Daniel Riazat

Herr talman! Jag vill börja med att instämma i allt det som min kollega Nadja Awad har sagt från talarstolen.

Jag lämnade in en interpellation gällande afrosvenska barns situation i den svenska skolan och risken för diskriminering med anledning av Diskrimineringsombudsmannens rapport som släpptes häromveckan. Detta är långt ifrån den första rapporten som visar på att rasism är ett stort samhällsproblem och att det också i hög grad förekommer i skolan. Det är inte den första rapporten som säger att afrosvenska barn har en extra dålig situation när det kommer till att bli utsatta för diskriminering i den svenska skolan.

Stiftelsen Friends har år efter år sagt att rasism är den största grunden till diskriminering i den svenska skolan. Rädda Barnen har år efter år tagit fram rapporter som visar att rasism är den största diskriminering som sker i skolan. Det sker mellan elever, det sker från personal gentemot elever och det sker från elever gentemot personal.

Jag ställde denna fråga förra veckan till statsminister Ulf Kristersson med anledning av Diskrimineringsombudsmannens rapport: Jag undrar om Ulf Kristersson och hans högernationalistiska regering har en plan för att se till att Sverige ska följa internationella lagar gällande diskriminering och därmed säkra att alla afrosvenska, judiska och muslimska barn som utsätts för rasism aldrig ska behöva utsättas för det i framtiden. Då blev svaret: Det händer att jag på allvar ifrågasätter vänsterns ärliga motiv i dess antirasismretorik. Förra året gjorde en del människor allt de kunde för att förnedra och håna muslimer genom att bränna Koranen. Även om det är lagligt sa jag gång på gång: Gör det inte! Då var det ingen som frågade om jag inte såg allvarligt på antisemitismen. Nu säger jag: Sluta upp med era antisemitiska trynen! Sluta upp med att säga att staten Israel inte har rätt att existera och att judar är skyldiga till allt världens elände! Nu får jag i stället gång på gång frågan om jag inte är bekymrad över islamofobin. Det är ett sådant hyckleri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade alltså ställt en fråga om afrofobi i skolan, och det här var svaret från statsministern. Frågan om afrofobi i den svenska skolan bemöts alltså inte ens från regeringen.

Skolministern har varit bättre på det, måste jag säga. I svaret finns det ändå ett erkännande av att det här är ett problem. Det lyfts också fram exempel på åtgärder som regeringen har vidtagit. Jag vill då bara gå igenom de tre åtgärderna.

Den första handlar om Forum för levande historias uppdrag. Detta uppdrag har funnits länge. Det är inte denna regering som har gett det. Men rasismen fortsätter likväl i den svenska skolan.

Den andra frågan handlar om att Diskrimineringsombudsmannen har fått i uppdrag att utveckla och sprida kunskap om afrosvenska elevers utsatthet för rasism - jättebra. Därför har nu också DO släppt denna rapport. Men vad gör man åt detta? Den tredje frågan är hur man med trovärdighet kan prata om att man som regering står upp mot diskriminering och rasism när hela detta regeringsunderlag vilar på röster från ett parti grundat i nazismen. Det är ett parti vars historia går ut på att kränka människor på grund av deras så kallade ras eller huruvida man har en funktionsnedsättning eller inte. Hur kan man på allvar mena att det partiet och den regeringen kan anses vara trovärdiga i denna fråga?

Faktum är att den enda företrädare för de borgerliga partierna som inte vilar sitt mandat på de högerextrema är talmannen Andreas Norlén, som har fått röster från alla i den här riksdagen.

(Applåder)

Fru talman! Vi skulle kunna jämföra dagens marknadsskolsystem med någon som har fått kraftiga brännskador där läkarens lösning är att sätta ett par plåster på skadorna. Det kommer kanske att hjälpa personen i fråga lite grann, rent psykologiskt, att läkaren har gjort något, men kommer det att få brännskadorna att läka? Nej, det kommer det inte att göra.

På samma sätt vet Lotta Edholm att det inte går att lappa och laga ett trasigt system. Det är systemet som behöver förändras i grunden. Precis som jag och alla andra i landet vet ministern också att om man samarbetar med partier som har ett enda uppdrag - att företräda intressen från svenskt näringsliv, dessa skolföretag och välfärdsföretag här i riksdagen - kan man inte ändra någonting.

Om det inte vore så hade det de facto inte ens varit möjligt att ha en skolminister som själv kommer direkt från en skolkoncern. Frågan är hur mycket trovärdighet som finns bakom ministerns ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att vi har varit naiva och att syftet inte var att det skulle bli så här. Jag menar att syftet var exakt att det skulle bli på detta sätt. Det var ingen slump att de som var med och drev fram friskolereformen på 90talet senare också blev miljonärer på reformen.

Vänsterpartiet anser också att kommunala skolor behöver förbättras, men vi tycker att kommunala skolor i dag får tävla i ett orättvist system som skapas av marknadslogiken och att det är den som måste bort i grunden.

Nu är det upp till regeringen, Liberalerna och Lotta Edholm att visa att de vill se en annan skolpolitik. Vi och oppositionen är beredda, och majoriteten finns. Frågan är bara om också skolministern vill förändra systemet.

Fru talman! Två stora utredningar säger skolminister Lotta Edholm att man har tillsatt. Den som har varit med ett tag i skol- och utbildningspolitiken kan ganska snabbt hitta ett antal stora fel med dessa utredningar. Ett fel är att frågorna redan har utretts vid ett antal tillfällen. Ett annat är att texterna i direktiven kommer direkt från Tidöavtalet. Det betyder att det snarare än utredningar handlar om beställningsuppdrag, vilket skapar ytterligare problem.

Vänsterpartiet driver också frågan om att staten ska ta huvudansvaret för såväl finansieringen som styrningen av den svenska skolan. Vi menar också att kommunaliseringen blev ett misslyckande. Frågan är dock: När vi nu har ett kommunaliserat system, varför vill regeringen göra det så svårt som möjligt för kommunerna att bedriva skolverksamhet? Varför måste det ske nedskärningar i Lotta Edholms kommunaliserade Skolsverige? Varför kan inte regeringen vara med och se till att vi inte, samtidigt som vi har ett misslyckat marknadsexperiment, behöver göra nedskärningar på grund av att regeringen ska sänka skatten för miljonärer och miljardärer?

Jag har ställt frågan vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med dessa skolkoncerner och andra ägare som missköter sitt utbildningsuppdrag. Jag ser faktiskt inte svaret. Friskoleutredningen har redan gjorts, som jag sa. Skolpengsutredningar har redan gjorts. Offentlighetsprincipsutredningar har redan gjorts. Betygsutredningar har gjorts vid flera tillfällen under de år som jag har suttit i riksdagen. Jag har själv suttit i den parlamentariska referensgruppen för dessa utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om skolministern i dag menar allvar finns det en majoritet i Sveriges riksdag som vill förändra dagens friskolesystem. Men svaret är att i det här fallet Liberalerna, som skolministern företräder, inte vill gå med den majoriteten.

Då är frågan om vi med säkerhet kan veta att någon av dessa utredningar kommer att presentera faktiska förslag från regeringen före valet. Eller kommer man att fortsätta begrava friskolefrågan i ytterligare tilläggsdirektiv och utredningar? Kan vi med säkerhet veta att detta experiment inte kommer att få fortsätta?

I direktiven till utredarna, som för första gången under de tio år som jag har suttit i riksdagen inte involverar oppositionspartierna, står det att vinsterna endast ska begränsas för ny friskoleverksamhet. Det gäller alltså endast nyöppnade verksamheter och att de inte ska få göra vinster under de första åren. Vad är skillnaden mot dagens system? Majoriteten av de stora skolkoncernerna har inte gjort sina vinster under de första åren. På vilket sätt kommer systemet att förändras?

Jag vill avslutningsvis säga att frågan är mycket större för oss än bara vinster. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, om vi vill vara en kunskapsnation och ett demokratiskt samhälle där elever från olika hem möter varandra oberoende av vilken bakgrund de har eller vilken utbildning eller ekonomisk klasstillhörighet deras föräldrar har. Friskolesystemet har förstört det vi en gång var så stolta över, nämligen att barnen möter varandra och kan bygga ett samhälle gemensamt oavsett bakgrund.

Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret. Det har återigen skrivits mycket om Thorengruppen eller Edukatus, som de heter numera. Den här gången har det handlat om hur eleverna som gick på en av de skolor Thorengruppen ägde, Thoren Business School i Växjö, nu inte kommer att kunna ta examen inom de tre åren på grund av att de har fått för lite undervisning.

Man skulle kunna tro att det här är en berättelse från ett land som saknar utbildningssystem, men det är en berättelse från ett land som har ett extremt utbildningssystem. Det är ett land där vem som helst lite när som helst och hur som helst kan starta en skolverksamhet och ta pengar som är avsedda att gå till barn, elever och personal för att i stället bedriva andra typer av verksamheter. I det här fallet handlar det om att bygga innebandyarenor och bedriva innebandyverksamhet med innebandylag.

Thoren är bara ett exempel på hur detta misslyckande tillåts att fortsätta. Vi vet att det inte är den enda skolkoncern som har hamnat i blåsväder för att pengar till utbildningsverksamhet har gått till annat än det som de är avsedda för. Till exempel har den för skolministern bekanta skolkoncernen Tellus, som hon tidigare arbetade för, uppmärksammats flera gånger för att man som besparingsåtgärd bland annat har undanhållit mat för barn i förskolan. Det är det som senare blev känt som förskolorna med knäckebröd och vatten.

Alltför länge har vi låtit olika personer berika sig på skolverksamheten. Ministern pratar om att kvalitet och behov måste komma i första hand och att regeringen tar tag i friskolesystemet och gör en helrenovering. Men då är frågan varför vi har 17 utredningar, och det som jag visar här är propositionerna från regeringen. För er som inte ser är detta ett tomt blad. Det här är alltså de förslag som regeringen lägger fram just nu inom friskoleområdet.

Jag ber ministern att missförstå mig rätt; mitt enda problem handlar inte om vinsterna i sig. Det handlar om vad detta system gör med vårt samhälle. Det handlar om den segregation som skapas av detta friskolesystem. Det handlar om skolpersonalens och lärarnas arbetsvillkor, och i slutändan välmående, som sätts på spel med detta skolsystem. Det handlar om den redan existerande boendesegregationen och den ekonomiska klasspolitik som regeringen för och som leder till att människor splittras. Detta skolsystem leder till att det här förvärras ytterligare. Det leder till att vi får ett samhälle där elever inte kan läsa, och det är allvarligt inte bara på grund av vinsterna utan för samhället som sådant.

Academedia AB, Internationella Engelska Skolan AB, Magnora AB, Demina AB, Thorengruppen AB, Magelhusen AB, Jensen Group AB, Dibber Sverige AB, Ambea AB, Jan Vikström Holding AB, Cedergrenska AB, Tisenhult-gruppen AB, Watma Group AB, Almwik AB - man kan tro att jag pratar om bankverksamheter. Men det här är de som i dag äger majoriteten av Sveriges friskolor. Då vet vi att någonting är fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar fortfarande: Vad avser statsrådet att göra för att ändra på detta system i grunden?

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för svaret - även om jag ärligt talat inte förstår det. Hur ska denna situation, med 800 klasser som går ut med ofullständiga betyg, lösas genom att lärarna blir färre och genom att den SD-ledda moderatregeringen belånar vårt land för att sänka skatten för miljardärer, samtidigt som skolan skriker efter mer pengar och lärare, elevhälsopersonal och studie- och yrkesvägledare sägs upp för att kommunerna inte har tillräckligt mycket medel? På vilket sätt ska den situation i skolan som Oskar Svärd själv menar har varit ett problem lösas genom att ni skär ned? Hur ska den lösas genom att marknadsskolan får fortsätta existera? Hur ska fler elever vilja lära sig när den svenska regeringen sänder signalen att barnen i skolan inte är lika viktiga som våra vänner i näringslivet? På vilket sätt går dessa saker ihop?

Det är klart att jag ställer dessa frågor lite retoriskt eftersom svaret är väldigt tydligt: Dessa saker går inte ihop. All forskning som någonsin har gjorts på välfärden, såvida den inte har varit finansierad via Almega och Svenskt Näringsliv - och till och med den forskningen - har visat att ojämlikhet och skapande av större klassklyftor inte kommer att bidra till att samhället mår bättre, och inte heller till att det svenska skolsystemet blir bättre. Marknadsskolan har skjutits ned av varenda forskare som finns, men ändå fortsätter detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Återigen: Hur går Moderaternas nedskärnings- och marknadspolitik för skolan ihop med att fler barn ska lära sig att läsa?

Herr talman! Jag tyckte att väldigt mycket av det som sades från talarstolen var riktigt bra. Tack, Oskar Svärd, för att Moderaterna efter så många år äntligen kan ställa sig bakom att det är viktigt med skolbibliotek! Det tog ganska många år, men nu är vi äntligen där. Trots att ett antal borgerliga partier när de för två år sedan fick frågan av Sveriges Radio sa att man inte var för krav på skolbibliotek har Moderaterna nu vänt i frågan. Jag tycker att det är väldigt positivt.

Jag undrar dock över kopplingen till de nedskärningar som Moderaterna är med och genomför och även kopplingen till marknadsskolan. På vilket sätt går det ihop att satsa på barns och ungas lust till lärande och läsande men göra det genom att svälta den svenska skolan och skolhuvudmännen på resurser så att de inte kan bidra till ökad läslust och lust till lärande? Jag får inte riktigt dessa saker att gå ihop. Om vi har en mängd pengar som ska fördelas men ni råkar fördela en stor majoritet av dessa pengar till välbärgade miljonärer och miljardärer, bland annat folk som tillhör Oskar Svärds parti och Oskar Svärd själv, undrar jag hur det ska finnas pengar att lägga på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Och om vi har kvar ett marknadssystem där det sätts i system att skära ned på viktiga samhällsdelar, även inom skolan, för att göra mer vinst eller för att kunna sälja sitt bolag till ett större värde i framtiden, hur går detta ihop med att satsa på att öka barns lärande och läsande? Varför försvarar Moderaterna alltid detta sjuka system?

Riksdagskollegor och åhörare! Varje elev i grundskolan och på gymnasiet ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet, och centralt för detta är utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och lokaler samt ett brett utbud av medier såsom tidskrifter och böcker, fysiska såväl som digitala.

Välfungerande skolbibliotek är avgörande för att öka likvärdigheten i undervisningen. Vänsterpartiet välkomnar därför regeringens proposition, men vi menar att lagstiftningen bör vara skarpare på en rad punkter.

Samtidigt vill vi påpeka att systemfel som uppstått på grund av marknadslogikens införande i den svenska skolan inte kan lösas genom lappande och lagande. Därför röstar Vänsterpartiet ja till stora delar av denna proposition, som innehåller en rad bättringsförslag. Huvudfrågan kommer dock även denna gång att bli marknadsskolan och dess fruktansvärda konsekvenser för det svenska skolsystemet.

Låt mig ta upp ett par viktiga områden där vi har lämnat in reservationer.

I propositionen föreslår regeringen att det om särskilda skäl finns ska vara tillåtet att tillhandahålla skolbibliotek på entreprenad. Vi i Vänsterpartiet är kritiska till att möjligheten kan utnyttjas av vinstdrivande skolkoncerner. Vi har genom åren sett exempel där avsaknad av skolbibliotek har lett till större vinstmarginaler. Vi vill därför att lagstiftningen om särskilda skäl följs upp. Vi menar att lagregleringen kring särskilda skäl för entreprenad bör följas upp i en utvärdering och att regeringen bör återkomma till riksdagen om detta.

Utöver det har regeringen lagt fram förslag om bemanning, vilket är väldigt bra. Man har dock valt att inte gå hela vägen. För Vänsterpartiet är det viktigt att framhålla - och jag tror att alla partier håller med om detta - att skolbiblioteksverksamhet inte bara handlar om att ha en samling böcker. Det ska i stället vara en del av den pedagogiska verksamheten, med bibliotekarien - en utbildad sådan - som nyckelperson. Därför är det centralt att ställa högre krav på att skolbiblioteken faktiskt ska vara bemannade med rätt kompetens. Här har regeringen valt att inte skriva "ska" utan "bör" eller att man "ska sträva efter", vilket vi tycker är fel.

Samtidigt som det är väldigt bra att säkerställa skolbibliotek av hög kvalitet genom att ha böcker och utbildade skolbibliotekarier är det ett faktum att det i dag råder stor brist inom just denna yrkeskategori. Därför är det viktigt att rekryteringen till bibliotekarieutbildningarna och yrket ökar. Ett led i detta vore till exempel att inte sänka skatten för miljardärer och miljonärer utan att satsa på den svenska skolan. Jag förstår att den tanken kan vara främmande för regeringen, men det har testats tidigare i Sverige och gjorde bland annat att vi kallades ett av världens främsta välfärdsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Vänsterpartiet delar på denna punkt kritiken från Svensk biblioteksförening, som i samband med att regeringen släppte sin budget skrev följande:

"Bibliotekarieyrket står inför en utmaning med stora pensionsavgångar samtidigt som skolhuvudmännen ska anställa utbildade bibliotekarier. Regeringen efterfrågar särskilt satsningar från lärosätena på bristyrken, där bibliotekarie är ett sådant. Det rimmar då illa att lärosätena kan behöva dra ner på antalet studenter för att finansiera den ökade ersättningen per student, och att inga satsningar görs för att snabbt kunna bemanna skolbiblioteken med utbildad personal. Det kommer nu vara upp till lärosätena själva att, utan extra medel, bygga ut bibliotekarieutbildningarna för att möta arbetsmarknadens behov. Vi ser att en sådan satsning inte kommer att ske utan extra medel från regeringen."

I det läget valde regeringen alltså att satsa på skattesänkningar för miljonärer, miljardärer och sig själva i stället för att säkerställa att denna reform kan genomföras. I Vänsterpartiet lyssnade vi dock på Svensk biblioteksförening, och i vår budgetmotion tillsköt vi de medel som behövs på utgiftsområde 16.

Låt oss också tala om varför detta är viktigt - om att det finns ett egenvärde, som leder till ett mervärde, i att ha bemannade skolbibliotek, på riktigt, i samtliga skolor i hela landet och i att främja och öka läsandet bland barn och unga. I ett samhälle som driver isär av hat och rasism och i en värld där folkmord kan begås utan några större reaktioner från omvärldens makthavare vet vi med säkerhet att kunskapsnivåerna behöver höjas. En del i detta vore kanske mer läsning och en mer jämlik tillgång till kunskap.

I ett land där allt fler områden fortsätter att privatiseras trots att allt det som hittills har privatiserats har gått åt skogen - och i en tid då just skogen ska huggas ned i obegränsade mängder trots att klimatrapport efter klimatrapport säger vad vi är på väg mot och vilka konsekvenser vi står inför - vet vi med säkerhet att kunskapsnivåerna och läsförståelsen behöver höjas. En del i detta vore nog mer läsning och en mer jämlik tillgång till kunskap.

Till slut kommer vi till det jag nämnde i inledningen, nämligen att man inte kan lappa och laga ett trasigt system.

Vänsterpartiet kommer i dag och fortsättningsvis att rösta ja till allt som innebär steg i rätt riktning för den svenska skolan och det svenska skolväsendet. Men efter 35 års misslyckade skolexperiment efter marknadslogikens införande - med sämre tillgång till skolbibliotek, sämre tillgång till behöriga lärare, sämre skollokaler, färre lärare, större skolklasser, undermålig undervisning, musikklasser utan musikinstrument, jordbruksutbildningar utan jordbruk och datautbildningar utan datorer - kan systemet inte lappas och lagas med en proposition om skolbibliotek.

Det räcker inte med löften i medierna om att någonting snart kommer att hända i och med de fantastiska utredningar som regeringen har tillsatt. Man har begravt skolpolitiken i en mängd utredningar för att slippa ta ställning i frågor där man vet att 80-90 procent av den svenska befolkningen inte håller med regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Om ni inte tror mig, låt oss göra detta till en valfråga! Till valet 2026 kan vi väl alla lova varandra att skolan ska bli en av de största valfrågorna. Då får vi se vad det svenska folkets dom blir. Då kommer det att bli svårare för er i regeringen att flytta fokus från dessa områden till frågor som rör invandring eller hur man ser ut när man läser sagor för barn i förskolan. Då kommer det att handla om att ni i dag skyddar skolkoncerner som har som enda syfte att göra vinst.

Det svenska folkets dom kommer att komma på valdagen 2026 - det ska vi i oppositionen se till.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Herr talman! Trots att alla barn har rätt till en skola som är fri från diskriminering ser vi återkommande rapporter om omfattande problem med bland annat rasism. I flera år har Rädda Barnen och stiftelsen Friends påtalat problemet med rasismen i skolan. Nu har även Diskrimineringsombudsmannen konstaterat i en färsk rapport att rasismen är ett stort samhällsproblem som, inte minst i skolan, främst drabbar afrosvenska barn och elever.

Det är visserligen inte förvånande att rasismen växer i ett land där ett parti med rötter i vitmaktrörelsen och nazismen är med och får styra stora delar av regeringens politik. Vi har dessutom en statsminister som gör skillnad på rasism och rasism, vilket är helt absurt och historielöst.

Jag undrar ändå om Ulf Kristersson och hans högernationalistiska regering har en plan för att se till att Sverige följer internationella lagar gällande diskriminering och därmed också säkrar att alla barn - afrosvenska, judiska och muslimska - som utsätts för rasism i skolan aldrig ska behöva utsättas för det i framtiden.

Fru talman! Jag ska inte stå länge här i talarstolen, men det är ändå intressant vilken tid vi befinner oss i.

När det kommer till att införa visitationszoner, som har till syfte att utsätta människor i vissa områden för visitationer, är man otroligt snabb med att ta fram lagförslag och att införa zonerna.

När det kommer till att införa en inhuman asyl- och flyktingpolitik kan Liberalerna gå med på lite vad som helst, lite när som helst och hur snabbt som helst.

När det kommer till att införa nedskärningar i den svenska skolan går det också otroligt fort. Man lägger fram budget efter budget där kommunerna ska straffas. I speciellt kommuner där de största städerna finns, och där de rödgröna styr, ska kommunerna straffas för att de vill satsa på den svenska skolan.

När det handlar om att enbart fokusera på repressiva åtgärder i vårt samhälle tar det inte lång tid. Utredningar går hur snabbt som helst, och lagförslag är färdiga på Regeringskansliet.

Men när det kommer till frågan om det mest grundläggande, uppgifter om vad som försiggår i det svenska skolväsendet, att Lotta Edholms vänner inom friskolekoncernerna inte har något fuffens för sig, vilket vi redan vet att de har, för att vi ska veta att skattebetalarnas pengar till det svenska skolväsendet går till eleverna, inte till något annat, då tar det helt plötsligt tid. Då måste Regeringskansliet vänta på ytterligare beredningsunderlag och det ena och det andra.

Kan vi få ett erkännande från talarstolen, Lotta Edholm, om att det här bara har varit ett spel från Liberalerna, det vill säga att man inte vill använda offentlighetsprincipen?

Fru talman! I Lotta Edholms första inlägg nämnde hon att offentlighetsprincipen redan gäller kommunala skolor och att de måste lämna ifrån sig de uppgifter som behövs. Är det inte otroligt märkligt att vi har två parallella skolsystem, där den ena skolan lyder under offentlighetsprincipen och måste lämna ifrån sig alla uppgifter medan en skola i ett annat parallellt system, eller parallellsamhälle, inte behöver lämna ifrån sig dessa uppgifter?

Vad händer när vi inte får ta del av dessa uppgifter? Det som händer är att fakta blir någonting som vi ska gissa oss fram till snarare än att få det svart på vitt. Det som händer är att trollfabriker till exempel kan sprida information som inte stämmer, och på grund av att vi inte får ut uppgifter som vi enkelt borde kunna få ut från dessa friskolor blir denna felaktiga information svår att bemöta.

Liberalerna är den ena dagen för offentlighetsprincipen, men nu, två månader senare, vågar man inte ens nämna ordet. Jag undrar om det finns fler frågor inom skolans område där Lotta Edholm har ändrat sig de senaste två månaderna.

Sanningen är att Liberalerna och även andra delarna av regeringen har varit ute och pratat om att avskaffa new public management. Man har pratat om att vi behöver ha ett mer jämlikt och rättvist skolsystem med reglerad undervisningstid. Skulle Lotta Edholm kunna ge oss besked i dag på vilka punkter man har ändrat sig under de senaste två månaderna och varför?

Ännu en anledning till att offentlighetsprincipen hade varit väldigt bra är att man då hade kunnat granska om friskolekoncerner på något sätt har hört av sig till skolministern. Hon tillhörde ju själv skolkoncernerna fram till den dagen hon blev minister, eller till och med efter att hon blivit minister. Vi hade då kunnat få veta om det har pågått kontakter mellan dessa parter i syfte att förhindra en offentlighetsprincip. Vi hade fått veta om det finns aktörer inom svenskt näringsliv som har varit involverade i detta. Kan det vara därför regeringen inte till något pris vill införa offentlighetsprincipen?

Jag tycker dock fortfarande att Lotta Edholm och Liberalerna ska få en chans, eller en tredje eller en fjärde chans, att införa offentlighetsprincipen. Första gången man förhindrade att detta genomfördes var när man samarbetade med S- och MP-regeringen för ett par mandatperioder sedan. Därefter ville man inte få in det i den utredning som nu har kommit fram, men efter press från olika aktörer tvingades man ändra sig. Sedan röstade man nej till offentlighetsprincipen för en och en halv månad sedan.

Det är okej - fjärde gången gillt. Vi ger Liberalerna ännu en möjlighet att ändra sig.

Jag kan också lova en sak: Liberalerna må ha klarat sig till EU-parlamentet med nöd och näppe. Men det kommer inte att hända i nästa riksdagsval om det inte sker någonting på friskole- och marknadsskoleområdet så att offentlighetsprincipen införs. Det kommer jag att se till.

Fru talman! Även jag tänker tala om den väldigt viktiga fråga som Miljöpartiet och Socialdemokraterna tagit upp i sina anföranden. Vi lever i ett land där vi har ett unikt friskolesystem, någonting som skolministern själv har konstaterat. Vi lever i ett land där marknadsskolan, som har slagit fäste sedan 30 år tillbaka, gör det svårare för mindre skolor, idéburna skolor och offentliga skolor att bedriva sina verksamheter med jämlikhet och likvärdighet i fokus. Vi lever i ett land med ett orättvist skolpengssystem där vi inte kan begära ut grundläggande handlingar från skolaktörer och skolföretag som till 100 procent får sin finansiering från skattebetalarna.

Samtidigt lever vi också i ett samhälle där det är otroligt enkelt att höra av sig till en domstol och fråga vilken dom som blev resultatet av en rättegång och vilka beslut domarna och nämndemännen fattat. Vi kan höra av oss till Regeringskansliet och begära ut handlingar om väldigt stora frågor - rättare sagt kunde vi göra det innan den här regeringen kom till makten; numera sekretessmarkerar man ofta regeringshandlingarna. Vi lever ändå i ett samhälle där offentlighetsprincipen har varit någonting heligt och en stor del av hela det demokratiska fundamentet.

Då är frågan: Om man som medborgare eller journalist kan höra av sig till Regeringskansliet och få ut handlingar om den högsta beslutande statsmakten och om man kan få ut handlingar från våra domstolar, som fattar otroligt viktiga beslut om människors liv vad gäller straff eller frihet, varför ska detta då inte kunna ske när det handlar om det mest grundläggande, nämligen våra barns utbildningssystem, så att journalister ska kunna granska huruvida skolkoncernerna agerar korrekt eller inte med de medel som de får, så att man ska kunna kolla hur det är med behörigheten bland lärarna och så att man ska kunna kolla om det här systemet fungerar eller inte?

Vi kan med de uppgifter vi redan har konstatera att marknadsskolans tid är förbi och att den är icke-fungerande. Men det här handlar ändå om en grundläggande demokratisk rättighet för Sverige och dess medborgare. Alla de elever, journalister, föräldrar och andra som vill ska kunna ta del av den.

Från början motiverade borgerligheten sitt motstånd mot detta med att små friskolor inte skulle klara av det. Lustigt nog har de som organiserar många små friskolor själva gått ut och sagt: Snälla, inför offentlighetsprincipen! Lärarfacket står enat kring att man vill se offentlighetsprincipen. Det finns vad jag vet inte en enda instans, möjligtvis förutom vissa skolkoncerner, som anser att man inte ska ha detta.

Den 11 april gick Liberalerna ut och sa att man ville ha offentlighetsprincipen. Den 12 april ångrade man sig här i riksdagen när vi hade debatt. Den 24 april röstade man nej till offentlighetsprincipen med hänvisning till den utredning som har kommit. När kommer vi att få se Lotta Edholm prioritera den här frågan? I dag har det gått exakt två månader sedan utredningen kom. När kan vi förvänta oss ett förslag om offentlighetsprincipen? Kommer ministern att göra som med könstillhörighetslagen och samarbeta med oppositionen för att få igenom en viktig fråga?

Herr talman och Fredrik Malm! När det kommer till frågan om marknadiseringen av vuxenutbildningen skiljer det sig, precis som Fredrik Malm sa, jämfört med till exempel gymnasieskolan och grundskolan i fråga om själva formen. I det ena fallet är det upphandlat, och i det andra fallet är det privata bolag som själva ansöker om att starta verksamheterna.

De utgår dock ifrån samma mekanism och samma marknadslogik. Vi har privata aktörer som driver gymnasieskolor och grundskolor och som också är inne och bedriver till exempel vuxenutbildning. Där vet vi att det har kommit mycket kritik på grund av att de bevisligen har gjort detta för att tjäna så mycket pengar som möjligt, inte för att direkt bidra till samhället, göra vuxenutbildningen bättre eller säkra arbetsmarknadens behov.

Liberalerna har varit ute och slagit på stora trumman när det kommer till marknadiseringen av skolan generellt och utbildningsväsendet, och vi har inte sett någon som helst praktik efter allt snack de senaste månaderna. Därför undrar jag: Kommer man också att ta tag i frågan om oseriösa privata aktörer inom vuxenutbildningen, eller gör man skillnad i det här fallet och anser att det är okej med giriga aktörer som enbart är ute efter att tjäna pengar? Det var den ena frågan.

Den andra frågan är: På vilket sätt menar Liberalerna att människor som har blivit adopterade och bor i Sverige ska kunna lära sig sitt modersmål om det inte ska ske via utbildningssystemet? Jag förstår inte riktigt hur det ska gå till. Eftersom de inte har den rätten i dag undrar jag bara: När ska de lära sig detta?

Herr talman! Jag har två frågor till Fredrik Malm.

Kommer den framtida proposition gällande friskolor och begränsningen av marknadiseringen av skolan som Liberalerna har lovat ska komma att också innefatta vuxenutbildningen? Det var den ena frågan.

Den andra frågan handlar om Vänsterpartiets reservation nummer 5, som jag vill passa på att yrka bifall till nu eftersom jag inte kommer att kunna vara kvar när det är dags för mig att hålla mitt anförande. Det handlar om rätten för människor som är adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen.

I dag finns krav på att man ska ha kännedom om språket, bland annat genom att man talar det hemma, för att få läsa sitt modersmål. Det begränsas till en viss grupp människor, och adopterade blir helt enkelt exkluderade, det vill säga har inte rätt att läsa sitt modersmål därför att de biologiska föräldrarna inte finns här, uppenbarligen.

Jag vet att det är ett AMT-betänkande, men jag undrar ändå hur Fredrik Malm ser på möjligheten för adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen?

En väl fungerande utbildning, från förskolan till yrkesutbildningar och universitet, är helt avgörande för att alla människor ska ha en stark grund att stå på genom livet. Vi vill se en skola med ett brett uppdrag och kapacitet att stödja varje barn under uppväxten. Den har en viktig roll att spela i att kompensera för klasskillnader och andra skillnader i förutsättningar.

Skolan behöver bygga på en människosyn och pedagogik som är grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet och inriktad på att stärka människors möjligheter att leva goda liv. Den är en viktig del av den demokratiska infrastrukturen som kan bygga sammanhållning och stärka förmågan att delta som en aktiv medborgare i samhället. Därför ska också elever och studenter ha rätt till inflytande i och över sin utbildning genom hela utbildningssystemet.

Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande som visar vilka djupgående konsekvenser fel ägandeformer, marknadslogik och minskad gemensam styrning kan leda till. Gemensamt ägande är det tryggaste alternativet för att säkra att skolor drivs med helhetssyn och genuin omsorg om elevernas bästa. För att bygga upp och återuppbygga den jämlika skolan menar vi i Vänsterpartiet att staten behöver ta över huvudansvaret för den svenska skolan och att marknadslogikens friskolesystem behöver avskaffas i grunden.

En fråga som är särskilt viktig när det kommer till marknadssystemet i skolan är att vissa privata skolkoncerner har undantag i lagstiftningen om kravet på lärarlegitimation eftersom de bedriver en stor del av undervisningen på engelska. Den som undervisar på ett annat språk än svenska behöver inte ha lärarlegitimation. Detta är något som vi i Vänsterpartiet menar måste förändras. De undantag som gäller för vissa privata skolverksamheter, främst skolkoncerner, som rör kravet på lärarlegitimation måste tas bort. Lika villkor ska gälla i hela det svenska skolväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Det är inte så ologiskt att undantaget finns. Vi har tyvärr en majoritet av riksdagens partier som år efter år har gjort vad de kan för att möjliggöra för skolkoncerner som enbart bryr sig om vinsten att också komma på nya metoder för att utöka sina vinster och sin marknadslogik. Att sätta i system att ha obehöriga lärare är en del av detta system och av marknadslogiken.

Vidare är det viktigt att förbättra lärarnas och hela skolpersonalens arbetsvillkor för att kunna motverka bristen på lärare och andra yrkesgrupper i skolan. Arbetsmiljön och arbetssituationen i skolan är de vanligaste skälen till att lärare i dag väljer att arbeta med något annat än det som de är utbildade till. För att förbättra lärares arbetsmiljö behöver lärare få fler kollegor som har annan kompetens än att vara just lärare. Men det behövs också fler lärare som är behöriga. Det behövs bland annat en förbättrad elevhälsa. Om barn mår dåligt är det viktigt att de får ett professionellt bemötande. I dag faller det ansvaret alldeles för ofta på redan överbelastade lärare. Men vad är regeringens svar? Jo, nedskärningar och fortsatt marknadslogik. Med en bättre arbetsmiljö och större satsningar på skolan kan vi få fler behöriga lärare att komma tillbaka till läraryrket och arbeta inom skolan. Med den väg som regeringen har valt kommer detta inte att hända.

En annan viktig fråga som Vänsterpartiet har en reservation om handlar om att det i nuläget endast är genom skolan som alla barn och unga kan nås av en fullgod undervisning i medie- och informationskunskap. Lärare behöver som ett första steg ett kunskapslyft inom detta område. Vi vet att det är viktigt med källkritik och att källtillit är en viktig komponent i det demokratifrämjande arbetet. Om man som ung inte vågar lita på etablerade medier och inte får lära sig att skilja på vad som är fakta och vad som är åsikter kommer detta att skada den svenska demokratin. Det räcker att titta på dokumentären som kommit från Kalla fakta de senaste dagarna för att förstå hur denna skada kan uppstå i en demokrati.

Vi menar därför att regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att inrätta ett kunskapslyft för lärare i medie- och informationskunskap. I ärlighetens namn borde kanske också riksdagen och ledamöterna i vissa partier få en sådan utbildning.

En annan fråga som är väldigt viktig och som går hand i hand med det jag nämnde tidigare är den psykiska ohälsan bland barn och unga, som har ökat de senaste åren. Det ställer krav på elevhälsan och på barn- och ungdomspsykiatrin som vi inte har sett tidigare. Samtidigt sker detta under en tid då det pågår stora nedskärningar i både barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan.

Denna utmaning reser också frågan hur vi bäst förebygger psykisk ohälsa. För att kunna arbeta förebyggande på ett effektivt sätt behöver vi gå in i frågan vad som har lett till att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga. Det finns inte bara ett svar på denna fråga, men det finns en samling av olika svar som vi som politiker är skyldiga att utreda och se till att motverka. Därför har vi i dag gjort gemensam sak med Socialdemokraterna i denna fråga, och Vänsterpartiet kommer också att rösta för bifall till vår gemensamma reservation, nummer 24, som Socialdemokraternas representant yrkade bifall till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer måste finnas närvarande i skolverksamheten i betydligt större utsträckning än i dag. Likt prognosen som Skolverket sammanställer när det gäller behovet av lärare och förskollärare är det nödvändigt att även ta behovet av personal inom elevhälsan på större allvar och också utreda det.

Vänsterpartiet menar att dessa funktioner bör stärkas. Det är tid att vi tar ungas psykiska ohälsa på större allvar. Vi menar därför att skolmyndigheterna bör få i uppdrag att utreda behovet av fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer under de kommande åren.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 6 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Det här måste vara det märkligaste svar jag har fått sedan jag kom in i riksdagen, och då har jag ändå suttit här i tio år. Jag såg också att trollfabrikernas representanter applåderade Noria Manouchis anförande.

Jag skulle återigen vilja fråga: Hur kommer det sig att Moderaterna pratar om att hjälpa barn som blir utsatta för mobbning men samtidigt skär ned på elevhälsan? Hur kommer det sig att Moderaterna pratar om att vi inte ska ha obehöriga i skolan när det går jättebra med obehöriga lärare?

Vad är den största nyckelfaktorn för att det ska gå bra för barn i skolan? Det är såklart bland annat att de ska ha behöriga lärare som kan undervisa dem i exempelvis källkritik så att de inte börjar skapa fejkkonton på sociala medier. Det är en del av detta: att fostra barn till att bli demokratiska medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Men hur ska man göra detta om det ska ske massiva nedskärningar på den svenska skolan? Lärarfacken tvingas till att anordna demonstrationer var och varannan vecka för att ta ställning emot den nedskärningspolitik som den svenska regeringen sysslar med.

Det går att stå här och prata luddigt och flummigt utan att över huvud taget svara på de frågor som ställs. Men som regerande parti blir Moderaterna och Noria Manouchi svaret skyldiga när det gäller att berätta hur nedskärningar och skattesänkningar för mångmiljonärer ska hjälpa dessa barn. Är det inte satsningar på skolan som hjälper barnen? Är det inte en stärkt elevhälsa som hjälper de barn som behöver elevhälsan?

Eller står vi här och pratar tvärtomspråket? Tänker vi att ju mer nedskärningar, desto bättre hjälp kommer barn som har blivit utsatta för mobbning att få? Så är det ju inte. Varför låtsas Moderaterna att det är på ett annat sätt? Varför ser ni till att minska resurserna till den svenska skolan?

Fru talman! Jag har några frågor till Noria Manouchi.

Noria Manouchi berättade från talarstolen att mobbare ska flyttas på i stället för den som har blivit mobbad, och jag tror att vi alla i denna sal instämmer i det. Hon pratade om att obehöriga inte ska få vara i skolan och att det är nog med det. Detta tror jag också att alla håller med om.

Men jag undrar varför obehöriga lärare ska få vara kvar i skolan. Varför vill Moderaterna fortfarande ha ett system där lärare som inte har lärarlegitimation och som inte är behöriga att undervisa kan fortsätta att arbeta inom skolan? Detta undantag finns främst för koncernskolorna - kan det vara därför Moderaterna vill ha det? Det är till exempel engelskspråkiga skolor, som främst ägs av vinstdrivande skolkoncerner i Sverige i dag, som får detta undantag. Varför vill Moderaterna inte förändra detta? Det är den ena frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Den andra frågan är: Hur ska allt det fantastiska som Noria Manouchi sa från talarstolen ske när Moderaterna samtidigt genomför en slakt av den svenska skolan rent ekonomiskt? Hur ska den svenska skolan förbättras? Hur ska de barn som utsätts för den mobbning som Noria Manouchi berättade om här i dag få stöd av elevhälsan om elevhälsan måste skära ned på grund av att Moderaterna tyckte att det var viktigare att ge miljonärer och miljardärer en skattesänkning än att lägga pengar på den svenska skolan?

Jag får inte ihop detta, men Noria Manouchi får gärna berätta.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 19 från S, V och MP.

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande som innehåller en stor blandning av olika skolfrågor. Jag tänker fokusera på två av de frågor som jag tycker är särskilt viktiga i den tid vi befinner oss i, då krafter som sysslar med desinformation, hat, hot och trollfabriker utgör ett hot mot vår demokrati. Skolans uppgift har sällan varit viktigare avseende demokratiuppdraget.

Första året jag satt i riksdagen tog jag upp en fråga som åter har blivit aktuell: Ska politiska partier och ungdomsförbund kunna vara på skolor eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Låt mig börja med att säga att alla elever ska kunna känna sig trygga när de går till skolan. Inga judiska, muslimska eller homosexuella barn ska behöva gå till skolan och mötas av politiska krafter som kränker deras människovärde eller ifrågasätter deras existens.

De senaste 15 åren har debatten om huruvida politiska organisationer och partier - och i så fall vilka - ska ges tillträde till Sveriges skolor blivit ett hett ämne. Före valen 2014 och 2018 var det många partier och fackliga organisationer som tydligt kritiserade att till exempel nazistiska organisationer eller partier tillåtits sprida sina budskap på skolor - budskap som bryter mot skolans uppdrag och lagar. I en tid där nyssnazister med trollfabriker är med och styr vårt land är det åter dags att ta upp frågan.

Fru talman! Man måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att engagera fler unga i partipolitiken är en viktig del i att öka ungas inflytande i samhället. Skolan har precis som de politiska partierna ett viktigt demokratiuppdrag och bör därför hjälpa ungdomsförbund att nå ut till ungdomarna. Så ser det däremot inte ut på alla ställen i dag. En bestämmelse i skollagen gör det möjligt för rektorerna att bestämma om politiska partier ska bjudas in eller inte. I skollagen beskrivs det att rektorns beslut ska vara motiverat ur ett objektivt urval samt att det ska göras på ett sakligt och opartiskt sätt som inte strider mot objektivitetsprincipen.

Att ha ett objektivt urval är jättebra och viktigt för opartiskheten. Vi anser också att det är nödvändigt för demokratin att politiska partier under ordnade former ska kunna tillåtas att sprida information på skolor.

När vissa av rektorerna väljer att inte ta emot partier eller ungdomsförbund på grund av att något enstaka parti bryter mot värdegrunden som finns i skolan skadar det demokratin och möjligheten för ungdomar att faktiskt få reda på vad de olika partierna vill.

Apropå att ha två tankar i huvudet samtidigt är skolan inte heller någon offentlig plats. Det är därför orimligt att släppa in partier som genom sin politik diskriminerar en stor del av Sveriges elever.

Fru talman! Jag vill med det göra en övergång till en annan fråga som jag finner otroligt viktig. Den handlar om förmågan att kunna skilja på fakta och åsikter, och att skilja på demokratiska värderingar och odemokratiska sådana.

Det handlar om förmågan att kunna sätta ord på det man tänker och tycker, och förmågan att kunna arbeta med politik utan att till exempel genom trollfabriker sprida falska uppgifter om politiska motståndare. Därför vill jag prata om skolbibliotek och alla barns rätt till bemannade sådana.

Skolbibliotek är viktiga för lärandet och för tillgången till bland annat litteratur, läromedel och digitala resurser. Det bör vara grundat på att de ska vara bemannade med behörig personal för att bidra till jämlikheten. De bidrar också till att barn blir bättre på självkritik, fostras till att bli demokratiska medborgare som har förmågan att analysera och att helt enkelt vara med och utveckla vår demokrati i stället för att kämpa för att motverka demokratin.

Den förra regeringen satsade på personalförstärkningar i skolbibliotek, och genom Läslyftet har även skolbibliotekarier fått möjlighet till kompetensutveckling. Frågan har också lyfts in i läroplanerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

I dag ser vi dock en tillbakagång. Tillgången till ändamålsenliga skolbibliotek har blivit mer ojämlik. En del skolor har bemannade skolbibliotek och god tillgång på läromedel medan andra, ofta vinstdrivande friskolor, sparar in på resurser genom att dra in på tillgången till läromedel och skolbibliotek.

Vinstjakten och marknadslogiken har skapat incitament för skolkoncerner att spara in på just sådana delar som skolbibliotek. Jämte ett förbud mot vinstuttag i skolan för marknadsaktörernas koncerner krävs tydliga regleringar för skolbibliotek som gör att dessa vinstdrivande skolor inte kan spara in det viktiga vi har, nämligen skolbiblioteken.

Vi från S, V och MP vill i den reservation som vi har i dag särskilt lyfta fram förslag i utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning som skulle kunna implementeras. Det behöver regleras vad som är ett skolbibliotek. Det ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av såväl digitala som analoga medier som präglas av allsidighet och kvalitet och som ska ställas till elevernas och lärarnas förfogande.

Utredningen föreslår bland annat att det i skollagen ska tydliggöras att syftet med skolbibliotek är att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Det var bland annat därför som jag lyfte upp denna fråga.

Vi ska se till att satsa på att huvudmännen får sträva efter att i första hand anställa personal som är behörig att vara skolbibliotekarie och som har kunskap inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det ökar också sannolikheten att våra barn kommer att få tillräckliga verktyg för att vara självkritiska och lära sig skillnaden mellan vad som är demokratiska värderingar och vad som är odemokratiska sådana. Vi menar helt enkelt att regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad jag här har anfört.

Fru talman! Enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 framkommer det att regeringen den 4 juni ska inkomma med en proposition gällande just skolbibliotek. Nu har riksdagen chansen att sända en tydlig signal till regeringen så att denna proposition inte blir som det blev senast när Jan Björklund satt vid makten.

I stället gäller det att införa de nödvändiga delar som behövs för att vi ska få just bemannade skolbibliotek i ett jämlikt skolväsen. Det bidrar till att barn och elever, till skillnad från vissa partier, lär sig vad som är fakta och vad som är desinformation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Kollegor och åhörare! Jag brukar alltid skriva ganska långa anföranden. Men när jag sedan går upp i talarstolen talar jag också utifrån sådant som har sagts under debatten, för jag tycker att det är rimligt att jag uppdaterar min retorik om jag får höra att någon har ändrat sig i en fråga.

I dag ska jag fokusera på en fråga där partier har ändrat sig, och det handlar om offentlighetsprincipen. Tidigare i dag kunde vi läsa i tidningen Vi lärare att Sveriges lärare kräver att offentlighetsprincipen införs för friskolor, och i går skrev Skolinspektionen att tillståndet återkallas för en ägare till en gymnasieskola. Hur hör dessa saker ihop, undrar ni. Jo, det är mycket enkelt. Om vi redan hade haft offentlighetsprincipen hade ägaren till denna gymnasieskola inte kunnat göra så att elever gång på gång missade att ta sin examen på grund av att skolan inte följer skollagen. Om det hade varit möjligt för oss som lagstiftare och för myndigheterna att få tillgång till alla uppgifter om skolor det offentliga är med och finansierar hade inte 14 elever bara i år på denna gymnasieskola i Täby blivit nekade att ta sin examen på grund av att skolan inte har gett dem tillräckligt mycket undervisningstid och inte låtit dem läsa moderna språk.

Detta är en av anledningarna till att vi ska ha offentlighetsprincipen, men det finns många andra.

En annan anledning handlar om kopplingarna mellan skolkoncerner och giriga skolägare och politiken. Det handlar om att kunna se hur kontakterna sker mellan företrädarna för skolkoncernerna och skolkoncernernas ägare. Det handlar om att kunna se om lagar förändras, eller snarare inte förändras, på grund av att det sker påtryckningar gentemot politiker. Det handlar om att en journalist ska kunna se hur många behöriga lärare det finns på en skola. Det handlar om att föräldrar ska kunna se detta när de ska välja skola till sina barn. Då ska de kunna veta vilken skola det är de väljer.

Offentlighetsprincipen kan i slutändan sammanfattas med att ha ett demokratiskt skolsystem. Tidigare var argumenten emot offentlighetsprincipen att mindre friskolor skulle missgynnas av den. Som ni har hört i dag är denna argumentation nu borta. Dels har de mindre skolornas riksförbund själva sagt att offentlighetsprincipen ska införas, dels har borgerligheten insett att detta inte längre är ett argument de kan använda. Folket vet sanningen: Offentlighetsprincipen gynnar även de mindre friskolorna, tvärtemot det som har sagts tidigare från den här talarstolen under många års tid.

Ett parti som under 30 års tid har varit med och förstört det svenska skolsystemet genom new public management, giriga vinstintressen och lagar för att se till att gynna ett fåtal riskkapitalbolag har nu ändrat sig i frågan och i en rad andra frågor. Jag tycker att det är positivt, och ja, jag talar om Liberalerna. Men det är inte vad man säger som räknas i slutändan utan vad man gör. Klockan fyra i dag röstar vi om offentlighetsprincipen, och då kan Liberalerna välja att göra som de alltid gör i frågor som rör lag och ordning, migration och annat och helt enkelt rösta för offentlighetsprincipen - lika enkelt som de röstar för de förslag som de har lagt fram om hårdare migrationslagar och en hårdare justitiepolitik.

I slutändan handlar denna fråga, som jag sa, om demokrati. Det nuvarande skolfinansieringssystemet är också ett problem. Det finansieringssystem vi har med skolpeng, där varje elev är värd en viss summa, måste avskaffas för att öka likvärdigheten i skolan. Modellen har visat sig skapa incitament för större klasser så att skolkoncerner ska kunna tjäna pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Kostnaderna för att bedriva undervisning är i princip desamma om man har 25 eller 30 elever, men skillnaden i finansiering mellan 25 och 30 elever kan i dag vara ungefär 500 000 kronor. Det gör att skolor som har färre elever i klassrummet och som kan se till att lärarna faktiskt hinner med undervisningen av barnen missgynnas av dagens skolpengssystem medan skolkoncerner som sätter i system att öka antalet elever i skolan för att tjäna pengar på det gynnas av systemet.

Därför menar vi att det vore bättre att gå över till ett förändrat skolfinansieringssystem med ett nationellt ansvarstagande. Man kan till exempel också kolla om det går att ha fast ersättning per skola eller klass med en viss möjlighet att införa socioekonomiska tillägg. Detta är någonting som har tidigare har föreslagits av lärarfacket.

Villkoren är inte lika för kommunala och vinstdrivande skolor just nu. Tidigare fanns ett skolpliktsavdrag, som innebar att kommunerna kunde göra ett avdrag från skolpengen innan den skickades vidare till de fristående skolorna. Ni kanske undrar varför man gjorde så. Det beror på att en kommun har ett mycket större ansvar än ett privat företag som har valt att starta en skola. En kommun har ett helhetsansvar för samtliga barn i kommunen och för deras utbildning. Det har inte de privata aktörerna, och därmed fanns tidigare ett skolpliktsavdrag.

I dag finns inte detta, och Vänsterpartiet menar helt enkelt att det bör införas igen. Vi ser klart och tydligt att vinsterna och vinstmarginalerna i dessa skolkoncerner är väldigt stora. Dessa pengar skulle kunna satsas på barn och elever i stället för att gå till riskkapitalbolag i länder utanför Europa.

Åhörare! Demokratiskt fattade beslut och behovsbedömning bör vara grunden för nyetablering av skolor så att inte skattemedel slösas bort på den överetablering som vi ser i dag. Skattemedel ska enbart kunna användas till den verksamhet som de är avsedda för. För att det inte ska finnas incitament att bedriva verksamhet på något annat sätt och med andra mål än alla elevers rätt till kunskap måste lagstiftningen förändras, vinstjakten och vinstuttagen förbjudas, aktiebolag tas ut från den svenska skolan en gång för alla och offentlighetsprincipen införas för hela det svenska skolväsendet.

Vissa menar här i dag att vi kan vänta ytterligare med ett demokratiskt skolsystem. Men för varje år vi väntar ser vi tusentals elever misslyckas i det svenska skolsystemet, inte för att det är de som är misslyckade utan för att vi har ett misslyckat skolsystem. Det är ett skolsystem som gynnar de elever som kommer från starka hem, som gynnar de företag som vill tjäna pengar på eleverna och som missgynnar alla andra elever, som faktiskt är en majoritet. Det är de elever som inte kan få hjälp med läxorna hemma på samma sätt som de elever som har föräldrar med akademisk bakgrund.

Därför måste marknadsincitamenten bort. Nedskärningarna i den svenska skolan måste stoppas. Vi ska inte gå på de här pseudodebatterna där de blåbruna Tidöpartierna försöker ställa elever emot varandra exempelvis utifrån vilket modersmål de har. Det handlar också om rättigheten till tolk inom olika delar av välfärden etcetera. Låt oss inte gå på detta! Det är bara diskussioner för att ta fokus från vad det egentligen handlar om, nämligen att de här partierna företräder marknaden och inte eleverna eller skolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Från Vänsterpartiets sida är vi glada för att vi kan göra det tillsammans i en enad opposition. Även om vi inte är överens om allt är vi i alla fall överens om att vi vill se ett demokratiskt skolsystem som går ut på att när vi skickar 50 miljarder, som det handlar om, till de fristående skolorna ska vi också kunna få ut mejl, kontakter och liknande för alla dessa 50 miljarder. Allt ska vara offentligt. Det är vad det handlar om för vår del.

Jag yrkar bifall till reservation 43, som handlar om offentlighetsprincipen och som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet står bakom.

(Applåder)

Då måste jag ställa ännu en fråga till Mathias Bengtsson. Jag blir lite förvirrad; det verkade komma ett besked här att det ska läggas fram ett förslag om att införa offentlighetsprincipen. Det får Mathias Bengtsson väldigt gärna svara på, eftersom ledamoten precis sa att han kommer att rösta för förslaget när det läggs på riksdagens bord.

Det är väldigt glädjande. Då kan vi alla enas om att vi ska införa offentlighetsprincipen. Jag gratulerar också Kristdemokraterna och Liberalerna för att man har fått de andra partierna i Tidöavtalet att gå med på detta.

Jag undrar bara: Om man säger att man är för någonting, kan man då också rösta för det när det dyker upp här i riksdagen? Om två timmar ska vi rösta om offentlighetsprincipen här i kammaren. Kan då Kristdemokraterna rösta för det som Mathias Bengtsson precis här har sagt att man är för, nämligen ett tillkännagivande om att införa offentlighetsprincipen?

Om det är så att ni ska lägga fram detta kan det ju vara bra att kunna visa upp en riksdagsmajoritet som är för det. I slutändan utgår faktiskt makten i Sverige från riksdagen, och därför tycker jag att det kan vara bra att visa på vilka partier som menar det de säger. Annars blir det lite som det en ledamot från Centerpartiet nämnde tidigare: Man säger en sak före valet. Sedan kommer valet, och efter valet säger man en annan sak.

Det kan ni kanske lämna till Liberalerna. Kan inte ni i Kristdemokraterna hålla fast vid och stå upp för det ni har sagt?

Vi ska ha en offentlighetsprincip. Friskoleaktörer ska inte kunna dölja vad pengarna går till. De ska inte kunna dölja några uppgifter om skolor som vi alla finansierar med våra skattemedel. Kan ni, snälla, lova att göra det?

Jag måste börja med att säga att man verkligen blir rörd av Kristdemokraternas syn på familj och trygghet. Att detta enligt Kristdemokraterna inte gäller alla familjer utan bara vissa kan vi ha debatt om en annan dag.

När det kommer till skolan har Kristdemokraterna fått frågan om offentlighetsprincipen några gånger. Bland annat i september 2020 frågade Dagens Arena vad Kristdemokraterna ansåg om offentlighetsprincipen. Svaret då var att Kristdemokraterna tyckte att uppgifter om skolorna, oavsett om de är kommunala eller fristående, i och med att de finansieras offentligt också ska vara offentliga.

Kristdemokraterna fick samma månad en fråga från tidningen Skolvärlden om vad de ansåg om offentlighetsprincipen - ja eller nej, mycket enkelt. Kristdemokraterna svarade ja.

Nu står vi här, och då kan det vara bra för den som lyssnar att veta att vi ska rösta om offentlighetsprincipen i dag. För den som undrar handlar offentlighetsprincipen om att vi inte bara ska lämna miljarders miljarder till olika typer av friskolekoncerner utan att veta vad som händer med pengarna eller veta om skolans ägare är kriminell.

Om jag har förstått det hela rätt kommer Kristdemokraterna att rösta nej till offentlighetsprincipen i dag. Jag undrar varför. Går det inte emot det Kristdemokraterna tycker och har svarat?