Malin Danielsson

Herr talman! Sverige är en av världens mest stabila demokratier, men vi är inte immuna mot förändringar i vår omvärld. Det yttersta skyddet ligger i en stark folklig uppslutning bakom de demokratiska värderingarna. För att nå en uppslutning behövs kunskap och förståelse för de principer som en demokrati bygger på, och här finns oroväckande tendenser.

En undersökning från Stiftelsen Rättsfonden och Ungdomsbarometern, där man tillfrågat 1 130 elever i årskurs 3 på gymnasiet, visade nyligen att nästan varannan elev i undersökningen inte kände till att självständiga domstolar är ett krav för att få räknas som liberal demokrati.

Demokratin måste i varje generation återerövras, och de demokratiska principerna måste ständigt förklaras och försvaras. För att stärka vår demokrati ytterligare presenterade 2020 års grundlagskommitté nyligen ett antal viktiga förslag:

kvalificerad majoritet vid andra beslutet i riksdagen för att ändra en grundlag

kvorumregler vid grundlagsändringar

kravet på inhämtande av yttrande från Lagrådet ska utökas till att även omfatta grundlagsförslag om grundläggande fri- och rättigheter

domstolarnas oberoende stärks ytterligare.

Även om vi liberaler hade velat gå längre när det gäller att stärka domstolarnas självständighet och gärna hade sett ett domstolsråd är kommitténs förslag mycket välkomna. Vi ser fram emot att ta del av remissvaren och den fortsatta hanteringen.

Herr talman! Vi som sitter i riksdagen har förmånen att få vara i denna kammare och bidra till att vår demokrati utvecklas. Bara 200 mil härifrån behöver modiga ukrainare bokstavligen kriga för att själva kunna få bygga upp sin demokrati. Ukrainas mål är inte bara att säkra sitt självbestämmande. De ukrainska parlamentarikerna stiftar lagar och genomför reformer för att ta Ukraina närmare ett medlemskap i EU samtidigt som de försvarar sig mot Rysslands aggression. Det vet att ensam inte är stark - ensam är bara ensam.

Kraven för ett medlemskap i EU är och ska vara högt ställda. De värderingar som EU-samarbetet bygger på - om människors frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och respekten för de mänskliga rättigheterna - är grundläggande principer som behöver respekteras i hela EU. Det är centralt att invånarnas rättigheter garanteras.

Herr talman! Samtidigt som Ukraina och flera andra länder som gärna vill bli medlemmar arbetar väldigt aktivt för att leva upp till EU:s högt ställda krav finns det paradoxalt nog länder som är medlemmar som gång på gång visar att de inte respekterar de grundläggande värderingar som medlemskapet bygger på. Därför har Liberalerna varit pådrivande för att EU ska kunna dra in bidrag till länder som kränker grundläggande demokratiska värden.

Rättsstatsmekanismen, som inrättades 2019, är ett viktigt verktyg. Men det krävs även sanktioner. Därför var det rätt av EU att bötfälla Polen när de instiftade en olaglig disciplinnämnd, och det var ett mycket viktigt besked när medlemsländerna i december satte ned foten och frös utbetalningar av EU-stöd till Ungern i enlighet med villkorlighetsförordningen, som trädde i kraft 2021.

Sverige har också nyligen ställt sig bakom EU-kommissionens uppmaning att pröva de ungerska hbtqi-lagarna i EU-domstolen. Ska vi ha högt ställda krav på nya medlemmar måste också befintliga medlemmar respektera de värderingar som samarbetet bygger på.

Herr talman! I Sverige har vi levt i såväl demokrati som fred under en lång tid. Men många i Sverige har andra erfarenheter. När vi riksdagsledamöter under demokratiåret besökte gymnasieklasser och pratade om vår demokrati frågade vi eleverna om de visste vad en diktatur är. Då fick jag ibland svaret: Ja, det vet vi; vi flydde från en för att få leva i en demokrati.

Vi som saknar erfarenhet av att inte ha levt utanför en demokrati måste hjälpas åt att påminna varandra och andra om vikten av och fördelarna med demokratin. Den dag vi börjar ta demokratin för given blir demokratin sårbar på allvar. Vår demokrati behöver vårdas, förklaras och försvaras i dag, i morgon och i framtiden.

Ukraina leder nu försvaret av demokratin i Europa när de motar Ryssland vid fronten. Vi gör det här i kammaren, i Europaparlamentet, i klassrummen och i debatten genom att konstant påminna oss själva och andra om de viktiga värderingar som är grunden för en liberal demokrati. Båda uppgifterna är viktiga, och målet är detsamma.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Det är av goda skäl som medierna har benämnts som den tredje statsmakten sedan mitten av 1800-talet. Betydelsen av granskande journalistik går inte att understryka nog; de tidiga tidningarna spelade exempelvis en helt avgörande roll för utvecklingen av demokratin i Sverige. Under lång tid har medierna granskat makthavare, uppmärksammat individer som fallit mellan stolarna och avslöjat hur företag exempelvis har fuskat med sitt miljöarbete. Medierna behöver goda förutsättningar att fortsätta med detta.

Men det finns de som vill inskränka yttrandefriheten och pressfriheten. Det handlar om personer som uttrycker hat och hot mot våra folkvalda eller mot journalister och som försöker hindra det fria ordet. Det är upp till oss att se till att tryck- och yttrandefriheten värnas och skyddas och att en mångfald av medier kan verka fritt.

Som en del i försvaret av tryck- och yttrandefriheten ingår ett ansvar för att förebygga och förhindra hot, trakasserier och våld som både enskilda och grupper riktar mot journalister och även offentligt anställda. För några veckor sedan beslutades det om en lagrådsremiss i vilken det föreslås en förstärkning av det straffrättsliga skyddet för båda dessa grupper. Brott som begås mot en person på grund av att hen har bedrivit journalistik eller mot en person med en samhällsnyttig funktion i hens tjänsteutövning är ett angrepp inte bara mot den som utsätts för brottet utan i förlängningen även mot demokratin och samhället som sådant. Allvaret i en sådan överträdelse ska självklart återspeglas i påföljden, vilket nu föreslås. Även inom EU pågår ett arbete för att stärka skyddet för journalister och medieredaktioner, vilket är mycket välkommet.

Fru talman! För att bibehålla en fri och levande journalistik över hela landet behöver vi också värna det mediala ekosystemet. Om dagstidningarna och den lokala nyhetsjournalistiken ska överleva kommer de att behöva stöd även i framtiden. Det gäller särskilt i och med den utmaning som digitaliseringen innebär. En ny mediestödslagstiftning är på gång och möter många av de utmaningar som medierna står inför, vilket vi välkomnar.

Fru talman! Slutligen vill jag särskilt lyfta upp en del i utskottets ställningstagande som gäller det frivilliga grundlagsskyddet för databaser. Redan när detta infördes varnade utskottet för att det skulle kunna uppstå konflikter mellan skyddet för den personliga integriteten och att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna omfatta databaser som är rena personregister. Utskottet har också framhållit att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser med mera utgör ett allvarligt ingrepp i den enskildes personliga integritet. Det är viktigt att grundlagarnas tillämpningsområde är tydligt avgränsat.

Utvecklingen har tyvärr gått i den riktning som utskottet befarade. Utskottet anser att det finns behov av ändringar i nu gällande regler för att uppnå ett ändamålsenligt skydd mot integritetskränkningar och förutsätter att regeringen arbetar vidare med frågan i syfte att återkomma med nödvändiga förändringar. Det här är viktigt.

Den personliga integriteten, inte minst på nätet, är en ständigt aktuell fråga. Den digitala utvecklingen gör att det som man tidigare behövde höra av sig till en myndighet om och ha en relativt omständlig process för, nu finns med en enkel sökning på nätet. Och dessutom får du ibland tillgång till uppgifter som du inte ens har efterfrågat. Det kan vara personliga uppgifter som du inte visste att du ville ha eller ens vill ha.

Precis som jag har lyft upp i ett tidigare anförande här i dag visar undersökningar att en tredjedel av svenskarna oroar sig för hur företag använder personuppgifter och att hälften avstår från digitala tjänster för att de är osäkra på hur personuppgifterna används. Det här gäller såklart även de frivilligt grundlagsskyddade databaserna.

Här har vi ett stort ansvar att hitta en bättre balans mellan å ena sidan offentlighetsprincipen och yttrandefriheten och å andra sidan rätten till privatliv och personlig integritet, inte minst när det gäller de frivilligt grundlagsskyddade databaserna.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Offentlighet, sekretess och integritet är viktiga principer i en demokrati eftersom de bidrar till att upprätthålla öppenhet och utkräva ansvar och är ett skydd för individens rättigheter och friheter.

Frågor om sekretess och integritet är ständigt levande i den offentliga debatten. Det är svåra frågor med svåra avvägningar. Är det rätt att genomsöka allas kommunikation på en plattform i jakt på ett fåtal som begår avskyvärda pornografibrott, eller riskerar vi då att kränka oskyldigas rätt till privatliv? Behöver vi stå upp för barnets rätt till integritet?

Var går gränsen för vilka personliga data som någon genom en enkel sökning ska kunna få tillgång till, och hur gör en enskild individ som inte vill att den personliga informationen ska vara tillgänglig bara ett par knapptryckningar bort? Kan polis och socialtjänst samverka för att hindra unga människor från att hamna i klorna på gängkriminella, eller hindras de av sekretess att utbyta nödvändig information?

Framför allt den senare frågan har fått stort utrymme i debatten under senare år. Många utredningar har också startats. Utredningar där samarbetet mellan myndigheter för att exempelvis värna den enskildes rättssäkerhet och hälsa eller möjligheten att bekämpa brott behöver vägas mot skyddet för den personliga integriteten. Från Liberalernas sida har vi varit pådrivande för att få dessa utredningar till stånd. Det behövs ett förändrat synsätt när det gäller sekretess när det handlar om unga i riskzon för att socialtjänst och polis ska kunna samverka och allra helst samhandla för att motverka den oroväckande trend vi ser där vuxna kriminella rekryterar och tvingar mycket unga personer att begå grova våldsdåd. Att inte kunna agera på grund av sekretess är ett svek mot dessa ungdomar.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten utmanar inte bara vår syn på sekretess och samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Den utmanar även synen på sekretess i välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem, då vi ser att dessa utnyttjas av den organiserade brottsligheten för att finansiera dess verksamhet. Kraven på myndigheters tillgång till information och möjlighet att utbyta information om enskilda personer och företag för att minska felaktiga utbetalningar ökar.

Frågan om individens integritet behöver ständigt bevakas när nya verktyg införs. Likaväl som röster höjs i debatten för att privata företag har en mer omfattande tillgång till personlig information än tidigare, mycket tack vare den digitala tekniken, och att det finns risker med det, exempelvis risk för bedrägerier, kan det föreligga risk för omotiverad övervakning eller missbruk av personlig information även från myndigheters sida.

Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, konstaterar i en rapport som släpptes nyligen att de flesta svenskar känner sig trygga med hur myndigheter använder personuppgifterna medan en tredjedel oroar sig för hur företag använder personuppgifterna samt att hälften avstår från digitala tjänster för att de är osäkra på hur personuppgifterna ska användas. Imy konstaterar även att få har kännedom om hur dataskyddsförordningen fungerar och om hur man som enskild faktiskt kan skydda sina personuppgifter. Här krävs, som flera andra har varit inne på, ett informationsarbete, inte minst bland de grupper som är särskilt utsatta när det gäller bedrägerier, exempelvis äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! I ett öppet och fritt samhälle krävs transparens och skydd för den personliga integriteten likaväl som verktyg för att upprätthålla lag och ordning. Det är därför av yttersta vikt att diskussionen om sekretess, integritet och offentlighet ständigt är pågående och att varje förändring vägs och balanseras utifrån alla perspektiv. Detta är frågor som berör oss dagligen i vår vardag, och det kan påverka vår tillit till samhället ifall vi inte lyckas hitta den rätta balansen.

Jag yrkar med detta bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Fru talman! Mina kollegor har väl redogjort för vikten av både rättsstatsprincipen och den rapport som vi har att hantera.

Liberalerna har länge arbetat för att det ska finnas en EU-mekanism för att kontrollera att de grundläggande rättigheterna respekteras och att offentliga rapporter om situationen för rättsstaten och de grundläggande fri- och rättigheterna i varje medlemsland ska tas fram. Det är därför med stort intresse som vi tar del av kommissionens tredje årliga rapport om rättsstatssituationen i EU.

Rapporten är ett värdefullt verktyg i arbetet med att stärka och inte minst försvara - precis som många av kollegorna har varit inne på är det faktiskt vad vi behöver göra i dag - rättsstatsprincipen. Den är också ett viktigt verktyg för att belysa de brister som finns i de olika länderna inom unionen. I en tid då pandemin ställt de nationella systemens motståndskraft under prövning och Rysslands invasion av Ukraina direkt utmanar de värden som EU bygger på känns denna rapport extra viktig.

På plussidan konstateras i rapporten att många medlemsstater har tagit till sig av tidigare års rapporter och genomfört viktiga rättsreformer för att ta itu med utmaningar som identifierats. På minussidan konstateras dock att allvarliga farhågor kvarstår i vissa medlemsstater. Det är därför viktigt att EU har sanktionsmöjligheter, till exempel att EU-stöd inte betalas ut till länder som kränker de grundläggande fri- och rättigheterna eller rättsstatens principer.

Fru talman! Sverige står sig väl i rapporten. Några rekommendationer lyfts fram, och vissa av dessa arbetas det redan med på olika sätt. Exempelvis har kommittén som utreder ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende nyligen presenterat sina förslag, vilka kommer att leda till betydande förbättringar för demokratin i Sverige. Jag ser fram emot att riksdagen kommer att få behandla dessa under mandatperioden.

Ett förslag som inte finns med i grundlagskommitténs betänkande men som kommissionen generellt framhåller som en viktig del i systemet för kontroller och motvikter är författningsdomstolar. Rapporten visar att dessa inte minst under pandemin spelade en viktig roll. Det är ett intressant förslag och något som vi liberaler skulle vilja se inom den svenska modellen för att få ett ytterligare skydd för den svenska demokratin.

Sammanfattningsvis, fru talman, fyller rapporten om rättsstatens principer en viktig funktion för såväl unionen som de enskilda staterna, inte minst i en tid då demokratin prövas på olika sätt. Även om det finns många orosmoln och farhågor menar jag att dessa rapporter, som belyser de problem som finns och också tar upp hur länderna kan ta itu med dem, är precis sådana rapporter som behövs även i framtiden för att utvecklingen ska gå mer åt plushållet än åt minushållet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Herr talman! Det här är viktiga frågor som vi behöver diskutera. Man behöver kunna göra sig förstådd även på ålderns höst för att kunna leva livet hela livet, precis som jag var inne på i mitt anförande.

Jag ser många goda exempel ute i våra kommuner där man tar till vara den språkkompetens som finns bland de anställda. Vi har de nationella minoritetsspråken, och vi ser många äldreboenden med de inriktningarna. Men vi ser också att man tar vara på den språkkompetens som finns.

Om det finns behov av ett mer nationellt riktat uppdrag på det här området låter jag vara osagt. Men jag konstaterar fortfarande att vi från regeringen satsar pengar på språkutbildning för omsorgens personal. Detta tror jag är väldigt viktigt, både för att säkra patientsäkerheten och tryggheten och för att stärka vår personal ute i omsorgen så att de kan känna att de kan få göra ett gott arbete.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Christofer Bergenblock!

Språk är viktigt. Att kunna språk ger frihet. Att kunna föra sin egen talan och göra sig förstådd är en viktig del såväl i omsorgen som i många andra delar av samhället.

Liberalerna var tidigt ute med att prata om språkkrav i allmänhet. Vi ser att om man har språket kan man också integreras i samhället. Man kan få ett arbete, man kan göra sig förstådd, man kan förstå vad som händer kring ens barn på utvecklingssamtal och så vidare.

Precis som Christofer Bergenblock är inne på är det i princip ett krav redan i dag att du ska kunna språket för att få en anställning. Samtidigt ser vi brister inom äldreomsorgen där äldre upplever att de inte kan kommunicera på en tillräckligt bra nivå med personalen. Antingen beror det på, precis som Christofer Bergenblock påpekar, att man själv har tappat språket för att man har blivit äldre, eller så beror det på att personer som jobbar inom äldreomsorgen inte har de kunskaper i svenska som behövs.

Det här behöver vi såklart åtgärda. Regeringen satsar därför också på språkutbildning för personal inom vården och omsorgen, vilket jag tror är väldigt viktigt för att fler ska kunna komma i arbete inom vården och äldreomsorgen.

Men jag tror också att vi, precis som Christofer Bergenblock är inne på, måste ta till vara den kompetens i andra språk som finns inom äldreomsorgen. Det finns många bra exempel ute i våra kommuner där man kan erbjuda andra språk inom de särskilda boendena och där den äldre som kanske har drabbats av demens och fallit tillbaka till sitt modersmål fortfarande kan få ut en väldigt bra omsorg tack vare det.

Herr talman! Åldersdiskriminering är enligt Världshälsoorganisationen den svåraste diskrimineringsgrunden att göra någonting åt. Den återfinns i samhällets alla sektorer, inte minst inom hälso- och sjukvården och omsorgerna.

Det blev extra tydligt under coronapandemin, då både den ålderistiska synen på årsrika människor och den bristande kvaliteten i äldreomsorgen blev uppenbara. Människor som var 70-plus betraktades som ett kollektiv. De skulle isolera sig, inte bli smittade, inte smitta andra och inte ta upp platser i sjukvården.

Samtidigt blottlades allvarliga brister i äldreomsorgen, som funnits i många år men som inte prioriterats för att andra behov i samhället ansetts som angelägnare. Vi ser det som ren och skär åldersdiskriminering. Även om det ofta är omedvetet är det en ryggmärgsreflex att årsrika värderas lägre.

Herr talman! Två stora utredningar har presenterats på senare tid som rör äldreomsorgen: Coronakommissionens betänkande och utredningen Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Det finns mycket att ta fasta på i dessa utredningar, men jag väljer att fokusera på två av förslagen.

Det första handlar om en tydligare reglering av fast läkarkontakt. Liberalerna har länge föreslagit en fastläkarreform som kommer att ge trygghet och kontinuitet för patienten och säkerställa läkarmedverkan i den kommunala vården och omsorgen i kommunen.

En granskning från Ivo visar att 44 procent av de boende på särskilda boenden saknar en kommunal vårdplan och att 50 procent saknar en läkemedelsgenomgång. Om uppdraget för den fasta läkarkontakten tydliggörs kan det utöver att individen kommer att kunna känna en trygghet i att få träffa samma läkare kontinuerligt troligen också leda till att den här typen av brister undviks.

Det andra förslaget handlar om kommunernas möjlighet att anställa läkare. I dag ligger ansvaret för läkarinsatser på regionerna och får inte överlåtas till kommunerna. Det finns därmed ett hinder för kommunerna att anställa läkare i äldreomsorgen. Enligt Coronakommissionen finns det ingen motsvarande uppdelning av ansvar mellan olika huvudmän i våra grannländer, och man konstaterar att den här typen av kategorisk uppdelning mellan kommun och region vad gäller läkaransvar inte är lämplig. Därför anser kommissionen, i likhet med vad Liberalerna drivit, att det bör vara möjligt för kommuner att anställa läkare.

Detta är två av många viktiga åtgärder för att få bukt med de brister som finns inom äldreomsorgen i dag.

Herr talman! Det är inte bara i äldreomsorgen som insatser behövs. En betydande andel av all äldreomsorg utförs av anhöriga. Anhörigas Riksförbund räknar med att 1,3 miljoner personer i Sverige i dag ger vård och omsorg till anhöriga. Ofta ges den frivilligt och med glädje, men det kan också vara tungt ibland. Det är viktigt att anhörigvården alltid är frivillig och inte ett måste för en anhörig.

Det är också viktigt att det finns stöd för de anhöriga. Mycket finns skrivet om hur stöd kan ges, men alltför ofta är det bara ord som hamnar på papper. Anhörigstödet behöver utvecklas, och skillnaderna mellan landets kommuner måste åtgärdas.

Herr talman! I Svensk synonymordbok finns det 28 synonymer till ordet "gammal". 25 av dem är negativa, såsom "mossig", "kraftlös" och "utlevad", och endast 3 är neutrala. Barbro Westerholm, som tyvärr inte längre är bland oss, berikade vårt språk med ett nytt positivt ord: "årsrik" - rik på år och rik på erfarenhet, något som Barbro själv så väl symboliserade. Hon stred för allas rätt att leva livet hela livet och att få ses utifrån vilket behov man har och inte utifrån vilket födelseår som står i ens pass. Vi människor är inte så enkla att vi kan förenklas ned till en siffra.

Sveriges årsrika förtjänar att vi tar deras frågor på allvar och ger förutsättningar för att på riktigt lösa de utmaningar som exponerats. När man som årsrik är i behov av stöttning från samhället ska den finnas där med värme och kärlek. I Liberalernas Sverige är kampen för en bättre, tryggare och mer anpassad vård för årsrika inte över. Det är en del av kampen mot åldersdiskrimineringen i vårt land - en kamp som vi liberaler kommer att fortsätta föra med samma kraft och glöd som Barbro Westerholm så förtjänstfullt har gjort under många år.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Otillbörlig påverkan drabbar inte bara myndigheter. Det drabbar också civilsamhället och ibland till och med politiska partier. Demokratin kan inte tas för given. Den bygger på att vi tar ansvar för den, att vi går och röstar och att människor även fortsättningsvis väljer att lägga sin fritid på att engagera sig politiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Då är den trend med vikande medlemsantal i partierna som vi sett sedan lång tid tillbaka väldigt oroväckande. På 70-talet var mellan 1 och 1 ½ miljon svenskar medlemmar i ett parti. På 90-talet låg det runt en halv miljon, och i dag är det bara cirka 250 000 personer som väljer att vara med och ta ansvar för demokratin genom att engagera sig i ett parti. Detta medlemstapp, vilket knappast kan bero på invandring, skapar en sårbarhet. Politiska partiers lokalföreningar som endast består av ett mindre antal medlemmar har inte bara svårare att tillsätta förtroendeuppdrag utan är också mer sårbara för otillbörlig påverkan.

Herr talman! Här har vi som parti ett stort ansvar för att engagera fler. Men även medborgare i en demokrati har ett ansvar. Demokratin kan inte tas för given. Den bygger på att vi gemensamt är många som tar ansvar och engagerar oss.

Det är mycket välkommet att det nu finns ett uppdrag från regeringen till Brottsförebyggande rådet att även kartlägga och analysera påverkansförsök som riktas mot politiska partier. Men det är lika viktigt att partierna själva, vi själva, rannsakar oss och ser till att genom interna processer förebygga påverkansförsök. Och framför allt behöver vi få fler att vilja ta steget att vara med och påverka framtiden, för det minskar sårbarheten för demokratin.

Herr talman! I Sverige kan man lita på myndigheter och demokratiska institutioner. Lagar och regler följs. Sverige står sig väl i internationella jämförelser där graden av exempelvis korruption mäts. Du varken kan eller behöver muta dig till en operation för ditt barn. Du kan inte hota dig till ett bygglov eller på andra sätt påverka så att demokratiskt fattade beslut inte ska gälla just dig. Vi litar också i stort på våra myndigheter och på varandra, och den tilliten är viktig. Den bygger en stabil demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Därför är det oerhört allvarligt när det kommer rapporter om hur exempelvis kriminella nätverk försöker infiltrera och påverka samhället på olika nivåer. Det handlar om socialtjänst, myndigheter och civilsamhället. Detta måste bekämpas med full kraft.

Otillåten påverkan på demokratiska institutioner och processer är ett allvarligt hot mot demokratin. Det bidrar till att människor inte känner att de kan lita på myndigheter, att de inte vågar kontakta myndigheter när de är i behov av stöd eller att de kanske inte vågar engagera sig politiskt.

Herr talman! Liberalerna har länge krävt en rad åtgärder för att stoppa denna utveckling. Det handlar om skärpta demokrativillkor så att oseriösa föreningar inte kan ta del av skattemedel. Det handlar om stärkt skydd för tjänstemän, inte minst socialsekreterare. Det handlar om ett batteri av åtgärder för att rusta upp det förebyggande arbetet mot gängkriminalitet, så att färre väljer den kriminella banan och så att barn inte luras in i kriminalitet i unga år.

Myndigheter, civilsamhället och andra viktiga aktörer som bär upp vår demokrati måste få verktyg för att kunna förhindra och förebygga otillbörlig påverkan. Många viktiga initiativ har tagits, men mer behöver göras. Och det är både angeläget och välkommet att samtliga partier här ser att utvecklingen behöver vändas.

Fru talman och Anders W Jonsson! Jag tänker vara någon som hävdar just att man har rätt höga löner inom vården - i alla fall inom vissa delar. Det gäller barnmorskor och läkare. Där kommer det med de här regleringarna fortfarande att finnas stora möjligheter att rekrytera utanför Sveriges gränser.

Vissa frågor inom hälso- och sjuk-vårdsområdet

Vissa frågor inom hälso- och sjuk-vårdsområdet

Sedan vill jag också påpeka att vi har en stor arbetslöshet i vårt land i dagsläget. Vi har många som inte har ett jobb att gå till och som inte kan känna den frihet det innebär att få en lön. Deras barn ser inte sina föräldrar gå till jobbet varje dag, och det här ser jag som en av våra stora utmaningar. Det är en missmatchning vi har på arbetsmarknaden med en stor mängd arbetslösa och en stor kompetensbrist. Det här måste vi få bukt med.

Återigen handlar det om arbetsmiljöfrågorna. Vi behöver få dem som har lämnat vården att komma tillbaka. Det är de som redan har kompetensen i dag, och vi behöver fylla på därifrån. Sedan behöver man också titta på andra frågor och, precis som Anders W Jonsson säger, se utanför landets gränser.

Men framför allt tror jag att vi måste börja arbeta med alla dem som finns i Sverige i dag. De behöver också få den frihet som du och jag har: att komma hem till våra barn, att kunna försörja dem, att kunna ställa mat på bordet och att kunna känna den frihet man har när man har en lön.

Fru talman och Anders W Jonsson! Jag vill inleda med att säga att jag står här på grund av snökaoset. Min kära kollega Lina sitter fast i snön som faller utanför. Den är väldigt vacker, men den skapar en del problem.

Vad gäller platsbristen är det precis som Anders W Jonsson säger: Det handlar inte om sängar. Det handlar om personal som kan hjälpa, stötta, undersöka och behandla dem som behöver vård så att man slipper göra det i en korridor. Men det handlar också om att ha personal på plats som kan beta av köerna på grund av de långa väntetider som vi ibland har.

Här är det fullt rimligt att vi gör mycket mer så att den kompetens som finns inom Sveriges gränser i dag kan vara med och bidra i vården. Det måste vi göra. Jag har varit på studiebesök i Örebro, där det var ett helt gäng barnläkare som satt utan att få jobba som barnläkare för att de inte fick språkstudier som uppfyller kraven för att få licens och kunna praktisera i Sverige. Vi har otroligt mycket kompetens som redan finns i dagsläget, och den behöver vi ta till vara.

Inom många näringar behöver vi också rekrytera utanför vårt land. Vi har hela EU med en fri rörlighet som vi är väldigt stolta över och ska fortsätta att vara stolta över. Men vi kan också behöva rekrytera från tredjeland.

Jag tror att man i framtiden behöver titta på vilka bristyrken vi har och hur vi hanterar en sådan situation. Hur det sedan ska se ut framöver är svårt att svara på nu. Det regeringen nu lägger fram handlar om språkstudier för personer med utländsk högskoleutbildning inom vård, och det är mycket efterlängtat och klokt. Låt oss ta till vara all den kompetens som finns i landet i dag!

Herr talman! För ganska exakt ett år sedan uppmanade vi den förra regeringen att skyndsamt vidta åtgärder för att öka antalet vårdplatser, korta sjuka människors väntan på vård, stärka arbetsmiljön i vården och se till att de anställda får tillräckligt många kollegor.

Sedan dess har vi bytt regering. En del av de åtgärder vi ställde som krav på S-regeringen att vidta är nu är påbörjade och på god väg, annat har den nya regeringen redan gjort till verklighet.

Jag vill först och främst lyfta fram följande. Vi tänker öka antalet vårdplatser. Det är svårt att jämföra avlägsna länder med varandra. Men det är inte rimligt att våra grannländer har så många fler vårdplatser än vad vi har. Det behövs en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska åtgärdas. En miljard har avsatts för detta för i år och mer kommer. 1,5 miljarder tillförs 2024.

Det andra jag vill lyfta upp är att den vård som finns i landet ska användas klokt. Det har avsatts 50 miljoner för att upprätta en nationell vårdförmedling, och för sjukresor för patienter som behöver längre resor har det avsatts 100 miljoner kronor för både 2023 och 2024.

I dag är det den internationella kvinnodagen. Vårdens villkor är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga. Varje anställd i sjukvården ska veta att hen, eller som det oftast är inom vården - hon, har tillräckligt med kollegor.

Den nya regeringen har gjort budgetsatsningar på kompetensutveckling och kompetensförsörjning och satsningar på vidareutbildning för sjuksköterskor och bättre utvecklings- och karriärmöjligheter. Åtgärder är även på väg för att få till språkstudier för personer med utländsk högskoleutbildning inom vård.

Regeringen ser också över arbetsmiljön inom vården. Det är en mycket prioriterad fråga. Arbetsmiljöverket genomför nu en tillsyn av arbetsmiljön inom vård och omsorg. Mer än 1 500 inspektioner ska genomföras för de anställdas och patienternas skull.

Det kommer mer. Var och en av oss ska känna att vi ska kunna få en god vård om och när vi blir sjuka. Det gäller vad som än drabbar oss, vilka vi än är och var i landet vi än bor. Liberalernas mål är enkelt: ingen ska vara rädd för framtiden.

Herr talman! I den årliga höstgranskning som konstitutionsutskottet genomför finns det ett par saker som jag vill lyfta fram.

Det första gäller granskningen av hur regeringen styr länsstyrelserna. Länsstyrelserna har ett brett uppdrag som spänner över många områden. Deras uppdrag regleras i regleringsbrev men även genom uppdrag som ges i särskild ordning utanför regleringsbrevet. Antalet uppdrag är omfattande. År 2022 riktades 91 uppdrag till länsstyrelserna i det gemensamma regleringsbrevet, och utöver det finns 26 pågående eller nya uppdrag som givits i särskild ordning till en eller flera länsstyrelser.

Denna styrning granskades under 2019 av Riksrevisionen som fann brister i beredning av uppdragen. Man såg även ett behov av att stärka helhetsperspektivet i styrningen av länsstyrelserna.

Utskottets granskning visar att åtgärder har vidtagits för att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av länsstyrelserna, och utskottet ser väldigt positivt på detta. Bland annat innehåller regleringsbreven numera en bilaga med en översikt över samtliga uppdrag.

Tidigare granskning har också visat på vissa svårigheter för länsstyrelserna att utföra sitt samordnande uppdrag, då motsvarande uppdrag har saknats hos berörda myndigheter. Utskottet framhåller återigen att det är en förutsättning att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna i den utsträckning som krävs. Om det inte uppfylls faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som säkerställer att samarbetet kommer till stånd.

Den andra del jag vill lyfta fram, herr talman, handlar om elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling. Elektroniska kungöranden infördes 2018. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitetsvinster i författningsarbetet, vilket är mycket positivt. Tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet har förkortats. Dock är det stora skillnader mellan de olika departementens handläggningstider. Antalet dagar från beslut om utfärdande till kungörande varierar mellan som bäst 3,4 dagar och upp till 6 dagar i snitt. Det vill utskottet uppmärksamma Regeringskansliet på för att omotiverade variationer ska kunna motverkas.

Avslutningsvis vill jag tacka utskottskansliet och utskottskollegorna för ett väl genomfört arbete med höstgranskningen.

Fru talman! Spridningen av covid ökar igen, och med det kommer minnen av hur det var för två år sedan när personer på äldreboenden nekades att ta emot besök av nära och kära och brister inom äldreomsorgen blev alltför uppenbara.

Vi har lärt oss mycket sedan dess och står bättre rustade för kommande pandemier. Även den här vintern är det många sjuka i både säsongsinfluensan och covid, och det finns fortsatt lärdomar att dra.

Ett förslag som vi liberaler uppmärksammade då var att kommunerna skulle få möjlighet att anställa läkare inom äldreomsorgen. Förslaget fick ett väldigt njuggt bemötande av den förra regeringen, men behovet kvarstår.

Min fråga är därför till äldreminister Anna Tenje: Vilka planer har den nuvarande regeringen på att möta detta behov?

Fru talman! Budgeten för rikets styrelse är föremålet för denna debatt, budgeten som lägger grunden för riksdagens förvaltning liksom för Regeringskansliets.

Detta är den del av budgeten som sätter mål för arbetet med de nationella minoriteterna, demokratipolitiken, politiken för mänskliga rättigheter och medierna samt den granskning som utförs av riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Det är den del av budgeten som helt enkelt är avgörande för att vi ska ha en vital liberal demokrati.

De utgiftsökningar som finns på det här området beror framför allt på två stora och viktiga internationella samarbeten som Liberalerna gått i bräschen för att Sverige ska ingå i: Europeiska unionen, där Sverige varit medlem sedan 1995, och Nato, som just nu behandlar vår ansökan om medlemskap.

Europas länder står inför stora problem som ska hanteras: den ekonomiska situationen i Europa, elkrisen, klimatkrisen och inte minst Rysslands krig mot Ukraina.

Marit Paulsens ord "hellre byråkrater än soldater" står sig väl än i dag. Vid förhandlingsborden i Bryssel enas vi om att sätta press på Ryssland. Vid förhandlingsborden hittar vi gemensamma lösningar på elkrisen och klimatkrisen. Vid förhandlingsborden tar vi oss an de utmaningar som unionen står inför, oavsett om det handlar om att snabbt godkänna vaccin för att hantera en pandemi eller att gemensamt minska våra utsläpp av koldioxid. Och under första halvan av 2023 är det Sverige som håller i ordförandeklubban för EU-samarbetet.

Fru talman! Det andra viktiga internationella samarbetet är Nato. Det räcker långt med byråkrater, men i det läge världen befinner sig i just nu behöver vi tyvärr också soldater som försvarar vår liberala demokrati. Alla tror ju inte på demokrati. Ryssland anser sig ha rätt att med politiskt och militärt våld rita om Europas gränser.

Att ensam inte är stark och att det finns behov av ett medlemskap i Nato har varit liberala insikter och ståndpunkter sedan förra seklet. Såväl det kommande Natomedlemskapet som det rådande säkerhetsläget i världen skapar nya uppgifter för Regeringskansliet, länsstyrelserna och kommunerna. De senare två är viktiga i arbetet med att säkerställa samhällets krisberedskap och civila försvar.

Fru talman! Slutligen några ord om hågkomstresor. För ett par år sedan besökte jag Auschwitz. Det är när du är på plats som du får förståelse för vidden av den grymhet som Förintelsen innebar. I dag är det få överlevare kvar som kan berätta. När Hédi Fried nyligen gick bort tystnade en av de starkare rösterna. Därför blir hågkomstresor än viktigare.

Fler unga behöver få kunskap om denna mörka tid i vår historia och om vad ett samhälle som gör skillnad på människor i förlängningen kan leda till. Därför välkomnar jag att regeringen aviserar ett ambitiöst arbete mot antisemitism, där hågkomstresor även i fortsättningen kommer att vara en viktig del.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! När man ska göra bankärenden, logga in på 1177 för att göra vårdärenden eller handla på nätet kan man i dag enkelt och smidigt göra det med hjälp av mobilt bank-id. Det finns dock personer som stängs ute från den här tjänsten. Det gäller inte minst personer med funktionsnedsättningar, speciellt personer med intellektuella funktionsnedsättningar och behov av gode män. De har därmed mycket svårare att få tillgång till tjänster inom sjukvården och betalningar via nätet än de som inte har någon funktionsnedsättning.

Nyligen presenterade Betalningsutredningen ledd av Anna Kinberg Batra ett nytt förslag på lösning. De flaggade också upp för den här problematiken. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är om personer med funktionsnedsättningar kan se fram emot att dessa problem kommer att få en lösning.

Fru talman! Jessica Wetterling läste tidigare högt ur vårt särskilda yttrande. I samma särskilda yttrande står också att Liberalerna ser ett behov av en ny lagstiftning för att komma åt aktörer som utnyttjar den svenska yttrande- och informationsfriheten och att spioner inte ska kunna gå fria från straff genom att agera under journalistisk täckmantel. Å ena sidan är det detta vi ser. Å andra sidan är vi liberaler, och vi brukar kunna se båda sidorna.

Om vi inte genomför denna lagstiftning nu kommer det att ta väldigt lång tid. Därför vill vi inte i dagsläget göra den vilande. Men jag uppskattar att Jessica Wetterling och andra i utskottet ändå uttrycker att vi behöver följa detta och se till att det inte får oönskade konsekvenser. Jag hoppas att vi kan göra gemensam sak i det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Tack för vädjan, Jessica Wetterling! Vi hade önskat att vi hade fått gehör redan tidigare, när vi gjorde gemensam sak för att lyfta fram problematiken. Det har framförts här i dag att det inte har funnits debatt kring förslaget. Det har funnits en debatt om det under en lång tid, och den har vi varit med och bidragit till.

Ett parti som tidigare ingick i regeringen har nu bytt fot. Vi hade önskat att det partiet hade varit med och förändrat detta inifrån när den förra regeringen lade fram förslaget, men vi kan konstatera att det inte blev så.

Nu sitter vi i en annan ställning. Det finns poänger med enhetlighet när man sitter i regeringsställning. Det tror jag att andra partier här kan vittna om. Vi kommer också att rösta i enlighet med det.

Däremot hoppas jag att Jessica Wetterling och jag tillsammans när lagen har gått igenom kan vara en blåslampa och följa upp och se om vi behöver göra förändringar igen, för då får vi ta den typen av initiativ här i riksdagen.

Fru talman! Syftet med den aktuella lagstiftningen i ärendet är att förhindra att Sveriges vidsträckta tryck, yttrande- och informationsfrihet utnyttjas av främmande makt och beväpnade sammanslutningar. Det är ett uppenbart samhällsintresse att det ska finnas en ändamålsenlig straffrättslig reglering av spioneriliknande handlingar. Lika uppenbart är att regleringen på detta område får konsekvenser för tryck, yttrande- och informationsfriheten.

Den föreslagna lagen om utlandsspioneri syftar till att motverka att känsliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten sprids. Bestämmelsen om spioneri utvidgas från att gälla den som går främmande makt till handa till att gälla den som går en främmande makt eller motsvarande till handa.

Den nya bestämmelsen om utlandsspioneri tar sikte på handlingen att obehörigen befordra, lämna eller röja en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, där den obehöriga hanteringen är ägnad att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Ett exempel på när detta skulle kunna vara aktuellt är i samband med freds- och säkerhetsbevarande insatser.

Fru talman! Liberalerna ser ett behov av ny lagstiftning för att komma åt aktörer som utnyttjar den svenska yttrande- och informationsfriheten för att spionera på landets samarbetspartner eller gå väpnade icke-statliga sammanslutningar till handa. Spioner ska inte heller kunna gå fria från straff genom att agera under journalistisk täckmantel.

Samtidigt har vi vissa farhågor kring om det undantag som införs i och med begreppet försvarligt är tillräckligt omfattande för att säkerställa den viktiga journalistiska möjlighet till granskning som bör finnas exempelvis vid internationella insatser. Vi har under beredningen av lagen fört fram dessa synpunkter och arbetat för att förslaget skulle genomlysas ytterligare.

Det har inte vunnit gehör, och en majoritet av riksdagens partier valde att gå vidare med lagförslaget i dess nuvarande form vid den förra omröstningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vår slutsats, fru talman, blir att med tanke på att omvärldsläget har förändrats rejält och att intresset för Sverige från främmande makt och motsvarande organisationer har ökat avsevärt finns det ett behov av att täppa till de luckor i lagstiftningen som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet i ett spänt läge.

Med detta sagt kvarstår våra farhågor. Vi kommer mycket noggrant att följa hur lagen tillämpas, och vi kommer att agera om det finns tecken på att den får oönskade effekter.