Lars Beckman

Fru talman! Markus Kallifatides fick två timmar extra på sig tack vare avbrottet när riksdagsgrupperna hade möte. Han fick två timmar på sig att fundera på den enkla fråga som jag ställde: Vilken bostadspolitisk reform från någon av de sex bostadsministrar som hans regering hade under åtta år är han mest stolt över?

Det blev helt tyst, för det var tomt i lådan i åtta år. Vi har alltså åtta förlorade år bakom oss när det gäller bostadspolitik och reformer på detta område.

Men på den korta tid som den nya regeringen har verkat har vi redan fått två åtgärder som kommer att göra skillnad på riktigt.

Den ena är det perspektivskifte som regeringen har infört för länsstyrelsen, till exempel i Gävleborg, nämligen att jobba tillsammans med kommunen och se till att det byggs mer - i stället för motsatsen. Jag var själv för ett par veckor sedan med på ett seminarium i Gävle, där länsstyrelsen medverkade. Detta var nytt för dem; det var första gången de hade ett möte för att diskutera hur man ska bygga mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra är naturligtvis det otroligt viktiga att det kommer att byggas mer studentbostäder.

Det är klart att även vi i riksdagen kommer att jaga på bostadsministern. När jag ställer frågan till Hyresgästföreningens medlemmar och aktiva i Gävleborg 2026 - ni kommer ihåg att inte en enda av 100 medlemmar i Hyresgästföreningen kunde säga vad Sveriges bostadsminister hette - kommer de att jubla och säga: Vi har haft en fantastisk bostadsminister, som äntligen har gjort något och inte bara pratat. Detta är naturligtvis målet.

Regeringen har fått en bra start. Mer måste göras. Men, Markus Kallifatides, svara gärna på vilka reformer man är mest nöjd med.

Fru talman! Tack för svaret på interpellationen från Socialdemokraterna, statsrådet!

Jag roade mig med att titta på hur många bostadsministrar Sverige har haft sedan 2014. Jag var hos Hyresgästföreningen förra våren - det var valrörelse, och de hade en utfrågning - och frågade dem vad Sveriges bostadsminister hette. Det var över hundra personer i rummet. Hur många av dessa hundra förtroendevalda i Hyresgästföreningen räckte upp handen och visste vad Sveriges bostadsminister hette? Svaret är noll. Inte en enda person i det rummet visste vad Sveriges bostadsminister hette. När jag ställer samma fråga 2026, fru talman, hoppas jag naturligtvis att hundra personer i Hyresgästföreningen kommer att räcka upp handen.

Sanningen är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Det är åtta förlorade år där Sverige tidvis har befunnit sig i högkonjunktur och man hade kunnat genomföra viktiga reformer för att få fart på bostadsbyggandet. Tyvärr fastnade Socialdemokraterna i tron att det var subventioner som skulle lösa bostadsbyggandet. Nu har vi dock en regering och en bostadsminister på plats som på allvar ska ta tag i strukturreformer. De ska på allvar se till att vi får ordning på plan- och bygglagen och de processer som ska till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig fråga som berör många unga i Sverige är naturligtvis det uppdrag som regeringen aviserade i budgetpropositionen, nämligen att det ska bli mycket enklare att bygga studentbostäder. Det är ett mycket viktigt uppdrag. Boverket har fått uppdraget att lämna förslag på lättnader i byggkraven för att fler unga ska kunna bo, och jag såg att till och med DN - alltså Dagens Nyheter, som har en av de mest regeringskritiska ledarsidorna i Sverige - tyckte att det var bra. Man tyckte att det var ett mycket bra förslag som regeringen har lagt fram. Studenter bor nämligen kortare perioder i sina bostäder och kan bo lite enklare, men de vill ha billiga studentrum.

Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen gör detta. Sedan krävs det naturligtvis att vi får en småhusrörelse på plats, för i alla undersökningar där man frågar unga - och även andra människor - var de vill bo är svaret ofta att de vill bo i småhus. I åtta år har vi haft en regering som har prioriterat andra saker. Jag hoppas verkligen att vi får igång en folkhemsrörelse för bygge av småhus.

Där har vi det uppdrag som bostadsministern har gett till länsstyrelserna, nämligen att de i stället för att försöka förhindra byggande ska uppmuntra byggande. Man säger på allvar till länsstyrelserna, till exempel den i Gävleborg, att de ska föra en dialog med kommunerna om var det planeras nybyggande. Man säger: Tala nu om var de nya småhusområdena planeras! Att verkligen uppmuntra kommuner att bygga tror jag är oerhört viktigt.

Det vore intressant om Markus Kallifatides till exempel kunde namnge några av de reformer som bostadsministrarna genomförde under den förra perioden. I åtta år hade vi ett socialdemokratiskt styre. Under åtta år hade man kunnat lägga fram reformer från de dåvarande bostadsministrarna. Det vore därför intressant att höra vilken av de reformer som genomfördes 2014-2022 som Markus Kallifatides är mest stolt över.

(forts.)

Ändringar i jord-förvärvslagen i syfte att hindra att bestäm-melserna om förvärvs-tillstånd kringgås

Herr talman! Det har redan framgått av föregående talares anföranden att det finns bred politisk enighet kring det förslag som regeringen lagt på bordet. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationen.

Det här regelverket har funnits sedan 1900-talets början. Jag hade tänkt mig att ledamoten Denis Begic skulle ha gått igenom ärendet, men för den som är intresserad av vad regeringen gör kan jag säga att man täpper till en lucka i lagstiftningen för att bland annat se till att lagstiftarens intentioner behålls och att generationsskiften i företag underlättas.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrations-ärenden

Herr talman! Det här sätter fingret på mycket av vindkraftsdebatten: Gärna vindkraft - men inte här, för just här i Stockholm går det inte att bygga vindkraft. Jag har respekt för det. Jag har respekt för att Miljöpartiet i Stockholms stad inte planerar stora vindkraftsparker, för nu styr ni ju Stockholms stad. Men jag har lika mycket respekt för kommunpolitikerna i Hofors, som inte heller vill ha vindkraft. Det är detta som är problemet när vi ska hitta balansen i de här systemen.

Nu får väl Katarina Luhr hålla i sig med båda händerna, men jag tyckte att det var jättebra när ett företag gick ut och sa: Varför inte en SMR-reaktor i Norra Djurgårdsstaden? Först studsade man ju till och tänkte: Oj då, hur tänkte de nu? Men det är naturligtvis viktigt att energiproduktionen är nära förbrukarna, för annars tappar vi effekt när vi ska transportera ström.

Men som sagt: Vi ser fram emot de kommande utredningarna. Jag tror att det är viktigt att kompensera kommunerna. Jag tror att det är viktigt att kompensera dem som berörs. Men jag tycker också att det är viktigt att värna det kommunala vetot, det vill säga att de som verkligen berörs av sakfrågorna ska ha möjlighet att säga ifrån, säga till och styra sin lokala kommun- och samhällsplanering.

Fastighetsrätt

Jag tycker dock också att det vore bra om de som nu styr Stockholms stad verkligen jobbar med energiförsörjningsfrågan och tar fram stora områden där man kan ha vindkraftsparker. Jag tror att det vore bra för trovärdigheten, om inte annat, och energin behövs ju här i Stockholm.

Så ut och fixa områden för vindkraft! Ni styr ju Stockholms stad.

Herr talman! Precis som jag sa i debatten med Socialdemokraterna gjorde den tidigare regeringen, där Miljöpartiet ingick i ett antal år, alldeles för lite. Svenska folket köpte elbilar i väldigt snabb takt, men politiken hängde inte med.

För den som är nyfiken på exakt vad man borde göra framgår det i betänkandet vad våra myndigheter har sagt. Jag förutsätter att den nya regeringen nu med kraft tar tag i de här frågorna.

Det är alltid välkommet när Miljöpartiet talar om att de tycker att folk ska köra bil. Jag välkomnar naturligtvis det.

När det gäller vindkraften är jag lite nyfiken. Katarina Luhr kommer från Stockholms stad, om jag har förstått saken rätt. Jag är lite nyfiken på var vindkraftsutbyggnaden kommer att ske i Stockholms stad. Det tror jag att det är rätt många som är nyfikna på.

Själv har jag stor respekt för det faktum att alla energislag behövs. Vi behöver vattenkraft, vi behöver kärnkraft, vi behöver planerbar energi och vi behöver vindkraft. Men när jag säger det tycker jag samtidigt att man ska ha respekt för de människor som berörs av vindkraften. Det gäller naturligtvis dels att värna kommunernas veto så att även lokalpolitiker kan bestämma, dels att värna de hushåll som berörs.

Det finns människor som mer eller mindre har fått sina liv förstörda på grund av ljudnivåer, till exempel. Därför är det viktigt att den som får ett kraftigt intrång i sin boendemiljö och livsmiljö får ersättning eller kompensation för det. Men det är inte säkert att det räcker. Det kan ju vara så att man har bosatt sig i ytterkanten av Ljusdals kommun för att man vill leva nära naturen. Man vill höra vinden och inte vindkraftverken. Jag tycker alltså att frågan är lite komplicerad. Vi är dock för alla energislag. All energi behövs, inte minst till de elbilar som ska laddas.

Jag är lite nyfiken: Var anser Miljöpartiet att vindkraften ska byggas ut i Stockholms stad eller, för den delen, i Stockholms län?

Herr talman! Det är bra att vi har stora, breda överenskommelser. Det här är frågor som egentligen inte borde vara partipolitiskt skiljande.

Tidöpartierna har adresserat laddstolpsfrågan genom att konstatera att där marknaden inte finns och kan komma till, där ska man hjälpa till med att bygga ut infrastrukturen, och det finns fler förslag. Naturligtvis kommer även elfrågan in här - att det finns el att ladda bilarna med.

Det är bra att vi kan vara konstruktiva. Vi kan beklaga att den tidigare regeringen har varit lite långsam på bollen, men det är positivt att vi nu kanske kan få till en snabbt utbyggd infrastruktur. Vi såg inte minst under sportlovsveckorna hur det kunde vara i det närmaste kaos när folk skulle ladda sina elbilar. Folk köade i timtal för att få ladda sin elbil. Det är helt oacceptabelt.

Men det är också viktigt att man kan ladda elbilen där man bor. Om jag bor i det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarn har jag begränsad möjlighet att ladda min elbil eftersom det inte finns några elstolpar. Det blir lite besvärligt om jag ska ta mig till en laddningsstation vid Gävlebro - ja, ni fattar problematiken. Fler laddstolpar till folket, helt enkelt!

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

När det gäller laddstolpar, som nämns i den reservation som Socialdemokraternas ledamot yrkade bifall till, finns det egentligen ingen politisk konflikt. Det som möjligtvis utgör en konflikt är att det tog alldeles för lång tid för den gamla regeringen att åtgärda bristerna i lagstiftningen. Det framgår också av betänkandet att flera myndigheter har larmat om situationen.

Omställningen av bilparken är helt fantastisk; det går väldigt fort. Marknaden har ju sprungit före politiken i många avseenden, både vad gäller tillgång till bilar och vad gäller laddstolpar, offentliga såväl som privata.

Det handlar också om dem som bor i hyresrätt. När Tidöpartierna besökte ett kommunalt bolags bostadsbygge söder om Stockholm frågade jag var hyresgästerna ska ladda bilen. Det hade de inte tänkt på, sa företrädaren för bostadsbolaget - det får man lösa själv. I kommunala Gavlegårdarna i Gävle, som har 17 000 lägenheter, finns det inte en enda laddstolpe. Hur ska man kunna bo hos ett kommunalt bostadsbolag om man vill köra elbil men inte kan ladda sin bil?

När vi besökte allmännyttans företrädare Sabo ställde jag samma fråga. Jag frågade vilken policy, vilka riktlinjer och vilken vägledning de hade till de kommunala bostadsbolagen runt om i landet. Det visade sig att de inte jobbade så mycket med den frågan. Då blir det väldigt svårt med den omställning av bilparken som måste till. Man måste kunna ladda sin bil.

Vi hade nyligen ett seminarium där vi konstaterade att vissa länder nu förbjuder laddning av elbilar vissa tider på grund av elbrist. Fler laddstolpar till folket, helt enkelt!

Herr talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande gällande fastighetsrätt. Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet, vilket innebär avslag på alla motioner.

Herr talman! Många ledamöter i Sveriges riksdag och partier kan ha olika uppfattningar. Men jag vill också önska Brynäs lycka till i kvalet mot Malmö. Jag är säker på att många riksdagsledamöter delar min uppfattning om att Brynäs behövs i SHL.

Vad är då kopplingen till detta betänkande? Jo, det är att Lantmäteriets huvudkontor finns, som ni alla vet, i Gävle. Och när det går bra för Brynäs blir man glad också på Lantmäteriet.

Herr talman! Staten har en viktig roll att säkerställa att fastighetsaffärer går rätt till och att byggnationer kan ske runt om i hela Sverige. En fastighetsaffär är ofta den största privatekonomiska affär som ett hushåll gör. Då är det viktigt att det är ordning och reda i systemet. Där har, herr talman, Lantmäteriet en avgörande roll för att säkerställa att rätt juridisk eller fysisk person äger en fastighet.

Fastighetsrätt

Det finns många duktiga medarbetare på Lantmäteriet, som alltså finns i Gävle. Men med detta sagt är det inte acceptabelt att Lantmäteriet har längst handläggningstid i Norden och är dyrast när det gäller styckning av fastigheter. Detta skapar en stor frustration hos såväl säljare som köpare av fastigheter, och det är ett hinder för samhällsutvecklingen.

När jag var i Ljusdal för ett par veckor sedan berättade man att det nu är elva månaders väntetid innan en handläggare tilldelas ett ärende. Sedan tillkommer själva handläggningen. Kommunledningen i Ljusdal säger naturligtvis att detta är helt oacceptabelt och ett stort hinder för kommunens utveckling, både för dem som vill bygga privatbostäder och för företag som vill växa.

Här skulle jag vilja uppmärksamma kammaren på att när kommunerna ville öppna egen kommunal lantmäteriförrättning avslog den tidigare regeringen samtliga kommuners ansökningar. Men jag vet att Ljusdal lämnade in en ansökan för ett par veckor sedan. Då tycker jag naturligtvis att den nya regeringen måste bifalla den och se positivt på att kommunerna kan få sköta sin egen lantmäteriförrättning.

Då brukar ett argument vara att det inte finns några lantmätare. Men då berättade man i Ljusdals kommun att det där finns två personer som har yrkeskompetens och är utbildade men som inte vill jobba för Lantmäteriet. Däremot har de sagt att de mer än gärna vill jobba för kommunen. Det innebär alltså att argumentet om att det inte finns personal faller. Jag hoppas verkligen att den nya bostadsministern och regeringen nu ser positivt på att stödja kommunernas samhällsutveckling.

När Riksrevisionen granskade Lantmäteriet var man ovanligt skarp i sin kritik av myndigheten. Här misstänker och tror jag att Lantmäteriet själva följer upp Riksrevisionens rapport men även att regeringen säkerställer att Riksrevisionens kritik och anmärkningar ger resultat. En sådan sak är taxans konstruktion. Riksrevisionen konstaterar att eftersom staten har monopol på dessa tjänster finns det inte något incitament för Lantmäteriet att arbeta med produktivitetsförbättringar för att därmed kunna sänka taxorna. Jag tror att vi helt enkelt måste se över detta.

Jag tog fram en rapport från riksdagens utredningstjänst i detta ärende. Där framgår att man i till exempel Danmark har privata företag som gör vissa delar av detta. Den danska motsvarigheten till Lantmäteriet gör myndighetsutövningen. Men utredningar och annat kan göras av privata företag.

Lantmäteriets problem har diskuterats här i kammaren många gånger de senaste åren. Frågan är om åtgärder från den tidigare regeringen - man bytte generaldirektör och styrelse - har gett tillräckliga resultat.

Om vi tittar i Lantmäteriets årsredovisning för 2022 kan vi se att handläggningstiderna ökar. Det är helt oacceptabelt. Staten måste kunna hjälpa till och underlätta kommunal samhällsplanering.

År 2028 fyller Lantmäteriet 400 år. Nu har regeringen några år på sig, och jag hoppas verkligen att man kommer att underlätta digitalisering och förändra lagstiftningen så att vi här i kammaren kan hjälpa till att åtgärda de brister som Riksrevisionen har påtalat. Det är också någonting som SKR har lyft fram.

Herr talman! Den nya M-ledda regeringen tar energifrågan på stort allvar. Här ska vi ta till vara alla goda krafter som kan tillföra energi i Sverige. Kärnkraften och vattenkraften är basen i ett energisystem med planerbar energi. Och nu när vi har tagit bort det ideologiska motståndet mot kärnkraft kan vi varje dag höra branschen och aktörer säga att de vill bygga kärnkraft. Det gjordes ett utspel häromdagen om ett SMR nära Stockholm, vilket vore helt fantastiskt.

Vi och den nya regeringen är också för vindkraft. Ibland klistras det på oss att vi inte skulle vara det. Men i detta betänkande lyfter vi fram att vi har gett ett tilläggsdirektiv till utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft om att finansieringen ska ske av verksamhetsutövarna och inte av skattebetalarna. Utredningen ska lämna förslag till system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Här tror jag, herr talman, att det är jätteviktigt att när vi ska tillföra el - vi behöver kanske vindkraft - måste det finnas en acceptans för det hos dem som berörs.

Jag vill avslutningsvis lyfta fram frågan om ersättning vid expropriation av bostäder. Det är en högaktuell fråga, inte minst i Kiruna och Gällivare. Man ska ju flytta Kiruna, och det ställer till med expropriation för fastighetsägare. Där finns det en färdig departementsskrivelse från 2016 där denna problematik tas upp och där det finns bra förslag. Men eftersom den har legat sedan 2016 hoppas jag att den nya bostadsministern och den nya regeringen faktiskt agerar i denna fråga, och jag har all anledning att tro att de kommer att göra det.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I september 2014 kostade det för den som hade en dieselbil som rymde 70 liter och som åkte till OK i Råneå för att tanka 1 045 kronor - enligt statistiken på nätet. Den 9 september i höstas, efter åtta år med Miljöpartiet, som satte priserna på drivmedel i Sverige, kostade det för samma bilist med samma bil 1 700 kronor att tanka på OK i Råneå.

Hur mycket det hade kostat att tanka i dag om Miljöpartiet hade fått bestämma vet vi inte, men det hade sannolikt varit 2 kronor dyrare. Statsrådet sa 1 krona. Ja, det är den positiva tolkningen av Socialdemokraternas politik. Sannolikt hade man skyllt på någon kris och drämt till med 2 kronor.

Men vad kommer det att kosta för samma bil om Socialdemokraterna får bestämma och man följer kurvan med reduktionsplikt? Då kommer det att kosta 2 300 kronor. Det är det som är skillnaden.

Jag tycker inte att det är negativt att det nu är fyra fem socialdemokratiska riksdagsledamöter som engagerar sig i bensin- och dieselpriser. Det tycker jag är jättebra. Frågan är var ni har varit i åtta år. Varför har ni tillåtit regeringen att höja priset med 700 kronor per tank på åtta år? Var det så enkelt att Miljöpartiet bestämde åt var och en av er och att det var så Socialdemokraterna köpte makten? Av samma anledning vet den som fick en elräkning i höstas vad det kostar med rödgrön energipolitik.

Som ordförande i Bilnätverket i riksdagen tackar jag för ert engagemang för bilismen. Jag tycker att det är jättebra, även om jag beklagar att ni inte har visat det under de föregående åtta åren. Ställ er nu på barrikaderna tillsammans med den borgerliga regeringen och strid för bättre villkor för bilismen! Det välkomnar jag.

Fru talman! Det är faktiskt riktigt underhållande att så här en tisdagseftermiddag höra socialdemokratiska riksdagsledamöter som nu slipper Miljöpartiets bojor. Det måste vara så, fru talman. Det kan inte vara så att de här riksdagsledamöterna från Norrbotten och Västerbotten har suttit tysta i åtta år, i sina egna riksdagsgrupper, till exempel.

Vad var dieselpriset 2014, när ni tog över makten? Jag hörde att någon nämnde priset nyss i debatten. Det finns jättebra information om detta på nätet. Det var 14 kronor och 94 öre. Så var det, fru talman, innan Miljöpartiet tog makten i Sverige och bestämde att diesel- och bensinpriserna skulle chockhöjas.

Vi hörde en eldebatt här tidigare i dag. Miljöpartiet har ställt till mycket skada i Sverige med sin politik. Den har varit extremt landsbygdsfientlig. Men det är Socialdemokraterna som har tillåtit detta.

Alla de argument som har anförts här när det gäller varför man ska kunna leva i hela Norrland och hela Sverige är helt korrekta. Vi måste värna konkurrenskraften. Man måste kunna bedriva ett tillverkande företag i Ljusdal och frakta sina produkter ned till Mjölby över natten. Det är självklart.

Hur har ni socialdemokrater kunnat tillåta att dieselpriset steg med i princip 10 kronor per liter under åtta år? Det steg från 14,94 den dag ni tog över makten till 24,36 den 9 september i fjol. I går kostade dieseln 23,61 enligt den uppställning som finns på nätet. Det är lite billigare, alltså. Men den relevanta frågan är: Vad hade dieselpriset i dag varit om olyckan hade varit framme och Miljöpartiet hade fått fortsätta att styra Sverige? Vi får väl tro vad Miljöpartiet självt säger, nämligen ungefär 2 kronor dyrare per liter. Det är jättemycket pengar för alla, men det är särskilt mycket för åkerier, naturligtvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en regering som ibland hånas av Stockholmsmedier, inte minst ledarsidorna, som tycker att det är illa att regeringen nu sänker kostnaderna för bilismen, förstärker konkurrenskraften och förbättrar köpkraften för hushållen, men det tror jag att regeringen klarar av.

Jag är själv född och uppvuxen i Norrbotten, även om jag flyttat från Boden till Gävle. Jag tror att man i Norrbotten förstår att man har en regering som ser hela Sverige och förstår att vi måste sänka kostnaderna för bilismen. Vi måste förbättra vägnätet. Vi måste göra det möjligt att bo, leva och driva företag i hela Sverige. Även i Norrbotten måste man ha råd att tanka sin bil.

Tänk om man under åtta år hade fått höra en enda socialdemokratisk riksdagsledamot säga att vi faktiskt borde sänka bensin- och dieselkostnaderna! Men ni var tysta då. Ni var helt knäpptysta.

Jag tycker att det är befriande att höra vad ni egentligen tycker, nu när ni slipper Miljöpartiets bojor. Det är bra att ni hyllar regeringen för att den sänker kostnaderna för drivmedel. Det är positivt. Men det hade varit ärligt om ni också hade haft en egen regering och en egen finansminister som gått i den riktningen i stället för att ständigt chockhöja kostnaderna för bilismen.

Regeringen är på rätt väg. Jag ser verkligen fram emot den 1 januari nästa år, när reduktionsplikten förändras till EU:s lägstanivå. Vi får se vad den är då, men det är ett steg i rätt riktning. Sverige har åtta förlorade år bakom sig, men nu har man äntligen vänt kursen.

Fru talman! Jag vill vända mig till er 25 somaliska män som jag träffade i Gävle: Vi ska släppa ut er från Varva, och jag tror att ni redan är på väg att bli utsläppta.

Vi ska naturligtvis avveckla fullständigt meningslösa pysselsättningsåtgärder, som någon uttryckte det. Vi ska ha en effektiv arbetsmarknadsutbildning där varje enskild individs kunskaper och erfarenheter kan tas till vara så att alla får en plats på arbetsmarknaden utifrån sin egen förmåga. Och då ska vi naturligtvis inte ha pysselsättningsåtgärder.

Fru talman! Jag är glad att ledamoten tar upp just extratjänster. Jag träffade 25 somaliska män i Gävle under valrörelsen. De hade suttit i extratjänster i Gävle, i en lokal som heter Varva. Och jag kan berätta, fru talman, att de hatade Varva. De förstod inte varför de skulle sitta i förvaring i Varva i Gävle i stället för att få en yrkesutbildning.

Jag frågade dem: Vad kan ni, och vad vill ni jobba med? Där fanns bland annat en elektriker, och det fanns en rörmokare bland killarna från Somalia. Gemensamt för alla var att de inte ville något hellre än att ha ett jobb. Jag vill validera mina kunskaper så att jag kan få ett jobb, sa de.

Men, fru talman, de satt i en fullständigt meningslös uppehållande åtgärd i en extratjänst i lokalen Varva i Gävle. Det ska vi naturligtvis förändra. Det är fullständigt meningslöst att vi förvarar människor i extratjänster i stället för att ge dem en utbildning.

Fru talman! Det är ju rätt intressant. Företagen i Gävleborg frågar efter chaufförer. De frågar efter busschaufförer, lastbilschaufförer, alla möjliga chaufförsyrken. Samtidigt varslar det företag i Hudiksvall som utbildar chaufförer, för Arbetsförmedlingen köper inte tjänsterna.

Vi har alltså rekordhög arbetslöshet i Gävleborg. Vi har företag som frågar efter arbetskraft. Och Arbetsförmedlingen sa upp avtalet med dem som utbildar chaufförer. Det kan ju inte Patrik Lundqvist vara nöjd med, och det har alltså skett under er flagg. Det har alltså skett under er regering. Det sker i nutid.

Jag håller med Patrik Lundqvist. Vi måste se till att vi har bra och effektiva yrkesutbildningar. Det står också i det avtal som är tecknat att vi måste effektivisera så att vi verkligen får människor i jobb. Men det är ohållbart att vi betalar människor för att gå arbetslösa i stället för att utbilda dem till efterfrågade yrkeschaufförer. Så kan det inte fortsätta, fru talman.

Fru talman! Det var väl bra att det var en känslig fråga eftersom det var så många socialdemokrater som ville ta replik. Jag debatterar gärna arbetslöshet. Jag hoppas att fler begär replik.

Vilken statistik använder jag? Jag använder den officiella statistik som finns, och det finns två rubriker i den som är intressanta.

Arbetslösheten i Sverige ökar mer än EU-snittet, berättade statistiken som kom i juni.

Jag hoppas att var och en som ser det här själv går in och googlar. När det gäller arbetslösheten internationellt kan man se att Spanien har högst arbetslöshet. Sedan kommer Grekland, Cypern, Italien, Frankrike och Sverige. Lägst arbetslöshet har Tjeckien, Polen och så vidare.

Det är klart att det är ett misslyckande. Låt oss erkänna det. Vi lämnar en högkonjunktur och går in i en lågkonjunktur när vi redan nu har väldigt hög arbetslöshet. Sedan är inte den generell för alla. Det är framför allt bland utrikesfödda vi har väldigt långvarig arbetslöshet. Det är bland funktionsnedsatta, då Samhall har blivit ett integrationsföretag i stället för ett företag där den som är funktionsnedsatt kan få jobb.

Fru talman! Det här stycket i debatten heter Arbetsmarknad och ekonomi. Och vad kan vara viktigare än jobben i Sverige?

Som alla kommer ihåg lovade Socialdemokraterna och Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det var ett av Socialdemokraternas absolut viktigaste vallöften 2014.

Åtta år senare konkurrerar vi med Grekland och Italien om att ha EU:s högsta arbetslöshet. Vi gick alltså till att ha EU:s högsta arbetslöshet. Vad var det som gick så fel? Jag tror inte att det finns ett svar på frågan, utan det finns många svar på den frågan. Faktum är att vi lämnar en högkonjunktur bakom oss med den fjärde högsta arbetslösheten i EU. Jag tycker att man ska kalla saker vid deras rätta namn. Det är ett stort misslyckande.

Fru talman! Varje person som går arbetslös är naturligtvis en förlust för den enskilde, men det är en ännu större förlust för samhället. Vi vet till exempel att ungefär 700 000 utrikesfödda inte är självförsörjande i Sverige. Det är helt ohållbart. Varje person i Sverige ska naturligtvis ha möjlighet att arbeta utifrån sin egen förmåga.

Vi har hört tidigare i debatten här i dag, bland annat från en socialdemokratisk ledamot från Västerbotten, att företagen skriker efter arbetskraft. Det stämmer med den bild jag har, fru talman. Många företagare jag besöker säger: Var är alla arbetslösa? Och då ska vi veta att arbetslösheten i Gävleborg är en av de allra högsta i Sverige.

Hur är det möjligt, fru talman, att det kommer tusentals bärplockare till Sverige samtidigt som vi har så många arbetslösa? Hur var det möjligt att gröna näringar drabbades oerhört hårt därför att de inte kunde ha arbetskraftsinvandring, bland annat från Ukraina, i somras? Det var många larmrapporter i medierna om det.

I Gävleborgs län och på många andra ställen i Sverige skriker man efter chaufförer. Samtidigt skär utbildningsföretag ned utbildning av chaufförer. Företaget som utbildar chaufförer varslar. Det är ju ett fundamentalt misslyckande.

Fru talman! Vi är många i den här kammaren som ofta vill förbättra samhällsservicen eller komma med nya utgifter. Det hörde vi också i ett annat inlägg här. Hur ska vi då finansiera det? Jo, vi måste finansiera det genom att fler kommer i arbete. Fler måste lämna a-kassan. Fler måste lämna försörjningsstödet. Det är varken rimligt eller önskvärt att den som kan arbeta försörjer sig genom att långvarigt gå på bidrag.

Här handlar det också om ett synsätt, fru talman: att varje person har ett ansvar att göra sig själv anställbar. Varje person har ett eget ansvar att göra sig själv anställbar, och då ska naturligtvis samhällets stöd finnas där. Det är oerhört viktigt.

Att vi nu, efter en högkonjunktur, går in i en sannolik lågkonjunktur med EU:s fjärde högsta arbetslöshet är ett stort misslyckande för den tidigare regeringen. Den här regeringen bör och måste prioritera att fler kommer i jobb. Det är en avgörande fråga för samhällsutvecklingen i Sverige.

Fru talman! Vi är helt överens om att det ska vara goda arbetsmiljöer. Och det är klart att det kan finnas dåliga arbetsgivare, inte minst i den offentliga sektorn.

Låt oss titta på vilka arbetsgivare som orsakar ohälsa i Gävleborg. Det är kommunen och regionen som orsakar mycket stor ohälsa, och där finns höga sjukskrivningstal. Självklart måste arbetsmiljön förbättras på många olika arbetsplatser. Det jag vände mig mot och begärde replik om var den dystra synen på svenska företagare, vilken jag inte alls delar. De är Sveriges jobbmotor.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för inlägget.

Det var en dyster bild av Sveriges arbetsgivare som socialdemokraten Jamal El-Haj målade upp.

Arbetare utnyttjas. Det är inte den bilden jag möter när jag möter Sveriges företagare. Jag vet inte hur det är på den offentliga sidan, men jag uppfattar att de privata företagen anser sina medarbetare vara duktiga, viktiga och oersättliga. Det gäller nästan vilket företag jag än möter. Vilka erfarenheter har ledamoten av de förskräckliga och dåliga arbetsgivarna som ser ned på sin personal? Jag tycker inte att de finns. Sedan kan det naturligtvis finnas avarter.

Den svenska modellen, fru talman, står alla partier bakom. Den har tjänat Sverige väl. Fack och arbetsgivare kommer överens om bland annat anställningsvillkor.

Jag skulle vilja veta lite mer om varför man har en så dyster syn på Sveriges jobbskapare hos Socialdemokraterna.

Herr talman! Om Kristoffer Lindberg hade besökt ett företag i Bollnäs hade han till exempel hört om brist på chaufförer. Ett företag där sa: Jag kan anställa tio chaufförer, men var är de?

Samtidigt, herr talman, varslar ett företag som utbildar chaufförer i Hudiksvall sina medarbetare, för Arbetsförmedlingen upphandlar inte utbildningar för chaufförer. Det är helt absurt.

Det är så här vi skapar intäkter till kommunerna. Fler skattebetalare, fler jobb och bättre välfärd - det är så vi bygger ett starkt Sverige.