Oscar Sjöstedt

Fru talman! Tack för frågan!

Jag är på fritiden, eller hur man ska säga det, också kommunfullmäktigeledamot i en liten kommun. Jag är väl bekant med svårigheterna som landets kommuner och regioner står inför. Men att kalla det ett svek tycker jag är lite magstarkt.

Förra året sköt vi till 12 miljarder kronor i nya pengar till kommunsektorn. I år är det ännu mer, 16 miljarder kronor. Är det ett svek? Det är klart att det går att argumentera och säga att 16 är för lite. Det borde vara 17, 18, 19, 20 eller någonting. Det kan man tycka. Men det är ändå substantiella tillskott till kommuner och regioner. Att kalla det ett svek är kanske lite magstarkt.

Det är skillnad från situationen som vi hade under pandemitiden när det var väldigt ansträngt inte minst i välfärden. Den dåvarande regeringen, ibland förvisso kanske på initiativ av finansutskottet, kom med en rad tillskott. Men det var i huvudsak tillfälliga tillskott. Det är ganska svårt för kommunerna att laborera med. De får en säck pengar, men sedan tar den säcken pengar slut.

De pengar som vi har skjutit till är till allra största delen permanenta pengar. Även när inflationen faller tillbaka, vilket är bra för kommunerna och regionerna, och räntan faller tillbaka kommer de pengarna att ligga kvar. De försvinner inte bara för att inflationen försvinner. Majoriteten av de pengar som vi fyra partier har skjutit till är permanenta och ligger kvar.

Jag köper det inte riktigt. Man kan absolut argumentera för att 12 miljarder förra året och 16 miljarder nya pengar i år är för lite och att man vill ha mer. Det går absolut att argumentera på det sättet. Men jag tycker inte att det är ett svek.

Det vi har tagit sikte på är precis det som Janine Alm Ericson själv är inne på. Vår ambition är att kommunerna inte ska behöva säga upp folk.

Fru talman! Jag förnekar inte på något sätt situationens allvar eller att detta är ett problem. Därvidlag är vi överens. Men krisen uppstår ju inte som ett resultat av den här budgetpropositionen.

Det vi såg när man hade investeringsstöden tidigare är att marginalerna för vissa byggherrar ökade. Det var alltså ett antal redan rika människor som blev ännu rikare, och det är kanske lite otippat att just Ali Esbati vill ha det på det sättet.

Där vi inte är överens är inte att det finns en kris och hur allvarlig den är. Den här krisen uppstår inte som ett resultat av regeringens budgetproposition som vi står bakom därför att det inte finns något investeringsstöd där. Krisen uppstår därför att räntan har gått upp. Riksbanken har höjt räntan därför att inflationen är hög. Det är krisens orsak. Det är den orsaken som vi behöver tackla.

Det gäller att vi lyckas med det, vilket väldigt mycket tyder på att vi är i färd med att göra. Det har kommit nya inflationssiffror som var bra. De var inte bra i meningen att vi är i mål, men de var bättre än vad man hade trott. Vi ser också att Riksbanken, åtminstone nu, inte ser behovet av ytterligare räntehöjningar. Vad den gör framöver har jag inte någon aning om, och det ska jag heller inte ha.

Så här gör Riksbanken därför att de i sina prognoser ser att inflationen är under kontroll. Hamnar inflationen helt under kontroll, när vi vunnit den kampen, har vi också löst krisen. Vi är säkert överens om frågans magnitud och allvaret däri. Men vi är inte överens om vad som har orsakat det.

Fru talman! Det är en jättebra fråga. Det är ingen lätt fråga, och det finns definitivt inga lätta lösningar.

Precis som alla andra i samhället - och kanske lite mer än andra - lider fastighetssektorn och byggsektorn inte primärt av inflationen utan av det ränteläge som den höga inflationen har gett. Vi kommer att se konsolidering. Vi kommer för all del säkert att se konkurser också, för så funkar det ju i en marknadsekonomi. Vi kommer att se konkurser i fastighetssektorn som ett resultat av det höga ränteläget, men vi kommer också att se konsolideringar. Samtidigt finns det många bolag i näringen som går bra därför att de inte har varit alltför skuldsatta.

Att staten går in med exempelvis investeringsstöd - det har skett tidigare, och vi har sett effekten av det - är inte effektivt. Jag kommer inte att driva en sådan linje, och jag hoppas inte att mina kollegor inom ramen för Tidöavtalet kommer att driva någon linje med stora investeringsstöd till en specifik sektor. Så är det inte.

Den här näringen har problem, precis som många andra näringar. Men det stora problemet är egentligen delvis att man kanske har varit väldigt högt belånad. Då påverkar de högre räntorna desto mer. Det stora svaret på frågan är därför att få bukt med inflationen, för då kan Riksbanken börja sänka räntan. Då kommer näringen att gå ganska bra igen.

Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom regeringens budgetproposition, så jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag. Anledningen till att vi står bakom den här budgeten är att den innehåller så pass mycket bra politik.

Låt mig börja med att nämna 57:orna - alltså de som är födda 1957 - som har drabbats av en rakt igenom orimlig och orättfärdig straffbeskattning. Jag vet inte varför Socialdemokraterna drev igenom den skatteorättvisan, riktad mot just 57:orna, under förra mandatperioden. Var det på grund av inkompetens eller likgiltighet eller gjorde man det bara på pin kiv? Det får de svara på själva. Det relevanta i sammanhanget är att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har löst problemet. Över 100 000 av 1957:orna kommer att kompenseras i samband med att vi går till votering senare i eftermiddag.

Bränslepriserna är fortsatt för höga, även om de - nota bene - går i rätt riktning. Nu tar vi ytterligare steg för att sänka priserna och lindra situationen för landets alla bilister och inte minst åkerinäringen. Bensinskatten sänks med 1 krona och 64 öre nu till årsskiftet och med ytterligare 75 öre nästa årsskifte. Dieselskatten sätts ned till EU:s absoluta miniminivå. Tillsammans med den kraftigt sänkta nivån på reduktionsplikten, som äntligen om bara lite drygt en månad kommer på plats, är förhoppningen att det här ska dämpa priserna hyfsat påtagligt.

Det finns givetvis mängder med andra faktorer som påverkar priserna, till exempel valutakursen. Vi har haft en ganska lågt värderad svensk krona, och det driver upp bränslepriserna. Men motsatsen gäller förstås också; I takt med att kronan återhämtar sig, vilket vi har sett den senaste tiden, faller priserna. Kriget, tillika, är en faktor. Vi vill inte befatta oss med rysk olja eftersom vi inte vill finansiera en stat av krigsförbrytare och terrorister.

Huvudbudskapet är att tiden då Sverige hade världens högsta bränslepriser - alltså under Socialdemokraternas styre - är förbi. Lägre bränslepriser bör även kunna sätta ytterligare press på inflationen så att den faller tillbaka ännu lite mer.

Fru talman! Investeringarna i inre och yttre säkerhet fortsätter i oförminskad takt. Polismyndigheten, Kriminalvården och Försvarsmakten är myndigheter som befinner sig i en mycket påtaglig expansion. Det kommer de att göra under hela mandatperioden och allrahelst - om väljarna så vill - även under nästkommande mandatperiod.

Försvarsmakten kommer att nå Natos miniminivå om 2 procent av bnp redan nästa år, som ett resultat av den här budgetpropositionen. Det finns inte en chans att det hade skett om oppositionen hade haft makten. Det betyder inte att arbetet är färdigt. Det finns mycket mer jobb att göra här, och det gäller inte enbart det militära försvaret. Det gäller i minst lika hög utsträckning det civila försvaret och hela samhällets krisberedskap.

Fru talman! Nuvarande och före detta löntagare, det vill säga pensionärer, kommer att få sänkt skatt till årsskiftet om en månad ungefär. Parterna på svensk arbetsmarknad har tagit stort ansvar och enats om i förhållande till inflationen tämligen modesta löneökningar. Det är ett stålbad som löntagarna har gått igenom med ganska ordentliga reallöneminskningar, det vill säga löneutvecklingen i förhållande till inflationen. Resultatet är minskad köpkraft.

Jag tror att vi, givet de senaste inflationssiffrorna och Riksbankens senaste beslut om att inte höja styrräntan ytterligare, snart - inte riktigt nu, men snart - är igenom stålbadet eller åtminstone kan börja skönja ljuset i tunneln.

Det är inte vår roll som politiker att ge oss in i lönebildningen, men vi kan lindra situationen med minskade reallöner genom att sänka skatten för löntagarna. Det gör vi också.

Det här leder in på den större diskussionen där det finns de som tycker att man borde göra mycket mer, satsa mer och driva staten med stora underskott trots att det riskerar att spä på inflationen. Det går emot den linje som vi fyra partier - Tidöpartierna - har valt. Det är en ganska försiktig ansats med hyfsat återhållsamma budgetpropositioner och definitivt ingen expansiv finanspolitik. Det gör att Riksbanken kan fokusera på sin uppgift, som är prisstabilitet.

Det finns faktiskt en hel del saker som pekar på att vi har gjort rätt, även om det inte har varit lätt. Jag tror att vi har gjort rätt. De senaste siffrorna talar för att vi är på god väg att vinna kampen mot inflationen. Oppositionen gör uppenbarligen en annan bedömning. I Vänsterpartiets alternativ vill man öka statsskulden med 175 miljarder kronor och i Miljöpartiets budget med 220 miljarder kronor. Då hade inflationen inte varit på tillbakagång. Den hade fortsatt uppåt, och räntan likaså. Det hade bolånetagarna inte mäktat med. Och de här två partierna vill alltså Socialdemokraterna bilda regering med.

Fru talman! För ett par veckor sedan kom det en rapport från Skandinaviska Policyinstitutet som har blivit någorlunda uppmärksammad i medierna. Rapporten rör det påstått fossilfria stål som ska produceras i Norrland, exempelvis Hybrit och H2 Green Steel, och är inte nådig. Jag uppmanar till läsning. Precis som jag och Sverigedemokraterna har varnat för riskerar detta att leda till att vi vaknar upp till en världshistorisk baksmälla. Det finns så mycket som kan gå i baklås här.

Det räcker egentligen med att nämna det absolut mest uppenbara: Var ska vi hitta alla terawattimmar? Är det någon som sitter och trycker på 70 terawattimmar och inte har gett sig till känna? Om det inte är någon som sitter och trycker på 70 terawattimmar någonstans kommer detta nämligen att trissa upp elpriserna i primärt elprisområde 1, det vill säga Norrland, något pyramidalt. Och när ett antal hundratusen fly förbannade norrlänningar inte har råd att värma sina hus på vintern vill jag att de i alla fall ska veta vem de ska vara fly förbannade på.

Jag vill understryka att jag inte är emot riskfyllt företagande per se, fru talman. Jag kanske inte vill investera i det själv - eller också vill jag det, för all del, men vad jag gör med mina pengar är ju min ensak. Jag är dock emot att staten leker riskkapitalist med skattebetalarnas pengar, för det är inte statens uppgift. Staten är dessutom notoriskt dålig på att leka just riskkapitalist. Det finns så många historiska exempel som avskräcker och som man rimligen borde kunna dra vissa slutsatser av.

Antingen är det ett dåligt affärscase därför att det inte går att bygga någon lönsamhet i det, och då ska staten inte slösa skattebetalarnas pengar på det. Eller också är det ett bra affärscase, och då ska staten inte heller gå in med pengar eftersom det då inte kommer att vara några problem att på helt marknadsmässiga grunder hitta privat, riskvilligt kapital hos investerare, på banken eller på obligationsmarknaden. Statens roll i näringslivet är att vara domaren, alltså den som sätter upp spelreglerna, inte att vara en av spelarna.

Avslutningsvis, fru talman, ska jag ställa en fråga. Jag vet att jag ställde samma fråga sist vi hade den här övningen, men den är relevant. Vilket är oppositionens alternativ, och vad innebär det alternativet? Vilken migrationspolitik ska man föra? Ska man höja eller sänka skatterna? Är det planekonomi eller marknadsekonomi som gäller? Ska Sverige vara med i Nato eller inte?

Det ska vara dyrt att köra bil; så mycket vet vi. Bränsleskatterna ska höjas, och reduktionsplikten ska upp. Det vet vi - men mer då? Miljöpartiet har ställt ett ultimatum: ingen ny kärnkraft. Socialdemokraternas linje är lite oklar och svajar ganska mycket fram och tillbaka beroende på dagsformen. Ibland är man öppen för ny kärnkraft, ibland är man det inte. Samtidigt har man fattat politiska beslut om att lägga ned fullt fungerande kärnkraft, vilket vi har sett effekten av. Det blir dyrare för hushållen, och det avskräcker företag från att investera.

Jag kan tänka mig att det finns en och annan väljare som är intresserad av att veta: Vad får jag för migrationspolitik, vad får jag för energipolitik och vad får jag för skattepolitik om jag röstar på det ena eller det andra sättet? Men det finns ju inget svar på frågan vad oppositionen avser att göra, för det vet den inte ens själv.

Fru talman! Också jag vill, hur konstigt det än låter, säga: Jag kommer faktiskt att sakna dig, Ali! Det är roligt att debattera med dig. Jag behöver inte förtydliga att vi oftast inte tycker likadant, men jag kommer att sakna dig. Tack för den tid då vi har suttit tillsammans i utskottet - det har varit kul att ha dig där!

(Applåder)

Fru talman! Då är vi överens om i alla fall en sak, och det kan man väl ta fasta på i den här typen av debatter - inte en krona till Putins Ryssland. Det gäller inte bara olja och gas, utan jag tycker att alla de företag som är verksamma där och som fortfarande inte har dragit sig ur borde fundera på om de inte borde göra det. Det finns konsumentmakt att nyttja, som vissa av dem har märkt av.

Kärnkraften är dyr, och den tar lång tid att bygga. Vi påstås försöka gömma oss bakom en diskussion om detta. Men det är ju sant det jag säger. Om hela flottan på något magiskt sätt skulle bli elfordon skulle det kapsejsa. Det finns inte den outputen i det svenska nätet i dag, för den förra regeringen - påhejade av inte minst Miljöpartiet - lade ned den svenska kärnkraftsproduktionen. Det är inte att gömma sig. Det är bara att berätta sanningen, helt enkelt.

(Applåder)

Fru talman! Men, snälla - om alla på något magiskt sätt skulle byta till elbil nu hade alla de elbilarna stått stilla, för det finns inte så mycket el eftersom Miljöpartiet har lagt ned kärnkraften. Nu måste vi leva i verkligheten. Man kan inte börja med att lägga ned den fossilfria elproduktionen - inhemsk fossilfri elproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

När vi hanterade vårpropositionen var Miljöpartiet dessutom motståndare till att ha skrivningarna om att vi ska sikta på fossilfri svensk elproduktion, det vill säga kärnkraft. Vad är alternativen då, om vi inte har kärnkraft i Sverige? De fossila bränslena kommer mycket riktigt inte från Sverige. Nu köper vi i och för sig ingen olja eller gas av Ryssland, tack och lov, utan vi köper av norrmännen. Norge är ett betydligt mer civiliserat land. Men det är i alla fall korrekt att vi inte har någon inhemsk produktion. Vad är alternativen då? Jo, det är att stå still. Men då kommer man ingen vart. Skulle alla bilar bli elbilar nu skulle de stå still allihop, för det finns inte den eltillgången.

(Applåder)

Fru talman! Det är inte så man approcherar en process när man förhandlar en budgetproposition. Man börjar inte med att komma överens om hur mycket utsläppen ska öka för att sedan sätta sig ned och se hur man åstadkommer det. Det är inte riktigt så vi arbetar. Det verkar snudd på barockt, måste jag säga.

Vi har sett ett behov av att sänka skatterna på drivmedel. Det finns väldigt många människor som vill bo i småhus lite utanför de absoluta tätorterna. De har inte tunnelbana. Jag tror att det finns en förväntansbild, åtminstone när det gäller oss, om att vi ska göra någonting för alla dem.

Centerpartiet har presenterat ett förslag som är fullkomligt orealistiskt, ogenomförbart och orimligt. Jag tar fortfarande inte det förslaget på allvar. Antingen vill man sänka skatten eller också vill man höja skatten. När vi hade den här övningen för ett år sedan kunde vi notera att Centerpartiet ville höja skatten på bränsle när vi hade sänkt den. Då sänkte vi den med nästan 7 miljarder kronor. Nu till årsskiftet sänker vi den med 6,5 miljarder kronor, samtidigt som milersättningen har ökat och reduktionsplikten har minskat. Jag tycker att det är ganska tydligt i vilken riktning vi är på väg.

(Applåder)

Fru talman! Jag förstod inte alla frågor, måste jag vara ärlig och säga, men jag ska göra mitt bästa.

Har synen på Fit for 55 påverkat budgetprocessen? Nej, det kan jag inte påstå att den har i någon större utsträckning, inte för min del i alla fall.

När det gäller priset på diesel vill jag poängtera att Sverigedemokraterna inte fick egen majoritet. Det betyder att vi förhandlar, kompromissar och kommer överens med andra partier på ett sätt som den förra regeringen inte var kapabel att göra. Den fick inte ens igenom sin budgetpolitik, sin ekonomiska politik.

Nu är vi tillbaka i samma diskussion som i tidigare replikskifte: Priset på bränsle påverkas av en massa faktorer. De verktyg som vi har att laborera med - primärt skatten och reduktionsplikten - har vi på plats. Skatten på dieseln kommer alltså att under 2024 ligga på EU:s absoluta miniminivå, liksom reduktionsplikten. Krig och annat kan jag inte riktigt styra över.

Herr talman! Det är väl ingen poäng med att kalla till en presskonferens om man inte har något konkret att berätta. Oppositionen ägnar sig i och för sig ganska mycket åt detta, men vi gör faktiskt inte det.

Det står i Tidöavtalet att den här reformen, som vi är på gång med, ska bli av under mandatperioden. Annars har vi problem, för Tidöavtalet ska verkställas - det är alla fyra partier överens om. Det är äldre med sämst munhälsa som ska prioriteras, står det.

Den reform som Ali Esbati nu pratar om handlar om 29-åringar. Visst, man är i och för sig ung vuxen, men jag tycker väl att man är fullvuxen när man är 29. Den ordning som har varit, med subventionerad tandvård hela vägen upp till vuxna 29-åringar, har som vi sett lett till att andra behov trängts undan. Tandvården har inte obegränsad kapacitet, utan kapaciteten är begränsad, precis som allt annat här i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Det handlar alltså om två lite olika saker. Men det är på gång; vi har inte släppt det.

Herr talman! Tack, Ali Esbati, för frågan! Detta är på gång, men det har inte blivit verklighet än. Man får tycka lite vad man vill om den takt och den hastighet med vilken saker tragglas igenom i Regeringskansliet, men saker och ting tar ett tag. Detta är på gång och kommer att bli av under mandatperioden. Det är inte på gång såtillvida att det kommit att gynna varje enskild individ, men jag som har viss inblick inifrån kan bekräfta att det är på gång. Varken vi eller våra samarbetspartier i regeringen har, som jag upplever det, på något sätt släppt denna fråga, utan den finns med i Tidöavtalet och ska verkställas under mandatperioden. Tyvärr kan jag inte vara tydligare än så.

Herr talman! Poängen med mitt svar var att det finns väldigt många människor med olika typer av funktionsvariationer som bidrar något oerhört på svensk arbetsmarknad. Jag tror att detta, för många av dessa människor som sitter och lyssnar på denna debatt, där alla blir stämplade som arbetslösa, kan vara rätt provocerande. Det finns väldigt många människor med olika typer av funktionsvariationer som har inkomst av tjänst, precis som jag, talmannen och Mikael Damberg själv. Det är ganska provocerande att påstå att bara för att man har en funktionsvariation har man ingen roll att fylla på den svenska arbetsmarknaden.

(Applåder)

Herr talman! Det finns givetvis ingen särskild skatt för människor med olika typer av funktionsvariationer. Det är helt bisarrt att tro att någon skulle komma på idén att införa en sådan skatt. Givetvis finns inte det. Däremot finns det människor som arbetar och människor som inte arbetar. De som arbetar kan vara icke funktionsvarierade eller funktionsvarierade, och detsamma gäller för dem som inte arbetar. Påståendet att det finns en särskild beskattning för människor med olika typer av funktionsvariationer är faktiskt ganska bisarrt. Det finns ingen sådan skatt.

Herr talman! Under den förra mandatperioden drev den socialdemokratiska regeringen igenom en helt orimlig skattelagstiftning genom att införa en ny så kallad riktålder i pensionssystemet. Detta lagstiftningsförslag fick konsekvensen att alla som är födda 1957 hamnade "fel" i skattesystemet och drabbades av en oerhörd skatteorättvisa när riktåldern skruvades upp men övriga system inte följde med. Det är absolut inte kaffepengar vi pratar om utan om skatt i storleksordningen 2 000-3 000 kronor i månaden som man inte borde betala. Vi pratar också om en åldersgrupp på strax över 100 000 individer.

Sverigedemokraterna röstade nej till Socialdemokraternas förslag redan där och då, när det var uppe för votering här i kammaren. Tyvärr förlorade vi den voteringen. Detta gjorde givetvis väldigt många människor både arga, upprörda och förmodligen även ledsna - med rätta, vill jag tillägga.

Nu har vi lagt tid, kraft och energi på att rätta till denna orättvisa, som Socialdemokraterna införde. Det gör vi nu alltså i samband med den här budgetpropositionen - 57:orna och lite längre fram även 59:orna ska inte betala vare sig högre eller, för den delen, lägre skatt än någon annan specifik åldersgrupp. Detta kommer nu alltså att rättas till.

När Socialdemokraterna mer eller mindre lämnar kaos efter sig är det alltså tydligen vårt jobb att städa upp. Det är inte alla gånger ett särskilt tacksamt jobb, men det är ett jobb som behöver göras.

(Applåder)

Herr talman! Nu var det ju inte priserna jag frågade efter. Jag förväntar mig inte att Mikael Damberg ska lösa kriget i Ukraina, som driver upp världsmarknadspriset på olja. Jag begär inte att Mikael Damberg ska åka på någon kampanj i Opecländerna och säga åt dem att sätta igång produktionen, för då ökar efterfrågan och då faller priserna.

Jag frågar om Socialdemokraternas ingång i den svenska skattepolitiken när det gäller bränsle. Vi sänkte skatterna med nästan 7 miljarder kronor förra året. Nästa år sänks de med ytterligare 6,5 miljarder kronor. Socialdemokraterna var motståndare till den skattesänkningen då. Kommer man att fortsätta vara det även nu?

Det finns massor av parametrar som påverkar priset. Vi bestämmer inte priset, för vi lever inte i en planekonomi. Men vi kan styra över skatterna. Det var det frågan gällde. Priset styrs av en massa andra saker också, men vi kan bestämma över skatterna.

Men vi kan vänta ifall det inte finns något svar på den frågan. Vi kan vänta någon vecka, så får vi svaret då. Det är helt okej för mig.

Herr talman! I dag ska vi ju debattera regeringens budgetproposition, men om en eller ett par veckor antar jag att Mikael Damberg och Socialdemokraterna kommer att presentera ett eget förslag till statsbudget.

Jag vet såklart ingenting om innehållet i den, men på tal om barnfamiljerna är det många barnfamiljer som är beroende av att köra bil för att ta sig till jobb, dagis, skola, fotbollsträning och vad det kan vara. Och när vi gjorde den här övningen för ganska exakt ett år sedan valde Socialdemokraterna i sin budgetmotion att höja skatten på drivmedel med nästan 7 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Vi är många som bor i obygden och är beroende av bilen, så min fråga är denna: Hur mycket vill Socialdemokraterna höja bränsleskatten den här gången?

Herr talman! Med den här budgetpropositionen fortsätter vi på den inslagna vägen. Och det gör vi i ett ekonomiskt läge som är väldigt ansträngt. Inflationsbekämpningen är Tidöpartiernas absolut främsta fokus när det kommer till den ekonomiska politiken, till budgetpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Vi fortsätter med det arbete som tidigare regeringar kraftigt negligerat men som borde vara statens absoluta kärnuppgift, nummer ett: upprustning av försvarsmakten. Sverige kommer redan nästa år att nå Natos miniminivå om 2 procent. Jag har tidigare sagt att det kommer att ske under mandatperioden. Men vi når den alltså redan 2024. Det betyder inte att arbetet därmed är färdigt, långt därifrån. Den nedrustningspolitik som tidigare regeringar har drivit kommer nämligen att ta lång tid att vända.

Framöver är i alla fall min bedömning att vi kommer att behöva lägga mer fokus på det civila försvaret, på samhällets krisberedskap. Hur anpassad är exempelvis sjukvården för ett läge med krig eller krigsfara? Det gäller även räddningstjänsten. Vad är statusen på våra skyddsrum? Det här är inget som man börjar jobba med när kriget bryter ut. Då är det för sent. Här finns uppenbarligen mängder av erfarenheter och lärdomar att dra, inte minst från kriget i Ukraina.

Herr talman! Paradigmskiftet som Tidöpartierna är i färd med att genomföra gäller även kriminalpolitiken och rättsväsendet. Den här budgeten medför stora resurstillskott till samtliga rättsvårdande myndigheter, inte minst Kriminalvården. Det är en diger uppgift som Kriminalvården har framför sig. Fler bovar och banditer ska sitta inlåsta längre. Parallellt med den kraftiga expansionen tittar vi även på möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands.

Hela kriminalpolitiken var kraftigt underprioriterad under de föregående två mandatperioderna - och då uttrycker jag mig väldigt diplomatiskt. Det kommer att hända mycket på det området under återstoden av mandatperioden.

Herr talman! I Dagens Nyheter för sisådär en månad sedan kunde man läsa hur den här budgetpropositionen skulle medföra ett miljardregn för höginkomsttagarna. Det visade sig vara lögn, eller åtminstone fullständigt hittepå, för okänd gång i ordningen i just den tidningen. När det kommer till inkomstskatten ligger fokus i stället på medelinkomsttagare.

En helt genomsnittlig löntagare kommer att få sänkt skatt. Det finansieras huvudsakligen genom att brytpunkten för den statliga skatten inte indexeras upp, det vill säga precis tvärtemot vad DN påstod. Det är en rimlig åtgärd eftersom brytpunkten justerades upp så pass påtagligt redan i år. Det kommer alltså att vara färre löntagare som betalar statlig skatt 2024 jämfört med hur många som gjorde det 2022.

Människor och hushåll som har hela eller i alla fall delar av sin inkomst från olika transfereringssystem, socialförsäkringssystem och så vidare kommer att kompenseras för den höga inflationen. Garantipensionen kommer att höjas liksom föräldrapenningen, sjukpenningen, sjukersättningen och så vidare.

Kvar har vi då de breda löntagargrupperna, alltså personer med 25 000, 30 000 eller 40 000 kronor i månadslön. De har inte blivit kompenserade för det högre kostnadsläget och har fått se reallöneminskningar, det vill säga fått minskad köpkraft. Alla de får nu sänkt skatt. Och inte att förglömma: När vi sänker skatten på inkomst av arbete gör vi det givetvis även för inkomst av pension därför att pension är att betrakta som uppskjuten lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Den mycket märkliga ordning som gällde under större delen av de föregående två mandatperioderna, där pension beskattades högre än lön, ska vi inte tillbaka till. Det kommer Sverigedemokraterna att vara garant för.

Herr talman! Det kommer att bli billigare att tanka bilen. Vid årsskiftet som var höjdes mil ersättningen, som legat still i storleksordningen 15 års tid, kraftigt från 18,50 till 25 kronor milen. Då sänktes också skatten med 1 krona på dieseln och bensinen. Kommande årsskifte fortsätter vi på den banan. Dieselskatten sätts ned till EU:s absoluta miniminivå, bensinskatten fortsätter att sänkas och framför allt sänks även reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

År 2025 kommer bensinskatten att sänkas ytterligare. Det underlättar inte bara för hushållen och för de individer som är beroende av bilen utan även för de näringar där drivmedel är en stor del av kostnaderna. Det gäller givetvis åkerinäringen som exempel, men också jordbruket och skogsbruket.

På tal om jordbruket kommer skatten på jordbruksdiesel att fortsätta ligga på EU:s absoluta miniminivå även 2024 och framgent.

På tal om skatter, herr talman, försvinner den fullkomligt obegripliga, meningslösa plastpåseskatten helt och hållet under nästa år.

Det finns givetvis mer att göra inom skattepolitiken. Det lär vi få återkomma till. Men Sverigedemokraterna kommer att fortsätta driva på för lägre bränsleskatter.

Herr talman! De statliga tillskotten till landets kommuner och regioner kommer att öka med 16 miljarder kronor. Det är en historiskt hög siffra, men den är välbehövlig. Kommunsektorn kommer att dras med underskott nästa år på grund av det höga kostnadsläget på grund av den höga inflationen. Gör vi ingenting alls är risken för stora uppsägningar bland kommuner och regioner väldigt hög, men med de här åtgärderna minskar den risken om inte till noll så åtminstone väldigt, väldigt påtagligt.

Jag vill också poängtera att de generella statsbidragen som inte är öronmärkta åt det ena eller det andra hållet dessutom är permanenta. De är inte bara generella - de är permanenta. Det vill säga att om inflationen verkligen faller tillbaka som prognoserna ändå vill göra gällande kommer inte de här pengarna att för den sakens skull försvinna.

Förra regeringen gjorde också en del tillskott till kommunerna, men de pengarna var normalt av tillfällig karaktär, det vill säga att man fick en påse pengar för ett år som sedan försvann under nästkommande år. Det blir av uppenbara skäl svårt för kommunerna att planera med den sortens ryckighet.

Herr talman! Nu debatterar vi regeringens budgetproposition, och för ordningens skull kan jag väl deklarera att Sverigedemokraterna står bakom den här budgetpropositionen. Sverigedemokraternas riksdagsgrupp kommer att rösta för det här när det blir dags för votering.

Vi fyra partier har ännu en gång visat att vi kan förhandla, kompromissa, komma överens och dessutom samla en majoritet för den ekonomiska politiken. Det klarade den förra regeringen inte av, alltså att samla stöd av en majoritet för den ekonomiska politiken i den här kammaren. Det leder till den uppenbara frågan vad man egentligen är överens om hos de fyra partierna på vänsterkanten. Vi har noterat att man är överens om att Sverigedemokraterna är jättedumma. Så mycket har jag noterat. Att Richard Jomshof inte borde få vara utskottsordförande har jag också noterat, liksom att det ska vara superdyrt att tanka bilen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Man verkar också vara överens om att vi ska tillbaka till en okontrollerad och ansvarslös linje i migrationspolitiken. Det vill man alltså i ett läge där invandringen till Sverige faktiskt minskar trots att den ökat i resten av EU, det vill säga i ett läge där Tidöpartiernas omläggning av invandringspolitiken verkar börja ge effekt.

Man är inte överens om vi ska ha planekonomi eller marknadsekonomi. Det är man inte. Man är inte överens om man föredrar kapitalism eller marxism. Man är heller inte överens om vi ska ha valfrihet eller monopol. Det är ju lite halvrelevant, kan man tycka, när det kommer till att utforma den ekonomiska politiken. Om man vill föreställa något slags presumtivt regeringsunderlag är det ganska svajigt, minst sagt.

När man har deklarerat sitt avståndstagande från Sverigedemokraterna för ännu en gång i ordningen - vad är planen sedan? Det var partiledardebatt för ganska exakt en vecka sedan, och av den att döma finns det inte särskilt mycket mer planer än så.

(Applåder)

Fru talman! Nu tar Martin Ådahl i så att han spricker. Min oro är genuin och befogad. Det jag sa i mitt huvudanförande och i tidigare replikskiften, fru talman, är att jag befarar att alla de skattepengar som går in i det här projektet kommer att gå förlorade, ungefär som skedde med Socialdemokraternas Stålverk 80. Det finns väldigt många likheter. Staten går in och är en aktör på marknaden när vi har marknadsekonomi. Man kan tycka att marknadsaktörerna skulle kunna lösa det här om det är så fint och bra. Jag hoppas det. Men jag har en legitim, genuin och befogad oro över att skattebetalarna kommer att förlora väldigt mycket pengar. Martin Ådahl behöver inte ta i från fotknölarna så att han spricker. Det är en legitim oro rörande skattebetalarnas pengar. Den oron har inte stillats av vare sig det här replikskiftet eller tidigare replikskiften.

Jag ställde också frågan: Varifrån ska alla de terawattimmar komma som behövs för att det här projektet över huvud taget ska vara möjligt? Det är fråga om enorma mängder energi. Det är en verksamhet som är extremt energiintensiv, otroligt energiintensiv. Varifrån ska alla terawattimmar komma? Kanske kan de komma från Finland, där man faktiskt har fått igång ett kärnkraftverk. Men det är inte säkert att finländarna vill sälja sin el till oss.

Bönderna var vi inne på. Skatten på jordbruksdieseln är sänkt till absolut miniminivå, i praktiken avskaffad. Det gäller under budgetperioden. Reduktionsplikten kommer att sänkas vid årsskiftet. Vi kommer att få ned dieselkostnaderna väldigt markant, vilket kommer att gynna lantbrukarna, och vi ska förhoppningsvis också kunna driva igenom ytterligare skattesänkningar på drivmedel.

Fru talman! Nej, det vet jag faktiskt inte, vill jag vara ärlig och säga. Det skulle jag jättegärna vilja bli upplyst om.

Nu måste vi hålla vissa saker isär. Tekniken bakom fossilfritt stål är jättehäftig. Det är inte det vi pratar om. Men kanske borde även Centerpartiet rygga tillbaka när vi har tre aktiebolag involverade, varav två är helt statligt ägda och ett har staten som största ägare, och regeringens myndigheter skickar ut pengar i olika typer av bidrag till det här projektet. Det är våra skattepengar - mina, Martins och alla andras.

Det finns inte privata investerare i Hybrit. Och varför gör det inte det? Vi diskuterar alltså inte att det här på något sätt skulle vara en dålig teknik. Tekniken är ju superhäftig. Det är det faktum att det bara är skattebetalarnas pengar som ligger bakom detta som gör mig orolig. Om detta nu verkligen på riktigt är ett hallelujah moment, som kommer att förändra allting och vara så bra, borde inte i så fall i en fungerande marknadsekonomi privata investerare ösa pengar över projektet, så att vi inte behövde gå in med skattepengar?

Jag vill ställa samma fråga till Martin Ådahl som jag ställde till Mikael Damberg. Det var i min andra replik till honom, så han hade ingen möjlighet att svara på frågan. Det handlar om en "liten detalj": Varifrån ska alla dessa terawattimmar komma?

Fru talman! Det är lite märkligt ändå att det förs en debatt om att vi inte har kommit med besked. När brukar det komma besked? Brukar höstbudgeten vara klar i mitten av juni? Så är det ju inte.

Jag har full respekt för att de som sitter och planerar vill ha besked så tidigt som möjligt. Det gäller bland annat kommunerna, men hela samhället påverkas givetvis av budgetpropositionen. Men det hör väl inte till vanligheten att höstbudgeten är klar redan i mitten av juni? Det har väl aldrig hänt? Vi är inte färdiga med höstbudgeten, och därför har jag inget besked som är siffersatt. Men det är ingenting som är out of the ordinary eller konstigt på något sätt.

Behoven kommer att visa sig i de prognoser vi kommer att ta del av. Sedan får vi se hur mycket mer pengar vi behöver tillskjuta till kommuner och regioner. Men någon siffra kan jag inte nämna i nuläget. Det är som det brukar vara; vi är i mitten av juni.

När det gäller skattesänkningar är jag ganska kräsen. Jag tror att det läge som vi nu befinner oss i med den höga inflationen gör att vi behöver prioritera även inom skattesänkningar. Jag tror inte att det är läge för några stora inkomstskattesänkningar. Jag tror att det är läge för att sänka skatten på insatsvaror, typ el och bränsle. Det gynnas både hushållen och företagen av. Då får vi ned kostnaderna i producentledet, så att företagen kan sänka sina kostnader. Då får vi även ned kostnaderna i konsumentledet, och inflationen faller tillbaka. Jag tror att det är klok ekonomisk politik att sänka skatterna på insatsvaror, typ el och bränsle, och inte inkomstskatterna.

Fru talman! Det är jätteintressant att Janine Alm Ericson vet mer än vad jag vet om vad vi kommer att gå fram med i höstbudgeten. Den är vi ju inte klara med. I de budgetförhandlingar som vi ska ha fram mot slutet av sommaren kommer jag och Sverigedemokraterna att driva på för skattelättnader på primärt el och bränsle. Jag tror att det är en klok åtgärd som även får en dämpande effekt på inflationen. Det är vad jag och Sverigedemokraterna kommer att göra. Ingen vet än var vi landar, förutom Janine Alm Ericson som tydligen redan vet det. Det är helt fantastiskt. Hur har det gått till?

Förra hösten sköt vi till 12 miljarder kronor till kommuner och regioner för att stärka välfärden. Vilket behov av ytterligare tillskott som kommer att finnas i höst kommer att avgöras av de prognoser som vi först vill ta del av innan vi beslutar om höstbudgeten.

Om läget är ungefär som nu med fortsatt hög inflation och konjunkturen därefter finns det självklart större behov av ytterligare tillskott. I ett glädjescenario där inflationen faller tillbaka till mer normala nivåer, målnivåerna, minskar behovet av ytterligare tillskott till kommunerna.