Johan Hultberg

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av

• statliga lån
• dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av

• statliga lån
• dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av

• statliga lån
• dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av

• statliga lån
• dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Konsumentskyddet på kreditmarknaden ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att motverka överskuldsättning hos svenska hushåll.

Marknaden för konsumtionskrediter har ökat snabbt de senaste åren. Snabblån som ges av konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, har enligt regeringen och riksdagen bidragit till en överskuldsättning. Det är framför allt unga människor med låga inkomster som tagit snabblånen.

Enligt beslutet ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden.

Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige.

Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.