa sig i beredskap för att gå in och balansera nätet. Så mycket vet jag, och jag hoppas att det var svar på frågan.

Herr talman! I dag har vi samlats i kammaren för att debattera näringsutskottets betänkande NU11 En kapacitetsmekanism för elmarknaden. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I ett elsystem måste tillförseln av el balanseras så att den vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget, det vill säga produktionen måste hela tiden motsvara behovet av förbrukningen av el. Det måste finnas en effektbalans. Det kan dock uppkomma situationer där det råder obalans och där tillgängliga balanseringsresurser på elmarknaden inte räcker till. Det är en situation som har blivit allt vanligare i Sverige i takt med att väderberoende kraft har fått en större andel i elsystemet.

I Sverige har vi sedan 00-talet en så kallad effektreserv som utgörs av ett flertal snabbstartade produktionsanläggningar som kan aktiveras då det riskerar att uppstå effektbrist i systemet. Här i Sverige är det Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för den strategiska reserven och som ska säkerställa att det finns resurser tillgängliga för att möta elsystemets behov vid toppar i efterfrågan eller underskott i produktion.

Lagen om effektreserv infördes i början av 00-talet och var tänkt som en övergångslösning i väntan på en fungerande marknadsbaserad modell. Man bedömde då att en svag effektbalans medförde risk för effektbrist i extrema situationer. Men då behovet av resurser utanför den vanliga marknaden inte har försvunnit har lagens giltighetstid fått förlängas vid tre tillfällen, senast till den 15 mars i år, 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Som jag nämnde, herr talman, har inte behovet av en effektreserv minskat utan snarare ökat i takt med att alltmer väderberoende kraft har kommit in i det svenska elsystemet.

I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det således i fortsättningen behövs en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars när den nuvarande effektreservslagen upphör. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 16 mars 2025. Man redovisar också hur den strategiska reserven ska finansieras, nämligen genom avgifter som tas ut på balansansvariga aktörer och baseras på elförbrukning. Det innebär att de som nyttjar systemet också bidrar till att upprätthålla dess stabilitet.

Herr talman! Sedan maktskiftet för två år sedan har vi sverigedemokrater tillsammans med regeringspartierna jobbat febrilt med att få ordning på Sverige igen. Områden som trygghet, säkerhet, konkurrenskraft och välfärd står numera i fokus. I stället för utopiska drömmar styr verkligheten kompassen. Ett stort och helt avgörande område för svensk konkurrenskraft och välfärd är energiområdet, som vi har debatterat många gånger här i kammaren. Även om två år är en kort tid i dessa sammanhang har vi tydligt stakat ut en ny riktning för svensk energipolitik - eller ska jag kanske kalla den för nygammal. Vi jobbar nu mer målmedvetet för att få tillbaka en robust, leveranssäker, prisvärd och fossilfri energimix igen.

Behovet av planerbar baskraft är stort. Därför har vi bland annat undanröjt lagmässiga hinder för ny kärnkraft, och vi ser just nu över en lämplig finansieringsmodell för att skapa möjlighet att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.

Den allt större andelen väderberoende kraft, framför allt vindkraft, i systemet har skapat en situation där vi pendlar mellan elöverskott och effektbrist, mellan export av el till dumpade priser och skyhöga inhemska priser för företag och hushåll. Det är en på alla sätt skadlig och inte hållbar situation för ett effektivt elsystem och global konkurrenskraft.

Herr talman! Regeringens förslag om att återinföra och utveckla den strategiska reserven är inte bara ett steg i rätt riktning utan det är en absolut nödvändighet för att klara av att balansera det numera alltmer väderberoende och instabila elnätet. Svenska kraftnät får härmed fortsatt mandat och ansvar att upprätthålla balans i systemet och förhindra effektbrist i kritiska situationer.

Herr talman! Det tar tid att bygga upp ett effektivt och leveranssäkert elsystem igen, men det går sakta framåt. Bland det första vi gjorde när vi fick regeringsinflytande var just att ge Svenska kraftnät i uppdrag att utöka effektreserven. Det är något som nu har resulterat i ett avtal med kraftvärmeverket Öresundsverket i Malmö. I enlighet med våra direktiv har Svenska kraftnät ingått ett strategiskt avtal med Öresundsverket, vilket i praktiken innebär ett effekttillskott på 448 megawatt el. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för att säkra elförsörjningen i södra Sverige och ödriften i Malmöområdet. En välskött och moderniserad anläggning slapp nu monteras ned och fraktas till Asien. I stället kan den göra stor nytta i ett utsatt område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Det är dags att lämna misslyckad symbolpolitik bakom oss. Sverige behöver en energipolitik som bygger på sunt förnuft och långsiktiga mål, en politik som sätter svensk industri, hushåll och miljö i första rummet. Vi Sverigedemokrater kommer att fortsätta att arbeta för att Sverige ska återfå ett av världens mest pålitliga, fossilfria och prisvärda energisystem.

Fru talman! Jag blev inte riktigt klok på alla påståenden och frågeställningar. Dessutom fick jag inget svar. Det får man sällan. Återigen: Hur ska det gå till under de 15 åren?

Frågan ställdes om det finns någon bestämd livslängd på en reaktor. Det är klart att det gör. Det är därför som vi också vill bygga nytt. Det är inte så att reaktorer varar i all evighet.

Det är inte tal om att vi inte ska leva upp till några säkerhetskrav. Tvärtom är vi världsledande på att göra det. Det är en självklarhet i svensk energipolitik. Det har det till och med varit under föregående regeringar. Jag förstår inte alls frågan.

Jag undrar återigen hur det ska gå till. Jag fick heller inget svar av Socialdemokraterna, fru talman. Jag har ett utbyggt Kriegers flak som ett exempel. Om det hade varit up and running, hur mycket effekt hade det gett en sådan här vindstilla period som vi nu är inne i? Det är någonting som man aldrig får svar på.

Det frågades om varför vi tjatar om kärnkraft. Det är ju uppenbart. Det är inte i första hand brist på el. Det är brist på effekt. Kärnkraft är någonting som har tjänat landet otroligt väl. Det kommer den rimligen också att göra framöver. Det är mitt svar på frågan.

Fru talman! Tack så mycket, Birger Lahti, för anförandet!

I anförandet påstår Birger Lahti att vi inte har någon annan politik än att bygga ny kärnkraft. Det stämmer över huvud taget inte. Vi vill såklart också maximera det vi kan med effekten från vattenkraft, fjärrvärme, kraftvärme och så vidare. Det gäller alla de möjligheter som finns i dag. Den bollen har vi varit på länge.

Det var inte den här regeringen som införde straffskatt på bland annat kraftvärme och fjärrvärme. Det är ganska magstarkt att stå här och låtsas som någonting annat. Det måste satsas på många olika plan. Så är det. Återigen är den långsiktiga lösningen trots allt att vi har mer planerbar baskraft.

Fru talman! Det är fortsatt väldigt intressant med det mål som Vänsterpartiet har att det ska vara 100 procent förnybart i elproduktionen år 2040, det vill säga om 15 år. Jag undrar hur det ska gå till. Hur ska förstatligandet av all produktion gå till?

Vi ska inte ha något förnybart alls och stänga ned all kärnkraft. Det blir konsekvensen av en sådan målsättning. Jag undrar vilken typ av balanskraft som ska finnas. Hur ska det gå till? Det är så orealistiskt, fru talman, att jag knappt finner ord.

Vi har ställt den frågan så många gånger. Jag skulle gärna vilja ha ett försök till svar i varje fall. Annars kanske det är lika bra att ändra målsättningen i partiprogrammet.

Jag har en sista avslutande fråga, som jag också ställde till Socialdemokraterna. Om vi hade investerat och det hade funnits ett Kriegers flak nu up and running, hur mycket effekt hade det gett de här dagarna när det är vindstilla?

Fru talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för den lilla utsvävningen.

Jag tycker att det är ganska intressant att ledamoten påpekar att man måste börja i rätt ände och hävdar att vi i regeringsunderlaget nu börjar i fel ände. Att börja i rätt ände hade ju varit att inte stänga ned välfungerande, livstidsförlängd och välinvesterad kärnkraft. Det om något hade varit att börja i rätt ände.

Nu står man här och pratar om den gröna omställningen, framtiden för gröna jobb och allt möjligt. Det hade vi ju varit väldigt väl rustade för om inte socialdemokrater hade stängt ned välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft. Övriga världen har avundats oss vår energimix.

De problem som vi ser nu är uppenbara för alla. Det råder inte i första hand brist på el utan brist på effekt och brist på planerbar storskalig elproduktion. Det är där problematiken ligger i dag. Att fylla på med mer av samma medicin kommer inte att hjälpa i det här skedet. En viss tillnyktring sker; det pratas om gasturbiner. I nästa andetag pratar man om klimatmål. Det där är en intressant kombination. Vi är pragmatiker, så vi ser lite annorlunda på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag fick inget svar. Vad hade en stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft som Kriegers flak gjort för effekten under en sådan kall och vindstilla period som vi är inne i nu? På vilket sätt hade det hjälpt det svenska elsystemet och därmed elpriserna? Vilken effekt hade det haft på elpriserna, Fredrik Olovsson?

Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för hans anförande.

Socialdemokraterna är väldigt snabba med att påpeka att det är väldigt dyrt med ny kärnkraft. Men jag vill sätta detta lite grann i ett perspektiv. Nedstängning av väl fungerande och livstidsförlängd kärnkraft beräknas ha kostat ungefär 450 miljarder kronor enligt 2023 års elpriser. Det beräknas också ha orsakat uteblivna investeringar på omkring 80 miljarder kronor per år.

Det föreslagna beloppet har inte fastställts än, men det har pratats om en prisgaranti på 80 öre per kilowattimme.

I Storbritannien, där man satsar hårt på havsbaserad vindkraft, kan vi se att man har varit tvungen att ha garanterade priser på 116 öre per kilowattimme - upp till 266 öre per kilowattimme. Dessutom kommer det rapport efter rapport om att livslängden för havsbaserad vindkraft är väldigt kort i förhållande till landbaserad vindkraft med tanke på de påfrestningar som vädret utgör och så vidare.

Sedan tillkommer det en massa andra kostnader för svenska elkunder, och det är balanseringskostnaderna som har skenat under de senaste åren och som förväntas öka ännu mer just för att vi har alltmer väderberoende kraftslag i energimixen. Det pratas om det. Vi har gått från 1 till 2 miljarder per år och beräknas inom bara några år landa på 20 miljarder per år. Lägg också till den nätutbyggnad som krävs för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag har en konkret fråga. Ledamoten talade sig varm för havsbaserad vindkraft. En dag som denna, vad hade Kriegers flak tillfört i effekt när det inte blåser? Det vill jag gärna ha svar på.

Herr talman och Fredrik Olovsson! Jag noterar att det har tagit ett par år av mitt mässande här i kammaren för att få ledamoten att förstå kopplingen mellan vindkraft och gaskraft. Polletten har kanske trillat ned lite grann.

Men ledamoten sa också att vi exporterar och producerar mer än någonsin. Det säger väl det mesta. Vad är det som är så svårt att förstå? Vi har överproduktion av el, men vi har brist på effekt. Ändå vill ledamoten ösa på med ännu mer väderberoende vindkraft. Vad är det som är så svårt att förstå? Det är otroligt fascinerande.

Likadant är det när det gäller det här med flödesmodellen. Återigen: Det finns i dag ingenting som tyder på att det beror på den flödesbaserade metoden. Allt tyder i dagsläget på att det är vädret. Varför då stå och mata ut denna lögn innan vi vet? Det tar bara tar bort det lilla förtroende som eventuellt fanns kvar för socialdemokratisk energipolitik.

I fråga om vägen tillbaka behöver vi väl inte titta på det än. Vi ska först se hur det har gått helt enkelt.

När det gäller grundproblematiken däremot är vägen tillbaka till ett stabilt och robust elsystem faktiskt att få in mer planerbar fossilfri, storskalig kärnkraft. Det jobbar vi stenhårt för.

Om det blir ett regeringsskifte - gud bevare oss - blir det däremot problematiskt. Socialdemokraterna vill nämligen tillsammans med miljöpartistiska ministrar - det ska till och med vara vänsterpartistiska ministrar i regeringen - stänga ned all kärnkraft vi har kvar. Det är vad vi har att se fram emot vid ett maktskifte. Då kan vi köra med gasturbiner och vindkraft. Det kommer helt enkelt inte att hålla.

Herr talman! Jag vet inte vad jag ska säga. Det är fascinerande ologiskt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för frågorna.

Det är lite intressant att ledamoten står här och pratar om sanningar. Då tar jag för givet att ledamoten anser att Svenska kraftnät ljuger när de nu annonserar att priserna framför allt beror på att det har blåst mindre och att det är kallt. Kanske har vi då en myndighet som ljuger rakt upp och ned.

Att gå in en enskild sekund och titta hur det står till kan man inte göra. Det är ett väldigt märkligt påstående, helt enkelt.

När det gäller den flödesbaserade beräkningsmodellen är dess effekt inte klarlagd i dag. Det är ren lögn att stå och säga att priserna beror på den. Det finns ingenting som tyder på det nu. Det här kommer man att granska efter hand.

Vi sverigedemokrater har varit noga med att fråga om det kan finnas en väg tillbaka om så skulle behövas. Jag har också själv frågat ministern, herr talman, om eventuella åtgärder. Det är alltså inte så att vi inte har varit på den bollen.

Det är som sagt rena lögner som sprids i dag. Även ledamotens partiordförande har nu varit ute och talat mot bättre vetande. Det är faktiskt häpnadsväckande.

Jag var tidigt i debatten, för ganska länge sedan, ute och talade om vad vi kan göra i väntan på ny planerbar storskalig kärnkraft. Det har jag även gjort i mitt anförande här i dag. Det är framför allt gasturbiner. Nu har jag hört att till och med miljöpartister och socialdemokrater börjat prata om det. Jag förstår inte alls varför det skulle vara så förvånande. Det är väl ett alldeles utmärkt sätt.

När det gäller denna efterfrågan och de fantastiska investeringarna i norr har jag stått här och varnat för vilka högriskprojekt det är. Jag har varnat för att alla inte kommer att gå igenom och bli den fantastiska framgångssaga som ledamoten här har hävdat. Men socialdemokrater lär sig aldrig - Stålverk 80, Gobigas och så vidare. Socialdemokrater har en förmåga att inte lära sig någonting av historien.

Herr talman! Jag kan svara ganska rakt på den frågan: Den går naturligtvis att ifrågasätta. Det håller jag med om. Det har jag gjort ända sedan mina år i energibranschen.

Men det är också lite symtomatiskt att Vänsterpartiet nu, när man har varit med och stängt ned planerbar, välfungerande kärnkraft, stängt ned kapacitet och stängt ned möjligheten att mätta marknaden på ett helt annat sätt, kommer och ska åtgärda saker från ett annat håll. Man borde kanske ha tänkt sig för innan man ville integreras så enormt i den gemensamma elmarknadsunionen och innan man lyfte över makt till andra aktörer, till exempel Bryssel. Man borde någon gång tänka efter innan, i stället för att komma nu och säga att vi behöver ha en diskussion om det här.

Jag tycker att detta ger fel incitament till marknaden. Vi ska i grund och botten inte behöva betala för tysk väldigt dålig vänsterpartistisk och miljöpartistisk politik.

Men jag får återigen inga svar. Ni vill ju fortsätta. Tror Vänsterpartiet, herr talman, att en ny prissättningsmodell kommer att gynna svensk elmarknad i långa loppet om Vänsterpartiet dessutom fortsätter att stänga ned all kärnkraft vi också har?

Det är dags för ett litet omtag av vänsterpartistisk politik här. Tillbaka till verkligheten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna. Det var ett antal.

Den första frågan om att kapa kablarna har jag svarat på tidigare. Det är bara att googla: Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets partiledare, har yttrat det vid ett par tillfällen. Det kommer därifrån, men vi kan bortse från det.

När det gäller industrin tänker jag: Är det de vidlyftiga högriskprojekten i norr som Birger Lahti talar om, herr talman, de som nu skjuts fram eller läggs ned och där enorma summor skattemedel i stort sett har kastats i sjön? Det gäller både EU-medel och svenska skattebetalares pengar, och för den delen svenska blivande pensionärers pengar. De har fått betala med högt riskkapital där. Jag vet inte om det är att värna vare sig svensk ekonomi eller svenska skattebetalare, men det är ju de stora projekten.

Pratar man med industrin, inte bara några stora aktörer i norr, får man höra att det de vill ha är stabila elpriser. De vill ha el dygnet runt, inte bara när det blåser. Det är det som är skillnaden.

Jag vill gärna vända tillbaka frågan. Jag nämnde också i mitt anförande, herr talman, att Vänstern vill se endast förnybar energi om bara 15 år. Hur ska det gå till? Det är ju fullständigt orealistiskt. Det känns nästan surrealistiskt att här få frågor om prisnivåer och annat när man fortsatt håller fast vid den visionen.

Men jag ska ändå svara om priserna. Du kan gå in på Svenska kraftnät eller vilken elanalyssajt på nätet som helst, så står det klart och tydligt: Det är vindstilla, framför allt i södra Sverige, och Tyskland har kallt. Det orsakar de höga priserna. Finns det ingen vind finns det ingen elproduktion. Naturligtvis hade kärnkraften kunnat gå in på ett helt annat sätt om inte Tyskland hade stängt ned sin kärnkraft. Det är uppenbart.

Sedan exakt hur mycket det skulle göra på priset varje enskild sekund går naturligtvis inte att säga på rak arm.

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU3 Utgiftsområde 21 Energi. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Satsningarna på planerbar, fossilfri och storskalig elproduktion har lagt grunden för svenskt företagande och konkurrenskraft, vilket i sin tur lagt grunden för jobb och välstånd.

Vår unika energimix, där fossilfri vattenkraft och kärnkraft fått utgöra basen, gav oss länge ett försprång jämfört med övriga världen.

Som konservativa styrs vi sverigedemokrater av devisen att man inte ska förstöra det som fungerar och inte riva ned det som tagit många årtionden att bygga upp.

Det är bland annat därför vi med fasa ser tillbaka på de senaste årtiondenas skadliga och ansvarslösa politik inom en rad olika områden, däribland energipolitiken. Det är en politik som har förts av många partier men med Socialdemokraterna i täten.

Trots alla varningar från industrin och Svenska kraftnät stängde man ned Barsebäck, och genom subventioner till förnybart, framför allt vindkraft, införd straffskatt på kärnkraft och mål om 100 procent förnybar elproduktion fortsatte man sedan systematiskt att straffa ut kärnkraften.

Herr talman! Vilka blev konsekvenserna? Nedstängning av ytterligare reaktorer, minskad överföringskapacitet, ökat väderberoende, höjda priser, tider av effektbrist och därmed uteblivna företagsetableringar och EU:s sämsta kraftbalans blev några av konsekvenserna, inte minst därför att man under sin regeringstid heller inte säkrade upp tillräcklig överföringskapacitet och balans- och reservkraft. Tvärtom införde man i stället en straffskatt på kraftvärme- och värmeproduktion.

Jag skulle kalla detta för fullständig inkompetens, även på detta område. Socialdemokratiska regeringar har minsann gjort allt de kunnat för att stänga ned välfungerande, effektiv och fossilfri kärnkraft och samtidigt skylla på marknaden, vars villkor man varit med och fastställt. Resultatet har vi sett, inte minst de senaste åren.

Denna debatt har för övrigt väldigt dålig tajmning för vindkraftens supporterklubb här i kammaren. Läget är nämligen ytterst akut. Nu är det rekordpriser igen och dessutom rekord i skillnader mellan de olika elprisområdena.

Framför allt har södra Sverige drabbats, och då 70 procent av industrins energianvändning sker i just södra Sverige slår priserna inte bara extremt hårt mot hushållen utan även mot företagens konkurrenskraft. Orsaken, herr talman, är rätt och slätt väder och en ännu mer extrem miljöpartistisk tysk politik. Det är helt enkelt kallt, och det blåser för lite.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vem kunde ha anat att just detta skulle inträffa förr eller senare? Det är ju inte så att jag inte har stått här i kammaren otaliga gånger och varnat för just denna situation. Vi har stått här många gånger och diskuterat och debatterat elmarknaden.

Även här har Socialdemokraterna gått i täten för en opposition som har det gemensamt att de verkar vilja köra ned foten ännu djupare i den rävsax som de redan har satt ned foten i.

Herr talman! Elmarknaden är komplicerad, men man behöver faktiskt inte ha disputerat på svensk elmarknad för att förstå följande: Vi har generellt sett ett överskott av elproduktion och exporterar mellan 15 och 20 procent av den till utlandet. Men vi har samtidigt ett underskott av effekt vid ogynnsamma väderleksförhållanden, som nu.

Detta beror på att svensk energipolitik har styrts av ideologiska dogmatiker de senaste decennierna. Planerbart har ersatts med väderberoende. Och hör och häpna - inte ens nu vill man inse sina misstag. Lösningen på den aktuella problematiken enligt oppositionen är nämligen ännu mer vindkraft. Det är lite som att släcka eld med bensin.

Herr talman! Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Detta är ett välkänt citat tillskrivet Albert Einstein som passar väldigt bra in på oppositionens förslag till budget för det utgiftsområde som vi debatterar här i kammaren i dag, för om man läser oppositionens förslag inser man att inga polletter har trillat ned - inga!

Läget är akut, herr talman, väldigt akut, inte bara i Sverige. Tysk industri är i kris. Elpriserna skenar, industrin stänger ned eller flyttar verksamheten till andra delar av världen och tyska kristdemokrater och miljöpartister som varit med och stängt ned all kärnkraft pratar nu om att bygga nytt igen.

Den miljöpartistiska energipolitikens förödande konsekvenser är numera uppenbara både på kontinenten och här hemma. Ändå, herr talman, föreslår oppositionen här fortsatt mer av samma medicin.

Vänsterpartiet vill till exempel fasa ut kärnkraften helt på 15 år. 20 procent av Sveriges planerbara elproduktion ska på 15 år ersättas med framför allt vindkraft. Samtidigt har man pratat om att kapa kabeln söderut för att skydda oss mot miljöpartistiska tyska priser, utan en tanke på att vi numera är beroende av att kunna importera när det inte blåser. Detsamma gäller Miljöpartiet.

Socialdemokraterna å sin sida vill, i alla fall enligt deras budget, inget annat än att dra undan benen för forskning om kärnkraft och få de kommuner som har sagt nej till vindkraftsetableringar att ompröva sina beslut. Socialdemokraterna vill alltså, liksom övriga i oppositionen, köra över allt från fastighetsägare, rennäring, försvaret och yrkesfiskare till kulturnäringar och helt vanligt folk för att få till stånd ännu mer av det kraftslag som har satt oss och delar av Europa i den akuta sits vi i dag sitter i.

Vi sitter alltså med facit på hand, och ändå har vi en opposition som vill se en fortsatt massiv utbyggnad av väderberoende vindkraft. Man undrar, herr talman: När räcker det? Är det när all svensk industri flyttat till Asien, när ingen har råd att betala sina elräkningar eller när Sverige blivit ett u-land? När räcker det?

Det har, tack vare oss sverigedemokrater, så sakteliga skett eller börjat ske ett antal paradigmskiften i svensk politik. Det gäller migrationen, integrationen, kriminalpolitiken och faktiskt även energipolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Behovet av ny baskraft är stort, och det senaste året har vi idogt arbetat vidare med förutsättningar för ny kärnkraft. Det är numera tillåtet att bygga ny kärnkraft på fler platser än de i dag existerande. Begränsningen att det bara får finnas tio reaktorer har också tagits bort.

Att investera i ny kärnkraft är initialt mycket kapitalkrävande och kräver långsiktighet. Därför ställer vi nu ut kreditgarantier på totalt 400 miljarder för den som vill investera. Detta är, nota bene, inte allmosor utan lån - långsiktiga lån - till rimlig ränta.

Dessa första steg tar oss en bit på vägen mot att återskapa det vi en gång hade, nämligen ett av världens bästa, mest konkurrenskraftiga, leveranssäkra och fossilfria energisystem, där kärnkraften med alla sina positiva egenskaper utgjorde en självklar del.

Men, herr talman, det tar tid - minst ett decennium i den verkliga världen - innan ny kärnkraft är på plats. Vi sverigedemokrater, som tillhör de pragmatiska här i kammaren, har redan föreslagit en interimslösning med gasturbiner.

Gasturbiner går snabbt att installera, och tekniken fungerar utmärkt som både bas- och reglerkraft. Gasturbiner installerade på rätt ställen kan bidra till att stabilisera nätet och öka överföringskapaciteten men också täcka upp en del av den befintliga kapacitetsbristen.

I Västsverige, där verkligheten har slagit extra hårt mot företagen, råder faktiskt just nu det vi kan kalla för en form av konsensus över blockgränserna. Två tre gasturbiner ska redan vara på gång. Tanken är att de ska stabilisera elnätet när vinden mojnar. Detta är något som faktiskt även vindkraftens vänner här inne borde omfamna.

Herr talman! Vi har även, till skillnad från föregående regering, sett till att Svenska kraftnät har utökat effektreserven, vilket bland annat har medfört att Öresundsverket i Malmö återigen kommer att vara en del av den svenska effektreserven och fasa ut på nätet nästa år. Det ger ett välkommet effekttillskott på 448 megawatt el.

Slutligen gick vi sverigedemokrater till val på att få ordning på Sverige igen, och budgetförslaget är ytterligare ett steg i rätt riktning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

Herr talman! Min fråga går i dag till energi- och näringsminister Ebba Busch. Det har redan tidigare talats om att det ska införas en ny beräkningsmodell på elmarknaden som handlar om att allokera flöden och kapacitet.

Vi sitter i dag i en svår situation i framför allt i södra Sverige. Där finns en kapacitetsbrist, och vi pendlar mellan elöverskott och effektbrist. Det är en konsekvens av tidigare oansvarig energipolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis som ministern har nämnt tidigare är detta något som vi sverigedemokrater i samarbete med regeringen jobbar febrilt med att åtgärda, men att återinföra en stabil baskraft tar tid.

Vidare är det som ministern nämnde så att den nya flödesbaserade beräkningsmetoden i grund och botten är ett EU-regelverk som vi har att förhålla oss till. Svenska kraftnät har nu bestämt sig för att införa detta. Kritiken har funnits där, och den har i flera fall varit relevant. Vi vet ju inte exakt hur konsekvenserna kommer att se ut.

Kommer ministern att vidta några åtgärder för att dämpa eventuella negativa priseffekter?