Mats Green

Herr talman! Regeringen har en beredskap för vad som komma skall, vilket fortfarande är lite oklart. Vi behöver också se hur länge det är extremt höga elpriser i norr. Det står ännu inte klart hur elpriserna kommer att utveckla sig i söder heller eftersom vi har så enormt stora fluktuationer. Men oavsett var behöver man givetvis ha en beredskap.

Med det sagt har man många olika hänsyn att ta utöver detta. Det gäller att inte trycka upp inflationen ytterligare, och vi har stigande räntor. Vi vill inte hamna i det dike som Storbritannien höll på att landa i när man gick fram med stora ofinansierade skattesänkningar och satsningar man inte hade pengar till. Vi måste se till att hantera detta hållbart och ansvarsfullt, för ingen, särskilt inte de med låga inkomster i småhus, tjänar på högre räntor eller högre inflation. Det är alltså en helhet som måste gå ihop.

Givetvis är elpriset en stor bit, men man behöver också fokusera på grundorsaken, det vill säga elbristen och att vi behöver mer elproduktion i Sverige, i synnerhet i södra Sverige men också i norra Sverige, även om man nu har förhållandevis goda förutsättningar där. Men det är klart att man behöver ha en beredskap även där.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Först vill jag säga att i detta läge, med en pågående energikris och risk för akut elbrist i Sverige, är det som Elisabeth Thand Ringqvist frågar om en av de åtgärder som regeringen har beredskap för. Men man behöver också vara ärlig och säga att vi behöver ta ansvar för hela bilden - för ekonomin så att vi inte ökar risken för högre inflation och för elsystemen så att människor ges förutsättningar att klara vintern. Vi arbetar också för fullt för att pressa elpriserna i alla delar och fullt ut.

När det handlar om norra Sverige är det klart att vi kan beklaga att den tidigare regeringen - och jag får konstatera att Centerpartiet väl har en stor del i detta - avvecklade kärnkraften i södra Sverige, vilket egentligen innebar att man sa att norra Sverige ska förse södra Sverige med el. Så kan det naturligtvis inte vara, utan södra Sverige måste hantera sin egen elproduktion och sina egna utmaningar där.

Vad gäller partiöverskridande samtal och diskussioner är vi för alla goda idéer. Men det innebär inte att man kan komma dit och förvänta sig att man ska kunna lägga in ett veto mot ren, stabil, billig el i form av ny kärnkraft, vilket man från framför allt Centerpartiet säger behöver vara på bordet. Det kan inte vara aktuellt. Men om man är beredd att medverka till ren, stabil och billig elförsörjning, framför allt ny kärnkraft, är vi definitivt öppna för alla sådana samtal, när som helst - dygnet runt och årets alla dagar.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

För Moderaterna är det en självklarhet att människor ska kunna bo och verka i hela Sverige. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om man väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag. Transporter behöver vara effektiva, och det kommunala självstyret behöver vara starkt.

Vi moderater ser potentialen och utvecklingsmöjligheten för den svenska landsbygden. Här gror goda idéer och företagsamhet. För att nå denna potential krävs dock ett målmedvetet arbete med att undanröja hinder och förtydliga möjligheterna på landsbygden. Genom att göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att leva, växa och verka i hela Sverige.

En typ av företag som ofta finns på landsbygden men som länge har motarbetats är mikrobryggerier, musterier, vinodlingar och destillerier. Allt fler sådana företag etableras i Sverige, vilket är entydigt positivt. Ett stort problem för dessa företag är dock att de inte får sälja sina producerade varor på plats eftersom gårdsförsäljning inte är tillåten i Sverige - ännu. Ett regelverk som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol ska ses över för företagarnas men också för landsbygdens skull.

Herr talman! Det behöver bli lättare för företag att verka på landsbygden. Att bo och arbeta utanför storstäder kan innebära stora avstånd, inte minst för företagare. Med detta följer stora kostnader, exempelvis i form av höga drivmedelskostnader. Det här blir en stor kostnadsnackdel för företagare i främst norra Sverige, där avstånden mellan samhällen är tiotals mil långa.

För att denna nackdel i högre grad ska kompenseras ökar regeringen nu anslaget om regionalt transportbidrag. Transportbidraget kompenserar företag i Sveriges fyra nordligaste län - Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland - för de kostnadsnackdelar som följer av de långa avstånden. Det är positivt att den här regeringen förbättrar förutsättningarna för företagare även, eller jag kanske ska säga i synnerhet, på landsbygden.

Vad norra Sverige däremot har som en stor del av resten av Sverige inte har är många av de svenska gruvorna. Gruvnäringen förser såväl Sverige som andra länder med metaller och mineral, i synnerhet de mineral som behövs för att klara klimatutmaningen.

Dysprosium är ett sådant exempel, herr talman, som vi också har i närheten av Gränna i Jönköpings län, där jag bor. Det är en jordartsmetall med extremt hög grad av magnetism, som behövs bland annat för vindkraftverk - för dem som tycker att Sveriges energiutmaning bäst hanteras med vindkraft, även om jag kanske inte tycker det.

Om man tror på miljöteknik och vill att Sverige ska behålla sin ledande ställning där är det viktigt att vi får en mer tillåtande gruv- och minerallagstiftning. Framför allt innebär gruvnäringen också att man tillför stark regional tillväxt och även arbetstillfällen utanför storstäderna, något som man ibland kan tycka saknas i den svenska debatten, i synnerhet när det handlar om gruv- och mineralnäringen.

Vi kan också konstatera att den förra regeringen inte prioriterade gruvnäringen. Från att ha tillhört topp tio bland attraktiva gruvländer, enligt Fraser Institutes rankning som är den gängse rankningen vad gäller gruvnäring i världen, har Sverige tappat ett tjugotal platser de senaste åren och nu rasat ned till strax under plats 40. Det duger inte, herr talman, om man säger och menar att man ska vara ett ledande land när det gäller klimatutmaningen.

Framför allt handlar detta om de orimligt långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna, som leder till att investeringar ofta uteblir i sin helhet och till att arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt går förlorade. Det är inte en utveckling som Sverige behöver, och det är inte heller en utveckling som vi egentligen har råd med, herr talman, särskilt inte när gruvbrytning har en så pass viktig roll i klimatomställningen. Därför måste tillståndsprocesserna kortas och bli betydligt mer förutsägbara. Ett sätt att åstadkomma detta är att begränsa antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden.

Vi behöver också bli av med ofoget att olika statliga myndigheter överklagar vad andra statliga myndigheter har beslutat. Det är inte acceptabelt - staten måste framför allt reda upp i sin egen oreda.

I en utredning som presenterades tidigare i höst föreslogs, herr talman, att gruvverksamheter ska föra över medel till kommuner, som kan användas för att kommunen ska kunna bygga den infrastruktur som behövs i samband med gruvverksamheten men också göra andra satsningar. Det är bara rätt och rimligt att intäkter från gruvverksamhet också till viss del kommer lokalsamhället till del. Framför allt är detta till nytta för lokalsamhället. På så sätt ökar man den lokala acceptansen för gruvverksamheten, men framför allt blir Sverige mindre sårbart.

Lokal acceptans, herr talman, är viktigt även i en annan fråga som står högt på agendan just nu, elproduktionen. Särskilt relevant är detta när det gäller vindkraften. Därför har regeringen gett utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft i tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad. På så sätt kompenseras kommunerna för att lokalbefolkning och miljö påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Vi säger också att det är viktigt att ta större hänsyn till både lokala intressen och lokal miljö när det gäller den vindkraftsutbyggnad som nu pågår i stor omfattning i Sverige.

Herr talman! Sveriges regioner, kommuner, städer och tätorter har alla olika förutsättningar och står inför olika typer av utmaningar. I storstäderna tar sig problemen inte alltid samma uttryck som de gör för dem av oss som bor i mindre samhällen på landsbygden. Möjligheterna på landsbygden, utanför storstadsregionerna, är inte desamma som mitt i städernas myller. Här är jag säker på att den moderatledda regeringen tillsammans med våra samarbetspartner kommer att lägga om kursen. Sverige är helt enkelt ett stort land. Vi ska ta vara på det och säkerställa att människor kan leva, bo och arbeta i hela Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Herr talman! Jag noterade att det var den regering som Miljöpartiet ingick i som misslyckades med sina klimatmål. Vi tänker lyckas med våra.

Att Sverige har en i stort sett fossilfri elproduktion gällde inte riktigt under den tid när Miljöpartiet innehade regeringsansvar i Sverige. Det var på den tiden då Karlshamnsverket eldade upp 140 000 liter olja i timmen. Vi kan bara föreställa oss hur mycket föroreningar och koldioxid som detta verk spydde ut i atmosfären. Det var inte för att man tyckte att det var roligt, utan det var en logisk konsekvens av den energipolitik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har bedrivit under lång tid. Så är det. Det vore intressant att senare i debatten få en kommentar om ni är stolta över detta faktum.

När det gäller mellanförvar och slutförvar finns det faciliteter både i Oskarshamn och i Forsmark. Det är intressant att det var den tidigare socialdemokratiska regeringen som fattade beslut om slutförvaret i Forsmark. Då var inte Miljöpartiet med i regeringen.

Även om vi skulle sluta med kärnkraft i morgon skulle man fortfarande behöva hantera slutförvar och mellanlagring. Det försvinner inte.

Återigen: Vi behöver mer ren, stabil och pålitlig elproduktion. Det är kärnkraften som kan ge oss det. Det är tyvärr inte vindkraften. Det är ett tekniskt faktum, och det är ett faktum på många övriga sätt också. Där blir Miljöpartiet svaret skyldiga, i synnerhet som de under sin tid i regeringen inte sa ja till ett enda havsbaserat vindkraftsprojekt. Det är intressant och talande, herr talman.

Herr talman! Det var elva frågor, och det kan bli så att jag inte hinner besvara alla under replikskiftet. Då får vi ta dem i ett annat sammanhang.

För det första noterar jag, herr talman, att Miljöpartiet nu gör allt för att ta avstånd från sin egen kärnkraftsavveckling. Det som man tidigare berömde sig och skickade pressmeddelanden om flyr man nu ifrån och försöker säga att det var någon annan. Man vill inte ens beröra frågan. Jag tycker att detta är ett intressant perspektivskifte och en helomvändning i svensk politik. Jag hoppas att Miljöpartiet kanske är beredda att diskutera ny kärnkraft. Det vore bra.

När det gäller skattepengar till energislag är gröna kreditgarantier gröna kreditgarantier. När det gäller energi är det klart att kärnkraften, precis som övriga verksamheter där man ser fördelar vad gäller miljö, ska kunna få tillgång till kreditgarantier. Så är det. Jag tror egentligen inte att det finns någon principiell invändning mot detta från Miljöpartiet. Man gillar inte kärnkraft, men jag förutsätter att man tycker att gröna kreditgarantier är ganska bra eftersom man en gång införde dem.

När det gäller uranbrytning tycker vi att det ska vara möjligt att bryta uran i Sverige för att slippa importera från Ryssland eller vara beroende av andra länder. Vi tycker också att man ska kunna bryta jordartsmetaller här som behövs för miljöteknik. Det är Miljöpartiet också emot. De vill inte att vi ska bryta jordartsmetaller här i Sverige. Då är frågan: Var i världen ska de brytas? Ska de brytas i länder med vidriga arbetsförhållanden och vidriga miljöförhållanden? Jag har aldrig fått något riktigt svar på det.

Jag tycker att det är lite hyckleri när man sitter och använder mobiltelefoner och när man vill ha många vindkraftverk som är beroende av just dessa sällsynta jordartsmetallerna, men de ska inte brytas i Sverige utan i Kina och i Afrika.

Jag skulle gärna vilja ha en kommentar kring det som jag faktiskt vill kalla ett ordentligt klimathyckleri.

Herr talman! Jag noterar att Fredrik Olovsson inte med ett ord berör alla de löften som hans partiledare avgett om att avveckla kärnkraften och inte med ett ord berör det faktum att partikongressen fattat beslut om att göra detta. Han berör heller inte med ett enda ord att alla kärnkraftsreaktorer i Sverige som avvecklats har avvecklats under en socialdemokratisk regering, medan moderatledda regeringar inte har avvecklat en enda reaktor.

När det gäller välrenommerade företagsledare i Vattenfalls styrelse: absolut, men man kan diskutera hur kommersiell avvecklingen var, eftersom den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hela tiden såg till att höja effektskatten för att skatta dem ur sin verksamhet. För det är vad det handlade om. Sedan förstår jag också att man kanske inte frontar mot den egna regeringen.

När det gäller att det gjordes på kommersiella grunder har vi nog väldigt olika uppfattningar om vad kommersiella grunder är. Jag skulle nog säga att om man har en regering som höjer effektskatten för att bli av med ett energislag är det inte ren marknadsekonomi. Snarare är det en indirekt effekt av politiska beslut att man blir tvungen att stänga ned därför att det inte är lönsamt längre. Så är det.

Det är heller inte så att kraftvärmen i Sverige lades ned på kommersiella grunder, utan det är samma sak där. Den tvingades man lägga ned och minska därför att ni införde kraftvärmeskatter och höjde dessa skatter, Fredrik Olovsson. Det är också sanning.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Man köper alltså inte vår historieskrivning. Det är ärligt talat samma sak som att säga att man inte lät avveckla reaktorer 2015, 2017, 2019 och 2020 och att man inte med en rösts marginal röstade ned vårt förslag att behålla Ringhals 1 och 2 i januari 2020. Detta har tydligen inte hänt. Och Magdalena Andersson lovade heller inte, vid den socialdemokratiska partikongressen förra året, att det inte skulle bli någon ny kärnkraft, och kongressen fattade inte något beslut om att avveckla kärnkraften och ersätta den med annat.

Det är väldigt enkelt att kolla upp att så inte är fallet, så jag har lite svårt att förstå argumentationen, i synnerhet eftersom den socialdemokratiska partiledaren ett år före riksdagsvalet 2014, då hon var finansministerkandidat, klargjorde att Socialdemokraterna ville återuppta avvecklingen av kärnkraften. Hon sa: "Vi tycker att kärnkraften bör avvecklas och ersättas med förnybara energikällor." Uppenbarligen har inte heller detta hänt i Fredrik Olovssons värld.

När det gäller gröna kreditgarantier har 400 miljarder avsatts för att möjliggöra ny kärnkraft. Sedan vill vi naturligtvis ha teknikneutralitet vad gäller de andra kraftslagen. Detta är givetvis alltid något som man kan diskutera.

Alliansregeringen höjde faktiskt effektskatten - så är det. De höjde den med 1 öre under åtta år. Det är en höjning, absolut, men man behöver sätta in det i dess rätta perspektiv.

Herr talman! Svaret på den första frågan om det skulle ha varit lättare med sex reaktorer till är ja, absolut. Det är detta jag och mina kollegor har försökt säga under hela denna debatt. Det skulle ha underlättat extremt mycket för elpriset men också gjort Sverige betydligt mindre sårbart för Putins energikrig - för att inte tala om alla positiva effekter det skulle ha fått för klimatet. Så vi skulle ha behövt minst sex reaktorer till, skulle jag säga.

Ja, alliansregeringen behöll effektskatten men på en betydligt lägre nivå, för det var inga problem med lönsamheten i kärnkraft då. Kärnkraftsproducenterna gjorde snarare övervinster, så därför fanns det ingen anledning att ta bort effektskatten.

När det gäller kommersiella grunder kan man givetvis uttrycka det på olika sätt, men stänger man verkligen ned på kommersiella grunder när en regering går in för att höja skatten så mycket att man skattas ur systemet och alltså indirekt tvingas till nedläggning?

Om det var på kommersiella grunder? Ja, det kan man diskutera. Men det var inte av eget val, utan man blev tvingad till det. Det fanns inga andra skäl till att Vattenfall beslutade att lägga ned kärnkraften. Man ville tvärtom bygga två nya reaktorer, som kunde ha varit färdiga nu och som vi verkligen hade behövt. Skälet var att den rödgröna regeringen höjde skatten för att tvinga kärnkraften ur systemet. Det är sanningen, och så ser historien ut.

Herr talman! Jag har stor respekt för Birger Lahti och hans åsikter även om jag nästan aldrig delar dem. Det är alltid intressant att diskutera kommersialitet med en vänsterpartist, för de lever i ett parallellt universum i förhållande till oss övriga.

Stängdes kärnkraften på kommersiella grunder? Man hade ju höjt effektskatten så mycket och infört en del andra svårigheter som gjorde det i princip omöjligt att driva kärnkraft i denna skala i Sverige. Skatten togs bort 2018 för att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna hade krävt det i energiöverenskommelsen medan alla andra partier mer eller mindre vägrade diskutera frågan. Den skatten togs alltså bara bort för att vi krävde det, och det var också hela vår ingång från våra tre partier i just energiöverläggningarna. Annars hade vi inte haft en enda reaktor kvar i Sverige. Om en straffskatt hela tiden höjs skulle jag nog inte säga att man stänger på kommersiella grunder.

Hur många reaktorer ska vi ha i Sverige? Om antalet reaktorer i Sverige halveras får det givetvis enormt stora konsekvenser för vår elproduktion. Jag har inte hört någon som har kunnat förneka det. Och just nu framgår detta med all önskvärd tydlighet. Om vi ska ha fler reaktorer i Oskarshamn eller om man ska börja bygga i Barsebäck igen är jag inte rätt person att besluta, utan här finns annan expertis. Rent spontant tycker jag att det borde finnas stora fördelar med att bygga ny kärnkraft där man redan har en anslutning till stamnätet med mera som gör det förmånligt. Men man får givetvis se vad som är möjligt och lämpligt vad gäller antal och placering i landet.

Herr talman! Nej, jag slirar inte alls. Det är ett mellanting. Vi behöver få fram mer planerbar, fossilfri, ren el, och då behöver vi kärnkraft. Det är klart att det är ett mellanting; du har långa tidshorisonter, och det är dessutom extremt dyrt. Det är därför vi behöver gröna kreditgarantier för detta. Energi är samhällsviktigt - det är avgörande för ett fungerande samhälle. Så det är självklart att det offentliga på något sätt behöver en garanti och en kontroll här. Det har jag, herr talman, som konservativ absolut inga problem med att stå upp för.

Sedan kan man alltid ha en teoretisk diskussion. Har vi någonsin haft en marknad när det gäller energi? Där tvistar säkert de lärde. Men återigen - vi behöver mer planerbar, pålitlig, fossilfri, ren el. Vi tänker ta tillbaka Sverige till den energipolitik som gav oss Europas billigaste och renaste el.

Vi kommer givetvis att ha en tydlig styrning av Vattenfall, och den kommer att vara helt i enlighet med den styrning som lagen anger. Vi hade en diskussion om detta på utskottet i dag. Den kommer också att vara helt i enlighet med de principer som gällde när den rödgröna regeringen tillträdde 2014 och gav ett direktiv till Vattenfall och förändrade styrelsen så att fullt fungerande, ren och billig svensk kärnkraft började avvecklas. Dessa principer kommer vi att följa, men vi kommer att vara extremt tydliga med att Sverige behöver mer kärnkraft. Vi ska vara tydliga mot Vattenfall men också ge både dem och andra ekonomiska och legala förutsättningar för mer kärnkraft i Sverige, för det behöver Sverige.

Vi skulle önska att Centerpartiet gjorde en helomvändning och var beredda att diskutera med oss om vikten av mer kärnkraft för ren, stabil och billig el.

Herr talman! Jag får återgälda ledamotens vänliga hälsning i debatten. Jag tycker också att det är intressant med kollegor som jag aldrig har debatterat med tidigare.

Till frågorna, och först den om Norge: Norge är ett land som alltid skiljer ut sig när det gäller allting, framför allt för att de har extremt gott om olja och gas, vilket gör att de spelar i en division för sig, oavsett om det handlar om energi eller pensioner. Det är klart att Norge kanske inte riktigt är jämförbart på samma sätt som något annat europeiskt land.

Det är naturligtvis också så att priserna ökade före Putin. Det gjorde de egentligen inte i Norge. Här har det blivit sämre efter Rysslands invasion av Ukraina, men redan dessförinnan såg vi stora prisökningar och stora fluktuationer i elpriset.

När det sedan gäller kärnkraftens marknadsmässighet har vi haft stopplagar vad gäller kärnkraft. Vi får inte bygga kärnkraft där vi en gång har haft kärnkraft, och vi får inte heller bygga ny kärnkraft där vi inte har haft kärnkraft. Så det är klart att vi måste se till att det blir ekonomiskt hållbart att investera, och vi måste också förändra de legala förutsättningarna för det.

Energi är en samhällsviktig verksamhet där man behöver ha viss samhällelig kontroll och samhälleliga ingångar. Det tror jag att de flesta är beredda att skriva under på nu.

Jag skulle också vilja ha lite svar. Centern var ju med på att höja kraftvärmeskatterna, exempelvis. Centern har också varit med på att riva ut en del av vattenkraften. Ni hade inga krav på regeringen att dra tillbaka de lagförslagen. Ångrar Centerpartiet nu ingångarna vad gäller kraftvärmeskatterna och utrivningarna av framför allt den småskaliga vattenkraften?

Herr talman! Jo, jag svarade på frågan om havsbaserad vindkraft och de projekten. Man får bedöma varje projekt utifrån dess förutsättningar. Det finns inget beslut om att vi inte ska ha havsbaserad vindkraft, men man får ha respekt för att varje projekt baseras på egna förutsättningar och bedöms utifrån dem.

Men jag noterar att ledamoten absolut inte vill beröra det faktum att hennes regering inte har sagt ja till ett enda projekt som gäller havsbaserad vindkraft. Det vore intressant att höra en reflektion kring detta.

Sedan noterar jag att Miljöpartiet än så länge i denna debatt försöker fly från kärnkraftsavvecklingen, trots att den tidigare vice statsministern Åsa Romson skickade ut ett pressmeddelande och sa: Vi är överens med Socialdemokraterna om att efter valet 2014 avveckla svensk kärnkraft. Nu låtsas man som att man inte hade något med det att göra utan att det skedde på strikt affärsmässiga grunder, vilket alla vet är fullständigt fel. Det är intressant att Miljöpartiet nu påstår att det inte var de som låg bakom detta utan att det var andra som lade ned svensk kärnkraft. Det säger ganska mycket om den förändring som har skett under det senaste året; det vore intressant att få detta belyst.

Jag skulle fortfarande vilja få svar på vad man har emot svensk kraftvärme. Vad har man emot svensk vattenkraft? Varför införde man alla de nya skatterna på kraftvärme, som straffade ut mycket av den från systemet? Det är bara ungefär 3 procent av det bränsle som används vid kraftvärmeproduktion som är fossilt. Det är lite högre nu på grund av tiderna, men 2020 var det bara 3 procent.

Varför alla dessa skatter för att straffa bort svensk, lokalproducerad kraftvärme? Och varför alla dessa utrivningar av elproducerande vattenkraft i vattendrag som har varit reglerade i ibland nästan tusen år?

Herr talman! Jag tackar uppriktigt för båda dessa frågor, särskilt den sista om den havsbaserade vindkraften. Vi får nu höra att den ska lösa allting, och man undrar om den här regeringen kommer att godkänna de projekt som nu ligger.

Då skulle jag vilja ställa en retorisk fråga: Exakt hur många havsbaserade vindkraftsprojekt godkände Socialdemokraterna och Miljöpartiet?

Jag kan informera om svaret på den frågan - det är noll. Det är inga. Inte ett enda havsbaserat vindkraftsprojekt godkände den tidigare regeringen under åtta år. Det säger ganska mycket.

Hur regeringen kommer att hantera varje enskilt havsbaserat vindkraftsprojekt kan naturligtvis bara regeringen svara på. Den kommer att bedöma varje projekt utifrån sina förutsättningar.

Jag kan tycka att det är lite mycket - apropå ödmjukhet - att tycka att havsbaserad vindkraft ska lösa allting när man inte sagt ja till en enda ansökan.

Om jag delar bilden att det förs ett energikrig? Ja, definitivt. Så är det, och tyvärr har Miljöpartiet och Socialdemokraterna gjort Sverige extremt sårbart i det energikriget.

Ni har låtit avveckla reaktorer 2015, 2017, 2019 och 2020. Den tidigare vice statsministern Åsa Romson berömde sig av att ha medverkat till den avvecklingen.

Man har från Miljöpartiets sida försvårat för kraftvärmen - ett lokalt baserat, pålitligt, planerbart energislag som vi behöver mer av i Sverige, inte mindre.

Miljöpartiet har också försvårat för den svenska vattenkraften, både den storskaliga och den småskaliga.

Jag skulle också vilja ha några kommentarer om vad man har emot vattenkraften och vad man har emot kraftvärmen. Vi vet vad ni har emot kärnkraften, men de andra två skulle jag vilja ha belysta.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation. Rekordhöga elpriser, elbrist och risk för bortkoppling och strömavbrott är numera vardag. Situationen vi befinner oss i är en direkt konsekvens av den förra regeringens misslyckade energipolitik. Därför är jag glad att den moderatledda regeringen och våra kollegor i Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna nu lägger om energipolitiken för att återuppbygga ett fungerande, stabilt och rent elsystem.

Det här regeringssamarbetet, Tidöpartierna, är överens om energipolitiken i allmänhet och om vikten av ny kärnkraft i synnerhet, till skillnad från de två tidigare mandatperiodernas regeringsunderlag. Det ger beslutskraft, stabilitet och långsiktighet. Det behövs. Det är bra för Sverige. Men kursomläggningen till ett nytt stabilt elsystem kommer att ta tid. Det är inte gjort över en natt, och det måste man vara tydlig med.

Herr talman! Jag nödgas nu kort beröra ett antal historiska fakta. Och jag nämner dem bara för att det spelar en enorm roll för såväl nuläget och framtiden som hanteringen här och nu att allt detta gjorts. Under 20 års tid monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet ned svensk kärnkraft. Därmed har ett av världens kanske bästa elsystem slagits i spillror.

Tolv kärnkraftsreaktorer har blivit sex stycken. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som i princip hade varit färdiga nu när de hade behövts som bäst.

I veckan behövde Karlshamnsverket elda olja för att förse södra Sverige med el. Fossil olja behöver alltså användas för att södra Sverige inte har tillräckligt med elproduktion. Och var låg den kärnkraft som Socialdemokraterna lade ner? Jo, i södra Sverige. Om dessa reaktorer hade varit kvar i dag hade Sverige varit betydligt mer motståndskraftigt mot den kris som hela Europa försatts i genom Rysslands invasion av Ukraina.

Utöver att man monterade ned kärnkraften, med uppenbara konsekvenser för både klimatet och elpriserna, försvårade man både för kraftvärmen och vattenkraften genom en räcka nya och höjda skatter, som vi avskaffar i den här budgeten, och genom tillståndsprocesser ägnade att riva ut mängder av elproducerande vattenkraft.

Magdalena Andersson ägnade åtta år i regeringsställning åt att bland annat montera ned grunden för svensk elproduktion och vill nu att en ny regering rensar upp efter henne på åtta veckor. Det säger ganska mycket om vad vi pratar om, herr talman.

Jag tänker inte ägna mer tid i det här anförandet åt att beskriva konsekvenserna av den tidigare rödgröna regeringens energipolitik, för fakta och verklighet talar för sig själva. Framför allt kommer jag att tala om allt det som vi i regeringen nu rivstartat med på både kort och lång sikt, men hade jag varit socialdemokrat eller miljöpartist här i dag hade jag varit betydligt mer ödmjuk än de är.

Den situation Sverige befinner sig i är långt ifrån hållbar för vare sig hushållen, företagen eller klimatet. Att elpriserna gång på gång slår nya rekord och att elräkningarna är så pass oberäkneliga är inte godtagbart. Att företag dessutom inte kan bygga ut sin verksamhet på grund av att det saknas tillräckligt med ren el är bedrövligt. Energikrisen är ett hot mot Sverige som modernt industriland. Så kan vi inte ha det längre.

Jag ska beskriva en liten del av allt det som vi nu gör på både kort och lång sikt. Jag börjar med den korta sikten.

Ett elprisstöd på 55 miljarder till hushåll och företag är under införande. Det är den största enskilda ekonomiska satsningen i Sverige någonsin.

Ett förstärkt riktat elstöd på 2,4 miljarder för elintensiva företag införs under början av 2023.

Svenska kraftnät har fått i uppdrag att omedelbart upphandla förbrukningsflexibilitet av el, något som exempelvis branschorganisationen Energiföretagen och specialforskningsinstitutet Energiforsk säger kommer att ha en stor prisdämpande effekt. Jag skulle kunna säga mycket om alla de uppdrag som givits åt bland annat Svenska kraftnät och Energimyndigheten som kommer att öka elproduktionen och kapaciteten, men tiden medger inte det.

Kraftvärmeskatterna som den tidigare regeringen införde eller höjde avskaffas, både avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärme. Detta innebär att man kan öka elproduktionen snabbt i befintliga kraftvärmeverk. Vi talar alltså om outnyttjad elproduktion motsvarande minst ett kärnkraftverk. Det är de mängder som har skattats bort och blivit olönsamma på grund av den tidigare regeringens och dess stödpartiers politik.

Ett nytt stöd för energieffektivisering tillsätts som går till ungefär 150 000 småhus i hela landet som är uppvärmda med direktverkande el. Skattereduktionen för installation av solceller höjs från 15 till 20 procent. Det här är satsningar på 1,2 miljarder som på riktigt berör många människor över hela Sverige.

Regeringen har pausat tillståndsprövningarna för befintlig elproducerande vattenkraft. Det är viktigt för både elproduktionen och landsbygden - och, inte att förglömma i dessa tider, krisberedskapen.

Det jag räknat upp är som sagt bara liten del av allt det som görs på kort sikt. Nu några ord om det vi gör på lång sikt, herr talman.

Södra Sverige är det område i hela EU som har minst installerad elproduktion jämfört med elbehovet - minst i EU. Vi behöver reflektera över detta faktum.

Det är tydligt att behovet av mer el i Sverige är stort. Energimyndigheten beräknar att elbehovet kommer att fördubblas till år 2045. Vi i Tidöpartierna tror att det kommer att minst fördubblas. Detta beror delvis på att industrin och transportsektorn behöver elektrifieras, alltså ställa om från fossila bränslen till fossilfri el, för att minska utsläppen och klara klimatomställningen.

För att klara ett dubblerat elbehov behöver Sverige mer elproduktion - elproduktion som är fossilfri men också planerbar.

Mer elproduktion i så här stor skala kan vi få genom kärnkraft. Vi behöver nya reaktorer, såväl små modulära som konventionella. Och vi kan absolut inte lägga ned de reaktorer vi har, som vissa i den här salen tycks vilja. För att ny kärnkraft ska kunna komma på plats behövs såväl politiska som juridiska som ekonomiska förutsättningar. Staten ska inte motverka ett fossilfritt, stabilt och planerbart energislag - tvärtom.

Herr talman! De politiska förutsättningarna handlar om att från politikens sida tydligt visa att alla fossilfria energislag behövs. Därför ska vi ha ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri elproduktion där även kärnkraften är inkluderad. Branschen ska kunna känna sig trygg i att investera i kärnkraften utan att behöva vara rädd för att en framtida regering fattar beslut som framtvingar nedläggning av reaktorer.

Dessutom behövs juridiska förutsättningar genom ändringar i miljöbalken för att möjliggöra nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt samt att fler aktörer får investera i ny kärnkraft. Vi satsar nya gröna kreditgarantier på 400 miljarder för detta.

Vi behöver även nya regler för energimarknaden med likvärdiga spelregler för alla kraftslag, där kraftslag som bidrar med viktiga stödtjänster ersätts för det av producenter som inte bidrar med dessa.

Herr talman! Tidöpartierna har bara påbörjat den massiva kursomläggningen av energipolitiken över hela linjen för mer energi till Sverige - på både kort och lång sikt.

Jag får avsluta med att beklaga tidsåtgången, herr talman. Men som man säger i min valkrets Jönköpings län: Det är inte bara så att vissa saker kräver egna mässor. De kräver också långa mässor. I detta nådens år 2022 i Sverige är energipolitiken en sådan sak.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).

Herr talman! Ja, det var intressant att man alltid ångrar något. Det kan man väl säga rent till mans. Men det vore intressant att få belyst om man ångrar att man lät lägga ned kärnkraft 2015, 2017, 2019 och 2020. Det är ju kärnan av de problem som vi diskuterar här och nu.

Sedan ska vi naturligtvis blicka framåt. Det är klart att vi behöver så stor samsyn som möjligt, i synnerhet när det handlar om långsiktiga energislag som kärnkraft. Om Socialdemokraterna överger det löfte som Magdalena Andersson blev vald på vid partikongressen för ett år sedan - ingen ny kärnkraft - och överger kongressbeslutet om samma sak kan vi absolut börja diskutera. Jag skulle välkomna en helomvändning från Socialdemokraternas sida när det gäller detta.

Det gick ju när det gäller Nato. Det är vi tacksamma för. Det är bra för Sverige. Men det behövs också när det gäller kärnkraft. Då ska vi inte bara tala om att vi accepterar den kärnkraft som nu finns; vi måste också våga tala om mer kärnkraft.

Sedan säger Fredrik Olovsson att det inte finns någon skillnad i anslag mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Det är intressant, för så är det ju. Man jag tror att åhörarna ändå fick ett lite annat intryck då man pratade om elräkningsakut och det ena med det andra, som det inte finns ett öre till i det socialdemokratiska budgetförslaget.

När det gäller anslag för energieffektivisering till hyresvärdar handlar det ju om att hushålla med skattebetalarnas pengar. Vi tycker alltså inte att det är en bra idé att skicka miljarder av skattepengar till hyresvärdar som har ett extremt stort egenintresse av att energieffektivisera sina fastigheter, utan pengarna behöver gå till privatpersoner och familjer. Det är detta som 1,2 miljarder ska gå till.

Herr talman! Jag har egentligen en fråga och sedan en notering.

Med tanke på att vi efter de gångna åtta åren faktiskt har kraschat ett av världens bäst fungerande elsystem skulle jag vilja fråga ledamoten Fredrik Olovsson om det finns något i de gångna åtta årens energipolitik, som beslutades av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som ledamoten ångrar. Rent spontant skulle man kunna tycka att det finns extremt mycket att ångra, för att uttrycka sig milt. Men det vore intressant att höra lite reflektioner kring detta. Vi kommer ju att spendera en stor del av debatten här senare åt att prata om framtiden och om det som nu behöver göras. Det vore ändå intressant med denna lilla tillbakablick. Det var frågan, herr talman.

Sedan en liten notering. När man hör debatten här och även när man hör samhällsdebatten skulle man kunna tro att det finns stora skillnader när det gäller just anslagsområdet Energi mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Då kan jag bara upplysa eventuella åhörare om att det alltså inte finns några skillnader över huvud taget vad gäller anslagen inom detta utgiftsområde mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna.

Vi hörde här ledamoten prata om en elräkningsakut. Den finns inte med i budgeten, vill jag bara erinra om. Den enda skillnad som möjligtvis finns, en skillnad inom citationstecken, är att Tidöpartiernas 1,2 miljarder i energieffektiviseringsanslag har ni lagt på ett annat utgiftsområde. Annars är det inga skillnader över huvud taget. Det vore intressant att höra en liten reflektion också på det, herr talman.

Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Sverige befinner sig mitt i en energikris. Det är uppenbart för alla och envar. Hushåll och företag brottas med skyhöga elpriser, elbrist råder och överföringsproblem i näten gör att södra Sverige drabbas mycket hårt. Det finns också risk för både strömavbrott och bortkoppling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom fluktuerar elpriserna mycket, på grund av att Sveriges elproduktion inte längre är stabil och planerbar efter den tidigare regeringens avveckling av fungerande kärnkraft. Vi som var med här i kammaren minns att Socialdemokraterna tog upp en spontan applåd och jublade när de med en rösts marginal lyckades stoppa vårt förslag för att rädda Ringhals 1 och 2.

Jag vill med tanke på den nuvarande situationen fråga statsrådet Busch: Hur stor påverkan har detta fått? Och vad avser regeringen att göra för att stabilisera elpriserna i Sverige?