Niels Paarup-Petersen

Herr talman! Jag uppskattar att Moderaterna inte helt har glömt arbetslinjen. Den står vi också bakom, men det är inte frågan här. Det är inte så att tusentals vårdbiträden och undersköterskor är arbetslösa och bara väntar på att bidragen ska sänkas så att de måste börja jobba. Mycket behöver göras här, men det är inte detta som gör att det kommer att saknas undersköterskor framgent.

Varför vill ni förstärka problematiken? Er politik gör ju att det kommer att saknas vård- och omsorgspersonal för våra äldre.

Herr talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Sam, 35, har varit i Sverige i tio år och har fått fast jobb i äldrevården i moderatledda Nyköping. Men det lönegolv den moderatledda regeringen har satt, 80 procent av medianlönen, gör att han ska utvisas. Detsamma gäller undersköterskorna Zarah och Afshad på Södersjukhuset. I Skåne kommer nya utvisningsbeslut för vårdpersonal inom kommunerna och regionen nästan varje dag. Det handlar om folk som bidrar, som jobbar i både företag och välfärd och som är viktiga, inte minst för våra äldre. De har inte begått några brott, och de har följt alla regler och lärt sig svenska. De har gjort allt vi som land har efterfrågat.

Men regeringen vill utvisa dessa människor som är helt avgörande för vården och omsorgen av våra äldre. Detta är medvetet, genomtänkt och inget misstag utan rent av syftet med att avskaffa spårbytet och höja lönegolvet. Men det är dumt.

Varför önskar regeringen underminera svensk välfärd för våra äldre på detta sätt?

Fru talman! Det är inte jag som har varit utbildningsminister. Det är inte jag som har gjort det som till exempel Edholm har gjort, nämligen köpt in en massa digitala enheter till alla barn utan att veta vad man ska använda dem till. Det är i praktiken Liberalerna som har gjort det, inte jag. Jag tror inte riktigt att det är Centerpartiets grej. Det som vi säger är att man ska använda de metoder som funkar bäst, oavsett om de är fysiska eller digitala, och att professionen vet detta bättre än du och jag.

Vi är helt överens om att man ska ha mer kunskaper i skolan, men regeringen vill faktiskt sänka kraven när det gäller att komma vidare till gymnasiet. Det är liksom den officiella politiken från regeringen. Man vill ha ett nytt betygssystem som gör att fler kan gå vidare med lägre kunskaper än i dag. Det är det man faktiskt säger.

Många av dem som i dag inte får lov att gå vidare ska kunna gå vidare med det nya betygssystemet. Det är en av själva idéerna i detta. Man ska inte kunna slås ut av ett enskilt ämne, som matte, som 80 procent gör i dag. Det är regeringens officiella politik. Det är bara det att ni vill vänta i tio år med att genomföra det. Jag föreslår att vi gör det snabbare. Jag förstår inte varför ni inte vill det när ni tycker att det är rätt. Det är egentligen det som är den basala frågan.

Vi gillar Dalarna båda två. Jag sa i anförandet att glesbygdsskolorna drabbas väldigt hårt av Tidöregeringens politik i dagsläget. De riktade statsbidragen, till böcker till exempel, som ledamoten var inne på, fru talman, går inte i särskilt stor omfattning till de små skolorna.

Heter skolan Bäsna i Gagnef? Det finns säkert en sådan skola som inte har tagit emot detta, eftersom det är för besvärligt att söka och för dyrt i förhållande till vad man får ut av det. Det handlar också om akutskolor. Kommer Gagnef att bygga en akutskola? Är det ett svar som Gagnef kan använda, att man ska bygga en akutskola? Jag vill jättegärna höra om det. Gång på gång är det nämligen så att pengarna inte går till glesbygd. Förslagen från Tidöregeringen bygger på storstadstänk, och jag vet att ditt hjärta slår någon annanstans.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Mathias Bengtsson för ett utmärkt anförande och talmanspresidiet för sockret, två väldigt viktiga saker.

Detta med psykisk ohälsa är något som jag vet att herr Bengtsson gång på gång lyfter och är väldigt fokuserad på. Jag uppskattar det mycket. Vi har tidigare diskuterat att vi behöver ändra vårt betygssystem och konsekvenserna av det. Jag är rädd för att det kommer att ta väldigt lång tid innan vi har kommit vidare, med tanke på de förslag som ligger och Skolverkets oförmåga att bygga it-system.

Vi är helt överens om att psykisk hälsa och hur man bygger ett sunt jag ska in i skolans undervisning. Vi har också lagt förslag om de delarna.

När det kommer till betygssystemet är det viktigt att vi gör saker också innan systemet ändras.

Då vill jag gärna fråga: Är Mathias Bengtsson redo att till exempel i dag se till att människor kan komma in på yrkesprogrammen på sitt genomsnittliga betyg? Hälften av dem som i dag inte får lov att komma in har godkänt i genomsnitt. De kan alltså ta emot kunskap. Med det nya betygssystemet hade de fått komma in. Ni tycker att de ska in. Det är regeringens politik att de ska kunna komma in. Men de får inte komma in i dag. De ska vänta i tio år. Varför?

Detta betyder att det är jättemånga barn som går ut utan att få en chans. De mår i stor omfattning dåligt för att de vet att de inte får en chans. Det är därför Sverige sticker ut med på de här siffrorna jämfört med alla andra länder. Vi slår ut 16 procent. De andra slår ut 3–5 procent. Det är det som gör att vi sticker ut.

Är Kristdemokraterna redo att ta i hand på att göra någonting lite snabbare än om tio år, typ?

Fru talman! Nu kommer jag inte få svar, så det är lite elakt att ställa en fråga. Frågan om gemensamt skolval vet vi är en reform. Sedan är det en del andra som har tagits upp. Nu sa du att det nog kommer att bli två. Du kan väl viska till mig sedan vilka två det är. Jag tror att många är nyfikna.

Vi är helt överens om att vi har ett stort problem med elever som inte kan läsa och inte lär sig läsa. Vi har också ett jättestort problem med politiker som kommer med ovetenskapliga förslag. Det är därför jag helst inte vill att vi här i riksdagen ska bestämma vad vetenskap är.

Vi kan absolut detaljstyra vetenskap från statlig nivå men inte från kammaren. Vi kan inte skriva i en lag att något är korrekt vetenskap. Vetenskap utvecklas. Det är essensen av vad vetenskap är. Den utvecklas, förändras och utbyggs över tid.

Att då skriva i en lag att något är en sann vetenskap är en jätteutmaning. Om man kommer fram till att en annan metod är bättre; ska vi då ändra lagen innan den får användas? Förstår ledamoten problemet?

Det är utmaningen. Det är därför som jag vill att det ska vara profession och myndigheter som bestämmer. Det kan ändras väldigt snabbt. Det kan inte vara ett enskilt parti som här inne i kammaren hindrar att vetenskapen kan bli av. Vetenskapen är samma oavsett vilken by och stad du är i, men organisationen är det inte.

Det är därför som vi kan styra vissa saker, precis som ledamoten var inne på. Men det är inte riksdagen som definierar vad som är sann vetenskap. Det kommer det aldrig att bli, och det bör det inte vara.

Det är därför som sådana saker som till exempel phonics, ljudningsmetoden, inte får definieras i lag. Gör ett regleringsbrev till Skolverket som säger: Ni ska se till att det blir jättetydligt vilka metoder som används till detta. De som inte följer det bör, och så vidare. Det är vi verkligen för. Det är inget problem. Men vi vill inte att det definieras i lag.

Fru talman! Det är väldigt bra frågor från Patrick Reslow. Jag vill gärna höra vilka egna förslag ni har för att stärka landsbygdsskolorna i nästa replikrunda. Jag har inte sett så många av dem.

Att professionen bestämmer innebär inte att du inte kan styra. Det är den första delen. Till exempel styrs vården helt av professionen. Att professionen bestämmer betyder inte att den enskilda läraren i det enskilda klassrummet bestämmer allting själv. Det betyder att det inte är vi politiker som definierar vad som är korrekt sätt att göra saker på.

Det är vetenskap, rektorer och lärare som tillsammans kommer fram till vad som är den bästa metoden. Ljudning är en sådan metod. Men det ska inte bestämmas i en lag i riksdagen. Vi skulle aldrig få för oss att skriva: Nu ska du använda den här typen av metod för att ta bort en materia i vården. Det är motsvarigheten.

Det ska vara vetenskapligt baserat i allt väsentligt. Det är skillnaden. I dag har vi en skola där nästan alla partier hellre vill att vi politiker ska gå in och bestämma i lag vad som är vetenskapligt.

Vi måste ha strukturer som gör att man ska göra det som är vetenskapligt belagt. Men det är inte vi politiker som ska skriva det i en lag. Myndigheter tillsammans med professionen ska se till att det finns strukturer för att det blir så. Det är vad jag vill ha.

Det betyder inte att man inte ska kunna säga att ljudning är det rätta. Vi kan väl vara ärliga. Varken du eller jag är expert på pedagogisk teknik. Det är därför vi är här och inte i ett klassrum. Överlag är vi inte experter. Vi är experter på att fördela pengar och skriva lag, men inte på att undervisa eller vad det nu kan vara.

Därför ska det inte ligga på oss att bestämma den enskilda metoden i lag. Däremot ska vi se till att det finns strukturer genom myndigheter etcetera för att säkra att det som utövas är vetenskapligt belagt. Det var bara det jag ville säga. Jag hoppas att det var tydligt.

Fru talman! Till att börja med vill jag tacka Kristina Axén Olin för bra frågor och en bra diskussion.

Utmaningen är just det här när regeringen säger: Om ni gör på det här sättet, till exempel inför små undervisningsgrupper, kan ni få pengar. Om ni gör på ett annat sätt för att lösa utmaningen får ni inga pengar. Det är denna detaljstyrning jag pratade om tidigare.

De riktade statsbidragen går till väldigt specifika saker. Det gör att vi får en sämre skola där det bara är de stora skolorna som ofta är i större städer, eller i varje fall i städer, som får möjligheten att få pengarna.

Du har en sammansatt klass med ettor och tvåor, och så får du veta att du ska göra små undervisningsgrupper för att kunna hantera dina problem. Du har en lärare. Hur ska du göra det? Det går inte.

Det betyder att de inte får mer pengar. De kan inte få stöd till sina utmaningar, eftersom de inte gör som Liberalerna fått för sig att man ska lösa problemen utifrån deras storstadsperspektiv.

Det är problemet med detaljregleringen. Det handlar inte bara om regler, utan det handlar också om hur pengarna fördelas. Det är därför som vi säger att man ska ha sektorsbidrag. Skolan i Venjan kommer att behöva pengar till andra saker än vad skolan i Växjö behöver.

Då måste fördelningen av pengarna göras utifrån deras behov och inte enligt vad Liberalerna vaknar upp på morgonen och känner för här i Stockholm. Det är olika saker. Det är jätteviktigt att förstå den skillnaden.

Jag kommer delvis ihåg hur det var. Jag har också sagt att man ska ha digitala möjligheter i glesbygd. Om det var under januariavtalet kan det ha varit så att vi var tvungna att rösta för någonting som Liberalerna var för. De har ju sagt nej till alla digitala grejer.

Mitt eget favoritexempel är franska 2 eller franska 1 i Dalarna. Alla småkommuner i Dalarna gick ihop. Det gjorde att två elever från Malung-Sälen som ville läsa franska, och som aldrig hade fått en chans till det, eftersom det inte fanns någon behörig lärare, kunde få franska 2 med en lärare i Paris. Det var bara för att det var digitalt.

Den som säger att allt digitalt är kasst har verkligen inte förstått hur man kan sprida kunskap i en modern värld.

Fru talman! Jag har inte sett att det här finns i Tidöavtalet. Jag har inte sett förslag om nivåindelning på bordet. Finns det förslag som ligger där? Har någon annan sett det? Vilka förslag är det då vi ska stötta? Det är det som är problemet. Ni kan prata en massa om vad ni gärna vill göra, men ni lägger inga förslag. Ni har jättemånga saker som ni säger att ni ska göra och som ni inte har gjort. Sedan kommer plötsligt andra saker från sidan som ni frågar om vi kan stötta, men de finns ju inte på bordet.

I dagsläget är det möjligt för en lärare eller rektor att se till att en elev går om om det behövs. Man kan också dela in i små grupper, i halvklass etcetera. Men igen: Det är inte jag som ska bestämma det. Man kan behöva göra helt olika saker i en skola i Venjan än vad man behöver göra i Växjö. Det är två olika nivåer och två olika storlekar. Jag kan inte stå här i riksdagens kammare och säga: ”Nu ska ni dela upp klasserna” eller ”nu ska ni nivåindela”.

Det finns en massa klasser där ettan och tvåan går tillsammans. Det är också en verklighet i svensk skola. Jag ska inte sitta och definiera det. De har möjligheterna. Om det finns hinder i lagstiftningen för att göra nivåindelning kan vi absolut diskutera det. Men min uppfattning är inte att det behövs, för det görs på många ställen redan i dagsläget.

Jag uppskattar också att spetsutbildning har kommit upp på bordet. Det är jättebra. Inte heller den fungerar på landsbygden. Hur ska en elev från en liten ort som har 50 kilometer till det närmaste gymnasium ta del av en spetsutbildning? Det kan man inte. Det är återigen ett storstadsfenomen. Det här är en Tidöproblematik igen. Det är bara de som bor i storstad som har möjlighet att ta del av sådant.

Det finns ingen digital spetsutbildning över huvud taget. Vi har pratat med Skolverket om det och att det inte finns. Får man lov att göra en sådan? Det vet vi inte, är Skolverkets svar.

Tidöpartierna fokuserar på den problematik som finns i storstäder och de möjligheter som man kan ge till storstadsbarn. Men den som är begåvad men lantis får inte samma möjligheter som de som bor i stan, och det är orättfärdigt.

Fru talman! Jag kan det säga igen, eftersom Fredrik Malm har en tendens att inte höra vad man säger när han får svar. Jag får väl ta det igen.

Vi var de första som sa att skärmkravet i förskolan skulle bort för att det inte fanns något vetenskapligt belägg för det. Det gick vi ut med före regeringen. Det är vi alltså helt överens om.

Men man kan inte tala om mobiltelefoner och Tiktok och samtidigt klumpa ihop sömnproblem och skeva skönhetsideal med läromedel inne i skolan. Det är två helt olika saker. Det är det som har varit problemet när Liberalerna har pratat om dessa grejer; man har lagt ihop alltihop.

Vi är helt överens om det finns en massa problem med sociala medier, Tiktok och sådant. Men det betyder inte att det inte finns lösningar för att få fler att lyckas med matte. Det handlar inte om en digital it-miljö eller om att ha en laptop, utan det handlar om vad som är på den.

Vi talar om digitala läromedel, och vi ska se till att veta vilka som är bra. Vi har länge sagt att Skolverket ska ha strukturer för att säkra att de läromedel som används är bra, både digitala och fysiska. Det är det vi har sagt. Det tycker jag är jätterimligt.

Om det står att vi vill öka digitala läromedel i alla klasser ska vi rätta till det; jag har det inte framför mig, så jag vet inte riktigt hur det står. Jag har redan ett uppdrag på gång att skriva om våra texter på hemsidan. Det är i alla fall inte detta vi tycker.

Vad vi tycker är att läromedel ska vara bra, och de kan många gånger vara digitala. Jättemånga digitala läromedel har de bästa förutsättningarna för att öka resultaten bland de elever som har det svårast. En massa elever har inte en chans att klara skolan om vi inte ger dem de bästa digitala läromedlen. Detta finns också och måste få plats. Det kan inte bara likställas med Tiktok klockan elva på kvällen i sängen. Det blir en absurd debatt om man jämställer de två sakerna.

Vi behöver en seriös debatt om dessa saker och lägga beslutet om vilka läromedel man ska använda på professionen och inte på politiker.

Fru talman! Det låter som om vi behöver se över våra hemsidor. Det håller vi faktiskt på med. Det är ett uppdrag som ligger på våra tjänstemän just nu.

Vi var de första som sa nej till krav på digitala läromedel i förskolan. Sedan följde ni efter, Fredrik Malm. Det var jättebra. Samtidigt är det viktigt att elever i alla åldrar får digital förståelse.

Liberalerna pratar ganska ofta om att det är viktigt att förstå alla faror med det digitala – mobiler och sådana saker. Vi tycker att det är bra att skolan lär ut sådant. Men digitala läromedel kan även förbättra resultaten.

Problemet uppstår när det blir som när personen som numera är Liberalernas minister för högre utbildning köpte in Ipadar och datorer till alla elever i Stockholm utan att ha en idé om användningen. Det var datorer; det var inte läromedel. Liberalerna behöver förstå skillnaden mellan det digitala och digitala läromedel. Det är två olika saker.

Massor av forskning visar att digitala läromedel, om du använder dem rätt, kan förbättra barnens resultat. Att tro att det bara är fysiska strukturer som kan öka kunskapen tycker jag är ganska naivt. Det betyder inte att vi ska säga vilka läromedel som ska köpas in. Det är det som är skillnaden. Vi tycker att man ska köpa de läromedel som funkar.

För mig är det fullständigt indifferent om läromedlet är digitalt eller fysiskt så länge det är bra – helst det bästa som finns. Det är det avgörande. Ni vill att man ska säga specifikt vilka som inte ska användas. Ni vill alla möjliga saker, bland annat bestämma vad man ska använda. Vi tycker att professionen ska avgöra det. Det ska jag vara jättetydlig med.

Det är underbart att Liberalerna lyfter fram vikten av vetenskaplig grund. Jag ställde frågan innan, men fick inga svar. Vad är den vetenskapliga grunden för skoluniformer? Vad är den vetenskapliga grunden för att minska elevinflytandet? Jag vill jättegärna veta det, för jag har inte kunnat hitta någon som har kunnat visa att värdet av minskat elevinflytande skulle bygga på vetenskaplig grund. Det är en av era största grejer.

Fru talman! Nu har jag blivit skolad igen i att jag borde prata långsammare. Det är inte första gången, och det lär inte bli sista gången, men jag ska försöka ta till mig detta så att vi kanske kan se till att folk förstår vad jag säger. Det ansvaret ligger på mig.

Eftersom vi i Centerpartiet satsar mer på skolan än regeringen kan vi inte säga så mycket om det här, men vi har ett särskilt yttrande som jag hänvisar till, fru talman.

Det är ju så – och jag är jätteglad för att fler partier har börjat se detta – att runt 20 000 elever varje år missar att klara grundskolan. Det är först och främst i utanförskapsområden och i glesbygd. Det är jättetydligt.

Vi vet det här, och vi har generellt sett inte agerat på det tidigare. Vi från Centerpartiet har pratat om det ett bra tag nu. Vi har gjort särskilda program kopplat till det, och fler och fler partier tar upp det. Jag är glad för det, för detta är svensk skolas absolut största problem och kanske det svenska samhällets absolut största problem.

Oavsett om man är mest intresserad av arbetsmarknad, integration, skolpolitik, finanspolitik eller vad det nu kan vara så är grunden till att vi har utmaningar och problem att eleverna inte klarar skolan, för när du inte klarar skolan är det ju klart att du inte kommer i jobb.

Arbetslösheten är mer än fem gånger högre för dem som inte klarar skolan och som inte har en gymnasieutbildning än för dem som har det. Detta är verkligheten, så om man vill lösa arbetslösheten i Sverige ska man få eleverna att klara skolan. Man ser också att kriminaliteten är många gånger högre bland dem som inte klarar skolan, så om man vill lösa kriminaliteten här i Sverige måste man se till att eleverna klarar skolan.

Vi ser såklart att skattebetalningarna generellt sett är mycket lägre bland dem som inte klarar skolan. Detta är en ekonomisk belastning för samhället, för de tar emot övriga bidrag med skatter etcetera. Vill man att staten ska få mer pengar ska man alltså satsa på att få eleverna att klara sig igenom skolan. Detta är verkligheten.

Vad gör vi då? Ja, vi gör mycket, men vad gör regeringen? Den gör inte så mycket. Det är den stora utmaningen. Det har i dagsläget i praktiken inte kommit någonting från regeringen under hela mandatperioden som gör skillnad på kort sikt.

Jo, det kommer en tioårig grundskola – det är sant. År 2033 kanske de första eleverna kommer ut med det nya betygssystemet om Skolverket lär sig att bygga it-system, vilket jag är otroligt skeptisk till.

När det gäller den tioåriga grundskolan kommer de att komma ut ännu längre fram – är det 2038 eller någonting sådant de kommer ut? Det är så långa ledtider på den typen av insatser, och så lång tid kan vi inte vänta. Det är därför vi är väldigt tydliga med att vi behöver satsa på skolan nu. Vi behöver satsa på saker som faktiskt kan göra skillnad nu – också. Det betyder inte att man inte ska göra de långsiktiga grejerna. Det vill jag vara tydlig med.

Vissa saker regeringen gör är bra, men de hjälper inte på kort sikt. Vi pratar om att ytterligare 100 000 eller 200 000 elever lämnar skolan utan att ha en väg in på arbetsmarknaden eller mot att få ett yrke, och då är alla andra problem vi har i samhället olösta. Det hjälper inte. Man kan spärra in ännu en generation, men det kan inte vara det bästa svar vi har som samhälle.

Vad är det då vi behöver satsa på? Jo, vi behöver till exempel ha sektorsbidrag i stället för riktade statsbidrag, för de riktade statsbidragen går inte dit där pengarna behövs som mest. Den statistiken är jättetydlig.

Man kan fråga Skolverket, Skolinspektionen eller SCB vilka det är som tar del av pengarna. Det är de skolor som redan har det bäst och lättast och de kommuner som har det bäst och lättast som får den största delen av pengarna. Många av statsbidragen utnyttjas inte ens fullt ut, så gör ett sektorsbidrag som säkrar att pengarna går hela vägen ut dit där de behövs mest!

Vi satsar 3,3 miljarder kronor mer än regeringen. Men om regeringen bara orkade ändra sina riktade statsbidrag till sektorsbidrag skulle det göra mycket för att få ut mer pengar till skolorna där de behövs som mest – och de behöver såklart gå till de skolor som behöver pengarna som mest.

Fru talman! Det betyder att man behöver rikta pengarna till utanförskapsskolor och till glesbygd, som Centerpartiet gör. Men det gör man inte i dagsläget, och det betyder att glesbygdsskolornas och utanförskapsskolornas dåliga resultat fortsätter.

Vi behöver ge pengar till behöriga lärare så att de faktiskt kommer ut i skolorna, så att det blir fler behöriga lärare och så att de får betalt för att ha de svåraste uppgifterna. Vi behöver faktiskt se till att de huvudmän som inte anställer behöriga lärare också får mindre pengar. Då skulle alla förstå att man ska anställa de behöriga lärarna, för det är de som ger bäst resultat.

Oavsett om man tittar på stöket eller skolresultaten så är det behöriga lärare som är effektivt för att förbättra situationen. Ändå satsas inte en krona på det här från regeringens sida. I stället vill man få ut tusen färre behöriga lärare varje år. Det kommer inte att göra situationen bättre.

Jag hoppas att många av de reformer regeringen gör och som vi röstar för kan göra skillnad på lång sikt, få tillbaka många till läraryrket, öka attraktiviteten etcetera. Men i dagsläget är inte situationen sådan. Så länge man inte satsar på lärarna och ger dem mer i lön kommer det inte att hända, och regeringen har inte satsat på skolan. Jag vet att man gärna vill prata om en historisk satsning. Det är bara för att man räknar utifrån de redan etablerade sänkningar som man själv har genomfört. Det är inte riktiga satsningar. Om man jämför hur mycket pengar det var 2025 med hur mycket det blir 2026 ser man att regeringen har satsat mer på återvandringsbidraget än på skolan. Det räcker inte.

Det sades tidigare från Liberalernas sida att vi är emot reglerad arbetstid. Det är faktiskt inte sant. Jag tycker att det är synd att det kommer osanningar i talarstolen. Vi har sagt ja till det. Det ska jag vara otroligt tydlig med.

Det talades även om skeva incitament kopplade till fristående skolor. Ja, det finns skeva incitament. Det är därför vi föreslår att man inte ska få lika mycket betalt om man inte anställer behöriga lärare. Medan regeringen pratar om skeva incitament gör vi någonting åt dem. Man ska få betalt efter ansvar. Om man etablerar skolor där det är som svårast får man mer betalt. Anställer man behöriga lärare får man mer betalt.

Regeringen, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ger lika mycket pengar till varenda skola oavsett om de levererar eller inte och oavsett om de tar ansvar eller inte. Det borde alla partier ändra på. Vissa saker tar tid – det sa även Liberalerna i ett tidigare replikskifte – men vissa saker kan man också göra nu, nämligen styra pengarna. Man kan ändra den skeva incitamentsstrukturen i svensk skola med hjälp av budgeten. Det går att göra i vårändringsbudgeten om ni vill. Det är inte i morgon, men det är till våren i stället för 2038. Det är stor skillnad. Det här kan vi alltså lösa tillsammans om ni vill.

Allt handlar dock inte om strukturerna. Det handlar även om vad barnen lär sig i skolan. Vi ser att många som inte klarar sig finns i glesbygden. De behöver behöriga lärare. Vår satsning skulle göra jättestor skillnad. Vi vill betala 5 000 kronor extra för varenda behörig lärare som kommer dit. Regeringen har inget svar. Vi vill att samma sak ska gälla för utanförskapsskolorna.

Det handlar också om språket. Det har många partier förstått och kommit med olika typer av förslag om. Vi vill satsa på intensivsvenska för de elever som behöver det, för den som lär sig svenska kommer snabbare genom skolan. Det gäller till exempel de nyanlända som kommer hit som barn och inte har lärt sig svenska. De har svårare att lära sig matte. Dåliga mattekunskaper är den största orsaken till att elever inte blir godkända.

Vi vill öppna för att skolor kan lära ut matte på andra språk under tiden barnet lär sig svenska, i den mån det finns förutsättningar. Det är inte ett krav på alla skolor, för det går inte för alla att leverera. Men det ska finnas en möjlighet att göra det. Det skulle kunna göra skillnad till exempel i städer som Malmö där man har stora utanförskapsområden.

Jag uppskattar att flera har varit inne på ett ökat fokus på att låta lärarna göra jobbet, men i verkligheten detaljstyr vi skolan i extrem utsträckning. Den här regeringen har gjort det mer än någon annan. Regeringen vill rent av att vi i riksdagens kammare ska besluta om undervisningsmetoder. Om vetenskapen kommer fram till nya undervisningsmetoder skulle riksdagen i så fall behöva ta ett nytt beslut innan lärare kan börja använda andra metoder. Det håller inte.

Vi är helt överens om att Fonomix är en bra metod, men vetenskap och vad som är rätt vetenskap ska verkligen inte beslutas i kammaren. Det ska bestämmas av professionen och forskningen. Det ska inte stå i läroplanerna. Det ska stå att det åligger professionen hur det ska göras.

Vi är helt överens om vad som är bra. Men det är inte vi i kammaren som ska besluta den typen av saker. Det måste vara professionens sak. Annars underminerar vi professionen ännu mer än vi redan gjort.

I dagsläget definieras skolpolitiken av Tidöpartierna tillsammans. Hittills har väldigt lite landat på riksdagens bord. Flera av de reformer som utlovas i Tidöavtalet vet vi redan nu inte blir av. Vi får höra att de kommer att bli av under våren, men i dagsläget är det färre som har blivit av än vi har fått veta inte ska bli av. Ett exempel är gemensamt skolval, som sades vara en av de avgörande sakerna för att rensa upp i friskolesystemet. Man skulle se till att det blir friare val av skola än i dag. Ett gemensamt antagningssystem där alla söker på lika villkor skulle öka valfriheten i Sverige. Men just det förslaget är borta. I stället ska vissa skolor få lov att behålla sina privilegier att välja ut elever. Det är inte rimligt.

I dagsläget är det så att inget annat område inom Tidö har så många punkter som har stoppats som skolan. Alla förslag som handlar om att få ordning i friskolesystemet har konstigt nog stoppats, men inga andra.

Det är nog dags för regeringen att leverera på Tidöavtalet, åtminstone på den här punkten, och börja betala efter ansvarstagande. Då kan vi faktiskt få ordning. Låt oss få en skolpolitik som inte bara är till för de större städerna utan fokuserar på de 20 000 eleverna och var de går. Då kan vi faktiskt göra svensk skola väldigt mycket bättre tillsammans.

Fru talman! Jag ska förtydliga mig gällande de riktade statsbidragen. De söks ju väldigt sällan av små huvudmän och små skolor. Det vet vi. Det är väldigt tydligt. Alla statsbidrag söks i absolut största omfattning av stora skolor och stora kommuner.

Det är ju detta som är problemet: Tidö har ett extremt storstadsperspektiv i all sin politik på hela skolområdet, och det är ju för att det är Liberalerna som styr den. Det är så det ser ut. De har bara representation i storstäder, och det är så det nästan alltid ser ut.

Moderaterna har ibland haft lite samma struktur, och ibland är man lite bättre på att se hela landet. Vi vet dock att det är en utmaning för de flesta partier.

Vi är överens om en del här, nämligen att den vetenskapliga grunden ska vara basen. Jag skulle därför jättegärna vilja veta av Moderaternas talesperson i skolfrågor vad den vetenskapliga grunden är för att ta bort SVA, alltså svenska som andraspråk. Jag har inte sett att det finns vetenskapliga belägg för detta.

Jag vill också gärna veta vad den vetenskapliga grunden är för diskussionen om skoluniform och för att man vill ta bort elevinflytandet, för allt jag hört när jag pratat med dem som faktiskt kan skolvetenskap, pedagogisk vetenskap, kognitiv vetenskap etcetera visar på motsatsen. Jag utgår dock från att det finns tydliga vetenskapliga belägg för de här förslagen, så därför skulle jag uppskatta att få veta vilka dessa är.

Vi är överens om det här med att lärarna ska arbeta med det som de faktiskt vill. Det är också därför vi inte vill lägga oss i det som sker inne i klassrummet. Det är också därför vi inte tycker att politiken ska avgöra vilka metoder som ska användas, utan det ska professionen göra tillsammans med forskningen. Det ska inte tas beslut om detta i riksdagen eller av regeringen, såsom Tidöpartierna vill. Det ska beslutas av professionen och vetenskapen – inte i riksdagen.

Vi skulle aldrig komma på att inom vårdområdet definiera i riksdagen hur man ska operera eller vilka behandlingar man ska ge. Hur kan vi komma på att göra detta inom skolområdet? Det som underminerar lärarnas profession och rektorernas profession är att regeringarna är så otroligt pillfingriga gång på gång. Det är dags att dra sig tillbaka och låta professionen styra.

Fru talman! Underbart att ledamoten Axén Olin har varit på Viktor Rydbergs gymnasium! Det är en bra skola – jag skulle själv ha varit där men fick ställa in, så jag ska besöka den en annan gång.

Som ledamoten korrekt säger är det mycket viktigt att man har bra lärare, att de stannar kvar etcetera. Det är ju lite lättare när man har en skola mitt i Stockholms centrum, mitt i en storstad. Det är lite lättare än när man har den ute på landsbygden.

I dagsläget är lärarna inte där ute på landsbygdsskolorna, och regeringen vill ha färre lärare. Man vill genomföra en förändring av lärarutbildningen som gör att det är tusen färre lärare varje år som kommer ut. Det betyder färre lärare.

Man kan titta på satsningen på böcker som nämndes. Landsbygdsskolorna får inte del av den, för de är små, så böckerna kommer inte dit.

Man kan titta på satsningen på akutskolor. De kommer inte till landsbygden. Pajala kan inte starta en akutskola. Det är liksom inte sannolikt.

När ska regeringen börja satsa också på landsbygdsskolorna, som ser till att hela Sverige kan leva? Det gör man inte i verkligheten i dagsläget.

Återigen: Jag tycker att det är bra att vi bygger de här diskussionerna på fakta i grunden. Jag tror att ledamoten sa att de som nu har lämnat skolan började under Socialdemokraternas styre.

(KRISTINA AXÉN OLIN (M): Exakt.)

Exakt! Vi tar 2022, 2023 och 2024 och drar av tio år från dem. Vilka år var det? Det var 2012, 2013 och 2014. Vid skolstarterna då, vem var det som styrde? Det var ju Alliansen. Det kan man ändå säga. Alla de elever som hittills har gått ut, förutom i år, har alltså startat under Alliansen med Alliansens politik – och såklart den som varit tidigare. Det här är ju långsiktiga strukturer. Det är primärt Liberalernas politik som har styrt nästan hela tiden. Men de eleverna startade faktiskt inte under Socialdemokraterna. Det är de som går ut de kommande åren som startade under Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag uppskattar Patrick Reslows svar.

Är man andra generationens invandrare är man född i Sverige. Är man tredje generationens invandrare är ens föräldrar födda i Sverige. Det är ren matematik. De är alltså inkluderade i ”svenskfödda” i Timssrapportens resultat.

Vi är kanske eniga om att Sverige borde ha fler behöriga lärare, men som ledamoten själv är inne på kommer er politik att leda till färre. Det är den faktiska konsekvensen. Ni vet med säkerhet att de blir färre nu men hoppas att de blir fler på sikt. Men är det en nödvändighet att de blir färre? Det är den stora frågan.

Allt regeringen nu gör kommer att underminera förutsättningarna för att få en bra skola för dem som inte lyckas i dag. Det blir färre utbildade lärare, vilket betyder att de större städerna får lärare men inte landsbygden där man har störst problem. Man kan inte införa en akutskola i Pajala kommun för bara en elev. Men eftersom man inte gör den lösning regeringen vill se får man inga pengar. Sverigedemokraterna vill koncentrera lärarutbildningen till tre ställen, vilket betyder att landsbygden inte får några lärarutbildningar och därmed inga lärare. Statsbidragen ska vara riktade, vilket betyder att landsbygdsskolor och utanförskapsskolor inte får några statsbidrag, och så är det i praktiken redan. Inte ens böckerna kommer dit med dagens statsbidrag.

Varför hatar Tidöpartierna Sveriges landsbygdsskolor och utanförskapsskolor så mycket att de varken ska få behöriga lärare eller pengar in i kassan så att de kan ge de elever som har det svårast en bättre utbildning?

Fru talman! Den primära orsaken till att Socialdemokraterna inte stoppade en massa grejer var att vi, ni, Liberalerna, Moderaterna och KD sa nej. Det får man ändå ge dem. Många av deras förslag var kassa, och det tycker jag fortfarande. Men de försökte i alla fall. De borde ha gjort det bättre, för då hade vi kunnat komma längre, vilket Liberalerna var inne på tidigare. Hade Socialdemokraterna gjort ett bättre jobb hade vissa saker kunnat göras lite tidigare. Men låt oss bygga diskussionerna i kammaren på fakta.

Det var jättebra att Patrick Reslow tog upp Pisaresultatet, som visar att de som pratar svenska hemma klarar sig bra i skolan. Här inkluderas också andra och tredje generationens invandrare. Visst är det fantastiskt att vi då har Europas bästa skolresultat. Tänk att alla de som har kommit hit och som pratar svenska hemma är med och skapar de bästa skolresultaten i Europa. Det tycker jag att man kan ha med sig, för man ska ju lyfta fram de bra exemplen också, som Patrick Reslow var inne på. Man ska inte bara ta upp dem som missköter sig utan också ta upp dem som sköter sig, kopplat både till individer från olika länder och till skolor.

Det påstås att oppositionens lösningar är samma över tid och att vi inte har några lösningar. Men Centerpartiet vill ha fler behöriga lärare, och vi vill att de ska finnas i landsbygdsskolorna och i utanförskapsskolorna. Vi lägger pengar på det i vår budget, men det gör inte ni. Ni vill ha färre behöriga lärare. Regeringens enda konkreta förslag här är att färre lärare ska utbildas. Hur ska det få fler att klara skolan i utanförskapsområden så att de får jobb? Hur ska det bidra till en bättre integration?

Fru talman! Vi är helt överens om att man ska göra något, och det är därför man undrar varför regeringen inte gör det. Det har inte kommit något på riksdagens bord över huvud taget. Det finns några utredningar som eventuellt någon gång blir något. Vi får se. Det enda vi vet är att massor av de saker som står i Tidöavtalet och som Liberalerna fick för att sälja sin själ inte blir av. Det är det enda vi med säkerhet vet i dagsläget. Sedan kanske det kommer något. Vi hoppas det.

Vad ska man egentligen göra? Fredrik Malm talar om mañana. Varenda sak som regeringen föreslår ligger 5–10 år i framtiden. Det blir ytterligare 100 000–200 000 elever som går ut ur svensk skolan innan något av förslagen har någon som helst effekt. Då säger vi: Låt oss satsa på behöriga lärare nu! Låt oss öppna upp yrkesprogrammen så att man kan komma in där på ett bestået genomsnitt från grundskolan. Det skulle göra skillnad nu. Det är mañana i betydelsen att vi gör det i morgon, inte om 10–15 år. Om vi gör det i morgon och inte om 10 år tar jag gärna mañana. Det är så det ser ut i verkligheten.

Vi satsar på behöriga lärare. Vi vill ge mer pengar till dem som anställer behöriga lärare, och vi vill utbilda fler behöriga lärare. Vi vill se till att de behöriga lärarna får pengar i fickan för att ta sig an de skolor som har det svårast. Vi vet att det är det som gör skillnad. Det finns inget annat som har så tydligt vetenskapligt stöd och får effekt på både ordning och resultat som när man har behöriga lärare.

Men regeringen satsar inte en spänn. Det enda svar som regeringen har när det gäller behöriga lärare är att utbilda 1 000 färre per år. Hur ska det göra svensk skola bättre att ha färre behöriga lärare? Det förstår jag inte. Det är ingenting som kommer att göra svensk skola bättre. Vi kommer att ha kvar de här 20 000 varje år.

Tidöregeringen har som sagt svenskt rekord i utslagning av elever. Det har aldrig funnits en mandatperiod när så många elever inte har klarat skolan som den här. Det är så det blir när man inte lyssnar på professionen. Man ser inte till att det finns lärare på golvet, utan pratar bara om långsiktiga utredningar och jamsar bara med i alla möjliga saker som inte gör någon faktisk skillnad. Liberalerna hade bråttom inför sin kongress och skrek ut nya förslag varje dag. Det är så det blir. Det gör ingen skillnad.

Fru talman! Fredrik Malm inledde sitt anförande med att tala om en långvarig kris i svensk skola. Det är bara att hålla med – och det är Liberalernas kris. Inget annat parti har haft lika stort ansvar för svensk skola under många, många år som Liberalerna. Det är de som har satt de flesta budgetarna. Det är de som har styrt läroplanerna. Det är de som har haft ministerposterna. De var ansvariga för skolfrågorna, januariavtalet etcetera. Även nu har de skolministerposten. Det är så det ser ut.

Det kan vara fint att prata om att man vill förstatliga skolan, men vi vet att det inte är sant. Liberalerna vill ju bara ta hand om de kommunala skolorna. Alla de fristående ska vara kvar. Man löser alltså inte utmaningen med att det är för många huvudmän, om det nu är det man vill komma åt. Det enda sättet som det skulle göra saken bättre vore om man sa att de fristående skolorna per definition är bättre än de kommunala, men då säger man samtidigt att alla de fristående skolorna ska stängas på grund av att de kommunala är bättre. Det hänger inte ihop.

Det hade varit fint om det var sant att Liberalerna satsar på skolan, men det är det inte. Ökningen från 2025 till 2026 i regeringens budget är större på återvandring än på skolan. Det är det man satsar på. För att få det att låta som om man ger mer till skolan tar man med de besparingar man gjort tidigare och räknar sedan bort dem. Sedan lägger man till att man ger 1 miljard till förskolan – som förskolan redan har. Det är ju inte pengar man ger till skolan. Det är bara pengar man ger till föräldrarna. Förskolan får inte mer pengar över huvud taget. Det är bara hittepå.

I praktiken är ökningen av budgeten från 2025 till 2026 omkring en halv miljard. Det är ungefär det ni kommer med av nya pengar. Det gör skillnad där ute på golvet. Det här är inte den största skolreformen på 30 år. Det har aldrig varit mindre på bordet. Det har aldrig varit så lite!

Jag ska avsluta min replik med en liten gåta: Vad är det som ger både bättre ordning och bättre skolresultat men som regeringen inte alls satsar på?

Fru talman! Jag uppskattar att Rinaldo Miller säger att hon inte är nöjd. Så är det; man är inte alltid nöjd, och jag tycker att det är bra att partier kan stå för vad de tycker och vara tydliga med det även om de ibland inte får som de vill. Sådan är ju den här kompromisspolitiken överlag.

Jag hoppas inte på att sitta i regeringen med någon typ av vänsterpartist; det kan jag vara tydlig med. Vi har nog varit rätt tydliga från Centerpartiets håll och flera gånger sagt att vi gärna håller både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna utanför regeringen. På grund av det tog det lite tid att få en regering 2018. Jag tror att de flesta har lite koll på detta, för vi har varit tydliga över lång tid med att det är detta vi jobbar för.

Jag uppskattar att Kristdemokraterna återigen säger att vi står varandra nära. Ebba Busch har ju öppnat upp lite grann och sagt att man kan samarbeta med fler partier etcetera. Allting är inte låst, och man får se hur det blir efter valet, har hon sagt. Det börjar vi höra från Kristdemokraterna, och det uppskattar jag och Centerpartiet.

Varken sossarna, moderaterna eller sverigedemokraterna ska tro att de äger oss, eller hur? Vi får väl se vilka spännande dagar vi får efter valet och om vi kanske kan hitta varandra ännu bättre än vi gör i dag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 december.)

Fru talman! Om tydliga svar är ett krav för att kunna sitta i en regering måste det vara svårt att sitta i en regering där det största partiets partiledare alltid svarar: Jag vet inte.

Det är klart att jag förväntar mig att Socialdemokraterna ska börja svara på våra frågor efter hand, men jag hoppas att vi inte bara har dem som val när det kommer till kritan. Det kan man väl ändå säga.

Jag tycker att det är synd att de som tidigare kallade sig borgerliga numera kör någon typ av semisocialistisk utvisningspolitik. Det blir inte Sverige bättre av, enligt min uppfattning. Staten sitter och definierar vilken lön folk ska ha på den fria marknaden – vad är det? Det är ingenting som ska komma från borgerliga partier. Men nu är det tydligen så, och det är lite sorgligt.

Centerpartiet säger väldigt tydligt att jobben ska bli fler och att utsläppen ska ned. Det är vårt fokus. Tidöpartiernas slogan förefaller snarare vara att möjligheterna ska bli färre och segregationen värre. Tydligare än så går det inte att visa hur Centerpartiets syn på Sverige skiljer sig från Tidöpartiernas. Det är det som är utmaningen.

Fru talman! Det lite roligt att höra hur man värnar brottsoffer genom att bjuda in gängen in till fester.

Den här debatten handlar egentligen om integration, men man kan konstatera att inget av regeringspartierna har velat prata om integration i sina anföranden. Det är ändå lite kul att man inte vill prata om den frågan över huvud taget, med tanke på att ämnet är integration.

Jag tycker i alla fall att det är bra att det står lite saker, även om integrationsministerns parti inte ens har varit uppe i debatten om integration för att prata om det. Jag hoppas att vi kan få lite mer diskussion om integration.

Jag tycker att regeringen skriver bra och inleder väldigt fint: ”Målet för integrationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund.”

Det var långt, men så står det i inledningen. Det är ju fina grejer. Men låt oss ta dem en och en. Samma rättigheter för alla – det håller vi alla med om, eller hur? Men visst är det så att regeringen vill ändra gynnande beslut om permanent uppehållstillstånd? Annars får vi inte riva upp gynnande beslut här i Sverige, men tydligen är det inte riktigt alla som ska ha samma rättigheter. Vissa får man riva upp saker för bara så där.

Sedan ska alla anstränga sig. Man ska jobba; självfallet ska man det. Och man ska såklart utbilda sig. Varför slänger regeringen då ut människor som har integrerat sig, utbildat sig och bildat familj och som jobbar, får iväg barnen till skolan, hjälper till med läxläsning och gör allt det där andra som man ska göra och som vi gärna vill att folk gör, bara för att de tjänar lite mindre än medianlönen i Sverige? Varför? Det har ingenting att göra med det som står i betänkandet.

Anstränger sig inte vårdbiträdena, enligt Moderaterna? Jag vet inte. Anstränger sig inte städarna på våra äldreboenden eller de som städar här, enligt Liberalerna? De tjänar inte tillräckligt mycket. De anstränger sig kanske inte tillräckligt. Anstränger sig inte förskollärarna, enligt Kristdemokraterna? De tjänar inte tillräckligt mycket för att få stanna. Anstränger sig inte alla som tar hand om våra äldre runt om i Sveriges kommuner, enligt Sverigedemokraterna?

Vad är det för en nedvärderande syn på dem som utför själva grundarbetet i Sveriges välfärd runt omkring på våra företag? Det är de som gör jobbet, och så säger man att de inte gör tillräckligt. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är vad det handlar om – riktiga människor som utför riktiga jobb.

Vi kan ta några exempel. Vi har en familj som kom till Norsjö 2018. Sara arbetar på ett städbolag, Farhood jobbar inom hemtjänsten och Parham går i högstadiet på Norsjöskolan. Eftersom Tidöpartierna tog bort möjligheten till spårbyte ska de nu utvisas före jul.

Att människor som är fullt etablerade på alla sätt och vis, som har jobb, hus och bil och som pratar bra svenska ska utvisas är varken mänskligt eller människovärdigt. Det hade jag kunnat säga, men det var Kristdemokraternas lokala medlem i kommunstyrelsen, Lars-Åke Holmgren, som sa det. KD här i kammaren säger: Ut med dem!

Sam, 35, har varit här i tio år och fått fast jobb inom äldrevården. Det lönegolv på 90 procent av medianlönen som den moderatledda regeringen har satt gör att han ska utvisas till Syrien. Nu vill kollegorna på äldreboendet i moderatstyrda Nyköping avstå sina lönehöjningar i år för att Sam ska få en chans att nå inkomstkraven och stanna i Sverige. ”För oss är det ju bara pengar – för våra kollegor handlar det om liv”, säger undersköterskan Sandra, till exempel. Moderaterna här i riksdagen säger: Ut!

I Skåne fick en man och hans fru lämna landet på grund av att regeringen tog bort spårbytet helt och hållet i stället för att bara se över det. Det var två personer som var uppskattade av både personal och patienter, högkompetenta personer som var integrerade och som jobbade i branscher som skriker efter personal.

Politiker i Malmö stad, som styrs av Liberalerna, och i Lund, som är ett av Liberalernas starkaste fästen, klagar på att det är svårt att få tag i personal. Liberalerna här i riksdagen säger: Ut med dem!

Det är så det är. Det är skillnaden mellan de politiker som möter vardagen där ute, som ser vad som faktiskt behövs och som sitter med välfärden i knät och de politiker som sitter i regeringen och som kör med på Sverigedemokraternas kortsiktiga populism. Det är skillnaden. De som sitter med riktiga problem som ska lösas behöver dessa människor, men ni som är här kickar ut dem. Det är skillnaden.

Låt oss vara ärliga: Det är inte ens lönt att fråga Sverigedemokraterna om politik för integration av invandrare. Det är som att fråga Vänsterpartiet om politik för tillväxt i företag. De kanske säger lite fina fraser, men i verkligheten vill de ju bara ha bort dem. För den här regeringen gör det ingen skillnad hur mycket man än integrerar sig och gör rätt – man ska bara ut. Det är sorgligt.

Det är inte bara när det gäller jobben som Tidöregeringen underminerar tron på att integration lönar sig. Man talar om kulturell integration. Det är bra. Självfallet ska vi ha det. Har regeringen då stärkt de organisationer som jobbar med detta, såsom folkhögskolor, folkbibliotek etcetera? Nej, tvärtom, och i läroplanerna minskar man den typen av delar i stället för att stärka dem. Det är också intressant.

Det står i betänkandet att man genom utbildning ska förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund. Really? Skolresultaten är särskilt svaga i de områden i Sverige som är mest utsatta och har flest invandrare. Där är resultaten som svagast, men vad gör regeringen för att ändra på det? Vad gör regeringen för de 20 000 elever som varje år lämnar svensk skola utan behörighet? Det är i utanförskapsområden och på landsbygden det händer, men de gör ingenting.

Vi har pratat med integrationsministern, som säger att vi snart ska få tioårig grundskola. Förlåt, men om tre år ska vi alltså införa tioårig grundskola! Det blir 13 år. Att tro att det skulle göra jättestor skillnad för de 20 000 som inte klarar sig är faktiskt lite löjligt. Det blir alltså 260 000 personer till som går ut skolan utan att ha behörighet. Det är den tidshorisont regeringen svarar med, i stället för att göra något nu för dessa personer.

Tidöpartierna har som sagt slagit rekord i utslagning av elever i svensk skola. Aldrig förr, under någon tidigare mandatperiod, har så många elever lämnat skolan utan att få gå vidare till en utbildning och ett yrke. Det är den integrationsinsats som regeringen gör, och den är riktigt dålig. Det är det här som gör att eleverna inte får något yrke eller något jobb. Det är det som gör att de inte lär sig svenska ordentligt etcetera. Det beror på att regeringen inte gör något åt grunderna i skolan. Det är verkligheten; det är det politiska arvet från Tidöregeringen.

Det handlar också om jobben, och jobben hänger ihop med skolan. Hur ser arbetslösheten ut för dem som inte kommer in på gymnasiet? Den ligger på 28 procent för dem som inte klarar gymnasiet, och för dem som gör det är arbetslösheten 5 procent. Vi har 20 000 elever som inte klarar gymnasiet.

Man kan inte komma efteråt och klaga på att det finns en massa människor som inte har fått jobb. Det beror ju på att ni inte gör jobbet i grunden. Ni förstör möjligheten till integration i det här landet genom att inte satsa på skolan.

Vi vet att det är behöriga lärare som gör skillnad. Det är de som minskar stöket, och det är de som ger bättre resultat. Regeringen vill ha färre behöriga lärare, och Sverigedemokraterna vill rent av lägga ned alla lärarutbildningar förutom tre. Hur ska man få tag på lärare i Filipstad om de bara utbildas i Göteborg, Malmö och Stockholm? Det går inte. Vi måste ha många lärarutbildningar runt om i hela landet om det här landet ska leva i sin helhet.

Det är det här som är den stora skillnaden. I stället för att utbilda de barn som är födda här vill ni att socialen ska jobba med att få ut dem ur landet. Det är en jätteskillnad i perspektiv.

Jag ska vara tydlig. När jag ser ett barn i skolan i Malmö eller någon annanstans i det här underbara landet som har det svårt i skolan, och som oftast är född här, är min och Centerpartiets första tanke: Vad kan jag mer göra för att utbilda det här barnet?

Hur kan man i stället först och främst tänka: Vad kan vi mer göra för att utvisa det här barnet? Det kommer jag aldrig någonsin att förstå.

(Applåder)