Elin Söderberg

Herr ålderspresident! Först vill jag säga att jag tror att det saknas belägg för Eric Palmqvists uttalanden om både hur dyrt det är med havsbaserad vindkraft och hur snabbt det går.

Jag vill återkomma till behovet av bil och till förutsättningarna när det gäller höga drivmedelspriser. Inledningsvis nämnde ledamoten att det är lägre nyttjandegrad för elbilar och svårt att använda dem där det är långa avstånd. Jag har själv kört elbil Umeå-Luleå utan problem och även runt mellan Storuman, Vilhelmina, Åsele, Lycksele, Umeå och Robertsfors över dagen. Det finns i dag goda förutsättningar att köra elbil även i norra Sverige.

Det är också när man kör väldigt långt man som snabbast räknar hem att man bytt från en fossildriven bil till en elbil, i och med att det är på drivmedelskostnaderna man sparar in pengarna.

Jag vill se till att alla som har stort behov av bil, har långa avstånd och kör mycket får förutsättningar att ha råd med elbilsmodeller som kan dra en husvagn så att man får den där livskvaliteten. Det är ju den utvecklingen Miljöpartiet vill möjliggöra. Då kan man komma bort från de höga drivmedelspriserna, och då blir det billigare att ta sig fram över långa avstånd.

Att låsa fast oss i fossilberoendet, så som Sverigedemokraterna och regeringen gör, leder till stora osäkerheter när det gäller drivmedelspriser. Det låser fast oss i en klimatförändring som också kommer att drabba Sverige, och det låser fast oss i ett beroende av import av olja från länder - bland annat Ryssland - som befinner sig i konflikt. Det tycker jag är allvarligt och helt fel väg att gå.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr ålderspresident! Varmt tack till ledamoten för dessa frågor!

När det gäller drivmedelspriserna är de problematiska. Människor som verkligen är i behov av bil och inte har råd att köpa ny elbil drabbas oskäligt hårt. Frågan är vilket politiskt vägval man gör då.

Det jag ser väldigt tydligt här är att Sverigedemokraterna och regeringen väljer att göra de fossila drivmedlen billigare. Det leder till ökade utsläpp av växthusgaser, som i sin tur leder till förvärrade klimatrisker som också drabbar oss här i Sverige. Det leder även till att vi låser fast oss i ett fossilberoende. Vi låser fast oss i ett beroende av import av fossila drivmedel från länder med väldigt skakiga förutsättningar.

Dessutom är oljepriserna volatila, och det finns en koppling mellan fossilberoendet och det säkerhetspolitiska läget - inte minst när det gäller de summor som skickas till Ryssland som följd av oljeberoendet. Det pågår också ett aktivt arbete i världen och i EU för att göra oss kvitt de fossila drivmedlen, som i sin tur leder till ökade kostnader för fossila drivmedel framöver. EU har nyligen antagit att transportsektorn ska ingå i den nya utsläppshandeln.

I det här läget väljer man alltså att låsa fast sig i fossilberoendet, som kan medföra ökade drivmedelskostnader och ökade klimatrelaterade risker. Det jag förespråkar är att se till att alla de som behöver bilen har råd att byta till elbil genom till exempel leasingcheckar till elbilar eller elbilsbonus, som den här regeringen tog bort. Jag förespråkar att man ser till att skapa förutsättningar för att ställa om. Inte minst gör reduktionsplikten att beroendet av fossila drivmedel minskar i de bilar som redan finns i flottan.

Herr ålderspresident! Samhällsnyttor som skapas i landsbygder och glesbygder kan inte skapas i städer och vice versa. Städer, tätorter, landsbygder och glesbygder är därmed beroende av varandra.

Min uppfattning är att samhället måste finnas för alla i hela landet. Under alltför lång tid har dock klyftor mellan stad och landsbygd ökat i Sverige, vilket har lett till ojämlika villkor och förutsättningar. Jag anser därför att det behövs åtgärder för att stärka lands- och glesbygder. En rad åtgärder behöver vidtas i syfte att möjliggöra för investeringar, öka tillgängligheten inom välfärden, stärka samhällsservice samt främja en levande kultur och ett starkt civilsamhälle i landsbygder och glesbygder. Flera förslag för att stärka detta finns i Miljöpartiets motion 2022/23:2171.

Vidare vill jag med anledning av förslag om åtgärder till följd av höjda drivmedelsskatter påminna om ett antal förslag som Miljöpartiet har lagt fram. Vi befinner oss i ett läge med höga drivmedelspriser, höga elpriser och en inflation som skadar både hushåll och företag. Jag noterar att regeringen och Sverigedemokraterna hanterar detta genom att föreslå åtgärder som aktivt ökar utsläppen av växthusgaser. Den vägen leder bara till ökade problem och ökade klimatrelaterade risker.

Vi har många åtgärder, en stor verktygslåda, som staten kan använda för att skydda de hushåll och företag som nu drabbas av de höga drivmedelspriserna, elpriserna och inflationen. Miljöpartiet har, inte minst i vår budgetmotion, föreslagit en fördelningspolitik som ser till att skydda de hushåll som har minst resurser.

Utöver det har vi lagt fram ett flertal förslag för att hantera just kostnaderna för transporter. Vi vill införa en leasingcheck för elbilar och en skrotningspremie som man kan använda till att leasa eller hyra en elbil eller delta i en bilpool.

Vi vill också sänka skatten specifikt i glesbygden, så att människor kan få 4 000 kronor mer i plånboken per år i de områden där man har störst behov av bilen för sina transporter.

Genom den politiken kan vi både hantera de höga drivmedelspriserna och fortsätta arbetet för att minska utsläppen och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna.

Sveriges företag driver ett aktivt hållbarhetsarbete som öppnar för nya innovationer, affärsutveckling och nya jobb och företag i hela landet. Goda förutsättningar för innovation och affärsutveckling och att gå från idé till etablerad företagsverksamhet är viktigt för att främja en grön omställning av våra industrier och hela branscher.

Jag anser att satsningar på fler utbildningar som säkrar kompetensbehoven för klimatomställningen är en jätteviktig pusselbit. Om det finns rätt utbildad arbetskraft regionalt och lokalt ger de nya gröna industrierna arbetstillfällen också på plats. Det är därför viktigt att vi utökar utbildningsprogrammen på gymnasier och högskolor för framtidens gröna industrijobb och att vi säkerställer förekomsten av aktiva utbildningsplatser med relevanta utbildningar i närheten av de orter där jobben skapas. Förslag på åtgärder inom detta område har Miljöpartiet också lagt fram i en motion, 2022/23:2170. Dessa hanteras dock i ett annat betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Jag vill också lyfta upp att det behövs åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. I Miljöpartiets budgetmotion lade vi för utgiftsområde 19, som rör just regional utveckling, närmare 600 miljoner mer än regeringen till lokal och regional kapacitetsutveckling. Det finns ett jättestort behov av att säkra personalförsörjningen i landet. Det är inte minst viktigt i lands- och glesbygd. Personal behövs inom vården, inom alla verksamheter, inom hela välfärden och inom industrin.

Det är helt centralt att vi har ett aktivt arbete för att stärka kompetensförsörjningen i landet. Från Miljöpartiet finns förslag för att arbeta med det inom den regionala utvecklingspolitiken. Jag ser dock att regeringen lägger fram flera förslag som kommer att försvåra för kompetensförsörjningen i Sverige, vilket är väldigt allvarligt. Det kommer också att drabba lands- och glesbygd.

För att den positiva utvecklingen av förnybar energi ska fortsätta behöver mål sättas upp för de olika kraftslagen. Miljöpartiet vill att målet ska vara 150 terawattimmar för havsbaserad vindkraft senast 2040. För att det ska bli möjligt behöver den lokala nyttan av vindkraften öka. Jag anser att detta bör ske genom införandet av en lokal elbonus. Kommunernas ekonomi är avgörande för investeringar och utveckling på landsbygden och i glesbygden. En lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnybara el som produceras där skulle ge landsbygds- och glesbygdskommuner mer resurser att investera i samhället.

Det är också min uppfattning att de som bor nära vindkraftsetableringar ska ges rätt till delägande i vindkraften. På det viset kan man stärka incitamenten och också öka investeringarna i elproduktion, som är viktiga här och nu.

När Miljöpartiet satt i regering tillsattes Incitamentsutredningen, som ska undersöka möjligheterna att stärka incitamenten att investera i förnybar elproduktion. Jag noterar tyvärr att den moderatledda regeringen har smalnat av detta utredningsdirektiv. Man får nu bara lägga förslag som vindkraftsbolagen själva ska bekosta. Det försämrar förutsättningarna för ökade incitament och fördyrar utbyggnaden av förnybar el.

Jag står givetvis bakom alla reservationer från Miljöpartiet i betänkandet. För tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Herr ålderspresident! Mats Green förtydligar egentligen i sitt svar de stora skillnaderna mellan Miljöpartiets industripolitik och Moderaternas industripolitik. För oss gröna ska den gröna omställningen vara just grön. Vi ska säkerställa att vi har ett gott miljöskydd i omställningen och att den inte skadar våra vatten och vår lokalmiljö, som kan drabba vår hälsa. Omställningen ska vara både miljömässigt och socialt hållbar. Detta är oerhört viktigt.

Miljöpartiet har arbetat aktivt för att skapa förutsättningar för att den gröna industriomställningen ska kunna komma igång. Nu ser vi den ta fart. Vi vill se ett fortsatt ledarskap för att ta denna omställning ända i hamn. Då måste den under hela resan vara just miljömässigt och socialt hållbar. Moderaterna företräder i stället en 1900-talsindustripolitik som i stället kan försvåra problem som vi har dragits med under många år.

Vi ser att vi behöver en industripolitik för framtiden. När vi ska förkorta tillståndsprocesserna ska vi också göra det på ett bra sätt. Det näringen efterfrågar är parallella processer, att myndigheterna kan jobba mer rådgivande och att vi genom dialog och samverkan och samplanering kan åstadkomma stora förkortningar i tillståndsprocesserna. I stället uppehåller sig Mats Green vid miljöbalken. Regeringen kommer därmed att göra åtgärder som inte löser behovet av kortare tillståndsprocesser och som i stället skapar ytterligare problem.

Jag vill se att den gröna industriomställningen blir just grön. Jag vill se att den blir miljömässigt och socialt hållbar och att vi minskar utsläppen tillräckligt snabbt så att vi klarar Parisavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Herr ålderspresident! Jag tackar Mats Green för anförandet.

Mats Green pratar om gruvor och säger att vi har ett stort behov av mineral och metaller. Miljöpartiet ser att det finns en stor potential i att tillvarata de mineral och metaller som redan har grävts upp. För att få till stånd detta arbete behövs politiska åtgärder så att det blir mer lönsamt att utvinna och tillvarata dessa mineral och metaller.

Vad avser Moderaterna och regeringen att göra för att förbättra förutsättningarna för utvinning och återvinning från redan uppgrävda material?

Så till tillståndsprocesserna. Det finns mycket goda förutsättningar att i Sverige få till smidiga och rättssäkra processer med bibehållet gott arbete för miljön och där lokalbefolkningens rättigheter försvaras. Det är därför beklagligt att varken Klimaträttsutredningens eller Miljöprövningsutredningens förslag finns med i regeringens propositionslista för våren och att fokus i stället ligger på helt andra åtgärder än dem som snabbt och enkelt skulle kunna göra dessa processer smidigare.

I sitt anförande nämnde Mats Green också behoven av incitament för en snabbare vindkraftsutbyggnad med koppling till både tillståndsprocesser och lokalbefolkning. När Miljöpartiet satt i regering tillsatte vi en incitamentsutredning, men regeringen har nu valt att begränsa denna utredning så att den endast får lägga fram förslag som vindkraftsbolagen själva ska bekosta. Det kommer att minska förutsättningarna för incitament hos lokalbefolkningen och dessutom fördyra vindkraftsutbyggnaden.

Varför gör regeringen detta?

Fru talman! Staten äger i dag ett fyrtiotal bolag som utgör en betydande del av det svenska näringslivet. Tyngdpunkten i den verksamhet som dessa bolag bedriver finns inom energi- och basindustrin. Staten har genom sitt ägande därmed en stor möjlighet att bidra till klimatomställningen genom en aktiv förvaltning av sin bolagsportfölj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag anser att det är en självklarhet att regeringen i sin roll som bolagsförvaltare tar detta ansvar och styr de statligt ägda bolagen i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. Här vill jag särskilt lyfta fram att Vattenfall, LKAB, SAS, Postnord och Sveaskog står för 99 procent av utsläppen i den statliga bolagsportföljen. Regeringen har genom ägarpolicyn beslutat att bolagen ska vara föredömen inom sin bransch och arbeta för att uppnå miljökvalitetsmålen och Parisavtalet.

För att säkerställa detta bör även regeringen utveckla och intensifiera ägarstyrningen så att skrivningarna om hållbarhet får faktiskt genomslag. Alla statligt ägda bolag bör ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner för att vi ska klara klimatomställningen, undvika de allvarligaste riskerna i klimatomställningen och även tillvarata de fantastiska möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling och stärkt konkurrenskraft för Sverige.

I går meddelade Sveaskog att man ska skydda 100 000 hektar skog. Det är ett mycket välkommet besked som gör stor nytta. Miljöpartiet har arbetat hårt för att detta ska komma till stånd. Det är därmed glädjande att höra att så mycket skog får ett permanent skydd.

Det är dock tydligt att mer behöver göras framåt. Skogsutredningen föreslog att 525 000 hektar fjällnära skog ska skyddas i Sverige, och det kräver också resurser. Det är resurser som den här regeringen inte ger. Det innebär att privata skogsägare som vill skydda sin skog, och får inkomster från skogen, i dag inte får pengar.

EU har den senaste tiden lagt fram förslag om ökad kolbindning i skogen. Sverige har mål på detta område. Man stärker också arbetet för biologisk mångfald inom EU. Här anser vi från Miljöpartiet att vi genom den nationella politiken verkligen borde ge skogsnäringen förutsättningarna att skapa affärsnytta i omställningen för ökad biologisk mångfald, ökad klimatnytta och ett hållbart brukande av skogen. Tyvärr ser vi inte alls den prioriteringen hos regeringen i dag.

Sveaskog kan vara en föregångare och verkligen kombinera affärsnytta, biologisk mångfald och klimat. Det anser vi bör vara prioriterat.

Jag står givetvis bakom alla reservationer från Miljöpartiet i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr talman! Det som behövs långsiktigt är ett robust, välfungerande elsystem, som levererar el till oss när vi behöver det, där vi behöver det. Detta hoppas jag att vi alla här i kammaren är överens om.

Det finns alla förutsättningar att lösa detta genom ett system med 100 procent förnybar elproduktion eller ett system med en hög andel kärnkraft. Det som dock är avgörande här och nu är hur vi möter utmaningarna här och nu. Här kan den havsbaserade vindkraften, en snabb utbyggnad av vind- och solkraft, energieffektiviseringar och ökade flextjänster möta de problem som Jessica Stegrud nämner, med höga energipriser och effektbrist på vissa platser. Där är nätutbyggnaden jätteviktig.

Från Miljöpartiets sida har vi haft ett mål om 100 terawattimmar havsbaserad vindkraft. Vi har satsat stort på att faktiskt komma till rätta med dessa problem. I vår budgetmotion lade vi stora summor på att stödja hushåll och företag med energieffektiviseringar, vilket skulle kunna frigöra el nu i närtid. Men den typen av satsningar står varken Sverigedemokraterna eller regeringen bakom. I stället låser man fast sig vid den långsiktiga satsningen på kärnkraft, som försvårar de utmaningar vi står inför här och nu och dessutom ökar de fossila utsläppen och därmed de klimatrelaterade riskerna.

Herr talman! Vi har en tendens att få energidebatter så fort näringsutskottets ärenden kommer upp här i kammaren. Det är intressant!

Jag noterar att Jessica Stegrud uppehöll sig ganska mycket vid historien när det gäller energipolitiken. Här har det kommit många förtydliganden i medier den senaste tiden, från forskare och i redogörelser för politiska beslut som har fattats under alliansregeringen och S-MP-regeringen. Jag ber lyssnarna att se till dessa om man är intresserad av historien.

Det jag tycker är relevant är vilka problem och utmaningar Sverige står inför nu och vad vi i olika partier, och inte minst den här regeringen, gör för att möta dessa utmaningar. Nu behövs en kraftfull utbyggnad av elproduktionen för att möta industrins behov. Det behövs kraftfulla energieffektiviseringar, utbyggnad av el och flextjänster för att få ned elpriserna.

Ny kärnkraft möter inga av dessa behov. Det överdrivna fokuset på detta gör att vi i stället riskerar att låsa fast problemen och inte kan tillgodose industrins behov av el eller få bukt med de höga elpriserna.

Vidare har regeringen lyft fram att man vill ändra det långsiktiga målet om 100 procent förnybar elproduktion i Sverige till 2040 till ett mål om fossilfri el 2040. Sverige har under decennier haft en i princip helt fossilfri elproduktion. Att sätta ett mål om detta till 2040 är ytterst anmärkningsvärt och visionslöst.

Samtidigt genomför regeringen flera åtgärder, som sänkt koldioxidskatt på kraftvärme, som ökar de fossila utsläppen från elproduktion och alltså tar oss längre från det mål som regeringen säger sig stå bakom.

Fru talman! Jag vill inleda med att vara ytterst tydlig. Det finns inte något business as usual-scenario utan klimatrelaterade konsekvenser. Antingen ställer vi om och minskar utsläppen i den takt som krävs för att klara Parisavtalet, samtidigt som vi anpassar oss till den klimatförändring som ändå sker inom Parisavtalet. Eller så ställer vi inte om tillräckligt snabbt, och då står vi där med konsekvenserna. Följderna av en global uppvärmning skenar till slut bortom mänsklig kontroll.

Fru talman! Jag vill ägna de sista sekunderna av mitt anförande till att tala lite om reduktionsplikten just för att den kopplar till klimatpolitiken och EU-politiken.

Sverige har i dag ett bindande åtagande inom EU att minska våra territoriella utsläpp som inte är en del av EU:s utsläppshandel. Reduktionsplikten har varit central för att vi ska nå det målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har aviserat att man vill slopa, kraftigt skära ned och minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå- från och med den 1 januari 2024. Det skulle leda till kraftigt ökade utsläpp av fossila växthusgaser och ett ökat beroende av import av fossila drivmedel. Vidare leder det till att vi inte når vårt klimatmål i EU.

Det finns här några alternativa vägar framåt för regeringen. Det kan innebära stora kostnader för statskassan, kraftiga effekter för hela skogsnäringen eller stora konsekvenser inom transportsektorn. Jag skulle vilja att regeringen redogjorde för hur man har tänkt genomföra någonting ur ett helhetsperspektiv innan man gör en sådan kraftfull reform.

Därför vill jag avsluta med att fråga statsrådet: Hur avser regeringen att få ihop helheten när det gäller vårt klimatåtagande, och vilka näringar riskerar att drabbas?

Fru talman! Tack för svaret, Ebba Busch! Det är gott att höra att vi är överens om klimatmålen och att de ligger fast och ska nås. Statsrådet säger att vi har olika lösningar på detta problem. Min bild är dock att de åtgärder som har vidtagits den senaste tiden av den nyligen tillträdda regeringen ökar utsläppen här i Sverige, vilket gör att vi inte når klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle väldigt gärna ha en debatt om hur vi löser klimatkrisen där regeringspartierna kan presentera ett förslag som minskar utsläppen lika mycket som Miljöpartiet vill minska utsläppen. Då kunde vi debattera hur och varför våra olika lösningar är bra. Men vi har inte en debatt om hur vi löser klimatkrisen. Så länge vi har en regering som ökar utsläppen av de fossila växthusgaserna har vi en debatt om vi ska nå klimatmålen och om vi ska hantera klimatkrisen.

Fru talman! Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har regeringen infört eller aviserat reformer som kraftigt ökar de svenska växthusgasutsläppen, slår undan benen för bioraffinaderibranschen och rycker undan mattan för förnybar elproduktion som snabbt skulle kunna komma på plats och möta de behov som industrin har i sin klimatomställning.

Regeringen hänvisar varje klimatpolitisk fråga till energipolitiken men prioriterar samtidigt ned åtgärder för energieffektiviseringar och försvårar investeringar i vindkraft. De signaler som regeringen skickar till näringslivet är att den har klimatpolitiska ambitioner någonstans mellan "når vi inte målen så når vi dem inte" och Sverigedemokraternas uttalanden om att slopa de svenska klimatmålen.

EU å sin sida driver ett aktivt klimatarbete med Fit for 55 och visar framfötterna genom att ligga på medlemsstaterna om att både bygga ut den billiga förnybara energiproduktionen och effektivisera användningen av energi. EU utgör också den huvudsakliga marknaden för svenska företag. Kunderna hos svenska företag efterfrågar hållbarhet och produkter med bra klimatstandard.

Regeringsunderlaget består dock av fyra partier. Inget av dessa partier har presenterat en klimatpolitik som kan komma i närheten av att minska utsläppen ens för att täcka upp för de åtgärder man gjort som har ökat utsläppen.

Det största partiet i regeringsunderlaget står inte ens bakom det av riksdagen fastställda klimatmålet till 2045. Vi hörde här i dagarna att målet inte ens skulle nämnas i regeringens Powerpoints.

Sverigedemokraterna är även tydliga med att de kommer motarbeta klimatpolitik i både den svenska regeringen och EU. Vilka risker den globala uppvärmningen utgör för vår befolkning tycks inte Sverigedemokraterna kännas vid.

Regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas inställning till klimatarbetet och den konkreta politiken som läggs fram är avgörande både för EU:s och Sveriges konkurrenskraft.

Jag undrar: Vilken klimatpolitik är samarbetspartierna överens om?

Fru talman! Jag tackar statsrådet Ebba Busch så mycket för detta svar. Hon nämner bland annat att kriserna som nu hanteras i EU ska användas som hävstång för att möta de långsiktiga utmaningarna, att "en stark och innovativ ekonomi är avgörande för EU:s globala ställning" och att "den gröna omställningen är viktig för både klimatet och konkurrenskraften". Jag håller till fullo med om detta. Det krävs stora satsningar på att både hejda den allvarliga förlusten av biologisk mångfald och hejda klimatkrisen för att undvika allvarliga konsekvenser i framtiden. Samtidigt ser vi att klimatomställningen innebär fantastiska möjligheter för innovationer, teknikutveckling och samhällsbyggnad, både här i Sverige och i hela EU.

Fru talman! Jag ser dock inte att dessa frågor prioriteras av regeringen vare sig i det gemensamma arbetet i EU eller nationellt på hemmaplan. Därmed ser jag också risker för svensk och europeisk konkurrenskraft med ett för litet och för sent klimatarbete.

Fru talman! Nyckeln till den framtida konkurrenskraften ligger i klimatomställningen. Därför avgörs regeringens trovärdighet i näringslivspolitiken också av dess trovärdighet i klimatpolitiken. Sverige har ett starkt näringsliv och en industri som påbörjat en fantastisk klimatomställning och samhällsutveckling i hela landet genom den gröna industrirevolutionen.

Under Miljöpartiets tid i regering arbetade vi aktivt för att få till de bästa förutsättningarna för snabb klimatomställning, näringslivsutveckling, innovation och konkurrenskraft som kan göra Sverige till en världsutställning för ny teknik och ett hållbart samhällsbygge. Det har gett resultat. Svenska företag är världsledande, och tack vare att detta var prioriterat när vi satt i regering har vi också aktivt drivit på EU i dessa frågor. Nu ser vi leverantörskedjor inom bland annat stål, batteri- och fordonsbranschen i hela EU ta stora kliv framåt.

Detta är dock inte en utveckling som sker av sig själv. Näringslivet är ytterst lyhört inför politiska signaler inför att de ska göra investeringar. Det tydligaste exemplet är att svenska företag nu efter regeringsskiftet gått ut med att de överväger att lägga sina investeringar i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag önskar fråga statsrådet Ebba Busch vad statsrådet avser att göra för att stärka klimatarbetet under EU-ordförandeskapet i EU och i Sverige.

Herr talman! Statsrådet nämner den oro många människor känner över att de inte vet vad regeringen vill. Jag har precis i min fråga gett statsrådet möjlighet att redogöra för vad regeringen vill göra för att de facto minska utsläppen, men jag har fortfarande inte hört några konkreta förslag.

Däremot försvaras de förändringar som har gjorts, särskilt när det gäller transportsektorn, som har lett till ökade utsläpp. Det är tydligt fastslaget i regeringens egen budget att med den politik som rådde när vi satt i regeringen hade klimatmålen nåtts till 2030, och med de reformer som presenteras nu kommer vi inte längre att nå klimatmålen till 2030.

Romina Pourmokhtari säger att regeringen har tagit bort reformer som inte har fungerat. Bland annat har regeringen sagt att man vill slopa reduktionsplikten eller sänka den till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är en reform som faktiskt gav just en långsiktighet till näringslivet, som statsrådet nämnde att näringslivet efterfrågar. Reduktionsplikten är också en sådan reform som gav stora utsläppsminskningar fram till 2030 och var avgörande för att vi skulle nå klimatmålet till 2030. Man undrar då varför regeringen väljer att slopa denna reform när den har fungerat, har bidragit till långsiktighet för branscherna och dessutom har varit avgörande för att nå klimatmålet.

Liberalerna samarbetade förra mandatperioden med oss i Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i regering - och hade möjlighet att fortsätta ett sådant samarbete.

Herr talman! Har klimat- och miljöministern någon egen gräns för hur mycket utsläppen ska öka i Sverige innan hon själv lämnar Ulf Kristerssons regering?

Herr talman! För oss här i Sverige leder klimatförändringen till exempel till översvämmade källare, raserade vägar, förlorade skördar till följd av skyfall eller torka, skogsbränder, torka, försämrade grundvattennivåer, mildare vintrar, ett minskat snötäcke som drabbar rennäring och turistnäring och gör de mörka vintrarna mörkare.

Sverige drabbas också av indirekta effekter av klimatförändringen såsom ökade livsmedelspriser till följd av kraftigt minskade skördar internationellt och försämrade fiskfångster globalt. Det handlar om risker för svenska företags leverantörskedjor när underleverantörer är utsatta för risk i andra länder.

Vi kan också påverkas av ökade flyktingströmmar, social oro och instabil ekonomi till följd av klimatförändringen. Det handlar också om ökade risker för kriser och konflikter som direkt eller indirekt drabbar oss här i Sverige.

Herr talman! Klimatfrågan brukar med all rätt betecknas som vår tids ödesfråga. Röster höjs för att vi i stället för att tala om klimatkris borde tala om planetär kris. Hur vi väljer att hantera klimatförändringarna kommer att påverka mänsklighetens förutsättningar att leva på vår planet för all framtid.

Regeringen står dock svarslös. Sedan den tillträdde har klimat- och miljöministern sagt sig vilja driva en effektiv klimatpolitik, och det nämns även i dag. Men någon ny klimatpolitik har inte synts till. Det enda som har gjorts effektivt är att öka utsläppen av växthusgaser.

Regeringen avser att kraftigt öka de fossila utsläppen från bensin och diesel genom slopad reduktionsplikt. Den ökar utsläppen från kraftvärme genom sänkt koldioxidskatt, och gör det dyrare att välja elbil, åka kollektivt och cykla till jobbet genom försämrat reseavdrag och slopad elbilsbonus. Regeringen har också gjort kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten som försämrar klimatarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Listan är lång över regeringens reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Men någon egen klimatpolitik har fortfarande inte presenterats.

Vid nyår hade klimat- och miljöministern tillsammans med statsministern en artikel i Dagens Nyheter, som jag gissar syftade till att bemöta den massiva kritiken mot regeringens klimatpolitik. I den artikeln lyfte man dock fram miljöpartistiska reformer: Industriklivet, Klimatklivet och branschfärdplaner som har tagits fram genom samordning av Fossilfritt Sverige.

Herr talman! Jag får tacka för att den moderatledda regeringen lyfter fram reformer vi i Miljöpartiet genomförde tillsammans med Socialdemokraterna i regering. Det visar på att regeringen börjar ta till sig av hur avgörande Miljöpartiets politik är för den gröna industrirevolutionen i Sverige. Men vi i Miljöpartiet vet också att det krävs mycket mer för att Sverige ska klara sin del av Parisavtalet, våra riksdagsmål och vår andel av EU:s klimatmål.

Herr talman! Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att sänka utsläppen av växthusgaser så att vi i Sverige når klimatmålen?

Herr talman! Jag vill inleda med att notera att min fråga ställdes till finansminister Elisabeth Svantesson och att den överlämnats till klimat och miljöministern. Min interpellation ställdes med anledning av Elisabeth Svantessons uttalande i Svenska Dagbladet i höstas utifrån frågan vad det innebar om Sverige inte skulle nå klimatmålen. Hon svarade: Gör vi inte det, så gör vi inte det.

Finanspolitiken och prioriteringarna inom statsbudgeten är centrala för att Sverige ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen fastställt, det klimatåtagande vi har inom EU och vårt bidrag till att klara Parisavtalet. Jag anser därför att det vore angeläget att höra finansministerns svar på dessa frågor. Men i och med att frågan har överlämnats till klimat- och miljöministern hoppas jag att få uttömmande svar rörande regeringens hållning i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samma intervju fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan om konsekvenserna av att vi inte når klimatmålet till 2030. Hon svarar att konsekvenserna är att vi inte når målet, och självklart är det inte bra. Det är inte så att Sverige har klimatmål för klimatmålens skull. Vi har klimatmål för att vi riskerar att drabbas av extrema konsekvenser om vi inte hejdar klimatförändringen.

Om vi i Sverige inte når våra klimatmål innebär det att vi inte når vår andel av EU:s klimatmål. Det riskerar EU:s möjligheter att nå vårt bidrag inom EU att nå målet i Parisavtalet. Det riskerar i förlängningen förutsättningarna att uppfylla Parisavtalet.

Konsekvenserna blir också att vi i Sverige i mindre utsträckning bidrar till att utveckla tekniker, metoder och andra lösningar för att minska utsläppen. Därmed försämras också andra länders möjligheter att nå sina klimatmål. På så sätt försämras också förutsättningarna att klara Parisavtalet. Om vi i Sverige inte når våra klimatmål riskerar vi de konsekvenser och risker som följer av en global uppvärmning som överstiger två grader.

En lång rad organisationer överlämnade i går Klimatboken till samtliga riksdagsledamöter och samtliga ministrar. Den innehåller bland annat texter om effekterna och riskerna av klimatförändringen.

Herr talman! Jag vill be Sveriges klimat- och miljöminister att redogöra för några av de konsekvenser som kommer att påverka oss här i Sverige om vi misslyckas med klimatomställningen och inte klarar att nå målet i Parisavtalet.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt för en hållbar samhällsutveckling där vi har livskvalitet för alla invånare i vårt land att vi har myndigheter med hög kompetens och resurser att upprätthålla de lagar som vi gemensamt stiftar här i riksdagen. Och det är det våra myndigheter gör och ska göra. Om man vill ändra dessa lagar kan man föreslå något annat och debattera det här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Kjell Jansson nämner import av cement från Kina. Jag undrar om det är det Kjell Jansson vill ha eller föreslår. Det är i alla fall ingenting som Miljöpartiet driver, så annars är det ingenting vi behöver diskutera här.

Jag var tydlig med att Miljöpartiet vill säkerställa en hållbar försörjning av samhällsviktiga råvaror och att vi ska jobba för ett cirkulärt samhälle och en cirkulär ekonomi. Vi vill jobba med att utnyttja resurserna i samhället effektivt. Naturresurserna är begränsade, och ett hårt och exploateringsdrivet utnyttjande av dem försämrar också vår livskvalitet och våra förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling samt våra förutsättningar för en aktiv näringslivsutveckling.

Vi har inte vattenbrist i Sverige, men på Gotland har vi särskilda förutsättningar. Vi ser också att vi till följd av klimatförändringarna får förvärrade situationer när det gäller grundvattnet inom flera regioner i Sverige. För mig och Miljöpartiet är det centralt att vi har god och säker tillgång till vatten i hela vårt land, för alla våra invånare, var de än bor.

Herr talman! Att göra Skansen - Miljöpartiet vill inte göra Skansen av skärgården. Vi ser en fantastisk möjlighet för samhällsutveckling i hela landet.

När det gäller Cementa behöver vi råvaror och material till hela samhället. Men förutsättningarna för vad det är för samhälle vi långsiktigt vill ha behöver vi också se över. Ska vi säkra att vi har rent dricksvatten och grundvatten? Det är de här frågorna som ställs mot varandra.

Vi är i ett läge där vi ser att vi dels har en klimatförändring som kommer att försvåra vattenförutsättningarna, dels har lokala konsekvenser som riskerar att leda till att vi har en befolkning som står utan tillförlitliga vattentillgångar, som är den grundläggande basen för våra liv och vår livskvalitet. Då behöver vi också se till att vi skyddar dem.

Där har vi i Miljöpartiet arbetat systematiskt med flera olika åtgärder för att se till att vi kan få bredare resursanvändning, effektivare resurshantering och materialanvändning och mer cirkulära system. Vi ska se till att vi hittar råmaterial och varor från flera olika källor så att vi inte är beroende av en enskild aktör för en så grundläggande försörjning för samhället som cementproduktionen är.

Herr talman! Miljöpartiet har under många år i regering aktivt arbetat för en stark grön näringslivsutveckling och den gröna industrirevolutionen. Genom resultatinriktad politik och ett starkt och engagerat näringsliv kan Sverige bli en världsutställning för ny teknik, innovationer, hållbart samhälle och stärkt konkurrenskraft.

Om Sverige fortsatt ska kunna locka till sig investeringar i miljardklassen behöver klimatarbetet fortsätta. Här ser vi i Miljöpartiet tre utmaningar som är centrala för att den gröna industrirevolutionen ska rulla vidare och leverera samhällsutveckling, ökad välfärd och klimatnytta.

Jag vill börja med att nämna kompetensförsörjningen. På många orter har vi i dag väldigt låg arbetslöshet och rekryteringsbehov som vida överstiger arbetskraftsreserven. I norra Sverige, där jag kommer ifrån, är detta särskilt tydligt. Det handlar om tiotusentals människor som välkomnas att flytta in och bygga sitt hem och framtid i norra Sverige för att personalförsörjningen ska fungera.

Redan i dag ser vi hur verksamheter som är beroende av varandra slåss om samma personal. För att trygga kompetensförsörjningen till den gröna industrirevolutionen behöver personalförsörjningen till hela samhället säkerställas. När samhällen växer behövs fler lärare, fler frisörer, fler kockar och fler sjuksköterskor. Alla människor har en värdefull roll i vår gemensamma samhällsutveckling.

Men, herr talman, regeringen och Sverigedemokraterna bedriver en politik som syftar till att aktivt göra det svårare för människor att ta arbete, flytta till och bygga sig en framtid i vårt land. Det är en politik som kommer att försvåra kompetensförsörjningen, försämra näringslivsutvecklingen och hämma svensk konkurrenskraft. Regeringens och Sverigedemokraternas politik hämmar alltså näringslivsutvecklingen.

Det andra jag vill nämna är tillståndsprocesser. För att få till en snabb omställning är effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser viktigt.

Bolag och myndigheter lyfter fram vikten av samverkan och dialog för snabba tillståndsprocesser. Det är därför viktigt att myndigheterna arbetar rådgivande och myndighetsutövande samtidigt för att bolagen ska få tydlighet i vilka underlag som behövs för snabb prövning.

Resurser till myndigheterna behövs så att det finns tillräckligt många handläggare för att hantera alla ärenden. Det är centralt att insatser görs där de de facto ger effekt på tillståndsprocesserna. Det är mot den bakgrunden oroande att Moderaterna återkommande nämner ändringar i miljöbalken när tillståndsprocesser kommer på tal. Försämringar i miljöbalken skulle riskera människors lokalmiljö och även bolagens miljöprofiler utan att komma åt en faktisk påskyndning av tillståndsprocesserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I budgeten ger dessutom regeringen och Sverigedemokraterna myndigheterna alldeles för lite resurser för att dessa ska kunna bygga upp och upprätthålla effektiva tillståndsprocesser. Regeringens och Sverigedemokraternas politik hämmar alltså näringslivsutvecklingen även på detta område.

Det tredje jag vill nämna är el och effekt i närtid. För att gå från plan till investeringar behöver bolagen veta att de kommer att tilldelas den effekt och den el som de behöver för verksamheten. Utbyggnad av elproduktion nu, i närtid, är därför centralt för att kunna möta behoven inom industrin.

Vi i Miljöpartiet vill bekosta landanslutningar för havsbaserad vindkraft. Landanslutningarna är en del av stamnätet, och därmed en del av den grundläggande samhällsinfrastrukturen. Vi vill också genomföra förslagen i Incitamentsutredningen för att öka incitamenten för kommunerna att planera för förnybar elproduktion. Vi vill också införa en elbonus så att vi får resurser till de kommuner som har elproduktion och som planerar för att bygga elproduktion.

Men, herr talman, regeringen och Sverigedemokraterna väljer i stället att rycka undan mattan för den havsbaserade vindkraften och försvåra utbyggnaden av el nu i närtid. Regeringen och Sverigedemokraterna lägger alla ägg i kärnkraftskorgen - kosta vad det kosta vill! Det skapar stora osäkerheter för det svenska näringslivet.

Den otydlighet och ryckighet som har uppstått i och med att regeringen och Sverigedemokraterna nu driver igenom sin energipolitik är mycket olycklig. Den ena dagen vill man göra ett elområde av hela Sverige. Den andra dagen säger man: Nej, det ska man nog inte göra.

Näringslivet är lyhört inför politiken. Näringslivet efterfrågar långsiktiga spelregler. Vi i Miljöpartiet skulle vilja se ett arbete där vi jobbar vidare med att stärka den gröna näringslivsutvecklingen och den gröna industrirevolutionen.

Herr talman! Jag noterar att Moderaterna och Miljöpartiet båda var med på en energiöverenskommelse 2016 om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem i Sverige 2040. Miljöpartiet har arbetat aktivt mot detta mål. Det har också resulterat i ökad elproduktion i Sverige de senaste åren, en successivt ökad elproduktion som nu gör att Sverige är bland de största nettoexportörerna av el i Europa i ett läge där vi har ett stort energibehov. Det har varit en aktiv och väl genomtänkt energipolitik.

I det läge där vi behöver öka elproduktionen i närtid finns det alla förutsättningar att snabbt få igenom ökad vindkraftsproduktion som kan leverera. Det finns också förutsättningar att jobba kraftfullt med energieffektiviseringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi i Miljöpartiet lägger i vår budget stora satsningar på att snabbt få igenom energieffektiviseringar som skulle lösa situationen för de enskilda hushållen och företagen, som riskerar höga elräkningar, men också bidra till samhällsnytta i och med att vi tillgängliggör mer energi till andra.

Detta stöder dock inte Moderaterna och regeringen. I stället siktar man systematiskt in sig på att göra det billigare med fossila utsläpp - fossila utsläpp som leder till ökad klimatförändring och därmed ökade konsekvenser för människors hälsa, liv och egendom och ökade samhällskostnader för hela Sverige om vi inte hejdar klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tog replik därför att jag noterade att ledamoten nämnde Karlshamnsverket och kol i sitt anförande. Det känns som om vi hänger kvar vid energidebatten som vi hade för några dagar sedan.

När ledamoten nämner Karlshamnsverket och att det är olyckligt att vi har fossila utsläpp från kolförbränning eller fossil verksamhet ger det en bild av att vi är överens här i kammaren om att de fossila utsläppen måste minska kraftigt nu i närtid för att vi ska klara att nå våra klimatmål och Parisavtalet och undvika de allvarliga konsekvenser som klimatförändringen innebär för människors liv, hälsa och egendom.

Men regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger ju fram en budget där man sänker koldioxidskatten för kraftvärme och tar bort avgifter. Det kommer att leda till att vi får ökade fossila utsläpp från kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk i Sverige. Det vill säga att regeringen aktivt bedriver en politik för att få fler Karlshamnsverk och mer fossila utsläpp.

Vad svarar ledamoten på detta?

Fru talman! Jag konstaterar att Tobias Andersson inte svarade på varför Sverigedemokraterna utelämnar norra Sverige och inte på något sätt framhåller att norra Sverige och dess företagsamhet, näringsliv och hushåll ska inkluderas i stöd. Han svarade inte heller på frågan om de negativa effekter som nedmonteringen av klimatpolitiken innebär för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. Däremot uppehöll han sig runt kärnkraften och elpriserna.

Sverige har i dag större elproduktion är när kärnkraftverken lades ned. Att vi har höga elpriser i Sverige beror på det fruktansvärda kriget i Europa och på den öppna elmarknaden, som gör att även vi här i Sverige påverkas när priserna stiger.

Med det sagt är alla partier här inne överens om att det behövs en kraftigt ökad elproduktion i Sverige, inte minst för att möta upp den gröna industrirevolutionen och den fantastiska näringslivsutveckling som den bär med sig. För detta kan vi välja om vi ska ha ett 100 procent förnybart elsystem eller ett elsystem som är starkt beroende av kärnkraft.

Miljöpartiets vision är ett 100 procent förnybart elsystem. Det fanns en bred, blocköverskridande överenskommelse om att ha detta till 2040, och det vill vi i Miljöpartiet jobba vidare för.

Då krävs kraftiga investeringar, inte minst i havsbaserad vindkraft, vilket Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna nu rycker undan mattan för. Det finns en fantastisk möjlighet att snabbt få el på plats, i närtid, i ett läge då vi har ett stort behov av ny elproduktion och energieffektiviseringar och ett stort behov av att hantera de höga elpriserna. Då säger regeringen och Sverigedemokraterna nej till att snabbt få elproduktion på plats. De stöder inte de energieffektiviseringar som skulle komma på plats. Varför?