Malin Danielsson

Fru ålderspresident! Tack, Christofer Bergenblock, för frågan!

Vi har en utmaning när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen; den bilden delar jag helt klart. Jag är väldigt glad att regeringen fortsätter satsningen på Äldreomsorgslyftet som den socialdemokratiska regeringen startade. En del där man nu har breddat Äldreomsorgslyftet är att i större utsträckning göra det möjligt att inom lyftet läsa in svenska språket och därmed kunna läsa vidare till undersköterska. Det här tror jag är en väldigt viktig reform, just för att det ger personer från tredjeland en större möjlighet att kunna arbeta inom äldreomsorgen.

Jag tror även att vi har mycket annat att göra. Vi behöver göra det mer attraktivt att söka sig till det här yrket, och vi behöver omvärdera synen på yrket i dag. Jag tror att vi i alldeles för stor utsträckning funderar över minuter och sekunder i stället för att fundera över omsorgen om människor. Jag tror att många inom omsorgsyrkena gärna skulle vilja jobba mer på ett sätt där man får vara nära dem som befinner sig i äldreomsorgen och med den omvårdnadskompetens som man besitter också kunna ge dessa personer den omvårdnaden.

Det finns många kommuner som har testat nya varianter och till exempel tagit bort den digitala tekniken som innebär att man i minuter och sekunder måste registrera hur länge man är hos en person som man ska ge vård och omsorg. I stället har man gjort på det traditionella sättet och helt enkelt gått från skärm till pärm och delat upp uppgifterna på morgonen för att sedan åka ut till brukarna.

Vad blir konsekvensen? Jo, fler upplever en bättre arbetsmiljö, och många som får omsorg upplever att den blir bättre.

Jag tror att det finns väldigt mycket att göra för att höja attraktiviteten i yrket. Det handlar också om att göra det möjligt för personer som kommer till Sverige att vara en del av vår arbetskraft genom att ge dem bättre kunskaper i svenska språket så att de kan utbilda sig vidare och få de karriärmöjligheter som vi båda ser framför oss, till exempel som undersköterska.

Fru ålderspresident! För ett tag sedan träffade jag några personer som verkligen inspirerade mig. De representerade en stor grupp forskare. Tillsammans med sina kollegor på det universitet som de verkar vid bedriver de forskning i hög klass, såväl nationellt som internationellt. De delar även med sig av sin erfarenhet och sina internationella kontaktnätverk till unga forskare vid samma universitet.

Gemensamt för alla dessa forskare är att de är årsrika. De har passerat riktåldern för pension, som vi numera kallar det i Sverige. Men de väljer att fortsätta att bidra genom sin forskning. Trots att det är de själva som drar in forskningsanslagen för sin forskning måste de kämpa för att få fortsätta forska, då man från universitetets sida - hör och häpna - är njuggt inställd till den här gruppen årsrika forskare.

Under lång tid har fördomar kring äldre präglat vårt samhälle. Men forskning visar faktiskt att 70 är det nya 50. Den som är årsrik i dag lever ett helt annat liv än den som uppnådde pensionsåldern för 50 eller 60 år sedan. Men vår bild av äldre är i mångt och mycket kvar i en förgången tid.

Som tur är ser vi tydliga tecken på att detta är på väg att förändras. Fler arbetar långt efter att de har passerat 70, för att de själva vill det. Det har blivit allt vanligare med företag som erbjuder tjänster som utförs av seniorer. Och förra året lanserade SVT ett uppskattat dejtningsprogram inriktat på årsrika: Hotell Romantik, som jag verkligen kan rekommendera.

Fru ålderspresident! Vår syn på äldreomsorg speglas av vår syn på årsrika. Under första delen av 1900-talet låg fokus på fattigvård när det gällde äldreomsorg. När fokus skiftade från vård till omsorg i hemmen på 60talet bars hemtjänsten upp av hemmafruar som arbetade för en symbolisk summa.

I dag är tack och lov äldreomsorg varken fattigvård eller avhängigt av den sociala goda viljan. I dag ligger fokus på att man ska få leva livet hela livet, på hur vi kan göra de friska åren fler och på hur vi gör självbestämmandet större den dag som vi behöver hjälp.

Frågan är om någon har gjort mer när det gäller att ändra synen på ålder än vad Barbro Westerholm har gjort. Hennes gärningar spände över många områden, men kampen för årsrikas fri- och rättigheter var alltid central. Hon var mån om att använda just ordet årsrik som synonym till gammal eller äldre. Hon skrev i en motion till riksdagen: Det betecknar att det handlar om människor som är rika på antal levda år, kunskap och livserfarenhet. Att öka årsrika människors självbestämmande och valmöjligheter är en central uppgift i Liberalernas politik.

Fru ålderspresident! Ett område där årsrika människor i hög grad har behandlats som ett kollektiv är dock det vi debatterar i dag: äldreomsorgen. Samma lösningar erbjuds till alla, ofta med en förment klapp på huvudet.

Därför är det viktigt att årsrika personer som behöver hjälp i sin vardag själva får bestämma vem det är som ska kliva över tröskeln för att utföra hemtjänsten, att de får bestämma på vilket äldreboende de vill bo på när det finns alternativ att välja mellan och att de har möjlighet att välja rut i stället för hemtjänst när det gäller städning och mat, som de vill ha hjälp med, vilket i många kommuner dessutom är billigare än att vända sig till hemtjänsten.

En annan fråga som Barbro Westerholm var djupt engagerad i var hbtqi-personers rättigheter - från rätten att ingå äktenskap till att kunna leva öppet som hbtqi-person när man är årsrik. Därför är det väldigt beklämmande att läsa Socialstyrelsens lägesbild 2024.

Kartläggningen visar att endast var femte kommun under de senaste tre åren har gett personalen kunskap om just hbtqi-frågor och äldre. Många i gruppen äldre hbtqi-personer är oroliga för att äldreomsorgens personal inte ska respektera deras sexuella läggning eller könsidentitet.

Det är dags att frågan lyfts upp på den politiska agendan. Det är därför väldigt bra att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram och sprida kunskapshöjande material om hbtqi-frågor inom äldreomsorgen.

Fru ålderspresident! Även om de friska åren blir fler ökar behovet av vård för många med stigande ålder. Inte minst för årsrika är det därför viktigt med den fastläkarreform som Liberalerna länge har drivit. Det ger en trygghet och kontinuitet för patienten och säkerställer läkarmedverkan i den kommunala vården och omsorgen i kommunen.

Kommunernas möjlighet att anställa läkare är en annan viktig fråga för att säkerställa en väl fungerande äldreomsorg. I dag ligger ansvaret för läkarinsatser på regionerna och får inte överlåtas till kommunerna. Det finns därmed hinder för kommunerna att anställa läkare i äldreomsorgen.

Mer än en fjärdedel av svensk sjukvård bedrivs dock i kommunal verksamhet, utan att man får anställa medicinskt utbildade specialister. Geriatriker och allmänläkare borde kunna anställas av äldreboendet eller kommunen. Detta utreds just nu, och vi hoppas att det blir verklighet snart.

I Liberalernas Sverige är kampen för en bättre, tryggare och mer anpassad äldreomsorg inte över. Fler behöver få bättre möjligheter att leva livet hela livet, och en hel del av kampen mot åldersdiskriminering som vi för i vårt land har vi tagit vidare efter Barbro Westerholms fantastiska arbete under väldigt många år.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag konstaterade i mitt tidigare inlägg här i dag att det inte var förrän Sverige tog klivet in i EU och införlivade Europakonventionen i svensk lag som rättsväsendet och även politiken på allvar började förhålla sig till de individuella fri- och rättigheterna. Sveriges inträde har därför varit till gagn för svenskars möjlighet att få sina individuella fri- och rättigheter prövade och respekterade.

Fördelarna med EU-medlemskapet handlar dock inte bara om att våra fri- och rättigheter har stärkts. Fred, frihandel och möjlighet att resa, studera och arbeta inom unionen är grundläggande för samarbetet, liksom att det är genom samarbetet som vi löser dagens problem med klimatförändringar, gränsöverskridande brottslighet och andra frågor som Sverige som land inte självt kan lösa. Jag är därför glad över att vi är med i EU och att vårt medlemskap också befästs i regeringsformen.

Fru talman! Vi som sitter i riksdagen har förmånen att få vara med i denna kammare och bidra till att vår demokrati stärks och utvecklas. Bara 200 mil från oss utkämpar modiga ukrainare ett krig för att själva kunna bygga upp sin demokrati. Ukrainas mål är inte bara att säkra sitt eget självbestämmande, utan de ukrainska parlamentarikerna stiftar lagar och genomför reformer för att ta Ukraina närmare ett medlemskap i EU samtidigt som de försvarar sig mot Rysslands aggression. De vet att ensam inte är stark - ensam är bara ensam.

Kraven för ett medlemskap i EU är och ska vara högt ställda. De värderingar som EU-samarbetet bygger på - människors frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och respekt för de mänskliga rättigheterna - är grundläggande principer som behöver respekteras i hela EU. Det är centralt för att invånarnas rättigheter ska garanteras.

Fru talman! Samtidigt som Ukraina och flera andra länder gärna vill bli medlemmar och arbetar hårt för att leva upp till EU:s högt ställda krav finns det paradoxalt nog länder som är medlemmar och gång på gång visar att de inte respekterar de grundläggande värderingar som medlemskapet bygger på. Därför är Liberalerna pådrivande för att EU ska kunna dra in bidrag till länder som kränker de grundläggande demokratiska värdena. Rättsstatsmekanismen, som inrättades 2019, är ett viktigt verktyg, men det krävs även sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Fru talman! År 2024 är ett supervalår. I år beräknas ungefär halva jordens befolkning beredas möjlighet att rösta i något av de val som planeras i 76 länder världen över. Valet till Europaparlamentet är ett av dessa val.

V-Dem-institutet, som årligen redovisar hur demokratin utvecklas i världen, tecknar dock en väldigt dyster bild. Sedan 2009 har andelen av världens befolkning som lever i länder som autokratiseras varit större än andelen som lever i länder som demokratiseras.

Maria Ressa, journalist och mottagare av Nobels fredpris 2021, sa nyligen i en intervju: I slutet av 2024 vet vi om demokratin överlever eller dör. Bakgrunden till hennes oro är den snabba utvecklingen av AI, deepfakes och sociala medier. Andra oroväckande trender som vi ser är hur länder utsätts för desinformation och utländsk påverkan.

På EU-nivå arbetas det med förslag kring transparens, och den svenska regeringen har tillsatt en insynskommitté för att utreda frågan om stärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. Utredningen kommer att titta på en bredd av frågor, vilket jag tycker är bra.

Demokrati bör inte tas för givet. Fria val är inte en garanti för demokrati. En välskriven författning kan säkra demokratin på kort sikt, men inte på lång sikt. Demokratin är något som vi gemensamt måste ta ansvar för, och varje generation måste ta sitt ansvar för att försvara demokratin. I den tid vi nu lever i, full av desinformation och påverkanskampanjer, behövs det mer än på länge. Vi har alla här ett ansvar. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! För ett par veckor sedan högtidlighöll riksdagen att det i år är 50 år sedan 1974 års regeringsform trädde i kraft. Den största förändringen jämfört med 1809 års regeringsform var såklart att monarkins makt minskade avsevärt till förmån för riksdag och regering. Men en annan viktig förändring gjordes också: Individens grundläggande rättigheter och friheter stärktes genom att de införlivades i regeringsformen.

I antologin En författning i tiden - Regeringsformen under 50 år, som sammanställts till 50-årsjubileet, konstaterar flera forskare och författare till de olika delarna att dessa grundläggande fri- och rättigheter inte fick något större genomslag i och med den nya regeringsformen. Det var inte förrän Sverige tog klivet in i den europeiska gemenskapen och även införlivade Europakonventionen i svensk lag som rättsväsendet, och även politiken, på allvar började förhålla sig till de individuella fri- och rättigheterna.

Förra året tillsatte regeringen en ny grundlagsutredning i syfte att pröva om några nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas i 2 kap. regeringsformen för att vi ska kunna ta ytterligare steg för att stärka fri- och rättighetsskyddet. Bland annat kommer rätten till abort, rätten till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering att övervägas.

Fru talman! Sedan mitten av 70-talet har svenska kvinnor haft rätt till fri abort i Sverige. Innan dess åkte många kvinnor till Polen för att få aborter utförda. Där var det lagligt, och här var det olagligt. Nu är förhållandena omvända. Just löften om en återställd aborträtt var en viktig valfråga i det polska valet som nyligen genomfördes. Den nya liberala regeringen i Polen har utlovat att återställa rätten för kvinnor att bestämma över sina kroppar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Utvecklingen av aborträtten går åt olika håll i olika länder. Frankrike blev för bara för ett par veckor sedan första land i världen att grundlagsskydda aborträtten. Samtidigt ser vi helt nya konsekvenser av de snäva abortlagar som vissa amerikanska delstater har antagit, där det nu diskuteras om frysta embryon ska ses som barn.

Tyvärr tenderar just kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp att bli en symbolfråga för den som vill inskränka fri- och rättigheter för människor. Därför finns det en poäng i att se över hur skyddet för denna fri och rättighet kan stärkas, precis som vi nu gör i den utredning som har tillsatts.

Fru talman! Jag är stolt över att Liberalerna genom tiderna har initierat och drivit på för det skydd mot diskriminering som finns i såväl svensk lagstiftning som på EU-nivå, och vi kommer att fortsätta att verka för att utveckla skyddet.

Det nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter belyser i sin nyligen presenterade årsrapport hur omfattande problemet med diskriminering är i Sverige. I rapporten går det bland annat att läsa att Diskrimineringsombudsmannen uppskattar att över en halv miljon människor i Sverige har upplevt att de har utsatts för diskriminering på olika sätt under 2022. Framför allt rör det sig om diskriminering utifrån kön, etnisk tillhörighet och ålder. Samtidigt fick Diskrimineringsombudsmannen enbart in 3 594 anmälningar under samma år, och de rörde framför allt diskriminering utifrån funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Enligt Diskrimineringsombudsmannen kan det finnas olika anledningar till det låga antalet anmälningar. Bland annat är det sannolikt att få känner till möjligheten att anmäla upplevelser av diskriminering eller vart man kan vända sig för att göra det.

Årsrapporten från Institutet för mänskliga rättigheter är ett viktigt verktyg för att vi ska få en uppdaterad bild av hur det ser ut med våra fri- och rättigheter och kunna säkerställa att de tillgodoses också i framtiden.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tanken bakom LSS är att man ska kunna leva ett liv som alla andra. Långa handläggningstider och ej verkställda beslut får stora konsekvenser för den enskilde. Det kan röra sig om personer som på grund av snabb förändring i sin sjukdom behöver förlita sig på anhörigas goda vilja i väntan på stöd eller personer som inte får möjlighet att lämna hemmet på grund av avsaknad av ledsagarservice.

Det är bra och viktigt att regeringen följer arbetet om Ivo, men finns det fler åtgärder regeringen skulle kunna vidta?

Fru talman! Tidigare i dag var justitieombudsmännen i riksdagen och redogjorde för sin ämbetsberättelse. Ett återkommande tema är myndigheternas handläggningstid, och bland annat riktas kritik mot långa handläggningstider när det gäller LSS. Även Ivo uppmärksammar situationen för personer med funktionsnedsättning i sin rapport Vad har Ivo sett 2023? där man skriver att personer med funktionsnedsättning inte får boende och stöd inom skälig tid. Bland annat har ej verkställda beslut för insatser som beviljats enligt LSS ökat med 55 procent för personlig assistans och 11 procent för ledsagarservice jämfört med 2022.

Min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall är därför: Vad vidtar regeringen för generella åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får det stöd de har rätt till, specifikt när det gäller att få bukt med de långa handläggningstiderna och beslut som inte verkställs inom rimlig tid?

Fru talman! De senaste åren har vår yttrandefrihet debatterats flitigt. Var ska egentligen gränsen gå? Följande brukar tillskrivas Voltaires tankar om yttrandefrihet: Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det. Står vi fortsatt bakom det? För många svenskar har svaret genom tiderna varit ett rungande ja. När hotnivån höjdes i svallvågorna av LVU-kampanjen och koranbränningarna var svaret dock inte lika självklart som tidigare, även om vi med tiden sett att kraven på att begränsa yttrandefriheten minskat i takt med att situationen inte upplevts som lika akut.

Detta är en av anledningarna till att det är viktigt att begränsningar i yttrandefrihet övervägs väldigt noggrant och att det krävs breda majoriteter när vi gör förändringar. Inskränkningar i yttrandefriheten ska inte göras lättvindigt eller i akuta lägen.

En annan fråga som utmanar yttrandefriheten är den ökande mängd desinformation vi ser i samhället. Desinformation är inget nytt. Det som är nytt är mängden desinformation, att den kan nå dig genom din mobil dygnet runt och att algoritmer styr vilka flöden du tar del av.

Desinformation som sprids snabbt kan få väldigt stor påverkan. Europaparlamentets talman Roberta Metsola besökte Sverige häromdagen och tog bland annat upp att man redan nu ser ryska påverkansförsök inför parlamentsvalet i vår. Desinformation fick det brittiska kungahuset att häromdagen gå ut och dementera att den brittiska kungen är död. Det finns också exempel på att desinformation har lett till att börsen har hickat till och fått ekonomisk påverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Det sker nu arbete på EU-nivå för att stävja desinformation och öka transparensen, inte minst på våra plattformar. Det är viktigt, för dessa frågor behöver lösas gemensamt med den styrka som unionen besitter. Detta är inte en fråga som ett enskilt land kan lösa.

Fru talman! Slutligen vill jag särskilt lyfta upp den del i utskottets ställningstagande som gäller det frivilliga grundlagsskyddet för databaser.

Redan när detta infördes varnade konstitutionsutskottet för att det skulle uppstå konflikter med skyddet för den personliga integriteten och att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna omfatta databaser som är rena personregister. Utskottet framhöll att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser med mera utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet och att det är viktigt att grundlagarnas tillämpningsområde är tydligt avgränsat.

Fru talman! Utvecklingen har tyvärr gått i den riktning som utskottet befarade. Den digitala utvecklingen har gjort att det man tidigare behövde höra av sig till en myndighet för att få nu finns ett par knapptryck bort via en enkel sökning på nätet. Dessutom får man ofta mer information i sökresultatet än man har efterfrågat. Uppgifter från dessa databaser har även fått helt nya användningsområden, vilket får stora konsekvenser för människors integritet. Inte minst ser vi detta i den ökande mängden äldrebedrägerier.

Här har vi ett stort ansvar att hitta en bättre balans mellan å ena sidan offentlighetsprincipen och yttrandefriheten och å andra sidan rätten till privatliv och personlig integritet. Jag har höga förväntningar på den utredning som regeringen nu har tillsatt, som är mycket välkommen.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Herr talman! Precis som flera talare har varit inne på pågår det en public service-utredning. Herr talmannen kanske undrar vad jag gör här nu igen. Jag var uppe och debatterade socialutskottsfrågor för en liten stund sedan. Nu är det kulturutskottsfrågor, och jag sitter egentligen i konstitutionsutskottet. Det är lite som gubben i lådan. Film har jag inte så bra koll på. Men public service har vi gemensam vårdnad om i kulturutskottet och konstitutionsutskottet, så jag uppehåller mig lite vid public service.

Det har knappast undgått någon att vi liberaler ofta lyfter fram betydelsen av public service. Vi gör det för vi är övertygade om att public service spelar en omistlig roll i vår demokrati och är en viktig del av vår mediemarknad.

Mediernas oberoende roll och kritiska granskning är grunden i varje demokrati. Public service har en viktig funktion i det arbetet. Att värna och främja dess oberoende och kvalitet är något som vi ser som en liberal uppgift.

Herr talman! Vi lever dock i en väldigt orolig tid, och vikten av oberoende journalistik är kanske större än på länge. Vi lever i en tid där desinformation ofta färdas snabbare än seriösa nyheter. Det finns främmande och antagonistiska makter som vill oss illa, och ibland inhemska intressen som lever på att splittra och använda desinformation för att uppnå sina syften. Vårt gemensamma motstånd kräver en mediebransch som inrymmer olika röster och perspektiv, och den gemensamma nämnaren är journalistik av hög kvalitet.

Herr talman! Här är de svenska public service-företagen en omistlig del. De fungerar som ett slags yttre frontlinje mot de angrepp på demokratin som desinformation och fake news utgör. För några år sedan skulle väl frågan om public services roll i kris- och krigstider känts som lite irrelevant. Men public services roll i vår beredskap kan knappast betonas mer än nu. På bara några år har världen förändrats. Först kom pandemin, då stora delar av befolkningen sökte sig just till public service för att få relevant information om hur vi gemensamt skulle ta oss an kampen mot viruset.

I dag lever vi i krigstider, i allvarstider och i en geopolitisk stormtid. Likt ett skyddsvärn mot antagonistiska krafter som vill påverka vår verklighetsuppfattning om vad som är sant och falskt är public service en grundsten i bygget av vår gemensamma motståndskraft. Det är just därför som public service behöver spela en viktig roll i totalförsvaret.

Herr talman! För att nämna ett annat gott exempel vill jag ta upp den verifiering av äkthet i bildmaterial från kriget i Ukraina som inte minst SVT har lagt tid och resurser på. Den har varit mycket värdefull för att vi ska veta vad som är sant eller falskt i en tid då bilder och filmklipp ofta lätt kan manipuleras.

Herr talman! Sedan den första public service-sändningen i Sverige har mediemarknaden genomgått en utveckling som ingen vid den tiden trodde var möjlig. Vi har fått levande beskrivningar av det här tidigare i talarstolen. I dag konsumerar vi nyheter, filmer, serier, dokumentärer, granskningar och annat från hela världen. Tiden då alla samlades kring ett fåtal kanaler känns väldigt långt borta.

I dag finns det en fantastisk mångfald bara ett knapptryck bort. Den nya verkligheten innebär stora möjligheter men också ändrade förutsättningar för public service. Det är viktigt att hitta vägar framåt så att vi stärker förtroendet för public service ytterligare i samtliga grupper i samhället utan att för den delen nagga på den bredd som har en avgörande betydelse för förtroendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Herr talman! Vi inväntar nu den parlamentariska utredningen om public service som tillsatts, där en mängd av framtidsfrågorna kommer att belysas och besvaras. Vi som inte sitter i utredningen väntar med spänning på den. Jag vill med det yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Förra mandatperioden drev Liberalerna igenom stärkt rätt till assistans och även genom januariavtalet att huvudmannaskapsutredningen för assistansen tillsattes. Vi drev på via riksdagen för att få till förändringar på dessa områden eftersom vi ser att det finns omfattande problem med den personliga assistansen som gör att man har kommit ganska långt ifrån de grundintentioner som fanns 1994 när vi drev igenom reformen för första gången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Vi kommer att fortsätta ta ansvar för att driva igenom detta och göra de brandkårsutryckningar som ibland behövs. Skillnaden mellan den här mandatperioden och den förra är att vi nu sitter i regeringen och driver detta där. Jag är trygg med att regeringen kommer att leverera.

Så snart analysarbetet är färdigt - vilket jag ser att det kommer att vara inom kort - hoppas jag att vi har åtgärder på bordet som kan sättas in direkt för att förhindra dubbla föräldraavdrag. Det ska bli tydligt att barn i behov av assistans ska få det de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Herr talman! Jag vill tacka Christofer Bergenblock både för att han stoppade mig från att smita härifrån och för frågan.

Jag tror att alla vi i utskottet och regeringen är överens när vi läser vad intentionen med lagstiftningen var, det vill säga att avdraget ska göras från barnets totala, samlade hjälpbehov och att det ska vara både de grundläggande och de personliga behoven. Det tror jag att vi alla är överens om.

Sedan har vi en tillämpning av lagen som spretar i dagsläget. Det får vi ändå ärligt säga. Vi vet nämligen inte riktigt hur det ser ut i våra kommuner. Det finns en del domar som pekar på att kommuner kanske använder samma tolkning som Försäkringskassan, och vi vet hur Försäkringskassan har tillämpat lagen. Men det har fortfarande inte gjorts någon rättslig prövning av Försäkringskassans tillämpning.

I det läget tycker jag att det är vettigt att ta ett litet steg tillbaka och göra ett analysarbete för att se hur vi bäst får bukt med det vi upplever, nämligen att man inte lever upp till lagens intentioner. Regeringen gör nu ett snabbt analysarbete för att vi inte ska gå fram fort och fel, utan fort och rätt. Regeringen har lovat att återkomma, och jag känner mig trygg med att regeringen kommer att leverera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Herr talman! Vi om några förstår verkligen den situation man befinner sig i. Det var faktiskt genom vårt pådrivande arbete som man fick rätt till hjälp med sondmatning och andning igen. Det ansågs för några år sedan vara ett föräldraansvar på grund av den tidigare lagstiftningen.

Nu har vi en ny lagstiftning på plats. Den håller på att prövas. Det finns en rättslig prövning som säger att den typen av dubbla avdrag inte får göras. Det pågår flera rättsfall som man kan invänta.

Man kan också tänka sig att gå oppositionens väg och säga: Vi drar bort det i förordningen i dagsläget. Men vilka konsekvenser får det? Kommer då den gamla tillämpningen av föräldraansvaret att börja användas igen? Kommer vi att falla tillbaka till att man inte får de 3 timmarna och 40 minuterna som jag berättade om i mitt anförande? Det har vi ännu inte svar på i dagsläget.

Jag utesluter inte det förslag som oppositionen har lagt på bordet. Men jag vill se en palett av åtgärder, så att vi hamnar rätt. Vi ska inte göra det här fort och fel; vi ska göra det fort och rätt. Det är därför regeringen nu har tagit på sig att analysera detta bredare än bara Försäkringskassans hantering, alltså även kommunernas hantering, och återkomma med förslag på insatser för att få bukt med det.

Ingen här i kammaren och ingen i regeringen vill att barnen ska hanteras på det här sättet. Barnen ska få den assistans som de har rätt till.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågeställningen, Nadja Awad!

Som liberal anser jag att det är viktigt att inte göra saker fort och fel utan att göra dem fort och rätt. Vi har en lagstiftning på plats för att undvika just det som Nadja Awad tar upp: att det görs orättfärdigt stora föräldraavdrag. Det var syftet med Stärkt rätt till personlig assistans och att det infördes ett schabloniserat föräldraavdrag.

Nu ser vi dock att vissa delar av myndighetsutövningen har gjort en tolkning som vi inte tycker är förenlig med lagen. Ska vi då bara ta bort den och gå tillbaka till det vi hade tidigare? Vad säger vi då till de föräldrar som sökte men fick 3 timmar och 40 minuter mindre per dag än de hade ansökt om? Det är den problematiken vi försöker lösa med den här lagen.

Det är mycket möjligt att vi behöver se över nivåerna på föräldraavdraget i förordningen. Men innan vi fattar det beslutet vill jag se bredden av åtgärder. Jag vill nämligen inte att vi går tillbaka till att man inte får den assistans som man har rätt till på grund av att det görs alldeles för stora föräldraavdrag, vilket var fallet tidigare.

Den frågan tycker jag också att ni som har lagt fram förslag om att nolla förordningen behöver svara på. Vilka konsekvenser får det för dem som har fått mer assistans i och med Stärkt rätt till personlig assistans?

Herr talman! Låt oss gå ett par år tillbaka i tiden och titta på skälen till att vi nu har ett schabloniserat föräldraavdrag.

Vid bedömning av ett barns rätt till assistans ska man beakta det som står i föräldrabalken om att föräldrar har ansvar för sitt barns omsorg. Vad som är ett så kallat normalt föräldraansvar har diskuterats under väldigt lång tid. Bland annat kan man notera att riksdagen 2020 var tvungen att fatta ett beslut om en ny lag som slog fast att stöd till barn i form av sondmatning och andning i sin helhet ska räknas som grundläggande behov och inte som ett föräldraansvar när man bedömer assistansbehovet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

I utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, där man analyserat frågan om ett föräldraavdrag, konstateras dels att det fanns dåliga förutsättningar för en rättssäker tillämpning av föräldraansvaret, dels att den tillämpning av föräldraansvaret som var praxis innan föräldraavdraget infördes kunde riskera att leda till att barn fick mindre assistans än vad som motsvarade deras behov.

Utredningen kom bland annat fram till att när ett barns behov av assistans utreds uppskattar man många gånger omfattningen i tid för varje behov för sig. Det innebär att det i varje enskilt moment bedöms vad som är normalt för en förälder att hjälpa sitt barn med.

Låt mig ta ett exempel som fanns med i utredningen och som visar hur det kan gå till i en kommun. Det här beslutet gäller ett barn som är fyra år gammalt och har en omfattande funktionsnedsättning.

Föräldrarna har ansökt om hjälp med dusch fyra gånger à 20 minuter per dag på grund av kräkningar och spasticitet. Kommunen anser att så många tillfällen inte kan behövas och att barn i den här åldern normalt behöver hjälp med att duscha och beviljar därför bara en gång à 10 minuter per dag.

Samma föräldrar uppskattar att de på grund av frekventa kräkningar behöver en timmes hjälp per dag. Kommunen anser att tvätt av barn är normalt föräldraansvar men att ansvaret här går lite utöver det normala, så man får 5 minuter per dag.

Föräldrarna ansöker om elva gånger 10 minuters hjälp per dag på grund av frekventa blöjbyten. Kommunen hänvisar i det här fallet till 1177, där det står att barn slutar med blöja vid två års ålder men att det ibland kan dröja ända till fyra års ålder. Blöjbyten för fyraåringar anses ingå i det normala föräldraansvaret, trots att det i detta fall finns medicinska underlag som styrker behovet. Kommunen beviljar tre gånger 5 minuter per dag.

Detta är bara tre av de moment som beskrivs i det 14 sidor långa beslutet. Redan här är skillnaden mellan vad föräldrarna ansökt och vad kommunen beviljar 3 timmar och 40 minuter per dag.

Herr talman! Ett annat skäl som utredningen lyfter fram när det gäller behovet att se över föräldraansvaret handlar om tonåringars rätt att inte behöva vara beroende av sina föräldrar mer än vad barn utan funktionsnedsättning behöver vara.

Några barn intervjuas i utredningen. En säger: "Assistansen är det närmaste 100 % självständig jag kan bli med mitt funktionshinder."

Många lyfter också fram de problem med frigörelse man kan ha som tonåring: "Till exempel när man precis bråkat och behöver hjälp - då blir det väldigt svårt."

Eller som ett barn uttrycker det: "Om man har grälat vill man inte be om hjälp. Och man vill inte hänga med sina föräldrar dygnet runt."

Ytterligare en konstaterar: "Det är bättre stämning hemma när assistansen är tillräcklig."

Herr talman! Detta är några av skälen till att utredningen valde att lägga fram ett förslag som frångick tanken i LSS att det ska göras individuella bedömningar och i stället ville införa ett schabloniserat föräldraavdrag. När behoven delas upp i moment för moment och varje moment sedan sätts i relation till föräldraansvaret hamnar ofta ett väldigt stort ansvar på föräldrarna i stället för att man ger stöd utifrån barnets funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Sedan årsskiftet 2022/23 har en ny lagstiftning varit på plats, som många redogjort för här tidigare under dagen. I propositionen kan man läsa att avdragen ska göras från barnets samlade totala hjälpbehov, för det ligger i sakens natur. Tolkningarna av lagstiftningen har dock gått isär, vilket flera här har lyft fram. En tydlig kammarrättsdom pekar på att man inte ska kunna göra sådana dubbla avdrag som görs i dagsläget. ISF:s rapport pekar på att det finns otydligheter i tillämpningen. Försäkringskassan gör en rättslig bedömning som har fått mycket kritik från assistansberättigade.

Ett enigt socialutskott ser detta som ett problem som behöver åtgärdas snarast. Ansvarigt statsråd har tagit initiativ till en analys för att se om utfallet ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Denna analys omfattar både assistansersättning som beviljas av Försäkringskassan och den som beviljas av kommunerna och som vi i dagsläget inte har någon större kännedom om. Ett led i detta analysarbete är också att ta fram förslag för att säkerställa att lagstiftarens intentioner följs.

Herr talman! För oss liberaler är LSS en hjärtefråga. Personer med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att kunna leva ett liv som alla andra. Tyvärr har vi gång på gång genom åren behövt göra brandkårsutryckningar för att rädda den personliga assistansen. Vi har fått göra det för att stoppa omprövningarna och för att säkerställa att barn får hjälp med andning och sondmatning. Stora delar av betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans, som vi har pratat om här tidigare, handlar just om att ge assistansberättigade den assistans som de är berättigade till men som de bland annat beroende på hur rättspraxis har utvecklats har nekats.

Vi är glada att se ett brett engagemang i riksdagen för den personliga assistansen. Liberalerna kommer i regeringen att driva på för att påskynda den analys som nu görs så att vi så snart som möjligt kan ha förslag på åtgärder på bordet som säkerställer att lagens intentioner uppfylls och att det inte ska gå att göra dubbla föräldraavdrag.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Vad vore Sverige utan en väl fungerande offentlig förvaltning? Utan en väl fungerande offentlig förvaltning skulle samhället troligen vara mycket annorlunda mot hur det är i dag och vara såväl mindre organiserat som mindre effektivt.

Det är den offentliga förvaltningen som står för organisationen som ser till att vård, skola, rättsväsen och andra viktiga delar i vår vardag fungerar. Det är också den offentliga förvaltningen som säkerställer att de beslut som fattas här inne faktiskt får verkan. Offentlig förvaltning spelar en central roll i att skapa och upprätthålla en stabil och väl fungerande demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Men det finns också exempel på att den offentliga förvaltningen uppfattas som byråkratisk och krånglig av våra invånare och på att de lagar vi i detta hus fattar beslut om i praktiken blir administrativt tunga och ibland onödigt krångliga när de ska tillämpas. Låt mig ge ett exempel, herr talman.

En man jag mötte för ett tag sedan - vi kan kalla honom Hasse - använder rullstol för att ta sig fram. Han kör bil till jobbet, och för att han ska kunna göra det behöver hans bil anpassas till att han sitter i rullstol.

Nu har Hasse köpt en ny bil, och då behöver även den anpassas för att det ska fungera. Han behöver på nytt ansöka om bilstöd. För att han ska få bilstöd krävs Hasse på ett läkarintyg på att han får köra bil, trots att han har kört bil i väldigt många år och har körkort.

Det måste vara lätt för individer att göra rätt, och vi måste bli bättre på att motverka onödig administration och byråkrati.

I går högtidlighöll vi här i riksdagen att regeringsformen från 1974 nu fyller 50 år. Vid högtidlighållandet talade flera forskare om den utveckling de har sett de senaste 50 åren bland annat när det gäller offentlig förvaltning. Något som efterlystes var ett starkare etos för svensk förvaltning och att man som statlig eller kommunal tjänsteman tydligare kan flagga när lagar och regler skapar situationer som den jag tidigare beskrev, som kan leda till minskat förtroende för den offentliga förvaltningen. Jag tror att vi behöver fundera vidare i denna riktning.

Herr talman! Jag välkomnar det fokus på tillgänglighet och funktionsrättsfrågor som finns i årets betänkande. En särskilt viktig fråga är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när det gäller att utöva sin rösträtt. Exempelvis måste personer med synnedsättningar kunna garanteras att rösta med valhemlighet även vid personval.

Det finns något som heter universell utformning. Det innebär helt enkelt att man gör rätt från början. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att se över valsedelssystemet, och i direktiven till utredningen ingår frågan om tillgängliga valsedlar. Det är mycket bra, för om vi gör rätt från början behöver vi inte anpassa i efterhand.

Förra året firade vi 100 år av demokrati. Med detta menas att Sverige fick allmän och lika rösträtt, framför allt för kvinnor, för ungefär 100 år sedan. Faktum är dock att det var först 1989 som även personer med intellektuella funktionsnedsättningar fullt ut fick rösträtt. Det var nämligen då man inte längre kunde omyndigförklaras.

För att personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska få rimliga förutsättningar att ta del av valinformation behövs insatser. Det finns flera goda exempel på hur detta kan lösas, inte minst med hjälp av civilsamhället. Ett sådant exempel är utbildningen Mitt val, som riktar sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar och syftar till att ge lättförståelig information om valet. Erfarenheten från 2018 års val är att över 80 procent av dem som deltog i Mitt val inför valet gick och röstade. Det är en otroligt stor framgång, för valdeltagandet är särskilt lågt i denna grupp.

Exempel på inslag i utbildningen är att företrädare för partierna bjuds in till en politisk diskussion där de får svara på frågor från deltagarna. Inför samtalet har politikerna fått en utbildning i "lättpratat", så att de ska kunna göra sig förståeliga. På så sätt sänks språktrösklarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Det är av yttersta vikt att kommuner och andra fortsätter att genomföra denna typ av insatser och utbildningar för att vi på allvar ska kunna prata om att vi har en allmän och lika rösträtt.

Herr talman! I en sådan här debatt blir det lätt så att vi fokuserar på det som vi skulle vilja förändra och på det som inte fungerar så bra som vi skulle önska. Det är inte så konstigt - en väl fungerande offentlig förvaltning är viktig för en väl fungerande demokrati. Vi behöver dock påminna oss själva om att Sveriges offentliga förvaltning i stort fungerar väldigt bra.

Häromdagen kom Medieakademins mätning, där vi ser att institutioner som polisen, Skatteverket och sjukvården åtnjuter högt förtroende bland svenska folket. Detta visar att den svenska förvaltningen fungerar väl, även om det finns utvecklingspotential också där.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag tänkte passa på att förklara vad vi håller på med för den skolklass som jag misstänker sitter på läktaren. Det kanske inte är helt uppenbart för den som kommer in här vad vi pratar om.

Vi som sitter här och debatterar just nu är konstitutionsutskottet. Vi har i uppdrag att granska regeringen och att regeringen utövar sin makt på ett sådant sätt att man håller sig inom de ramar som finns och handlägger de ärenden som man tar hand om på ett korrekt sätt.

Detta utskott är väldigt ofta - nästan alltid - enigt, speciellt när utskottet granskar regeringen. Vi tycker att det är viktigt att säkerställa att demokratins spelregler fungerar oavsett vilken regering som sitter vid makten. Jag måste tyvärr göra er som kanske hade hoppats på en het politisk debatt här besvikna!

Det finns ett par saker i den årliga höstgranskningen, som vi nu håller på att debattera, som jag vill lyfta fram.

Riksdagens granskning av regeringen sker ju på olika sätt. Frågeinstrumentet är ett sådant. Ledamöter kan genom skriftliga frågor och interpellationer utöva riksdagens kontrollmakt. Frågor och interpellationer ska, av skäl som många av mina kollegor har varit inne på tidigare, besvaras inom vissa tidsramar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Denna granskning visar att andelen fördröjda svar på interpellationer har legat på ungefär samma nivå över tid. De två senaste mandatperioderna har andelen fördröjda svar i genomsnitt varit 45 procent. Första året av den här mandatperioden har andelen varit 41 procent.

När det gäller skriftliga frågor ser vi att det över tid har skett en förbättring. Den senaste mandatperioden dröjde svaren på i snitt 11 procent av frågorna.

Det kan finnas skäl till att svar dröjer - exempelvis behövde statsråden prioritera att leda förhandlingarna under Sveriges ordförandeskap i EU. Det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet för att motverka fördröjningar är dock viktigt, precis som vi konstaterar i utlåtandet.

Fru talman! Ibland kan det säkert upplevas som att vår lagstiftningsprocess är ganska lång och krånglig, men det är tack vare att lagförslagen blir allsidigt belysta som vi får lagar av god kvalitet. Genom remisser kan myndigheter, civilsamhälle och experter yttra sig över de förslag till lagar som finns och bidra till att lagstiftningen blir både bättre och mer förankrad.

Av granskningen framgår att remisser med kortare svarstid än tre månader har blivit något mindre vanliga och att det som har ökat är remisser med just tre månaders svarstid. Andelen med ännu längre svarstid har varit ganska konstant över tid.

Det kan ibland vara nödvändigt med kortare beredningstider vid brådskande ärenden; det såg vi inte minst under pandemin. Det är dock väldigt viktigt att detta begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt.

Ordning och reda är viktigt. Granskningen är ett sätt att sätta ljus på rutiner som behöver uppdateras för att säkerställa detta. Exempelvis visar granskningen att det finns en del förordningar om statligt stöd som det inte längre avsätts medel till och som man behöver se över samt att det finns omotiverade variationer när det gäller formerna för avskrivning och avslut av vissa förvaltningsärenden. Genom att vi i vårt utlåtande sätter ljus på detta bidrar vi till den ordning och reda som jag tror att alla förväntar sig av svensk statsförvaltning.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka för det viktiga och gedigna arbete som vårt utskottskansli gör för att vi ska kunna lägga fram ett sådant här granskningsutlåtande.

Fru ålderspresident! Budget för rikets styrelse är föremålet för denna debatt. Budgeten är det som lägger grunden för riksdagens förvaltning såväl som Regeringskansliets. En del av budgeten sätter mål för arbetet för de nationella minoriteterna, demokratipolitiken, politik för mänskliga rättigheter och medier samt den granskning som utförs av bland annat Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Det är helt enkelt den del av budgeten som innehåller de avgörande delarna i en vital liberal demokrati.

Jag vill nämna ett par delar av budgeten som är extra aktuella det kommande året.

För det första klubbade vi här i riksdagen nyligen ett nytt, modernt system för mediestöd. Det har nu godkänts av EU-kommissionen, och regeringen har beslutat om en förordning. Ett väl fungerade mediestöd som skapar förutsättningar för lokal granskande journalistik och mediemångfald är en del i att bygga demokratin stark. Att använda sin rösträtt är en demokratisk rättighet och skyldighet, och den granskade journalistiken och lokal nyhetsrapportering fyller en oerhört viktig roll för att människor ska kunna bilda sig en uppfattning i samhällsfrågor.

Avsaknad av lokal medial granskning riskerar även att leda till bristande eller helt uteblivet ansvarsutkrävande, när oegentligheter inte kommer till upp ytan eller beslut av intresse för invånarna i en kommun inte rapporteras och granskas. När lokaltidningar tvingas lägga ned eller kämpa för sin existens är det extra viktigt med ett mediestöd som fokuserar på den lokala nyhetsförmedlingen. Likaså är det viktigt med en mångfald av medier som kan lyfta olika perspektiv. Det nya mediestödet är anpassat för att möta dessa behov i dagens medielandskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det andra jag vill lyfta, fru ålderspresident, handlar om valåret 2024. Nästa år är det nämligen återigen dags att gå till valurnorna och lägga sin röst i valet till Europaparlamentet. I tider av krig och kris är det viktigare än på länge med ett enat Europa som tar sig an de utmaningar vi står inför. Europas länder står inför stora problem som behöver hanteras: den ekonomiska situation Europa befinner sig i, klimatkrisen och inte minst Rysslands krig mot Ukraina.

Marit Paulsens ord "hellre byråkrater än soldater" står sig väl än i dag. Vid förhandlingsborden enas vi om att sätta press på Ryssland. Vid förhandlingsborden hittar vi gemensamma lösningar på klimatkrisen och tar oss an de utmaningar som unionen står inför, oavsett om det handlar om att snabbt godkänna nya vacciner för att hantera en pandemi eller om att gemensamt skicka nya stödpaket till Ukraina. Vi och 350 miljoner andra européer har 2024 möjlighet att gå till valurnorna och lägga vår röst på personer och partier som vi vill ge ett stort inflytande över Europas och EU:s framtid.

Fru ålderspresident! Det tredje område jag skulle vilja lyfta handlar om våra nationella minoriteter. Om två år har det gått 250 år sedan den första juden fick bosätta sig i Sverige utan tvång att konvertera. Under upptakten till 250-årsjubileet för judiskt liv i Sverige avråder judiska församlingar sina medlemmar från att öppet visa att de är judar. Antisemitismen har tyvärr blossat upp rejält i kölvattnet efter Hamas fruktansvärda attack mot Israel. Hat och hot har ökat. Detta innebär tyvärr att budgeten för säkerhetshöjande åtgärder för trossamfund behöver ökas.

I Sverige ska man kunna känna sig säker oavsett bakgrund eller religion. Allt annat är ett hot mot de grundläggande värderingar som vår demokrati bygger på. Därför måste hatet och hoten tas på allvar, och vi måste visa att vi som står upp mot hat och hot är tusen gånger fler än de som hatar och hotar. Vi måste stå upp mot hatet och hoten, oavsett vem som står för dem och oavsett vem de riktas mot.

Vår demokrati blir inte bättre än det vi gemensamt och tillsammans gör och det gemensamma ansvar vi tar. Var och en av oss måste dra vårt strå till stacken i försvaret av vår demokrati.

Slutligen, fru ålderspresident, välkomnar jag regeringens ökade satsning på hågkomstresor och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Normalt sett är jag alltid sist ut i debatterna, men inte i dag. Jag passar ändå på att önska fru ålderspresidenten, kansliet och mina kollegor i utskottet en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru talman! "Det är så skönt att få sova hela natten, att slippa bli väckt när nattpatrullen kommer för att titta till en."

Citatet kommer från en person som fick testa nattillsyn med hjälp av kamera. I stället för att hemtjänstpersonalen åkte hem till personen i fråga skedde tillsynen via kamera. Personen och personalen kom överens om när, hur och hur ofta tillsynen skulle ske.

Som årsrik ska man kunna leva livet hela livet, men tyvärr vill inte alltid kroppen och knoppen fungera som man själv vill. Då är det viktigt att man får det stöd man behöver. Hemtjänst och särskilt boende är två insatser som erbjuds. Alla insatser ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmande, och med hjälp av tekniken kan man faktiskt öka såväl integriteten som självbestämmandet.

För det är faktiskt så att hur bra personalen inom hemtjänsten och på det särskilda boendet än är så är det svårt att upprätthålla integriteten helt och hållet när man inte längre klarar sina toalettbesök själv och om man behöver hjälp. Och även om man inte behöver hjälp utan bara någon som väntar utanför dörren om någonting skulle hända påverkar det såklart ens känsla av självständighet.

Med hjälp av tekniken kan man återfå en del av denna självständighet. Kameratekniken har utvecklats så pass mycket att den som väljer att ha en kamera i sin lägenhet på det särskilda boendet kan få den inställd efter just sina önskemål och behov. Till exempel kan den ställas in så att den noterar när du går in på toaletten, och om du inte kommit ut inom ett givet antal minuter kan du ha kommit överens med personalen om att de ska få ett litet pling i mobilen så att de kan komma och titta till dig och se att allting står rätt till. Det innebär ökad självständighet och trygghet för den som är årsrik, och i stället för att vänta utanför toalettdörren kan personalen lägga tid på saker som skapar guldkant, som att sitta ned och samtala, spela ett spel eller ta med någon ut på en promenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Välfärdstekniken innebär inte bara möjlighet till ökad självständighet och integritet. Det leder också till ökad säkerhet. I går vid lunchtid lade polisen i mitt närområde ut ett meddelande i sociala medier. En kvinna i 80-årsåldern efterlystes. Vid 21-tiden uppdaterades inlägget med att kvinnan var återfunnen. Hon var något frusen men mådde efter omständigheterna bra.

Denna typ av inlägg är tyvärr inte ovanliga. För den med demens som vill ha ett trygghetslarm med gps kan det faktiskt vara skillnaden mellan liv och död om man begett sig ut i kylan och inte hittar hem. Självklart ska det vara frivilligt, men att möjligheten finns är väldigt viktigt.

Även läkemedelsautomater ökar säkerheten inom äldreomsorgen och hjälper stressad personal att säkerställa rätt mängd medicin till rätt person så att fel förebyggs.

Utvecklingen går också väldigt snabbt på det här området. Det finns redan nu forskning och utveckling av teknik som kan fånga upp begynnande tecken på demens. Exempelvis kan man med hjälp av tekniken se om och hur kylskåp och spis används och få hjälp med en påminnelse om man har missat att äta under dagen.

Fru talman! Det är därför bra att regelverket kring välfärdsteknik nu förtydligas i lagstiftningen. Visst kan det vara en del i att möta framtidens bemanningsutmaning, men till lika stor del handlar det om att skapa möjlighet för den som behöver äldreomsorg att styra över det stöd man får och ta del av teknik som gör att man kan förlänga de friska åren och leva livet hela livet. Tekniken löser långt ifrån allt men måste få vara en del av lösningen, som alltid ska vara på den årsrikas egna villkor.

Jag välkomnar också att regelverket utreds för funktionshindersområdet och LSS. I dag har många nytta av exempelvis digitalt stöd för fysisk träning eller aktivering. Dock behöver frågan om hur personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna erbjudas insatser med välfärdsteknik på lika villkor som andra personer belysas rejält. Det är viktigt att man varken fråntas möjligheter eller påtvingas åtgärder.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 november.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågeställningen!

Jag tycker inte att vi smiter från något ansvar. Jag tycker att vi har stått upp mot antisemitism, mot islamofobi och mot rasism genom tiderna och alltid.

Jag blev nyligen ifrågasatt av en annan av ledamöterna i rummet för att jag pekade på en riksdagsledamot i kammaren som har täta kopplingar till Hamas. Det skulle jag inte "smeta på" någon annan. Jag uppskattar om jag inte blir påsmetad ett annat partis åsikter.

Vi har tagit ansvar för Sverige. Vi tar ansvar för judiskt liv i Sverige genom att skjuta till pengar till Segerstedtinstitutet, till de judiska institutionerna och till arbetet mot antisemitism. Det gör vi i en regering som vi är stolta över.

Jag tänker inte ställa frågan till ledamoten hur hon tänker agera när hennes samarbetspartier har interna problem. Jag hoppas att hon inte gör det fortsatt till oss heller.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Alla har ett ansvar för sitt eget parti. Vi liberaler tar ansvar för vårt parti och för våra ledamöter. Om våra ledamöter begår övertramp, om våra ledamöter eller medlemmar skiljer på folk och folk, tar vi tag i det direkt.

Det är inte okej att göra skillnad på olika människor. Alla har samma värde. Den diskussionen har vi tagit i hundra år, och vi kommer att fortsatta ta den i hundra år till oavsett var fördomarna kommer ifrån, oavsett om de kläs i antisemitism eller om de kläs i islamofobi. Det är vårt svar på hur vi kommer att agera fortsatt.

Däremot ser jag i Vänsterpartiets uttalanden att man smetar ihop allting. Man sätter likhetstecken mellan antisemitism och islamofobi. Det skulle jag vilja att ledamoten svarar på. Ser ni inte skillnad på de här två företeelserna?

Herr talman! Ministern med flera har redogjort tydligt för vad vi gör här och nu. Vi kommer att behöva göra mycket mer framöver. Det vi ser just nu är en uppblossande antisemitism som tar sig extrema uttryck i vårt land, men när den uppblossningen har lagt sig kommer vi att behöva jobba långsiktigt och grundligt. Det arbetet kommer vi framför allt att behöva göra i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Jag pratade med en mormor i går som åkte 100 mil den 13 oktober för att vara med och vakta den judiska skolan ifall en attack kommer att hända.

Vi behöver stå upp för de personer, de elever, som i dag inte vågar stå upp för vilka de är. Det är ett långsiktigt arbete. Det behöver vi göra tillsammans, och skolan är nyckeln i det arbetet.