Caroline Högström

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.