Lena Bäckelin

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden.

Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige.

Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.