Niels Paarup-Petersen

Fru talman! Tack till ledamoten Bengtsson! Jag uppskattar ledamotens engagemang i skolfrågorna och den fina inställningen till människor som också förmedlas.

Därför vill jag gärna ställa en fråga till Kristdemokraternas företrädare, och det är samma fråga som jag ställde till Sverigedemokraterna. Frågan gäller detta att lärare ska anmäla barn i klassen. Lärarens viktigaste jobb är att ta hand om barnet, utbilda barnet och föra barnet framåt i livet. Det är kärnan i lärarens jobb.

Är det positivt för lärarkårens utveckling, för läraryrkets attraktivitet - för att inte tala om barnets bästa, men det är en annan fråga - att läraren får i uppgift att vara en anmälare, får anmälningsplikt? Ska läraren ta barnet till rektorn, enligt Sverigedemokraterna, eventuellt direkt till polisen, för att säga att barnet inte förtjänar att vara här, inte har rätt att vara i Sverige? Det har polisen som uppgift att göra. Men nu vill Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna ge uppdraget till Sveriges lärare. Det gäller även kuratorerna. När barnet säger att det mår dåligt frågar kuratorn varför det mår dåligt - och, by the way, jag får utvisa dig. Är det en uppgift som ska ligga på skolans personal? Anser Kristdemokraterna verkligen det?

Fru talman! Det är bra - vi kan konstatera att Sverigedemokraterna inte riktigt har några svar när det kommer till hur det skulle genomföras. Men det finns andra som faktiskt har svar på vad konsekvenserna av detta skulle bli.

Samtidigt som Sverigedemokraterna står i talarstolen och pratar om lärarbrist säger fackförbunden för lärarna, skolledarna och kuratorerna, som det också pratades om i talarstolen kopplat till dem som har det dåligt i skolan, och rent av psykologerna att det är en absurd idé att de medarbetare som finns i svensk skola för att hjälpa barn plötsligt ska få en angiveriplikt eller anmälningsplikt som en del av sitt jobb.

Denna plikt innebär att det är de som ska fatta det mest ödesdigra beslutet för barnen, nämligen att slänga ut dem från landet. Detta ska plötsligt bli lärarens eller kuratorns jobb. Det är vad Sverigedemokraterna vill att Sveriges lärare, kuratorer, skolledare etcetera ska lägga sin tid på. Det är de tydliga krav som Sverigedemokraterna vill se i svensk skola. Det tydligaste kravet på svensk skola i Tidöavtalet är att lärarna ska se till att barn slängs ut från Sverige. Det är det absolut tydligaste kravet.

Jag gissar att det är det enda av kraven som införts av Sverigedemokraterna, och jag gissar att de andra primärt kommer från Liberalerna. Jag hoppas i alla fall att det kravet inte kommer från Liberalerna.

Hur tänker ledamoten Grubb att anmälningsplikt ska få fler lärare, fler skolledare, fler kuratorer, fler psykologer etcetera in i svensk skola, få svensk skola att bli bättre, få barn att må bättre och få lärare att trivas bättre på sin arbetsplats? Det skulle jag jättegärna vilja veta.

Fru talman! Ja, skolan är jätteviktig och måste prioriteras. Det finns givetvis pengar i en del kommuner, och jag utgår från att många andra försöker hitta dem. Kommunerna har tveklöst det primära ansvaret för skolan och bär också den största bördan. Men det är från staten som reglerna, kraven med mera kommer.

I Tidöavtalet saknas inte nya krav på skolan, och då är frågan: Ska det inte skickas mer pengar för att täcka dessa krav?

Sedan anser jag att ledamoten Lewerentz lyfte en väldigt viktig sak, och det gäller frånvaroproblematiken. Vi har ett jättestort problem med väldigt många barn som är borta från skolan jättemycket - vissa barn är i praktiken aldrig i skolan - så mycket att deras skolgång faktiskt inte är en skolgång. Det är ett hemmavarande, inte en skolgång. Jag känner själv till barn som inte har klarat av skolan utan som är hemma i stället. Detta ser vi över hela landet, oavsett om det är små skolor eller stora skolor. Det är sannolikt inte någon kommun eller någon enda skola som inte möter detta någon gång.

Vi kan väl vara överens om att detta är ett jättestort problem. Och Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen lagt fram ett förslag om att införa ett nationellt frånvaroregister. Detta är redan utrett. Med det skulle vi äntligen få koll på hur många det är och vilka barn det är. Vi har inte koll i dagsläget; vi bara gissar hur problemet ser ut. Men regeringen vill inte ta i problemet. Man vill inte införa det nationella frånvaroregister som vi har krävt. Kan regeringen vara snäll och komma med detta snart?

Fru talman! Det var en glädje att höra ledamoten Lewerentz i talarstolen. Jag vill tacka för att ledamoten lyfte det positiva med svensk skola - det görs alldeles för sällan - och för de ärliga berättelserna från skolvärlden.

Det var också bra att den svåra frågan om barn med NPF togs upp, för den är oerhört viktig. Många barn har svårigheter och klarar inte alltid av den skola som vi i dagsläget har. Läget är pressat, och lärarna har inte särskilt mycket extra utrymme. Låt oss säga som det är: Resurserna är ibland ganska små. Jag tror att ledamoten sa att vi inte kan klona oss. Får har visserligen klonats, men det tar nog ett tag innan vi kan klona människor.

När svensk skola har det så här, när kommunernas ekonomi är pressad och det saknas pengar och när de som arbetar i skolan säger att detta är en katastrofbudget, borde inte regeringen agera då? Borde regeringen inte göra något? Borde man inte satsa på svensk skola i stället för att dra ned på hela det svenska utbildningsväsendet? Det är ju den verklighet vi ser nu.

Jag har svårt att se hur de barn som har det svårast plötsligt skulle få det mycket bättre genom att skolan får mindre pengar.

Fru talman! Vi anser att det är helt avgörande att de som kommer hit lär sig svenska språket så snabbt som möjligt. Att de samtidigt inte hamnar efter i matematik ser jag som ganska positivt, om man skulle lyckas med det. Låt oss utreda om detta är rätt sätt! Det kanske är fel sätt. Jag anser att det kan vara bra att undersöka saken, för detta är något som finns i andra länder.

Men det är viktigare för Fredrik Malm att dissa Centerpartiet än att prata om seriös politik. Det är inte bara Fredrik Malm som är här och pratar om svensk skola. Vi hade utbildningsministern i kammaren tidigare i dag. Han skulle svara på varför regeringen drar ned på svensk skola, för det gör man. Man drar ned på skolan.

Det enda svar som vi får från utbildningsministern när vi vill ha svar på varför man drar ned på svensk skola - man drar ned på allt, hela utbildningssystemet, yrkeshögskolan och så vidare - är att Centerpartiet drar ned i Stockholm och i Göteborg. Ja, det gör de. I Malmö drar Liberalerna ned på skolan med 200 miljoner kronor. Bara i Malmö drar Liberalerna ned mer pengar än man på riksnivå satsar för hela Sverige. Det är verkligheten, och det är så det ser ut.

Alla kommuner har det jättesvårt just nu. Till exempel alla 15 kommuner i Dalarna, oavsett styre - där Liberalerna är med i Borlänge, Falun, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Älvdalen - skriver till regeringen och säger: Snälla, vi behöver hjälp!

Kommunerna har nått sin gräns. De har städat upp efter det arbete som regeringen har gjort gång på gång. Man har lagt på regler och krav på kommunerna och sett till att det är kommunerna som får betala för alla nyanlända elever, som ledamoten precis lyfte fram. Och ledamoten står här och låtsas som att det är kommunerna som har gjort fel. Det är regeringen som den här gången inte skickar pengar som man brukar göra. Det är en skandal!

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det var bra att ledamoten Malm - ordförande för utbildningsutskottet, ska tilläggas - förtydligade att vi har en hel del utmaningar i svensk skola. Det är nästan en fjärdedel som inte klarar skolan. Kränkningar sker nästan varje dag. Vi har otrygghet. Vi har inte tillräckligt många lärare. Alla dessa problem måste vi diskutera i denna kammare.

Fredrik Malm väljer att diskutera Centerpartiet. Det är den verklighet vi har. Regeringens främsta företrädare i detta rum just nu är du, Fredrik Malm. Du är den främsta företrädaren för regeringspartierna. Det är ordföranden för utbildningsutskottet.

Vi ska diskutera lärare. Vi ska diskutera elever. Vi kan gärna diskutera modersmål. Men ordföranden för utbildningsutskottet vill diskutera Centerpartiet. Det är helt absurt. Det är ett skämt gentemot alla de lärare som sitter där ute och som förhoppningsvis tittar på detta.

I denna kammare ska vi diskutera de faktiska och viktigaste problemen för svensk skola. Då lägger ordföranden för utbildningsutskottet fyra minuter, tror jag, på att diskutera något som vi säger skulle kunna utredas. Det är inte ens ett skarpt förslag. Detta är något som vi tycker skulle utredas. Liberalerna har själva varit inne på samma idéer, kan man lägga till.

Det är klart att modersmålsundervisningen inte funkar just nu. Det är därför den ska utredas. Vi vet att det inte funkar tillräckligt bra. Detta är något som man skulle kunna titta på för att snabbare få barn som inte är särskilt bra på svenska att komma in i det svenska språket. Det är syftet. Syftet är att de snabbare ska komma in i klasserna tillsammans med de andra eleverna.

Varför är alla de problem som svensk skola har oerhört mycket mindre viktiga för Liberalerna än ett utredningsförslag från Centerpartiet? Det vill jag jättegärna höra.

Herr talman! Jag hade tänkt ställa en fråga till energiministern om Öresundsverket, men hon var föredömligt i Skåne i veckan. Tack för det, och fortsätt lyssna på Centerpartiet och Skåne så ska det nog gå bra!

I stället ställer jag en fråga till utbildningsministern efter att ha hört honom prata om att ta ansvar och vara historisk som svar på min kära kollegas fråga.

Svensk skola blöder pengar just nu, och det enda utbildningsministern erbjuder är nedvärderande tweetar och arrogans. Det räcker inte.

Det är kommunerna som räddar svensk skola just nu, och det är sorgligt att se att regeringen inte erbjuder en enda krona.

Det enda som är historiskt just nu är att vi har en liberal eller folkpartist eller liknande som skär ned på både skolan, yrkeshögskolan och yrkesvux och som lägger ned branschskolor. Det är historiskt.

När ska Liberalerna och regeringen börja ta ansvar för svensk skola och svenskt utbildningssystem i stället för att vara historiska och skära ned på dem över hela linjen?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Jag hoppas att det blir rätt nu.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det är Branschskolor, Åsa Westlund med flera, S, C, MP.)

Ja, sjyst! Det är rätt när förste vice talmannen säger Åsa Westlund.

Vi ska debattera gymnasiet här. Jag måste säga att det har varit fantastiskt i dag. För en gångs skull har debatten haft jättemycket fokus på yrkesprogrammen. Det brukar inte vara fallet i kammaren. Det är väldigt trevligt. Det har varit brett över hela linjen. Det är jag oerhört tacksam för.

De praktiska utbildningarna är viktiga. De är lika viktiga som de teoretiska. Det har Fredrik Malm och många andra sagt här i dag, och också jag kan säga det. Vi är i varje fall överens om någonting, och det är bra.

Det är oerhört många ungdomar som väljer teoretiska program som de sedan aldrig får möjligheten att använda för att de misslyckas på vägen att nå målen. Det är tre av tio på Sveriges gymnasier som inte når hela vägen igenom. Det är en väldigt sorglig siffra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Man kan konstatera att en del borde välja yrkesprogram. Jag har fått veta att det är en ökad tillströmning till yrkesprogrammen utifrån de ansökningar som gjorts. Jag kommer inte ihåg om jag fick siffran för Sverige eller för Malmö.

Det är jättepositivt. Studie- och yrkesvägledarna är ute hos eleverna och talar jättepositivt om yrkesprogrammen. De påminner föräldrarna om hur viktigt det är. Det kan låta bra med de teoretiska programmen som ger högskolebehörighet, och det är viktigt. Men det viktigaste är att deras barn får en möjlighet att gå en utbildning som de klarar av så att de faktiskt får ett jobb efteråt. Där är yrkesprogrammen fantastiska. Vi har konstaterat att det är oerhört viktigt. Vi har sett det över hela linjen, hela vägen från höger till vänster. Det är jätteviktigt.

Det är då jättesorgligt att regeringen svek sitt vallöfte och minskade på YH och yrkesvux, och man lade ned branschskolorna. Det är så det är. Det är konsekvenserna av de budgetar som lades fram i höstbudgeten och vårändringsbudgeten. Totalen är neddragningar över hela linjen.

Det hjälper inte så mycket att stå och tala fint i talarstolen om det man faktiskt gör är att man drar ned på pengarna. Det hjälper inte så mycket. Det kommer att vara färre utbildningar på yrkesvux och färre utbildningar på YH. Man kan inte ens använda de pengar som kommit nu till de långa utbildningarna. De kommer bara att användas till de korta utbildningarna, och branschskolorna är borta.

Jag tror att Lotta Edholm har skrivit att man vill följa utvecklingen. Men de utbildningarna finns inte längre. Det är oerhört svårt att följa utvecklingen av en utbildningsform som inte längre finns. Det är faktiskt väldigt svårt, herr talman.

Då är frågan: Vad gör vi? Vi vill återetablera branschskolorna. Regeringen kanske vill göra något. Representanter från regeringspartierna har sagt: Vi ska göra något. Man vet inte vad, men något! Något ska någon gång göras. Det är ju trevligt, men det hjälper inte så mycket för de elever som just nu står där och gärna vill ha ett jobb i framtiden. De har inte de möjligheter de skulle ha haft om inte regeringen hade dragit ned.

Och detta gör man samtidigt som vi är i en extremt svår ekonomisk situation och hela det svenska näringslivet står och skriker efter kompetens. Det råder enorm kompetensbrist i samhället, och vi har många arbetslösa. Då förstår jag inte varför regeringens svar på detta är att dra ned på yrkesutbildningen. Det borde vara motsatsen. Det är jättesorgligt.

De faktiska siffrorna är att man drog ned på YH med 74 miljoner i budgeten för hela året, och så har man lagt in 70 nya miljoner. Det ger minus. På yrkesvux tog man i praktiken bort 1,1 miljarder och lade in 400 miljoner. Det är ett rejält minus. När det gäller branschskolorna tog man bort alla. Det är ett stort minus.

Branschskolorna är utbildningar som Moderaterna och KD var för, och nu stänger ni dem. Är det Liberalerna som har övertygat er om att praktisk kunskap inte är viktigt? Överlag har det varit så med Liberalerna att de inte riktigt har tagit i frågan. De har inte tyckt att det har varit viktigt, utan de har alltid fokuserat på det teoretiska och inte på det praktiska. Nu plötsligt har vi en regering med M som är för och KD som är för, men med L försvinner branschskolorna. Varför? Det kan man undra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi får tyvärr konstatera att utskottets ordförande Fredrik Malm har gått hem, så det är lite svårt att veta. Han ville tydligen inte vara med i resten av debatten, så det får vara som det är.

Vi kan dock konstatera att elföretagen säger att det är en katastrof att man tar bort branschskolorna. Det är deras egna ord. Plåtbranschen säger att de borde utvecklas och spridas. Det håller Centerpartiet med om, och detta har vi lagt fram förslag om. Det ska sägas att det i teorin fortfarande går att rösta på det i nästa vecka. Men i stället dödar man branschskolorna.

Det här får direkta konsekvenser för det svenska elsystemet, enligt elföretagen. Vi vet hur elsystemet och problemen ser ut just nu, och direkta negativa konsekvenser för det svenska elsystemet är alltså de enda ord vi har fått höra från branschen. Men vi lägger ned branschskolorna. Snälla regeringen - ta tag i den här frågan! Jag tror ändå att ni kan göra det.

Herr talman! Det finns en fråga där också jag famlar och där Centerpartiet faktiskt inte heller vet hur vi ska göra. Det handlar om att vi har jättemånga elever som inte klarar grundskolan. Vi har dock några förslag, absolut. Men när de här eleverna inte klarar sig kommer de vidare till de individuella programmen eller IV. Där klarar de sig inte heller.

I dagsläget har Sverige inget seriöst svar på hur vi ska göra med de elever som inte klarar grundskolan. Vi har inte det i vårt utbildningssystem. Vi har inget riktigt bra, seriöst svar i dagsläget på hur vi ska göra med dem. Vi har några förslag; vi tittar på lärlingar, och vi tittar på alla möjliga saker. Men i verkligheten har vi en enorm utmaning i det svenska utbildningssystemet när det gäller att lyckas med det här.

Vi kan stå här i kammaren och göra raljerande uttalanden om F och alla möjliga grejer. Men det vi verkligen behöver göra här är att samlas. Vi behöver hitta långsiktiga, seriösa lösningar för de ungdomar som i dag fallerar i det svenska utbildningssystemet, för det är enormt många. Det är tiotusentals elever som inte klarar det svenska utbildningssystemet, och vi vet att konsekvenserna är enormt negativa.

När man ser till hur kriminaliteten ser ut märker man att det väldigt ofta är kopplat till skolmisslyckanden. Oavsett vilken syn man har på samhället och oavsett vad vi fokuserar på - om det handlar om individens möjligheter eller om det handlar om den förfärliga situation vi har med kriminalitet i det svenska samhället just nu - behöver vi verkligen ta oss samman.

Jag hoppas även här att regeringen vill ta den utsträckta hand som gång på gång har sträckts ut, inte minst från Centerpartiet, om att faktiskt göra långsiktiga överenskommelser så att vi kan skapa en bättre skola i Sverige.

Alla som lyssnar på detta - det är sannolikt inte så många när klockan snart är tio - och som har förslag på hur vi kan se till att Sveriges ungdomar klarar skolan får gärna skicka in dem! För vi behöver bli bättre, även Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Som sagt tvivlar jag över huvud taget inte på Mathias Bengtssons önskemål om att få bra yrkesutbildningar. Jag ifrågasätter däremot att verkligheten håller med. Det blir ju färre nya utbildningar än på många år inom yrkeshögskolan, och yrkesvux har dragits ned. De pengar som kom nu i vårändringsbudgeten kan bara användas till korta kurser på yrkeshögskolan. De långsiktiga utbildningarna går pengarna inte att använda till. Det är också en verklighet. Man har totalt förändrat vad som faktiskt händer.

Att behovet av kompetent personal är enormt på svensk arbetsmarknad vet vi. Jag tror inte att plåtslagaren som inte kan anställa en medarbetare eftersom det inte finns några att anställa och som ser att branschskolan stängs ned hjälps av att det har varit en pandemi som inte längre finns. Jag tror inte att det hjälper folk som inte kan få de yrkesvuxplatser som nu är borta att det inte är pandemi längre. Inte heller de som behöver yrkeshögskoleplatserna blir hjälpta av att det inte längre är pandemi. Det blir färre platser. Det är ju det som är verkligheten.

Det är klart att det är en balansgång när det gäller hur stora bidrag staten ska ge och vad man ska fokusera på. Det kan finnas utbildningar som inte ska fortsätta utan läggas ned, andra som ska byggas ut etcetera. Vi i Centerpartiet har själva i nio år lagt fram förslag om att inrätta fler nya branschskolor, till exempel för lokförare, en yrkesgrupp som Liberalerna talat om på senare tid - det har ju tidningarna skrivit om. Detta kommer inte att bli av, för branschskolorna finns inte längre. Det är det som är skillnaden. Ja, det är en balansgång. Men regeringen balanserar ju inte längre. De har trillat ned från linan och ligger på golvet. Det är noll. De är döda.

Herr talman! Yrkesprogramsutredningen fann en efterfrågan på att ta större ansvar i näringslivet för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Utredningen föreslog ett inrättande av branschskolor för små yrkesområden. För att garantera kvaliteten i utbildningen ska en branschskola rekommenderas av en branschorganisation eller ha ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom branschen. För att kunna verka som utbildningsanordnare av branschskola ska verksamheten vara godkänd av Skolverket. Verksamheten med branschskolor inleddes med en försöksverksamhet hösten 2018 och ska pågå i fem år, det vill säga till 2023. Kristdemokraternas mening är att branschskolorna har potential att främja övergången från skola till yrke på ett bra sätt för branscher som annars lider av rekryteringsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Detta var en uppläsning från den senaste arbetsmarknadsmotion som Kristdemokraterna väckt. Sedan dess har Kristdemokraterna inte väckt någon ny utbildningsmotion eller arbetsmarknadsmotion. I stället har man lagt ned branschskolorna. Det är verkligheten.

Mathias Bengtsson höll ett utmärkt anförande. Jag tror att vi är överens om oerhört mycket när det gäller yrkesutbildningar och de möjligheter de ger. Man ska kunna hitta sina egna vägar och få bättre möjligheter till jobb. Men trots att ledamoten lyfter fram yrkesutbildningarna i talarstolen har regeringen skurit ned på både yrkesvux och yrkeshögskolorna och fullständigt lagt ned branschskolorna. Jag vill gärna höra från ledamoten vad Kristdemokraterna vill göra för att ändra den inriktning som regeringen i dagsläget har, där man följer Liberalernas väg mot att minska de yrkesrelaterade utbildningarnas betydelse i det svenska utbildningssystemet.

Herr talman! Det var säkert fler vackra ord. Fredrik Malm är en man som har ordet i sin makt, så det var säkert fler. Det kan jag stå bakom. Men jag fokuserade på några specifika, och det ska jag göra också denna gång.

Ledamoten var inne på att vi temporärt inskränkte fri- och rättigheter. Man kan väl säga att den här regeringen är på god väg att inskränka några permanent. Vi får väl se hur det blir med det.

Men att det har blivit inflation, att saker har blivit dyrare, är ett oerhört dåligt argument för att ge myndigheter mindre pengar. Det är ju inte så att yrkeshögskolan för att saker har blivit dyrare kan skapa fler utbildningsplatser med mindre pengar.

Vill man faktiskt öka antalet platser, särskilt när det är inflation, måste man ge mer pengar. Det faktum att ni i höstbudgeten drog bort 74 miljoner och nu lade in 70 miljoner, tror jag att det var, blir ett minus. Det är färre. Det är mindre. Det ena var större; det andra är mindre. Förut var det stort; nu är det mindre. Jag vet inte hur jag kan förklara det bättre. Det här är matte för årskurs 1. Det borde funka här i riksdagen också.

Det har blivit mindre pengar. Det blir färre platser - samtidigt som saker har blivit dyrare och samtidigt som svenska företag skriker efter kompetens. Det är den verklighet som är. Det är därför alla näringslivsorganisationer tycker att det är kasst och dåligt och skriker efter fler platser. Det är inte för att de är emot regeringen; det är för att regeringen har gjort en sak som inte är bra och som har visat att man i praktiken inte prioriterar de praktiska utbildningarna. Då hjälper det inte att stå i talarstolen och säga något annat.

Herr talman! Ledamoten från Liberalerna sa några vackra ord i talarstolen, och jag vill börja med att berömma dem. De praktiska utbildningarna är lika viktiga som de teoretiska. Jag hoppas att det kändes som ett rimligt citat.

Det är bra. Men återigen handlar det om skillnaden mellan ord och handling. Regeringen svek sitt vallöfte och minskade på YH och yrkesvux i budgeten för 2023. Dessutom har man sedan dess lagt ned branschskolorna, som gör att man kan specialisera sig under gymnasieutbildningen. YH fick i budgeten 74 miljoner kronor mindre. Sedan har regeringen lagt på igen, men det är fortfarande ett nettominus.

Det är jättebra att det läggs in pengar i efterhand, men de innebär ett mindre värde eftersom det nu är så pass sent att det blir svårare att skapa bra utbildningar, precis som alla industriorganisationer säger. Först drar man ned, och sedan lägger man tillbaka en del av pengarna och kallar det för en satsning. Det är inte seriös politik, och det är absolut inte att visa att de praktiska utbildningarna är lika viktiga som teoretiska.

Man lägger nu ned helt avgörande utbildningar för otroligt många branscher. Jag tror att det var Energiföretagen som sa att det här är livsviktiga utbildningar för utbyggnaden av grön och hållbar energi i Sverige. Vad gör regeringen? Bygger man ut de praktiska utbildningarna som är så viktiga? Nej, de lägger ned varenda en av dem. De praktiska utbildningarna är så viktiga som Fredrik Malm och regeringen tycker. Om man menar att de praktiska utbildningarna är lika viktiga som de teoretiska får vi väl utgå från att de börjar lägga ned de teoretiska till hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Om Sverigedemokraterna börjar få åtminstone en liten insikt i vad det innebär att ta ansvar tycker jag att det har varit värt att ha denna debatt. Detta är nämligen inte någonting som vi har sett förut. Det har varit populism på populism, oavsett om det har gällt 10 kronor lägre pris vid pump eller vad det nu kan ha varit. Det har varit helt orealistiska förslag som aldrig har finansierats av någon och som aldrig hade kunnat bli verklighet. Sådant har vi hört gång på gång från Sverigedemokraterna. Om de har börjat ta ansvar är det jättebra.

Regeringen lade 6 miljarder extra i generella bidrag till kommunerna. Detta motsvarade precis de pengar som tog slut 2022. Det var alltså inte mer pengar, utan det motsvarade pengarna i de tidigare satsningarna. Det var inte krona extra till kommunerna; det är verkligheten. Det går att läsa på även om detta.

När ledamoten känner ett behov av att gå upp i talarstolen bara för att påminna om att det är ett kommunalt ansvar att finansiera detta är det jättesvårt för mig att få det till att det innebär att man ska skicka mer pengar till kommunerna. Det var ju det som var bakgrunden till att ledamoten gick upp. Jag påstod att det kanske var dags att skicka lite mer pengar till skolan från statens håll. Ledamoten gick upp för att påpeka att detta inte är statens utan kommunernas jobb, vilket jag tolkade som att ledamoten nog inte vill skicka mer pengar. Jag tycker att det är en ganska rimlig tolkning.

Om löftet från Sverigedemokraterna skulle ha varit att det ska skickas mer pengar till skolan kunde man ju ha tänkt sig att detta skulle ha gjorts i den budget som Sverigedemokraterna precis har varit med om att lägga fram. Annars kan de kanske hinna ändra det - jag vet inte hur detta funkar. Det kanske skulle kunna gå att göra en liten ändringsbudget. Centerpartiet har inte lagt fram sin. Sverigedemokraterna kan säkert göra en ändringsbudget och lägga in mer pengar till kommunerna. Kanske kan vi komma överens? Då kan vi ta bort detta. Då kommer det mer pengar till skolorna, och då kan vi undvika att så många lärare sägs upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Ledamoten Robert Stenkvist tyckte att det var absolut nödvändigt att gå upp i talarstolen för att påminna alla Sveriges lärare och kommuner om att det inte kommer några pengar till skolan så länge som SD har någonting att säga till om.

(Applåder)

Det var löftet. Det var detta som det var nödvändigt att påminna om från talarstolen: "Vi garanterar att det inte kommer en krona från staten till Sveriges skolor och kommuner, för det ska de klara själva."

Var så goda, Sveriges lärare! Ni blir uppsagda nu, för det finns inga pengar!

Staten ökar kraven på skolan hela tiden. Detta ökar kraven på pengar, vilket i sin tur gör det svårare för kommunerna att finansiera skolan i en ekonomisk kris. Samtidigt som belåningen i den svenska statskassan är extremt låg slår kommunernas lånesättning i taket nästan överallt. Men självklart ska staten inte hjälpa till, för vi är ju inte ett samhälle - vi hänger inte ihop!

Staten är en egen liten grej. Vi kan leka här uppe och ha gott om pengar i fickan medan kommunerna blöder. Det är inte vårt problem, enligt ledamoten från Sverigedemokraterna.

Detta är så långt från verkligheten som det bara går att komma. Om man tittar på hur det faktiskt ser ut kan man säga att det har kommit pengar. År 2022 var de generella statsbidragen 152 miljarder kronor. Vet ledamoten från Sverigedemokraterna hur stora de generella statsbidragen var 2023? De var 152 miljarder kronor - beloppet var alltså detsamma. Enligt ledamoten från Sverigedemokraterna är det en enorm satsning, men så är det ju inte.

Det är jättesvårt, även för staten, att se till att det finns tillräckligt med pengar i samhället. Jag tror inte att något av våra partier över huvud taget kommer att kunna ge så mycket. Det skulle eventuellt vara Vänsterpartiet, för de har aldrig några begränsningar - det är bara att kasta bort statens, kommunernas och regionernas pengar när som helst.

Herr talman! Fredrik Malm har fel i att jag har gett Socialdemokraterna rätt. Jag pratade inte om dem över huvud taget i mitt anförande, men det är en annan sak.

Det är inte bara jag; lärarna säger att detta är en katastrofbudget. Det är fackförbundens svar.

Regeringen har dragit ned på yrkesutbildningen, på YH och på komvux. Ni har lagt in lite pengar nu. Men ni tog ju bort mycket mer tidigare. Att ta bort mycket och lägga till lite är inte en satsning. Det är inte så världen fungerar. Man kan inte gå hem till sina barn och säga: Hej! Nu ska vi ha lördagsgodis, ta bort allting och sedan ge två godisbitar och förvänta sig att de ska bli glada. Jag tror inte att det fungerar så. Det kommer inte att ge dem mer godis. Det kommer att ge dem mindre godis. Det är basal matte och fysik. Jag tror ändå att Fredrik Malm förstår det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi måste vara ärliga med den situation vi är i just nu. Regeringen skickar inte några extra pengar till skolan över huvud taget i den senaste budgeten. Det finns absolut lite saker man kan söka, men det kommer inte några direkta pengar till kommunernas skolor. Det gör det inte.

Samtidigt drar man ned på yrkesutbildning, YH och komvux, och man stänger branschskolorna etcetera. Det är inte att satsa på svensk utbildning. Ja, det kommer extra till YH och till komvux i den här budgeten. Men för några månader sedan drog man precis bort ännu mer pengar.

Om vi vill ha ett utbildningsväsen som utvecklas och där lärarna kan vara kvar och inte bli uppsagda, som de blir just nu, måste vi bidra med att satsa på svensk skola. Jag hade helt ärligt trott att Liberalerna - med tanke på allt som de får svälja i den här regeringen, som är så långt från liberal som det bara går - åtminstone skulle lyckas få igenom lite skolsatsningar. Men inte ens det får ni. Det går inte några pengar till Sveriges lärare och skolor i denna vårändringsbudget. Det är anmärkningsvärt.

Herr talman! Till den opåläste Fredrik Malm vill jag säga att jag verkligen inte anser att Socialdemokraterna alltid har rätt. Jag kan säga till dem nu: Ni har fel. Så har det förts till protokollet.

Socialdemokraterna har faktiskt oerhört ofta fel. De som har jobbat med mig i Malmö vet att det alltid har varit en utgångspunkt. Jag har, medan vi har suttit i kammaren, retweetat att Socialdemokraterna drar ned pengar på skolan på ett sätt som inte är rimligt och att Centerpartiet i Malmö satsar mer pengar än de gör på skolan. Nu har det också förts till protokollet, som finns för all framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Så här är det: Jag vill jättegärna satsa mer på läromedel. Vi har inte heller tagit bort den satsning som ni gjorde. Den är jättebra. Men Liberalerna säger gång på gång att vissa läromedel ska användas och vissa inte. Jag tror inte att det är upp till mig att värdera vilka läromedel som är bäst. Jag tror att det är upp till läraren. Det är grundläggande.

Jag säger igen att det primärt är upp till kommunerna att besluta. Ungefär 92 procent av resurserna kommer från kommunerna. Så är det absolut. Men vi ska också komma ihåg att minst 90 procent av kraven på skolorna kommer härifrån. Det är en diskrepans mellan kraven och pengarna. Om vi här i riksdagen gång på gång höjer kraven på kommunerna och inte skickar med pengar kan vi inte klaga på att de har svårt att finansiera. Det är inte rimligt.

Den här kammaren har ett ansvar för att säkerställa att de krav vi ställer på kommunerna att de ska leva upp till ska följas av ekonomiska satsningar. Det görs inte i dagsläget. Det är en av orsakerna. Som det är nu blöder kommunerna pengar.

Som regeringsföreträdare kan man såklart sitta här och tänka: Det får de klara själva. Man kan också tänka: Vi kan samarbeta och få ett samhälle som fungerar.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8. Naturligtvis står jag bakom alla våra reservationer.

Den situation vi har just nu över hela Sverige är att skolan blöder pengar. Det är verkligheten. Lärare sägs upp över hela Sverige.

Vad satsar då regeringen i vårändringsbudgeten? Vilka pengar kommer nu att gå ut till Sveriges skolor och lärare? Absolut ingenting! Det finns inte en enda satsning som går direkt ut till skolan i den vårändringsbudget som precis har lagts fram, samtidigt som det sägs upp lärare över hela landet. Detta är verkligheten, herr talman!

Man kan prata hur mycket man vill här i talarstolen om saker man vill göra med skolan, men om man inte bidrar till att det finns pengar gör det inte så stor skillnad. Ja, kommunerna har det primära ansvaret för skolan - tveklöst. Kommunerna har först och främst ansvaret för att det finns pengar i den - tveklöst. Men staten har också en del av ansvaret. Det är vi som i väldigt stor omfattning bestämmer vad skolorna ska göra, vilka krav de måste leva upp till och vilka kostnader de måste ha, och vi är jättedåliga på att finansiera de krav vi ställer. Då kan man inte bara - som vissa partier, särskilt partier i regeringsställning med undervisningsministrar och skolministrar, gärna gör - klaga på kommunerna. Det är inte rimligt.

I dag, herr talman, pratar vi om vad som är grundläggande i utbildningen. Lärare är grundläggande, och Sveriges Lärare kallar detta för en katastrofbudget för svensk skola. Det är verkligheten. Då kan man återigen stå här i talarstolen som representant för regeringspartierna eller deras stödparti SD och prata om alla möjliga saker, men om man inte gör någonting själv, härifrån, för att se till att dessa saker låter sig göras hjälper det ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är verkligheten. Kommunerna blöder, lärarna sägs upp och regeringen gör ingenting.

Något som också är grundläggande i utbildningen förutom lärare är resurser. Samtidigt som den här regeringen vägrar att ta tag i att skicka pengar i budgeten vägrar man också att ta tag i att se över fördelningen i skolpengen och resursfördelningsmodellen för svensk skola. Vi har frågat gång på gång: Kan vi inte sätta oss ned och göra en långsiktig modell? Kan vi inte se till att det händer någonting? Aldrig någonsin säger regeringen: Ja, låt oss göra någonting åt detta.

Nej, vi fortsätter att lägga pengar där det inte gör skillnad. Vi vet att de skolor som tar störst ansvar inte är de som får mest pengar, men regeringen vägrar att göra någonting åt det. De som ser till att det finns behöriga lärare, de som ser till att det finns skolor över hela landet - och det behövs skolor över hela landet om hela landet ska leva - missgynnas av den nuvarande modellen, och regeringen vill inte göra något. Det är verkligheten.

Herr talman! En annan sak som är helt grundläggande är att svensk skola är fantastisk. Jag är väldigt trött på att höra folk här i talarstolen som gång på gång svartmålar svensk skola. Det har hänt också i kväll i denna kammare. Man låtsas som att svensk skola är förfärlig.

De svenska skolresultaten har ökat de senaste tio åren, ungefär. Det är också verkligheten. Ja, det var problem med den senaste Pisamätningen. När det gäller de resultat som handlar om de nyanlända finns det issues. Men när det kommer till dem som är födda i Sverige och deras resultat är det ingen tvekan om att resultaten ökar, samtidigt som vi har tagit emot oerhört många barn som har kommit till Sverige utan ett ord svenska. Vi har lyckats med detta, och när jag säger "vi" är det inte jag utan vi som samhälle. Det är lärarna där ute, rektorerna och all annan personal i skolan som har lyckats med det. Så tack så mycket! Ni är inte kassa, som folk från regeringen och dess stödparti påstår. Ni är fantastiska! Det är verkligheten. Det görs under ute i svensk skola, men ni får inte alltid det stöd ni borde få härifrån.

Sverigedemokraternas representant stod här i talarstolen och sa att svensk skola blir sämre och sämre. Jag skulle skämmas över att säga sådana saker. Hur ska vi göra svensk skola bättre om våra främsta företrädare i den här salen säger sådana saker? Gör det att det blir lättare att skaffa lärare, tror vi? Nej, det gör det nog inte. Svensk skola blir bättre och bättre just nu, även under den senaste regeringen. Det var inte allt som blev rätt, verkligen inte. Det är mycket som vi hade gjort annorlunda. Men det är ändå den verklighet som finns, och det måste vi säga.

En annan sak som är grundläggande är att svensk skola måste leva upp till svensk grundlag. Enligt svensk grundlag kan du inte differentiera mellan olika religioner i lag. Du kan inte säga att muslimska friskolor inte får finnas men att kristna får det. Det är religionsfrihet, och alla ska behandlas lika.

Jag vet att Kristdemokraterna i sitt hjärta tycker att detta är viktigt. Ändå måste de leva med den här typen av saker. Jag förstår att det är jobbigt, men verkligheten är att man måste leva upp till grundlagen. Det måste Sverigedemokraterna också. Jag förstår att det är jobbigt för er, men ni måste faktiskt leva upp till svensk grundlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Svensk grundlag gör det omöjligt att säga att muslimska skolor ska stängas och att kristna inte ska det. Det är olagligt. Man försökte det här med att inga nya religiösa friskolor - eller konfessionella skolor, som det heter - skulle få startas. Det är jättetydligt: Det är emot grundlagen, för det innebär att vissa får och andra inte. Det har redan konstaterats. Ni lägger fram grundlagsvidriga förslag här i kammaren. Varför? Läs på!

Man står också här och säger att det finns problem med de muslimska skolorna. Flera muslimska skolor stängdes under den senaste regeringen. Det är fakta. Det är ingenting som börjar nu. De har stängts under de senaste åren. Vi har varit med och stärkt reglerna. Jag kan gärna se till att stärka vissa av de här reglerna, men det stängdes skolor under 2019, 2020, 2021 och 2022 innan den nya regeringen kom i gång. Det är fakta. Läs på!

Det har varit artiklar om psykiska övergrepp i kristna skolor i årtionden. Man har förbjudit tjejer och killar att vara tillsammans. Man har förbjudit vetenskaplig undervisning. Det är verkligheten. Läs på! Låt oss göra någonting åt de skolor som inte fungerar, oavsett varför och oavsett vem som har dem!

Vi är med på att se över reglerna, men vi går inte med på att lägga fram grundlagsvidriga förslag som bara handlar om signaler om andra saker än bra skolgång - verkligen inte!

Herr talman! En annan sak som är viktig är läromedel. Det var bra att det kom pengar i höstas till fler böcker i skolan. Men det är också viktigt att det är professionen och inte politikerna som bestämmer vilka läromedel som ska användas i klassrummet. Det är läraren i klassrummet och inte Liberalerna i riksdagen som avgör vilket som är det rätta läromedlet i den specifika situationen. Så är det faktiskt.

Jag vill inte stå här i talarstolen, vid denna kateder framför mina kära kollegor, och bestämma vad läraren ute i klassrummet ska lära ut från sin kateder. Jag vill inte det, för jag har inte förutsättningarna, kunskapen eller någonting, inte ens utbildning, för detta. Jag vet att Liberalernas företrädare inte heller har det.

Vi ska inte lägga oss i vad som händer inne i klassrummet. Vi ska inte bestämma hur man ska genomföra sin undervisning. Däremot vill vi gärna starta en läromedelsnämnd som kan ge rekommendationer om vad som är bra och kan visa att andra läromedel inte är särskilt bra. Det är jättebra. Låt oss göra det i stället! Tyvärr har vi inte fått stöd från regeringen för det, men det gör jag jättegärna.

Herr talman! En annan sak som är väldigt viktig är att det finns trygghet. Trygghet är helt grundläggande i skolan. Min kollega Noria Manouchi från Malmö sa många saker som var väldigt bra, men det är nog inte hälften av dem som kommer till skolan som gör det med knutna nävar. Det var nog ett fel från hennes sida. Men det är för mycket våld i skolan.

Vi vill stärka kunskapen om våld i skolan. Vi vill ta fram planer för att agera mot hedersförtryck. Vi måste få unga människor att förstå vilka osunda normer som finns kring övergrepp i unga relationer. De är jättetydligt dokumenterade, och dem måste vi göra mycket mer åt. Vi måste satsa mycket mer på psykisk och sexuell hälsa i skolan. Det är helt avgörande för att våra elever ska må bra.

Herr talman! Vi tvingar in barnen i skolan. Men vi ser inte alltid till att de mår så bra som de borde kunna göra. Här finns jättemycket kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag vill tacka de flesta av mina kollegor för en bra debatt. Men snälla, kan vi i denna kammare ta vårt jobb på allvar och göra det bättre. Vi har ett ansvar för hur det blir där ute. Då kan vi inte lägga fram förslag som strider mot grundlagen, fakta och vetenskap. Vi måste göra bättre än så här.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att vägen från mindre klatschigt till att fortsätta i samma stil som alltid var ungefär fem meter lång.

Jag har inte ens föreslagit att vi ska ta bort betyget F. Jag har inte föreslagit det. Jag ställde frågan till ledamoten Fredrik Malm om han ser att det faktiskt finns problem med hur dagens betygssystem definieras, vad som gör att man får betyget F och konsekvenserna av det. Ser han att det finns problem med det? Det var min fråga. Jag sa inte att betyget F skulle tas bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag vill däremot jättegärna ställa frågan igen. Låt oss ta Duplantis; det är en fantastiskt vacker metafor! Så här fungerar dagens betygssystem: Om Duplantis skulle trilla en gång när han springer för att hoppa och slå nytt världsrekord - som enligt min mobil är 6,22, men det kan ha kommit ett nytt rekord sedan februari - skulle han inte få lov att hoppa igen. Det är så skolsystemet funkar. Om man trillar en gång får man inte hoppa igen, för det är det som ger betyget F.

Detta innebär att du bedöms efter din absolut sämsta prestation, inte efter hur bra du är generellt. För att få betyget E måste du leverera rätt sak varenda gång. Det är i dagsläget din över huvud taget sämsta insats som avgör om du får lov att hoppa igen och gå vidare.

Jag tror ju att det finns möjligheter att förbättra systemet, och därför frågar jag återigen om Fredrik Malm ser att det finns vissa problem med sättet detta fungerar på och om han ser att det finns ett värde i att diskutera hur betyget F fungerar, mot vilken bakgrund det ges och konsekvenserna av det så som det fungerar i dag.

Herr talman! Det var en fröjd att höra ledamoten Malm i talarstolen. Det borde vara mindre klatschigt i svensk skola. Det finns inga enkla lösningar.

Det hade varit välkommet om man uppfattade att det är så regeringens politik funkar. Det är inte riktigt så jag uppfattar det. Men jag utgår från att det här innebär Liberalerna från och med nu inte kommer att säga att svensk skola är räddad om vi bara förstatligar den. Det hade ju varit lite väl mycket av en förenkling, så jag utgår från att det är slut med det i dagsläget.

Jag vill egentligen ställa en fråga om någonting annat. Ledamoten sa att det är flum att ta bort betyget F och att de som diskuterar problemen med dagens F är flummiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det finns en rätt aktiv skoldebattör som heter Mannerheim. Jag uppfattar inte henne som flummig. Det gör tydligen ledamoten Malm.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén uppfattar inte jag som en flummänniska, direkt. Men det gör tydligen Fredrik Malm.

Alla dessa skolforskare och skolledare säger att det finns problem med dagens system och hur F fungerar. Min fråga är därför: Om vi ska ha en mindre klatschig skoldebatt och lite mer fokus på att detta faktiskt är komplicerat och att det inte finns några enkla lösningar undrar jag om ledamoten Malm ser att det finns problem kopplat till betyget F, det betygssystem vi har i dagsläget och de konsekvenser F-betyget ger när det ges.