Daniel Bäckström

Herr talman! Varmt tack, ledamoten Widegren! Jag känner ledamotens engagemang som föredömligt i dessa frågor.

Jag tänker uppehålla mig vid de svårigheter vi är inne i. Förra året var oerhört tufft på många sätt för primärproducenter och företagare. Vi känner väl till att det har varit väldigt få förprövningar, och också investeringsarbetet och återinvesteringsarbetet har halkat efter.

Om man drar ut linjen framåt, nu när det ändå har varit hyfsat positivt under några månader i vissa delar och verksamheter, ser man att prognosen pekar mycket nedåt igen för lantbruket under första kvartalet. När det gäller behovet av återinvesteringar och nyinvesteringar framöver för att kunna inte bara upprätthålla den nivå vi har i dag utan också nå de målsättningar som vi sedan tidigare är överens om i livsmedelsstrategin riskerar vi att inte klara det. Det blir oerhört stora konsekvenser av att det inte investeras tillräckligt i svenskt jordbruk.

Jag har en fråga till Moderaternas företrädare i dessa frågor. Ledamoten Widegren säger att det är dags för verkstad, och jag håller med om att det är oerhört hög tid för det. Vill John Widegren nämna några konkreta nya åtgärder som regeringen tänker vidta här och nu för att få fart på detta?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 8 i betänkandet. Det handlar om djurskydd och konkurrenskraft.

Svenska livsmedelsproducenter är, som vi har hört i många inlägg i kvällens debatt, världsledande på djurhälsa. Vi har en restriktiv användning av antibiotika i svensk djurhållning.

Vi behöver fortsätta att vara drivande i dessa frågor och verka för ett starkt djurskydd på både nationell och internationell nivå. Det bidrar till att hålla djuren friska och till att de har det bra och kan bete sig så naturligt som möjligt.

Vi kan konstatera att svenska lantbrukare inte alltid kan ta betalt för det mervärde som exempelvis betande djur ger upphov till i form av öppna landskap och stärkt biologisk mångfald.

Centerpartiet anser att regelbördan inom djurskyddsområdet behöver minska, utan att ge avkall på omsorgen om våra djur. Det finns flera aspekter när det gäller djurskyddslagen som behöver ses över och förbättras. Det är inte acceptabelt att djurägare upplever att de ibland blir felaktigt bemötta vid kontroller. Det är heller inte acceptabelt att djurskyddskontrollanter blir utsatta för hot och våld vid besök.

Centerpartiet vill att tillämpningen av djurskyddslagen ses över - det är bra - samtidigt som rättssäkerheten upprätthålls vid djurskyddskontroller. Det ska kännas tryggt för animalieproducenter i kontakten med statens representanter när dessa gör kontroller. Förutom att enskilda tjänstemän kan ha stor påverkan på enskilda företag finns det också stora variationer mellan olika länsstyrelser vid kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi behöver hela tiden värdera fördelar och nackdelar med att samla djurskyddskontrollen i en egen organisation för att säkerställa rättssäkerhet och likvärdighet vid kontroller i hela landet. För att det ska bli en objektiv bedömning av djurförbud eller näringsförbud är det bäst att tingsrätten tar beslut om detta.

Herr talman! Många har uppehållit sig vid situationen när det handlar om smuggling av hundar till Sverige. Det är en många gånger brottslig och omfattande verksamhet som ökade under pandemin och som fortfarande pågår.

Förra årets debatt och tydliga beslut här i riksdagen med ett tillkännagivande till regeringen handlade om att ge veterinärer möjlighet att anmäla illegal införsel. Det var en motion som Centerpartiet skrev under riksdagsåret. Det handlade också om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur, också det en motion från Centerpartiet. I samma betänkande hade Moderaterna en motion om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar.

Herr talman! Utifrån att det är en pågående och allvarlig situation som hela tiden drabbar enskilda hundar men som också riskerar att drabba människor i form av sjukdom är det viktigt att regeringen snabbt ger respons på tillkännagivandet. Det finns ett stort tryck i frågan, och jag förväntar mig att regeringen återkommer inom kort med konkreta åtgärder och också ser till att de genomförs.

Det är viktigt att veterinärer har möjlighet att anmäla misstanke om illegal införsel. Det handlar om att se över dataskyddsförordningen och frågan om veterinärers tystnadsplikt i förhållande till denna fråga.

Sverige har hårda krav och tillsyn när det handlar om djurtransporter. Vi har sett och kan ta del av rapportering från övriga EU, där ovärdiga transporter av levande djur sker. Trots att det finns regler om detta i EU efterföljs de inte av alla medlemsstater. Kontrollen av hur medlemsstater efterlever EU-regelverket för djurskydd bör därför förbättras, eftersom alla skärpningar av regelverket blir tandlösa om efterlevnaden inte säkerställs.

Vi måste också fortsätta att ha fokus på frågan om osäkra resor till tredjeländer. De bör vara helt förbjudna om det inte går att garantera säkra djurtransporter.

Herr talman! Vi är alltid angelägna om att stärka vår försörjningstrygghet och svensk konkurrenskraft när det handlar om produktion och verksamhet inom jordbruket.

Även om det svenska djurskyddet är betydligt bättre än djurskyddet inom resten av EU finns det fortfarande fler förbättringar att göra på hemmaplan. Vi vill se fler djurvälfärdsprogram där branschorganisationer, slakterier, handelskedjor och producenter arbetar tillsammans. Detta behöver göras samtidigt som man arbetar med att stärka konkurrenskraften men också förutsättningarna för att kunna utveckla verksamheterna i Sverige. Det är stora uppgifter som man behöver ta tag i framöver.

Vi ser också att det finns ett behov av att kontrollsystemen för svenska slakterier moderniseras, bland annat genom nya digitala hjälpmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I vårt uppdrag möter vi företrädare för inte minst småskaliga slakterier som upplever att byråkratin och också kostnaderna har ökat. Detta är inte positivt utifrån ett hållbarhetsperspektiv eller tillgänglighetsperspektiv för att kunna leverera till slakt i närområdet.

Centerpartiet välkomnar det arbete som nu görs inom EU med en generell och ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå som ska se till att det EU-gemensamma djurskyddet lyfts till minst svensk nivå. Det gör också att alla konsumenter kan lita på den mat som de konsumerar.

(Applåder)

Herr talman! Betyder inte ett vallöfte något för Sverigedemokraterna? Man kan ju tydligt läsa vad ni lovade inför denna mandatperiod: att ersätta djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt.

Vi förtjänar att få ett svar på detta utifrån er nyckelposition vid både höstens och kommande budgetförhandlingar. Det pågår säkert ett antal förhandlingar just nu kopplat till vårändringsbudgeten.

När kommer vi att se att Sverigedemokraterna levererar på detta tydliga löfte kopplat till djurvälfärd och svenska förutsättningar?

Dessutom och inte minst: Kan vi räkna med att ett vallöfte från Sverigedemokraterna är något att lita på?

Herr talman! Ett av Sverigedemokraternas vallöften var att de vill ersätta svenska djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt. Sverigedemokraterna vill alltså ersätta djurhållarna för merkostnaden.

Grunden för nuvarande regerings existens är Sverigedemokraterna, och Sverigedemokraterna kan alltså prioritera fråga efter fråga åt regeringen.

Mina konkreta och enkla frågor är därför: Hur avser Sverigedemokraterna att leverera på sitt tydliga vallöfte att ersätta svenska djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt? När kommer vi att se konkret att det betalas ut pengar till dessa djurhållare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Sverigedemokraterna bär ett mycket stort ansvar för det arbete som ni tillsammans med regeringen just nu bedriver, och denna fråga är mycket intressant att följa upp.

Fru talman! I det här läget är frågan oerhört akut. Det är ett väldigt allvarligt läge. Jag kan förstå att det delvis handlar om tillgång till veterinärer, men i det här fallet finns det ett tydligt tillkännagivande där det handlar om att befogenheterna för veterinärerna behöver ändras så att de lättare ska kunna anmäla just förekomsten av misstänkt smuggling.

I det perspektivet är inte svaret om en mandatperiod tillräckligt, utan det är här och nu regeringen behöver återkomma med ett svar på hur tillkännagivandet ska få praktisk effekt. Hur ska regeringen få stopp på denna gigantiska kriminella verksamhet som försätter väldigt många hundar i svåra situationer?

Frågan går ytterligare ett varv. Vad är regeringens inte bara prioriteringar utan faktiska åtgärdsplan för att ta tag i detta i år? Det är här och nu problematiken finns i svensk kontext.

När kommer vi att kunna se resultat? Och vilka målsättningar finns konkret från regeringens sida för att verkligen ta tag i problematiken?

Fru talman! Stort tack till ledamoten Marléne Lund Kopparklint för anförandet! Det belyser flera viktiga frågor.

Också i förra mandatperiodens sista debatt om djurskyddsfrågor var hundfrågan uppe. Riksdagen behandlade detta med ett tydligt tillkännagivande till regeringen som följd, och vi var flera partier som verkligen jobbade för att det här ska lyftas på olika sätt.

Vi är båda hundägare och berörs djupt av frågorna om att välfärd för djuren ska finnas i alla bemärkelser. Jag tycker att det är positivt att Marléne Lund Kopparklint lyfter fram både polisens och Tullverkets betydelse men också belyser att svenska folket har ett viktigt ansvar att inte köpa smugglade hundar.

Jag har tagit del av Svenska Kennelklubbens artikel som kom nyligen som handlar om förväntningar från svenska hundföreträdare att också den här regeringen tar stort ansvar för att följa upp tillkännagivandet.

Min fråga till Marléne Lund Kopparklint, med tanke på att ledamoten företräder det största regeringspartiet i trepartikonstellationen och att det snart har gått ett halvår, är vilka åtgärder regeringen planerar för att ta tag i och leverera på det tillkännagivande som riksdagen och partier som nu företräder regeringen var med och drev igenom.

Herr talman! Ledamöter! Vi har snart både jul- och nyårsfirande att vänta och därmed också ett nytt budgetår. Centerpartiets budgetförslag ligger över regeringens budgetnivå, och Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Vi i Centerpartiet avstår därför från ställningstagande och har i dagens betänkande ett särskilt yttrande om våra prioriteringar.

Sedan några månader styrs Sverige av en SD-stödd regering som baseras på Tidöavtalet. Vad detta konkret innebär för Sveriges lantbruksnäring är fortsatt svårt att se. Vi ser inte att regeringen nämner orden landsbygd, jordbruk och skogsbruk särskilt ofta i detta dokument. Inte heller i statsministerns regeringsförklaring pekades någon riktning ut för de gröna näringarna de närmaste fyra åren.

Regeringen säger att skyddet för äganderätten ska stärkas inom vissa områden, men det framgår inte vilka dessa områden är. Det verkar i alla fall inte röra de markägare som får se sitt brukande begränsat av artskyddet utifrån regeringens budgetförslag och konsekvenserna av att man minskar ersättningarna, eller i alla fall budgetutrymmet för ersättningar.

Sällan i svensk politisk historia har en regering överlovat så mycket inför ett val och i sin första budget underlevererat så mycket.

Jag tycker att vi kan stanna upp en stund och fundera på vad det innebär att man inom denna fyrpartikonstellation har lovat upp till 10 kronor lägre dieselpris per liter vid pump men sedan i det första budgetarbetet i praktiken hamnar på 40 öre. Det säger någonting om hur retoriken såg ut före valet och om hur mycket fokus som låg på landsbygdens förutsättningar hos i alla fall tre av dessa fyra partier. Det säger också någonting om leveransförmåga och prioriteringar när det är skarpt läge.

Vi ser att priser, räntor och, till viss del, arbetslöshet stiger. I stället för sänkta skatter på jobb och företagande prioriterar regeringen höjd a-kassa. Man frångår på det sättet arbetslinjen, som för flera av regeringspartierna har varit en väldigt viktig ledstjärna under många år.

Det enda jag kan se i regeringens budgetförslag som levererar för landsbygden och den gröna näringen är förlängningen av den utökade dieselnedsättningen. Detta är en åtgärd som Centerpartiet var med och initierade i våras. Det är bra att den förlängs ett halvår, men Centerpartiet skulle gärna se att den permanentas fram till dess att ett nytt system med jordbruksavdrag införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Sverige behöver verkligen fokusera på att stärka matberedskapen. Det behövs utifrån många perspektiv. Hushållen har det tufft, och många riskerar att inte ha mat på bordet.

Som tidigare har förts fram här i debatten handlar det också om världsläget och det säkerhetspolitiska läget och om vilka konsekvenser detta har i närtid för vårt land.

Ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är grunden för en levande landsbygd, öppna landskap och bevarandet av biologisk mångfald. De flesta här inne är nog tämligen överens om att kostnaderna för företagen behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas.

Ett område som dock inte har debatterats mycket i dag är jordbrukets kompetensförsörjning, som också måste stärkas. Det råder väldigt stor brist på folk med rätt kompetens för näringen. Många hittar inte rätt arbetskraft. I detta läge väljer man från regeringens sida att försämra förutsättningarna när det gäller arbetskraftsinvandringen. Detta förvärrar kompetensbristen inom svenskt jordbruk. Vi ser de praktiska följdeffekterna väldigt tydligt. Detta är en av många överenskommelser i Tidöavtalet som fyra partier gemensamt baserar fortsatt arbete i Regeringskansliet på.

För vårt totalförsvar är landsbygden och livsmedelsförsörjningen av väldigt central betydelse. Det gäller också att se kopplingen till att decentralisera mer. Centralisering skapar otrygghet och sårbarhet i en säkerhetspolitiskt svår tid.

Decentralisering skapar också möjligheter på landsbygden. Jag tror att det är oerhört angeläget just i dessa dagar att tänka mer decentraliserat, att arbeta mer decentraliserat och att skapa förutsättningar för detta i den statliga styrningen.

Vi har det sämsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Detta måste verkligen tas på allvar också när det gäller svensk livsmedelspolitik. Vi behöver främja produktionen av fossilfri svensk mineralgödsel, utöka den inhemska biodrivmedelsproduktionen och ta vara på de stora fördelar som det innebär med snabb och förnybar elproduktion.

Herr talman! Vi i Centerpartiet var under våren med och drev igenom ett omfattande krisstöd till svenskt jordbruk - totalt handlade det om över 3 miljarder kronor. Stöden har underlättat, men läget är fortsatt allvarligt, inte minst utifrån prognoserna för kommande år. Man kan se sämre lönsamhet och fortsatt höga risker.

Därför föreslår vi från Centerpartiet i vårt budgetförslag ett förstärkt krisstöd med ytterligare en halv miljard kronor för 2023 till animalieproduktionen. För 2024 och åren därefter vill vi att denna halva miljard ska fördelas så att 200 miljoner per år investeras i ett återinfört vallstöd och 150 miljoner går till att utöka budgeten för investeringsstöd för jordbrukets konkurrenskraft samt till unga jordbrukares etablering. Slutligen vill vi att 150 miljoner kronor går till att utöka investeringsstödet för jordbrukets klimatanpassning.

Netto innebär detta, herr talman, att Centerpartiet föreslår att en halv miljard kronor per år riktas till att stärka den svenska matförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns mycket att lyfta fram i en sådan här debatt. Jag vill understryka vikten av att vi i riksdagen driver frågor kopplade till att se över nuvarande jaktlagstiftning och utveckla klövviltsförvaltningen. Även här finns en stark koppling till livsmedelsproduktionen och till att möjliggöra ökad produktion.

Jag vill också, utifrån våra positioner i skogsfrågorna, slå ett slag för hur oerhört viktigt det är att hela tiden ha fokus på att äganderätten och brukanderätten ska vara i centrum.

Det finns många möjligheter framåt för svensk landsbygd. Oerhört stora investeringsarbeten pågår. Flera står och avvaktar; det handlar bland annat om de förnybara drivmedlen med skogen som råvara. Jag hoppas att vi får se en nyansering från regeringens sida kommande år så att man skapar förutsättningar som gör att dessa stora investeringar faktiskt genomförs. Det kommer att skapa oerhört mycket jobb, och det kommer att stärka framtidstron i många bygder.

Vi kan titta på områden i norra Sverige som har gigantiska kompetensbehov framåt. Kunde vi förutse detta fyra fem sex år tillbaka i tiden? Antagligen var det få som gjorde det. Men detta sker, och det är kopplat till omställning men också ökad investeringsvilja i våra svenska bygder. Det är oerhört viktigt för vår nation och också för hållbarheten och sysselsättningen och för vårt totalförsvar.

Herr talman! Jag önskar er alla en oerhört välsignad avslutning på det här året och en riktigt fin jul. Tack för fin dialog i dessa centrala frågor!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Herr talman! Som jag tolkar det saknas det ungefär 200-300 miljoner i den nationella finansieringen i regeringens budget för att man ska kunna göra denna höjning. Det hade varit en bra komplettering under resans gång om regeringen hade fått till detta.

Vi i Centerpartiet har i vårt förslag en halv miljard extra för nästa år för att just kunna ha resurser till att hantera krisstöd även fortsättningsvis. Omvärldsläget och det nationella läget pekar ju i en riktning: Det blir bara kämpigare och kämpigare. Det handlar inte minst om förutsättningarna att säkra produktionen på hemmaplan och öka den, vilket vi i riksdagen har en gemensam ambition kring, och om livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men nu har vi en ny regering, och efter många års engagemang i dessa frågor i riksdagen tror jag att det finns ett bra startläge för regeringspartierna att faktiskt leverera i närtid. Man behöver då inte hänvisa till att det tar tid att komma in i arbetet eller att omvärldsläget pressar ekonomin så att det inte finns möjligheter.

Vilka konkreta åtgärder finns det egentligen i årets budgetproposition som är kopplade till att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin? Det är ju saker som vi har jobbat tillsammans med under många år.

Det enda jag kan konstatera är att det sker en förlängning med ett halvår av nedsättningen av dieseldelen kopplad till jord och skog. Den är mycket viktig. Den kan gärna förlängas ytterligare - det tycker vi i Centerpartiet vore helt rätt. Men vad ser Magnus Oscarsson konkret kommer att hända under den närmaste tiden, under det budgetår som vi diskuterar, som kommer att göra att målsättningarna i livsmedelsstrategin infrias?

Ansvaret ligger nu hos regeringen och regeringspartierna. Det är inte enbart regeringen som bär ett stort och tungt ansvar för att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin, utan det gör också alla i Sveriges riksdag som hör till de fyra samarbetspartierna.

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Jag tycker att det som tas upp kopplat till det säkerhetspolitiska läget är viktigt. Det finns en oerhört stark koppling mellan vår livsmedelsförsörjning och vår produktion i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är medveten om hur diskussionen och debatten har gått de senaste åren. De flesta av oss i miljö- och jordbruksutskottet har god insyn i de ekonomiska förutsättningarna och hur regeringens - både den förra regeringens och den tillträdande regeringens - förutsättningar har sett ut kopplat till det ekonomiska läget.

Vi har ofta tagit upp förutsättningarna för primärproducenterna och jordbruket. Inte minst ledamoten Magnus Oscarsson har under drygt åtta år varit mycket aktiv i de här frågorna, också i debatter i kammaren.

Krisstödet för det svenska jordbruket, som Centerpartiet tillsammans med den senaste regeringen har drivit igenom, har på många sätt varit en viktig signal. Det har också inneburit ökat ekonomiskt utrymme. Det begränsades dock för de större jordbruksföretagen utifrån det kristak som EU hade, kopplat till animalieproduktion. Detta har dock höjts nu.

Om vi i Sverige skulle anpassa våra stödmöjligheter till den höjda nivån skulle det, om jag har fattat rätt, innebära att de allra flesta jordbruk och växthus skulle kunna få ut hela det krisstöd som de ansökte om i september. Det skulle ge en omedelbar effekt. Varför har regeringen inte tagit något sådant initiativ, och avser regeringen att göra detta utifrån det krisläge vi befinner oss i?

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi också kan lyfta frågan om en ny utredning i riksdagens diskussioner. Det var ju ett tydligt medskick från den förra riksdagen, och jag tror att det är väl så viktigt nu att den nya riksdagen under denna mandatperiod driver frågan i denna riktning. Vi behöver få till en ordentlig utredning men också en riktig översyn utifrån den helhetsbild som har utvecklat sig under de senaste åren.

Med tanke på rovdjursläget, vargens utbredning och de konsekvenser detta får för landsbygden och primärproduktionens förutsättningar, livsmedelsförsörjning och en rad olika faktorer tror jag att vi delar synen på dessa perspektiv. Jag tror också att det finns en bred förståelse i Sveriges riksdag för att det som nu håller på att ske går i en riktning som är bortom kontroll när det handlar om antal vargar. Det är klart att de socioekonomiska konsekvenserna riskerar att bli än större.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tycker därför att detta är ett steg i rätt riktning. Men när man summerar några mandatperioder bakåt och debatten här i riksdagen hade mycket mer kunnat göras tidigare; det tror jag att vi kan vara överens om. Men nu är det oerhört viktigt att vi har en stabil majoritet för att ta tag i det här ännu mer på djupet.

Det kommer förstås att påverka många i södra Sverige, som ännu inte har sett de konsekvenser som bygder som Bergslagen, Värmland, Örebro, Västmanland, delar av Dalarna, Gästrikland och så vidare lever med. Det är oerhört stora konsekvenser för civilsamhället och bygden.

Herr talman! Stort tack, Anna-Caren Sätherberg, för detta anförande! Jag väntade rätt länge innan jag begärde replik, men så kom vi in på rovdjurspolitiken. Då nämndes ordet varg.

Socialdemokraterna har tydliggjort sin position i det inlämnade budgetförslaget, och det refererades också nyss till detta i anförandet: Antalet är för stort. Vi har under rätt många år haft ett antal debatter här inne med olika företrädare kopplat till rovdjurspolitik och kopplat till vargens utbredning i Sverige. Därför är det välkommet att Socialdemokraterna definierar en siffra på 170-210 individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Är detta en omsvängning från Socialdemokraterna med tanke på tidigare ståndpunkter och med tanke på hur Socialdemokraterna under åtta års regeringsinnehav har drivit frågorna? Ni har ju drivit dem i en riktning som i praktiken har inneburit en väldigt stor tillväxt av stammen och en utbredning inte minst i mellersta och södra Sverige.

Jag har ytterligare en fråga. Den handlar om den utredning som alliansregeringen en gång i historien tillsatte kopplat till att se över jaktlagen i grunden. Den förra riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att en ny utredning behöver tillsättas. Ännu har vi inte kunnat se något besked från den nya regeringen om det här. Därför vill jag fråga: Är det även Socialdemokraternas position att driva frågan för att få till en ny utredning?

Herr talman! Då ska jag förtydliga mig. Regeringens budget innehåller stora neddragningar på skötsel av redan skyddade områden och naturreservat. Det finns en tydlig koppling till risker som handlar om torka, granbarkborreangrepp och utbredning. Dessutom blir det minskade anslag till ingångsersättningarna kopplat till nekat avverkningstillstånd och artskyddsärenden. Konsekvensen blir att ännu fler skogsägare hamnar i ett moment 22, där man varken får avverka sin skog eller får den ersättning som man har rätt till. Det här är oerhört allvarligt utifrån ett makroperspektiv men inte minst utifrån den enskilde drabbade skogsägarens perspektiv. Vi har sett i fall efter fall de senaste åren hur det har varit väldigt tufft.

Nu driver den nya regeringen i en riktning som gör att det kommer att bli ännu värre. Jag kan inte riktigt se hur det här håller ihop med vad man sa i valrörelsen. När ansvarig minister på Finansdepartementet sitter och samordnar hela budgetarbetet väljer man att prioritera ned dessa oerhört centrala frågor, som handlar om att stärka Sverige som skogsnation. Vi vet att det här är intäktsfrämjande och skapar tillväxt som också är hållbar. Det är oerhört viktigt för en positiv landsbygdsutveckling. Uppenbarligen har de fyra samarbetspartierna, varav tre är regeringspartier, valt att göra tydliga nedprioriteringar efter att vi de senaste åren kämpat för att det ska vara så bra förutsättningar som möjligt. Än en gång: Hur kan det bli så här?

Herr talman! Jag tackar den ärade ledamoten Widegren för hans många viktiga reflektioner och synpunkter på det läge vi befinner oss i avseende svensk livsmedelsproduktion och förutsättningarna för de gröna näringarna.

Jag hade inför den här debatten med mig frågeställningar liknande dem hos föregående replikör. Under flera år har vi arbetat sida vid sida, Centerpartiet och Moderaterna, för att stärka det enskilda ägandet ur ett skogsperspektiv och främja frivilliga vägar till formellt skydd. Jag känner till John Widegrens starka engagemang för de här frågorna och hans kompetens inom området.

Det är klart att man som skogsägare tagit del av det utskick som Moderaterna gjorde inför valet och där det berättas hur bra svensk skogspolitik skulle bli om Moderaterna fick bestämma. Men det gäller att tänka på helheten både en och två och tre gånger utifrån vad regeringen säger och vad som inte genomförs. Det finns många skäl till att man inte genomför saker. Men i det budgetförslag och den proposition som regeringen har lagt fram till riksdagen är det väldigt tydligt och konkret. Det här försvårar för enskilda skogsägare, drar ned resurserna till vård av natur och rekreationsvärden och kan också riskera att ge ännu större granbarkborreangrepp som konsekvens. Hur det kan det komma sig, John Widegren, att ni inte värnar det som ni så tydligt deklarerade inför valet utan gör stora neddragningar på området?

Fru talman! Uppgiften om att vi skulle vara emot en sänkning stämmer inte, utan vi vill ha en permanent sänkning till jord- och skogsbruk utifrån det som är möjligt. Det har vi också varit med och bidragit till i år.

Det enda som finns med i regeringens och Sverigedemokraternas budget är en förlängning av denna reduktion under ett halvår. I övrigt är det inga satsningar på vare sig jordbruket eller landsbygden i övrigt inom detta utgiftsområde.

Vi i Centerpartiet vill se en permanent nedsättning fram tills vi har infört de nya avdragsmöjligheter som ska gynna hållbarhetsarbetet för att möta klimatförändringarna och också ställa om inom näringen.

Fru talman! Än en gång är det många punkter som Sverigedemokraterna har presenterat under de senaste åren men som inte finns med i skarp politik nu när de är med och styr och är helt avgörande för de tre regeringspartiernas regeringsinnehav. Det är mycket märkligt att de egentligen argumenterar utifrån att de inte heller i år har haft tid att förbereda sig för att få igenom dessa prioriteringar. Samtidigt säger de att det inrikespolitiska läget är ljust. Det är väl oerhört missvisande med tanke på allt som just nu sker och som verkligen sätter frågorna i centrum utifrån vart samhället, företagandet och människors hushållsekonomi är på väg och utifrån säkerhetspolitiken, där åtgärder verkligen behövs för att stärka förutsättningarna för det svenska jordbruket och också nå målen i livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är alltså oerhört tomt i fråga om konkreta åtgärder. Det är nämligen nu de behövs. Vi behöver stabila förutsättningar på kort sikt, men givetvis även på lång sikt, för att näringen ska ha en oerhört tydlig riktning för att kunna utvecklas i en för Sverige positiv riktning.

Jag vill repetera frågan om varför de oerhört konkreta delar som Sverigedemokraterna tidigare har sagt sig vilja genomföra inte är med.

Fru talman! Jag vill tacka Staffan Eklöf för anförandet.

Jag tänker tillbaka på den debatt som vi hade för ungefär ett år sedan om innevarande års budgetförutsättningar och de frågor som vi hade uppe på agendan då. I den debatten ställde jag frågor till Sverigedemokraternas företrädare om varför de inte ville göra några förstärkningar av Landsbygdsprogrammet eftersom de i sitt eget budgetförslag hade pengar till bland annat livsmedelsstrategin. Men det gemensamma svaret från Sverigedemokraterna och från flera partier i riksdagen var att de i den gemensamma budgetreservationen inte hann presentera en satsning.

Sedan har utvecklingen under detta år varit väldigt prövande för svenskt jordbruk, och situationen är också väl känd bland ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.

När man lyssnar på Staffan Eklöf har det varit en synnerligen forcerad budgetprocess. Om det är upplevelsen förstår jag varför vissa delar inte kom med. Hur gick det egentligen med Sverigedemokraternas förslag om slopad löneavgift för tre anställda, slopat sjuklöneansvar för nio anställda, Sverigedemokraternas satsningar på forskning, teknikutveckling och teknikspridning för lantbrukets långsiktiga lönsamhet, Sverigedemokraternas satsning på 900 miljoner kronor på just livsmedelsstrategin samt satsningarna på tillväxtfrämjande åtgärder och ett aktivt skogsbruk? Jag kan i regeringens och Sverigedemokraternas förslag inte se att det finns med. Varför?