Oscar Sjöstedt

Fru talman! Det förklaras av ett begrepp som kallas självfinansieringsgrad. Om man höjer, sänker eller tar bort en skatt händer det en massa andra saker runt omkring.

Om självfinansieringsgraden är 0 procent är det förmodligen en bra skatt, om jag uttrycker mig på det sättet. Det är alltså en effektiv skatt. Om självfinansieringsgraden är 100 procent förlorar du inte några skatteintäkter genom att sänka den skatten. Om självfinansieringsgraden är över 100 procent är det till och med så att skatteintäkterna ökar genom att man sänker en skatt. Det kan alltså funka på det sättet - skatten kan sänkas i procent, men skatteuttaget ökar i kronor.

I det här fallet uppgår självfinansieringsgraden till så mycket som 125 procent, fru talman. Staten kommer alltså att få mer resurser, mer pengar, att röra sig med, som man kan allokera till exempelvis sjukvården, om man så skulle vilja, eller till något annat.

Det är egentligen det korta svaret, på just den frågan i alla fall.

När det kommer till tandvårdsreformen avsätter vi pengar i budgeten. De pengarna ligger inte där redan för 2025, utan de stora pengarna ligger där för 2026. Jag kan väl i någon mening beklaga att vi inte får detta på plats redan nu till årsskiftet. Det kommer att dröja till nästa årsskifte, när vi får den stora tandvårdsreformen på plats. Den kommer att underlätta väldigt mycket för primärt de äldre - i alla fall i ett första skede.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Så är det. Vi sa att vi skulle göra detta under mandatperioden. Den 1 januari 2026 är faktiskt en del av denna mandatperiod, så vi kommer att leverera på det vallöftet också.

Fru talman! Vi kan konstatera att sjukersättningen har skrivits upp på ett sätt som inte gäller för den normala löneutvecklingen under denna period med hög inflation. Detsamma gäller för övrigt garantipensionen. Sjukersättningen har skrivits upp på ett sätt som den normala inkomstpensionen inte har gjort.

Det som är min ansats i detta är att pension är uppskjuten lön. Därför ska pension betraktas som lön, och därmed ska det beskattas lika. Det är min grundansats att lön och pension ska beskattas lika. Det är det som vi har kämpat med ganska mycket. Sedan, typ, 2006 - jag vet inte exakt hur länge sedan det var - har vi haft en situation där löntagare betalar lägre skatt än motsvarande pensionärer. Det tycker jag har varit det allra största problemet.

Jag kan inte situationen som gäller för Ida Gabrielssons mamma, så den vill jag kanske inte kommentera mer än så.

Men jag kan väl lägga till ytterligare saker när det gäller den ursprungliga frågan. Det är ganska tydligt - och detta märker jag oavsett var i landet jag är - att människor är väldigt glada över att det har blivit mer humana priser när man ska tanka bilen. Jag är ganska stolt över att vi har drivit igenom det. Vi har drivit igenom alla dessa skattelättnader för bensin och diesel, och vi har sänkt reduktionsplikten kraftigt. Vi har gjort ungefär det som jag och Jimmie sa i valrörelsen att vi skulle göra. Dieseln ska bli 10 kronor billigare, och där har vi gått i mål lite grann. Jag vet att människor är väldigt glada över detta, och jag är väldigt stolt över att vi har kunnat åstadkomma det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner återigen om tilltalet i kammaren.)

Fru talman! Vi kommenterar inte de förhandlingar som vi har på den nivån.

Svaret är helheten - om det nu fanns en fråga, vilket jag inte vet om det gjorde. Man är inte överens om någonting förrän man är överens om helheten.

Om ledamoten Gabrielsson vill att jag ska singla ut vissa saker blir det väl ungefär det som jag tog upp i mitt huvudanförande. Vi fortsätter spåret med inre och yttre trygghet och säkerhet. Rättsväsendet och Försvarsmakten görs det enorma satsningar på med mångmiljardbelopp. Det är någonting som vi har drivit på för.

Det görs också kloka skattelättnader. Lite uppstädning kan man väl se det som. Jag ser mig lite grann som städpersonalen. När sossarna och deras kompisar har styrt i två mandatperioder behövs det lite uppstädning. Vi städar bort en del saker som kanske inte är livsavgörande, såsom plastpåseskatt och flygskatt. Sådant bara städar vi undan. Vi gör också kloka skattesänkningar för löntagare och pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Svaret blir väl alltså ungefär de saker som jag räknade upp i mitt huvudanförande, skulle jag säga - om det nu fanns en fråga, vilket var lite osäkert.

Fru talman! Utredaren är inte av Gud given. Det är en vanlig dödlig människa.

Jag tyckte att jag förklarade det här ganska tydligt. Utgifterna minskar ju. Här pratar vi om människor som försörjer sig på bidrag. Om de lämnar landet för att återvandra till sina hemländer minskar utgifterna för bidrag.

Jag kan förstå att den här summan låter ganska stor. Oj då, vad mycket pengar! Jag kan förstå den reaktionen. Men tittar man på vilka bidrag människor som invandrat till Sverige är berättigade till ser man att det ganska snabbt kommer upp i 350 000 kronor. Då blir återvandringsbidraget i ekonomiskt hänseende en plusaffär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

För att prata om arbetslöshet är det väl alldeles utmärkt att utländska arbetslösa människor återvandrar till sina hemländer. Då kommer arbetslösheten i Sverige att sjunka. Där måste vi rimligen vara överens. Arbetslösheten är ju till allra största delen importerad. Arbetslösheten bland inrikes födda är försvinnande liten. Om väldigt många av de människorna återvandrar till sina hemländer kommer arbetslösheten i Sverige att minska. Vi måste rimligen vara överens om detta.

Det finns alltså absolut ekonomiska skäl till att prova den här reformen. Sedan får vi se - jag kan inte sia om framtiden. Det kanske visar sig att Martin Ådahl har rätt och att det här inte blir någon framgång. Men jag hoppas såklart på att det blir en framgång. Martin Ådahl har helt rätt i att det är Sverigedemokraterna som har drivit på för det här. Det gör vi för att vi tror på det. Vi får utvärdera detta som vi gör med allting annat. Jag hoppas att det blir en framgång. Jag hoppas att människor som har invandrat till Sverige men inte funnit sin plats här, inte lärt sig svenska språket, inte kommit in på arbetsmarknaden, inte anpassat sig och inte assimilerats i möjligaste mån återvänder till sina hemländer. Jag tycker att det är klok politik.

Fru talman! Jag vill inte recensera utredaren som person. Han är faktiskt inte här, så han kan inte försvara sig. Men för egen del var jag kanske inte helt nöjd med utredningen, om jag säger så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Varför är då det här rimligt och vettigt? Det är ganska lätt att börja räkna ihop vad människor som befinner sig i Sverige, är medborgare i något annat land och försörjer sig på bidrag kostar i termer av bidrag. Helt plötsligt visar det sig att det här ekonomiskt sett är väldigt rimligt. Om vi betraktar den här investeringen som andra närmar sig avkastningen 100 procent redan på ett år. Det är ungefär så mycket man kostar om man inte jobbar.

Det är den gruppen av människor vi pratar om här. Vi pratar inte om människor som har kommit till Sverige, börjar göra karriär och pratar flytande svenska. Vi pratar om människor som inte har kommit in i det svenska samhället, inte har lärt sig språket, inte jobbar och inte betalar skatt utan försörjer sig på bidrag. Då blir det helt plötsligt en plusaffär ganska fort. Det är ganska enkelt att räkna på. Utifrån den kontexten är det här ett spår som vi absolut vill försöka med.

Det finns redan ett återvandringsbidrag. Det är inte så att Sverigedemokraterna har uppfunnit återvandringsbidraget, utan det har funnits under ganska lång tid. Däremot ser vi nu till att det boostas upp ganska kraftigt. Sedan får vi såklart utvärdera det, som vi gör med alla reformer.

Fru talman! Nu tar vi ytterligare steg för att stärka tillväxten och tryggheten i Sverige. Det gör vi genom fortsatta satsningar på inre och yttre säkerhet och genom väl avvägda, väl motiverade skattelättnader för vanligt folk.

Mot ett samlat Tidöalternativ, som är det vi ska votera om i eftermiddag, står någonting annat - oklart vad. Vad som är den gemensamma linjen eller den röda tråden i oppositionens ekonomiska politik är så här i mandatperiodens andra halvlek fortfarande höljt i dunkel. Skatter ska både höjas och sänkas samtidigt. Bidrag ska höjas och sänkas samtidigt.

Det här kanske illustreras bäst av frågan om flygskatten, som ska antingen försvinna, vara kvar, höjas eller möjligen göras progressiv. Det finns alltså inte mindre än fyra olika linjer - var för sig givetvis ömsesidigt uteslutande - i vad som egentligen borde vara en ganska icke-komplex fråga.

Att man inte är överens i varje enskild fråga är väl i sak ingenting konstigt; detsamma gäller ju, i alla fall i någon mån, även på vår sida av politiken. Värre är att man inte ens är överens om de grundläggande spelreglerna.

Fru talman! Tidigare i höstas överlämnade en parlamentarisk kommitté, sammansatt av alla riksdagens partier, sina slutsatser rörande överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Inom regeringsunderlaget är vi överens om att det är läge att gå ifrån det nuvarande överskottsmålet och ersätta det med ett så kallat balansmål. Motivet till det är ganska enkelt; det finns helt enkelt så pass stora investeringsbehov i Sverige - det gäller vägar, järnvägar, elnät, hamnar, flygplatser, Försvarsmakten och så vidare - samtidigt som statsskulden är förhållandevis låg och räntan är på väg ned.

I oppositionen har man inte lyckats bli överens om dessa grundläggande spelregler. Där vill man antingen ha ett balansmål eller till och med ett underskottsmål, beroende på vem man frågar. Återigen är det givetvis ömsesidigt uteslutande ståndpunkter. Det är ungefär som om man ska spela fotboll och det ena laget får för sig att de minsann ska ha tolv spelare på planen. Man bör nog bli överens om spelreglerna innan man börjar lira.

Om man har ett mål, fru talman, om att nå underskott i de offentliga finanserna kommer det mycket riktigt att bli utfallet. Att låna pengar och skuldsätta kommande generationer för att finansiera sina reformer skulle obönhörligen driva på inflationen och effektivt lägga krokben för Riksbankens räntesänkningar.

Fru talman! Det enda som oppositionen verkar vara överens om är att det ska vara dyrt att tanka bilen och att vi inte ska ha kärnkraft. Vi hade världens högsta bränslepriser förra mandatperioden. Nu har vi genom sänkta drivmedelsskatter och sänkt reduktionsplikt bland de lägre priserna i EU. Jag noterar särskilt hur Socialdemokraterna avvisar våra förslag om ytterligare skattesänkningar på drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag önskar verkligen att det hade gått lika fort att bygga ny kärnkraft som det gick att lägga ned den befintliga, men så är det tyvärr inte. Det tar längre tid att bygga nytt än att riva ned. Socialdemokraternas beslut att lägga ned fullt fungerande kärnkraft under förra mandatperioden har fått ödesdigra konsekvenser, och det är dessvärre konsekvenser som kommer att kvarstå under hyfsat lång tid. Inte minst har detta märkts av i elprisområde 4, det vill säga de södra delarna av landet.

Dessa två saker - drivmedel och el - är insatsvaror i så gott som all annan varuproduktion. Driver man upp priserna på insatsvaror ökar priserna, alltså inflationen, även på andra varor. Vi tog över i ett läge med tvåsiffriga inflationstal. Nu har vi lyckats pressa ned inflationen bland annat genom att få ned priserna på insatsvaror.

Fru talman! Skatter för vanliga löntagare och pensionärer kommer att sänkas till årsskiftet ännu en gång. Alla kommer att få behålla en större del av sin lön eller sin pension efter nyår. Marginalskatten kommer att sänkas från ungefär 55 procent till ungefär 52 procent. Principen om hälften kvar börjar så sakteliga närma sig.

Plastpåseskatten är borttagen. Jag hoppas att ni har noterat det när ni är ute och handlar. Om butikerna inte har sänkt priset lika mycket som skatten har sänkts skulle i alla fall jag nyttja min konsumentmakt, och det uppmanar jag även andra att göra. Även flygskatten kommer att slopas.

Skatten på sparande i investeringssparkonton och kapitalförsäkring kommer att börja sänkas vid nyår. Det ska vara enklare och mer förmånligt att bygga upp en egen buffert med den trygghet det medför. Ekonomisk trygghet ger frihet, och frihet är det absolut vackraste som finns.

Under mandatperioden kommer vi dessutom att få den efterlängtade och viktiga tandvårdsreformen på plats. Tänder är en del av kroppen. Äldre människor med sviktande munhälsa ska inte behöva avstå vård utifrån privatekonomiska överväganden.

Fru talman! Satsningarna på inre och yttre trygghet ligger inte bara fast utan ökar. Statsbudgetens utgiftsområde 4 Rättsväsendet kommer att öka med mer än 50 procent under mandatperioden, från drygt 60 miljarder kronor till drygt 93 miljarder kronor. Det är en förutsättning för att vi ska komma till rätta med den till stora delar importerade gängbrottsligheten, som den tidigare förda migrationspolitiken har gett upphov till. Hårdare straff, mer resurser till de rättsvårdande instanserna, utökade befogenheter, fler utvisningar av dömda utlänningar - linjen är lika tydlig som den är välbehövlig. Här står Tidöpartiernas resoluta linje i bjärt kontrast till den tidigare förda saft-och-bulle-politiken.

Detsamma gäller tillskottet till Försvarsmakten. Vi kommer inom ett par år att nå upp till 2,6 procent av bruttonationalprodukten, bnp, i försvarssatsningar. Det är inte tillräckligt. Att återta förmåga tar längre tid än att göra sig av med förmåga. Det är beklagligt att tidigare regeringar av skiftande kulör har önskedrömt om den eviga freden och betraktat försvaret av det svenska riket som ett särintresse. Naiva människor som dessa borde helst syssla med något annat än politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! I slutändan kokar allting ned till prioriteringar. Behoven är näst intill oändliga, resurserna är det inte. Man måste helt enkelt klara av att fatta tuffa beslut och göra tuffa prioriteringar.

För Sverigedemokraternas del är det exempelvis inte prioriterat att skicka de svenska skattebetalarnas pengar till andra sidan jordklotet i så kallat internationellt bistånd. Därför har vi sänkt och kommer att fortsätta sänka biståndsramen. Varje krona som vi inte skickar till andra sidan jordklotet är en krona som vi kan använda här på hemmaplan.

Det här står i kontrast till inte minst Miljöpartiets budgetalternativ. Där vill man hellre låna pengar och öka statsskulden så att man sedan har råd att ge bort dessa pengar. Vi pratar om tiotals miljarder kronor. Maken till ansvarslöshet får man leta efter. Med sådan politik skulle det inte dröja alltför länge innan Sverige självt skulle klassas som ett mottagarland för internationellt bistånd.

Fru talman! Jag kan slutligen konstatera att vi här i Sverige kan åtnjuta en lägre ränta än man gör i euroländerna. Det kan vi göra för att vi har en självständig riksbank och en egen valuta, den svenska kronan. Den svenska kronan ska vi ha även i framtiden.

Samtidigt ser jag med mycket stor oro hur flera av EU:s medlemsländer nu driver på för ökade offentliga utgifter på EU-nivå i något slags försök att stimulera tillväxten när man egentligen lider av helt andra strukturella och i vissa fall närmast kroniska problem. Det här gäller företrädesvis länder som inte har ordning och reda i sina egna statsfinanser, medan Sverige, som har starka statsfinanser, givetvis förväntas vara med och betala notan.

Detta är djupt olustigt och oroväckande. Men det finns en smärtgräns för vad de svenska skattebetalarna ska behöva gå med på och stå ut med. När den smärtgränsen är passerad behöver vi sätta oss och föra en seriös diskussion om det svenska EU-medlemskapet.

Med det sagt, fru talman, konstaterar jag att Tidöpartiernas budgetsamverkan står stadigt och fast. Sverigedemokraterna står bakom budgetpropositionen. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Westroth (SD).

Herr talman! Det är väl i och för sig bra om dåliga saker blir mindre dåliga. Ja, man kan leka med ord så mycket man vill.

Jo, det blir tillskott till regionerna. Deras utgifter kommer nämligen att minska med 25 miljarder kronor nästa år på grund av lägre pensionskostnader och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Jag antar att Miljöpartiet kommer med sin skuggbudget om ett tag. Men vi har gjort den här proceduren ett par gånger under mandatperioden. Tittar man på Miljöpartiets tidigare budgetpolitik kan man se att Miljöpartiet har lagt fram budgetar som är helt ofinansierade, budgetar där man lånar väldigt mycket pengar. Man säger att staten ska trycka pengar och låna sig ur inflationskrisen. Det hade alltså inte funkat. Det är inte ett seriöst sätt att bedriva ekonomisk politik när vi har en period med hög inflation. Ändå står Janine Alm Ericson här och säger: Ja, men det är klart att vi är överens om att vi ska bekämpa inflationen. Men de förslag man har lagt fram hade förvärrat inflationen.

(Applåder)

Herr talman! Vi ärvde alltså en inflation på 10,9 procent. 10,9 procent var KPI i oktober 2022, när vi tog över. Precis som jag har varit inne på i tidigare replikskiften drabbar inflationen inte bara hushåll och vanliga människor. Den drabbar också företag och den offentliga sektorn. Allting blir dyrare.

Det är det som har ställt till det. Det är det som har varit problemet. Det är därför vi har lagt så mycket fokus på att komma till rätta med inflationen. Den var 10,9 procent då. Nu är den under 2 procent.

Detta betyder att regionerna, som är ytterst ansvariga för sjukvården, kommer att få betydligt lägre utgifter 2025 jämfört med 2024 - för vi har lyckats trycka tillbaka inflationen.

Med det sagt har jag svarat på frågan. Vi skjuter till 4,5 miljarder i denna budgetproposition. Vi sköt till en himla massa pengar i den förra budgetpropositionen - till det kommunala utjämningssystemet, statsbudgetens utgiftsområde 25, och till sektorsbidraget, som är direkt riktat till sjukvården. Att vi har skapat en sjukvårdskris är inte sant.

Herr talman! Martin Ådahl måste vara den enda människa i hela Sverige som förnekar att det finns en skillnad mellan inrikes och utrikes födda när det gäller arbetslöshet. Detta handlar inte om att skylla på någon. Det blir lätt så barnsligt. Men vi måste ändå kunna titta på fakta och statistik och kunna resonera kring problemen. Alla vet att det är så. Det stämmer också.

Växa-stödet går specifikt till de riktigt små företagen. Det är väl delvis svar på frågan. Men med detta sagt tror jag absolut att man kan titta på detta med arbetsgivaravgiften. Jag är inte alls förtjust i särlösningar när det gäller arbetsgivaravgift baserat på åldersgrupper och sådant, som jag vet att Martin Ådahl tycker om. Men att på olika sätt rikta detta mot de mindre företagen är en åtgärd som vi absolut inte ska utesluta i det här läget.

Vi har lågkonjunktur eller åtminstone svag konjunktur. Blir lågkonjunkturen mindre svag och alltså mer påtaglig, så att arbetslösheten sticker iväg ännu mer, tycker jag att vi ska ha kvar denna åtgärd i arsenalen. Vi ska ha den möjligheten i alla fall. Det är inget jag utesluter.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror faktiskt att jag tog upp detta i mitt anförande i första rundan i den här debatten. Då sa jag det främsta sättet att bekämpa arbetslösheten är att göra det mer lönsamt att arbeta. Jag tror att jag nästan ordagrant sa så. Det vill säga: Sänk inkomstskatterna, så att det blir mer lönsamt att arbeta! Då skapar man sysselsättning. Då skapar man fler jobb och fler arbetade timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Man kan göra andra saker också. Att utvidga växa-stödet var jag också inne på i mitt anförande. Med fler platser på yrkesvux blir fler människor anställbara - 11 000 nya platser. Det finns alltså andra saker man kan göra, men det främsta sättet att bekämpa arbetslösheten är att göra det mer lönsamt att arbeta.

Sedan ska vi komma ihåg att arbetslösheten till största delen är ett importerat problem. Arbetslösheten bland inrikes födda är väldigt låg, omkring 5 procent. Arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre. Den är mer än tre gånger så hög. Arbetslösheten är ett importerat problem.

Herr talman! Enligt de underlag som jag har sett är reformen av a-kassan nettokostnadsneutral. Jag har inte tagit del av den utredning från riksdagens utredningstjänst som Ida Gabrielsson är inne på. Jag tittar jättegärna på den, men jag har ingen aning om hur frågan är ställd där. Jag har heller ingen anledning att tro att man i de underlag som vi har fått från ansvarigt departement skulle ha fifflat med siffrorna. Jag litar på att de uppgifter vi fått från departementet stämmer, helt enkelt.

Varför är det en skatteskillnad mellan dem som jobbar och dem som inte gör det, alltså jobbskatteavdraget? Ja, hela poängen med jobbskatteavdraget är att det ska bli mer lönsamt att jobba, såklart. Det vi har drivit är att åtminstone pension ska betraktas som uppskjuten lön. Den skattediskrepans som under ganska lång tid har funnits mellan lön och pension är alltså helt borta, och det är jag väldigt glad över.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte exakt vad Ida Gabrielsson menar när hon är inne på den senaste reformeringen av a-kassan. Vi stärkte den ganska omedelbart efter valet i samband med budgetpropositionen 2023. Då höjde vi taket. Den senaste reformeringen är alltså kostnadsneutral. Det är ingen besparing, utan den är kostnadsneutral sett till nettokostnaden.

Sedan var det lite andra saker där som jag inte helt hängde med på till 100 procent. Vi får väl ta det i nästa replikskifte. Men Vänsterpartiet har verkligen ingen ensamrätt på att driva sjukförsäkringsfrågor. Ibland landar vi likadant i våra ställningstaganden - det är i och för sig ganska sällan - men det är väl jättebra om det är så.

Herr talman! Jag förväntar mig faktiskt inga applåder från Mikael Damberg, så det är helt okej. Men faktum är fortfarande att vi har höjt taket i akassan två gånger. Vill man kalla ett höjt tak i akassan för en försämring får man väl göra det. Jag tycker att ett höjt tak är en förstärkning.

Det är inte min bild att vi har använt Försäkringskassan som något slags budgetregulator för att finansiera andra reformer. Det är absolut inte den bild jag har. Är den problembeskrivning som Mikael Damberg är inne på någorlunda korrekt kan jag vara enig med honom om problemet; givetvis är det på det sättet. Människor som är berättigade till olika typer av transfereringar i socialförsäkringssystemet ska givetvis inte behöva vänta på dem. Jag har ingen annan åsikt än Mikael Damberg.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar över huvud taget inte den bild som beskrivs. Under den period vi har haft har det givetvis inte bara varit hushållen som har lidit av den höga inflationen, utan det gäller även företag och det offentliga - kommuner och framför allt regioner, som ytterst är ansvariga för sjukvården. Vi har skjutit till pengar, både i det kommunala utjämningssystemet och i form av dedikerade pengar direkt till regionerna som ett sjukvårdsstöd - sektorsbidraget, brukar man kalla det för. I den här budgeten tillförs ytterligare 4,5 miljarder till sjukvården.

Som vi hörde i finansministerns inledande anförande är det den höga inflationen som har drivit upp utgifterna. Nu kommer utgifterna, framför allt regionernas pensionsutgifter, att minska kraftigt nästa år. Regionerna kommer alltså att ha ett om inte bättre så åtminstone mindre dåligt läge under 2025 jämfört med de två föregående åren.

Herr talman! Jag kan tycka att det finns viss anledning att prata också om sådant som inte finns med i den här budgetpropositionen. Tidigare i år, i april tror jag, kom ett betänkande från Utredningen om sjukförsäkringen i förändring, SOU 2024:26. Denna utredning har figurerat i sådana här debatter tidigare, i replikskiften och så, även innan den blev klar. Det var av naturliga skäl lite svårt, i alla fall för mig, att komma med raka och tydliga besked om vad vi avsåg att göra med den då framtida utredningen.

Men nu kan jag det. Så i förebyggande syfte, just eftersom den har varit på tapeten i tidigare budgetdebatter: Vi tackar såklart för det arbete som utredaren och andra har lagt ned, men den här utredningen lämnar vi därhän. Vi kommer alltså inte att gå vidare med några förslag som på olika sätt försämrar sjukförsäkringen. Alla partier får givetvis svara för sig själva, men detta besked är vi överens om inom Tidökretsen.

Det som man har försökt skrämmas med - att det kommer att bli stora neddragningar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen - har alltså inte skett. Det var, precis som vanligt får jag tillägga, skrämselpropaganda utan någon som helst egentlig substans. Akassan har tvärtom stärkts, två gånger dessutom.

Detta rimmar väldigt väl med det som både jag själv och framför allt Jimmie Åkesson sa, jag vet inte hur många gånger, under valrörelsen: Vi kommer inte att sätta oss som samarbetsparti till en regering som gör stora nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen. Och det har vi inte heller gjort, för det har inte skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Arkhem, Ann-Christine Frohm och Nima Gholam Ali Pour (alla SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Herr talman! Äntligen har den inflation som vi i Tidöpartierna fick ärva av den förra regeringen motats tillbaka. Då var den över 10 procent; nu är den under 2 procent.

Detta betyder ett antal saker. Det betyder att priserna - och i förlängningen hushållens utgifter - inte kommer att fortsätta öka på samma sätt. Det betyder även att Riksbanken kan sänka räntan, vilket man redan har börjat göra. Enligt både Riksbankens egna och andras prognoser kommer man att fortsätta sänka räntan såväl under resten av detta år som under nästa år.

Detta betyder i sin tur att vi kan börja bedriva en mer normal - och kanske till och med expansiv - finanspolitik, till skillnad från den inflationsdämpande och återhållsamma ekonomiska politik vi har bedrivit hittills.

Man kan undra om något av detta hade hänt om åtminstone delar av oppositionens budgetpolitik, där det föreslogs att staten skulle trycka mer pengar och att vi skulle låna oss ur inflationskrisen, hade blivit verklighet. Så hade troligen inte varit fallet.

Problemen vi ser framför oss nu stavas inte inflation utan lågkonjunktur, eller åtminstone svag konjunktur, och med det en stigande arbetslöshet. Därför är jag å Sverigedemokraternas vägnar glad över att vi har bidragit till en budgetproposition som syftar till att skapa tillväxt och bekämpa arbetslösheten. Det absolut främsta man kan göra för att bekämpa arbetslösheten är att göra det mer lönsamt att arbeta. Jobb finns det gott om. Många företag har svårt att hitta personal. Men det behöver givetvis löna sig att arbeta, åtminstone relativt att leva på bidrag.

Det är bara halvtid i mandatperioden, men vi har i och med denna budgetproposition sänkt inkomstskatten för vanliga löntagare två gånger. Den minnesgode, herr talman, kommer ihåg att vi även vann den sista budgetvoteringen innan senaste valet och sänkte inkomstskatten även då. Detta skapar sysselsättning, och det leder till fler jobb och fler arbetade timmar.

Det är ett jättestarkt argument att detta leder till fler jobb, men för mig är huvudargumentet att det ökar friheten. Om alla får behålla en större andel av sin egen lön medför det ett egenvärde i sig. När jag säger lön, herr talman, menar jag givetvis även pension. Pension är uppskjuten lön och ska därmed beskattas på samma sätt som om det vore lön. Även pensionärerna får alltså sänkt skatt med denna budgetproposition.

Det finns mer man kan göra för att mota tillbaka arbetslösheten. Man kan exempelvis utvidga växa-stödet så att det omfattar även den andra och inte bara den första anställda. Man kan också höja gränsen för ersättningen från 25 000 till 35 000 kronor per månad. Det kommer att göra skillnad för de allra minsta företagen. Att det blir 11 000 nya platser på yrkesvux kommer också att göra skillnad. På lite sikt kan det göra att de företag som letar personal faktiskt också hittar den.

Herr talman! Jag tycker att det finns tillräckligt med empiriska bevis på att den politik vi för och de åtgärder vi vidtar och de beslut vi fattar för att driva denna politik framåt funkar. Det är ingen slump att bränslepriserna är avsevärt lägre nu jämfört med de skyhöga priser som var när vi tog över. Då kostade en liter diesel över 28 kronor och en liter bensin 22 kronor. I dag är dieseln 11-12 kronor billigare och bensinen 5-6 kronor billigare. Det är ingen slump utan resultatet av målmedvetna beslut och skattelättnader, steg för steg, som har åstadkommit denna tydliga förbättring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det är ingen slump att det är fler som utvandrar än invandrar till Sverige för första gången på 50 år. Vi har fattat ett antal beslut i syfte att minska invandringen till Sverige, och nu har vi inte bara minskad invandring utan också nettoutvandring. Denna utveckling kommer att förstärkas med denna budgetproposition. Nu börjar vi för första gången någonsin att arbeta aktivt med återvandringspolitiken.

Vårt arbete är dock inte färdigt, tvärtom. Det finns mycket arbete kvar att göra, och det ska vi få på plats under resten av mandatperioden. I vilken riktning vi går borde dock vara övertydligt.

Politik funkar, och därför får politiska beslut konsekvenser. Vill man ha världens högsta priser på drivmedel får man det, och förra mandatperioden hade Sverige högst bränslepriser i hela världen eftersom de partier som då satt vid makten ville det. Men nu slipper vi det eftersom vi vill annorlunda. Vill man ha höga elpriser stänger man ned fullt fungerande elproduktion, vilket den förra regeringen gjorde. Vi fyra på vår sida motsatte oss det, men vi hade som bekant inte majoritet. De höga elpriserna märker man av lite extra om man råkar bo i elprisområde 4, det vill säga de södra delarna av landet. Vill man ha en ansvarslös och okontrollerad migrationspolitik får man det; det är bara att fatta beslut i den riktningen. Vill man däremot ha en mer restriktiv migrationspolitik kombinerad med en aktiv återvandringspolitik fattar man beslut i den riktningen. Det är ganska tydligt vilken linje våra fyra partier har valt, och det är ganska tydligt vilken linje deras fyra partier väljer.

Herr talman! Det finns mycket annat som är bra i budgeten. Bränsleskatterna kommer att fortsätta att sänkas. Bensinen blir 75 öre billigare till nyår, och skatten på jordbruksdiesel kommer att ligga kvar på EU:s absoluta miniminivå.

Flygskatten avvecklas helt och hållet i mitten på nästa år. Den har verkat tillväxthämmande och menligt på Sveriges konkurrenskraft, kanske inte primärt för Stockholmsregionen men för andra delar av landet.

Den rakt igenom meningslösa och ogenomtänkta plastpåseskatten kommer att försvinna om drygt en månad, den 1 november.

Malusbeskattningen på husbilar kommer att försvinna. Då kommer det att bli ekonomiskt rimligare att åka på campingsemester, helst inom Sveriges gränser så att Sveriges campingnäring drar nytta av denna reform. Men det får man förstås bestämma själv.

Mikrobryggerierna kommer att få sänkt skatt, för vi vill att denna näring inte bara ska överleva utan också utvecklas. Det finns en fantastisk kultur förknippat med detta.

Det kommer att bli mer förmånligt att spara på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring. Det är bra, för ju mer eget sparande man har, desto mindre är man beroende av andra och, ipso facto, har mer frihet.

Försvarsmakten stärks. Vi kommer att nå upp till 2,4 procent av bnp redan nästa år, det vill säga klart över Natos miniminivå på 2 procent.

Vi kommer också att få en mycket omfattande tandvårdsreform på plats under mandatperioden. Den kommer att göra det väsentligt billigare för äldre från 67 år och uppåt att uppsöka tandvård. Denna reform kan faktiskt vara skillnaden mellan att uppsöka tandvård och inte och göra att beslutet baseras på hälsomässiga överväganden snarare än privatekonomiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Man kan, och bör också, fråga sig om något av detta blivit verklighet om oppositionen satt vid makten. Lägre bränslepriser? Knappast. Restriktiv migrationspolitik? Inte en chans. Sänkta inkomstskatter och sänkta skatter i största allmänhet samt historiskt stora satsningar på försvar och rättsväsen? Nej.

Herr talman! Halva mandatperioden har gått, och hur vårt alternativ ser ut hoppas jag börjar bli ganska tydligt för väljarna. Hur oppositionens alternativ ser ut vet de inte ens själva. Hur ska då väljarna kunna veta det?

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Mats Arkhem, Staffan Eklöf, Ann-Christine Frohm, Nima Gholam Ali Pour, Christian Lindefjärd, Robert Stenkvist och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Fru talman! Nu är vi helt plötsligt överens. Grundläggande infrastruktur är en av statens kärnuppgifter, och det var hela min poäng. Att Malmbanan står stilla är givetvis en katastrof, likaså att infrastrukturen i exempelvis Norrland är otillräcklig. Detta är en av statens kärnuppgifter, och där ska vi lägga pengar. Vi ska inte lägga in pengar i enskilda bolag; det är det jag kritiserar.

Vi är överens om att infrastrukturen ska funka jättebra så att vi kan attrahera en massa näringsverksamhet. Det är så vi ska jobba. Nu blev det en helt annan grej. Staten ska inte gå in med skattepengar i ett ägande och därigenom ge bidrag till olika bolag. Vem som helst fattar att det snedvrider hela konkurrensen och åsidosätter det marknadsekonomiska systemet om ett bolag får en massa offentliga pengar och inte ett annat.

Jag och Martin Ådahl har inte varit överens i dessa frågor på många år, men nu kom vi kanske in på ett nytt spår där vi struntar i att lägga in statliga pengar i enskilda privata bolag och i stället lägger dessa pengar på att få infrastrukturen att funka. Ja, herregud, då är vi plötsligt tväröverens. Det var ju enormt glädjande. Nu kommer jag att sova jättegott i natt. Vad kul!

Fru talman! Hur kan det vara svepande och generella påståenden när jag är så tydlig som det bara går? Jag är ju övertydlig och sjukt specifik. Det är inte mitt jobb som politiker att värdera bolags affärsidéer. Det är inte mitt jobb som politiker att ha åsikter om dem. Privata bolag ska skaffa privat kapital på privata marknader, och jag kommer inte att lyfta ett lillfinger för det. Jag kan inte bli mer konkret och tydlig. Jag är ju motsatsen till svepande och generell i min kritik.

Detta går ut på att man tar skattebetalarnas pengar och riskerar dem på ett sätt som det inte är uppenbart att skattebetalarna är med på. Poängen är att det är skattebetalarnas pengar man riskerar, på ganska hög risknivå, i olika typer av förhoppningsbolag. Detta stör jag mig på, och det kommer jag inte att sluta att göra.

I talarstolen undrade jag också om det bara är Sverigedemokraterna som stör sig på att man behandlar skattebetalarnas pengar med denna grad av nonchalans. I så fall får vi väl vara ensamma. Vi är ganska vana vid det, så det är ingen ny situation för oss. Men jag hoppas att också andra ledamöter och andra partier inser att de för den politiska legitimitetens skull måste värna om skattebetalarnas pengar mycket mer än vad de gör i dag. Jag hoppas att vi inte är ensamma. Men är vi det så är vi ganska vana vid det, och det besvärar oss inte särskilt mycket.

Fru talman! Nej, det är inte så man ska tolka det. Jag sa inte heller att vi är emot all klimatpolitik. Det vore konstigt att vara det. Det jag sa var att vi är emot mycket av Miljöpartiets klimatpolitik. Givetvis finns det en massa kloka saker att göra, och jag tror att det är otroligt bra om så mycket som möjligt elektrifieras. Sverige är ju ganska fattigt på fossila råvaror, och elektrifierar vi blir vi mer självförsörjande och självständiga och mindre beroende av andra, vilket är väldigt positivt. Detta bygger dock på en massa saker, och då kan man inte propagera och rösta emot kärnkraft; det funkar inte.

Det finns så mycket i Miljöpartiets klimatpolitik som är så väldigt fel. En av era ledamöter kritiserade att Sverige importerar lite uran från Ryssland. Det är lätt att kritisera, för ingen vill ju köpa prylar av Ryssland. Men vilka är det som har drivit igenom ett förbud mot att bryta uran i Sverige? Jo, Miljöpartiet. Och det bara fortsätter; man är emot allt. Miljöpartiets drömsamhälle är inte ett samhälle där allt går på el utan där man åker häst och vagn. Det är provocerande.

Jag har inte sagt att vi är emot all klimatpolitik, för det vore en jättekonstig sak att vara och säga. Men jag är emot mycket av Miljöpartiets klimatpolitik eftersom den är tillväxtfientlig och jag inte vill ha det samhälle ni vill ha. Då är det väl bra att det är två olika partier.

Fru talman! Det är nog ganska tydligt för de flesta - hoppas jag i alla fall - att Sverigedemokraterna och Miljöpartiet gör väldigt olika analyser i denna fråga. Min erfarenhet och bild är att Miljöpartiet är ett hot mot ekonomisk tillväxt, med all den politik man fått igenom. Höga partiföreträdare har till och med öppet sagt att vi måste göra avkall på ekonomisk tillväxt och försämra vår levnadsstandard för att på något sätt prioritera klimatet i andra ändan.

Jag vill gå i motsatt riktning. Jag tror att dessa två saker hänger ihop - vi kan inte lösa någonting klimatrelaterat utan att ha ekonomisk tillväxt. Jag skulle nog vilja vända på det där helt och hållet.

Det är inte alla som har en världsbild där koldioxid är det farligaste som finns. Till att börja med är koldioxid en förutsättning för allt liv som finns. Alla går inte runt och är livrädda för koldioxid. Koldioxid är ganska bra i många avseenden.

Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gör inte samma typ av analys i den här frågan. Jag tror inte att man kommer någonstans eller kan lösa några problem om man inte har ekonomisk tillväxt.