Amalia Rud Stenlöf

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.