Johanna Haraldsson

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.