Susanne Nordström

Fru talman! Det betänkande från konstitutionsutskottet som debatteras i dag handlar om det offentliga, dess sekretess och den personliga integriteten. Det är viktiga ämnen som kräver både eftertanke och förnuft.

De flesta människor har en bestämd uppfattning om vad personlig integritet innebär för deras egen del. Personlig integritet handlar primärt inte om att dölja något. Det handlar snarare om att själv ha makt och kontroll över sin egen person och sin privata sfär.

Hur stor den privata sfären är kan variera beroende på kulturell, etnisk, religiös eller social bakgrund. Den kan också med klokskap ändras över tid. Den rättspolitiska knäckfrågan är hur man kan hålla balansen mellan behovet av att bekämpa brott och skyddet för den personliga integriteten.

Hur kan vi bevara både tryggheten och det öppna samhället? Det finns några saker som man ska ha med sig i det här. Det gäller balansen. Hur säkerställer vi balansen mellan personlig integritet och brottsbekämpning?

Det gäller respekten för lag och ordning. Hur upprätthåller vi den? Vad händer med ett samhälle när rättsväsendet inte fyller sin funktion? Öppnar det för civilgarden och gated communities?

Fru talman! Jag ska inte sticka under stol med att jag tycker att de här frågorna är svåra. Men även om det är svårt är det politikens uppgift att hitta lösningar. Det gör att jag återkommer till det här med balansen mellan integritet och brottsbekämpning. Den kan inte nog poängteras.

Frågan som man måste ställa sig är: Vilka åtgärder mot brottslighet gör störst nytta? Det gäller för oss bor här, för Sverige anseende, för företagare, för landets ekonomi och för rekryteringar. Då menar jag inte rekryteringar till kriminella nätverk, utan jag menar rekryteringar till skolor, rättsväsen och polis, för att ta några exempel.

Balansen är viktig. Jag tjatar om det. Det kan inte nog understrykas. Om vi säger nej till effektiva brottsbekämpande verktyg kommer det troligen att innebära en minskad trygghet för våra invånare, och som följd av det säkerligen fler döda eller skadade.

Utgångspunkten måste vara att samhället inte får kontrollera medborgarna mer än nödvändigt. De här frågorna engagerar. Det märks inte minst på de motioner som har skrivits, och där håller jag med flera av motionärerna.

Offentlighet, sekretess och integritet

Flera utredningar är på gång inom många områden som rör de mest angelägna motionsyrkandena. Ett exempel på det gäller anonymiteten i brottsbekämpningen. Uppgifter i offentliga handlingar om beslutsfattare hos polis och andra myndigheter ska i ökad utsträckning kunna anonymiseras.

Poliser och andra utsatta yrkeskategorier, i synnerhet sådana som hanterar ärenden med koppling till organiserad kriminalitet, och som utsätts för olämplig påverkan ska kunna erhålla skyddade uppgifter för sig själva och även för sin familj.

Vidare har en särskild utredare fått i uppgift att lämna förslag på förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter.

Ett annat förslag, som finns med i Tidöavtalet, är att bidragsbrottslagen ska skärpas och även omfatta stöd till företag.

Vidare kan jag nämna att lagstiftning om angrepp mot poliser eller annan brottslighet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas.

Gällande just brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament finns slutsatserna från Utredningen om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor. Jag tror att den är från 2020 eller 2021. Det tycker vi är en bra utgångspunkt. Men det bör kompletteras med brott som riktas mot lokaler, exempelvis socialtjänstkontor, skolor och avhopparverksamhet.

Fru talman! För att hitta en balans mellan brott och integritet är det nödvändigt med ett starkt rättssystem som straffar kriminellt beteende och säkerställer att de som ägnar sig åt illegal verksamhet ställs till svars för sina handlingar.

Det kan uppnås genom en rad åtgärder, inklusive brottsbekämpning, domstolar och fängelse. Men det är också viktigt att inse att ett upprätthållande av integritet kräver mer än bara straff för dem som ägnar sig åt kriminellt beteende.

Det kräver ett engagemang för etiska och moraliska principer som återspeglas i individens och institutioners beteende. Det inkluderar transparens, ärlighet och ansvarsskyldighet. Det är avgörande för att bygga ett förtroende i samhället.

Fru talman! Att fundera, tänka och formulera tar tid. Det kräver också att man har tagit del av vad andra funderat, tänkt och formulerat. Med det vill jag säga att vi i Sverige ska slå fast att vi ska vara stolta över vår offentlighetsprincip. Det är en hörnsten i vår demokrati. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i sin helhet.

Fru talman! Det är bra när man får lära sig nya ord. Det gjorde jag häromdagen när jag förberedde mig inför den här debatten om flaggor och helgdagar. Ordet jag lärde mig var vexillofil. Det är en person som är en allmän beundrare av flaggor eller har flaggor som hobby. Jag vill vara tydlig med att vexillologi, läran om flaggor, är något man ska ta på allvar. Ordet kommer från latinets vexillum - en kvadratisk fana som användes av det romerska kavalleriet under antiken.

Med det sagt vet vi alla att flaggor har anor och är kopplade till historien, som vi hört i debatten. En flagga har ofta både geografisk och personlig betydelse. En flagga kan visa tillhörighet och stolthet, men också erövring eller kanske månlandning. Det finns något beundransvärt hos dem som vill visa tillhörighet till en flagga, tycker jag. Vi ser det överallt: på fotbollsmatcher, i pridetåg, hos företag med mera.

Fru talman! En känd svensk flagga är den skånska. Det är Sveriges vanligast förekommande regionala flagga. Den används främst av privatpersoner i Skåne, med egen flaggstång eller som fasadflagga. Den används även i turistsammanhang, i idrottssammanhang och av butiker som kanske vill marknadsföra skånska produkter. Även viss kommunal användning förekommer.

Statsheraldikern menar att den rödgula skånska korsflaggan inte har officiell status. Det är endast staten som kan erkänna en officiell flagga, antingen genom lagstiftning eller en regeringsförordning.

Flaggor kan bli mer eller mindre kända beroende på omständigheter eller kanske en smart marknadsföring. Hur en flagga blir känd spelar inte så stor roll. Det viktiga är att de som gillar flaggan och har den hissad vet och känner tillhörigheten, och även kan visa sin tillhörighet för andra med flaggan. Alla privatpersoner får nämligen ha och flagga med sin flagga.

Vår svenska flagga som är officiell får man flagga med när man känner för det. Det gäller exempelvis vid högtidsdagar eller bröllop, förutsatt såklart att man har en flaggstång. Sedan har vi de allmänna flaggdagarna, som redogjorts för här. Det har nyligen gjorts en genomgång av dessa flaggdagar. De nya kommer att träda i kraft den 1 april 2023.

Allmänna helgdagar m.m.

Fru talman! Jag tycker att det är en bra blandning av både helgdagar och flaggdagar. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Fru talman! Jag ska belysa en annan sak i det här förslaget.

Ibland kollar jag på tv, och en sak som har slagit mig är att sedan millennieskiftet har program av mer förnedrande karaktär blomstrat. Även kränkningar har kanske inte varit bärande men ändå haft ett starkt inslag. Som tur är hittar jag lätt till stänga-av-knappen, men de som är med i de här programmen har liksom ingen stänga-av-knapp.

Låt säga att någon som deltar i ett svenskt tv-program skulle bli grovt förtalad. Vad kan vederbörande göra då? Jo, om programmet sänds från Sverige finns det goda möjligheter att få sin sak rättsligt prövad. Men - och det är detta som förslaget handlar om, fru talman - om programmet sänds i ett svenskt medium via satellit och med stark svensk anknytning, och där endast vissa bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen är tillämpliga, kan det vara svårt, ja nästan omöjligt, att ställa någon till svars i Sverige för ett brottsligt uttalande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

I fallet Arlewin stämdes programledaren för TV3:s program Insider i enskilt åtal för grovt förtal. Efter ett ganska långt tröskande genom svenska rättsinstanser togs målet till slut upp i Europadomstolen, som konstaterade att programmet, bortsett från det faktum att det sändes från England, var helt svenskt till sin natur, det vill säga att språket, innehållet, produktionen, innebörden och de svenska annonserna var avsedda för den svenska marknaden.

Det är inte på något sätt bra att i ett sådant fall behöva vända sig till en utländsk domstol, eller för den delen Europadomstolen, för att få sin sak prövad. Därför behövs en grundlagsändring för att säkerställa en prövning i Sverige.

I förslaget utvidgas yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde till att omfatta vissa satellitsändningar av program som i dag anses utgå från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning.

Med dessa ord, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlags-förslag)

Fru talman! Vi har en skyldighet mot våra invånare och även mot dem som besöker vårt land. Man ska känna sig trygg här.

Jag vill kunna känna mig trygg när jag promenerar hem på Linköpings gator efter den sena bioföreställningen eller, för den delen, när jag köper en hamburgare i Borlänge. Jag vill känna mig trygg med vetskapen att det i vårt lands lagar inte finns plats för terroristorganisationer. Just i dag har vi möjlighet att göra det olagligt att ha samröre med terrorister och att vara en del av en terroristorganisation i form av en förening.

En terroristorganisation ska inte längre kunna kalla sig förening och därmed åtnjuta vår föreningsfrihet. Att kunna sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften är liksom yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och religionsfriheten grundläggande i vår demokrati. Det är just vår demokrati vi värnar om här - en demokrati där terroristbrottslighet inte hör hemma.

Fru talman! Det går ju, tack och lov, inte att lagföra människor för hur de tänker, men samröre med terrorister och deltagande i terroristorganisationer fordrar att samhället vidtar alla nödvändiga åtgärder för att med all kraft bekämpa alla former av terrorism i syfte att värna det demokratiska styrelseskicket och vårt öppna samhälle. Således, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.