Mikael Eskilandersson

Herr talman! Framför allt är det bekymmersamt att det hela nu utökas till att innefatta även relativt små företag. Att man har vissa överenskommelser bland stora företag ser jag som ganska naturligt.

Hållbarhetsrapporter är oftast meningslösa därför att det finns certifieringar och liknande i de flesta branscher. Själv kommer jag från skogsbranschen där vi har flera olika certifieringar som talar om för skogsbolagen vad de bör och inte bör göra. Kraven i certifieringarna gör att de uppnår alla mål som det var tänkt på miljöområdet.

Vi ska komma ihåg att hållbarhetsrapporter oftast inte är målställda, utan de är bara rapporter där man skriver ned vad man gör. De är inte begränsande såtillvida att de till exempel säger att skogsmaskiner ska gå på miljöolja, men det säger däremot certifieringarna. Maskinerna gör det även om de körs på marker som inte är certifierade, för att ta ett exempel.

Vad man måste komma ihåg är att när extra krav läggs på företagen skapar det en högre kostnad. Det innebär att vår träindustri blir dyrare. Vår träindustri konkurrerar direkt med kinesisk plast som tillverkas av olja från Ryssland. När plastalternativet plötsligt blir billigare än träalternativet riskerar man ju att kunden väljer plastalternativet av ekonomiska skäl, eftersom vi har lagt på en massa onödiga krav som egentligen inte ger oss något tillbaka i miljönytta.

Någonstans måste man fundera på lite mer än bara vilka rapportkrav man har, för rapportkrav ger ju ingen miljönytta. Om rapportkravet innebär fördyringar som gör att träindustrin konkurreras ut av plast från Kina som är tillverkad av rysk olja tycker jag inte att det är särskilt bra.

Herr talman! I dag debatterar vi civilutskottets proposition Nya regler om hållbarhetsrapportering, 636 sidor EU-byråkrati. Genom lagförslagen genomförs två nya EU-direktiv som rör företagens redovisning. Det är alltså ytterligare krav på mer omfattande och fördyrande byråkrati från byråkraterna i Bryssel som nu ska genomföras i Sverige.

De nya kraven på utökad redovisning av hållbarhet är omfattande och detaljerade och kommer att innebära stora kostnader och en kraftigt ökad administrativ börda för de bolag som omfattas. De ökade rapporteringskraven och förväntningarna medför därför också konkurrensnackdelar för mindre företag och riskerar att bli tillväxthämmande för dem, särskilt i konkurrensen med bolag utanför EU. Därmed försvåras också omställningen till minskade utsläpp, när fokus läggs på helt fel saker och byråkratiska rapporter blir målet i stället för medlet för en hållbar utveckling.

Nya regler om hållbarhetsrapportering kommer lägligt då denna proposition med all önskvärd tydlighet visar vad som är det stora problemet med EU:s utökade och alltmer detaljerade regler. I vanlig ordning är det ökad byråkrati som ska leda till förändring inom EU - ökad byråkrati som ska bekostas av företagen inom EU utan någon som helst kompensation för de ökade kostnader och det merarbete som EU lägger på alla företag som omfattas av reglerna, företag som redan har svårt att mäta sig i konkurrensen med företag utanför EU.

Vi menar också att enskilda företag i Sverige inte ska behöva redovisa könstillhörighet för styrelseledamöter i bolag. Hur företag arbetar med mångfald och vad som faktiskt är mångfald ska inte avgöras av EU, utan det måste vara en fråga för företagens egen beslutanderätt. Särskilt viktigt är detta när det gäller företagens styrelser och de styrelseledamöter som ägarna tillsätter. Att EU börjar ställa krav på styrelseledamöter visar på EU:s inbyggda oförmåga att förstå hur fritt företagande fungerar. Sverigedemokraterna är för fri företagsamhet, och vi menar att regeringen behöver agera på EU-nivå mot tvånget när det gäller rapportering om förändring av könsfördelningen bland styrelseledamöter.

Mot bakgrund av alla nya pålagor som ständigt kommer från EU behöver det analyseras hur anpassningarna i svensk rätt till följd av direktiven påverkar små och medelstora företag i Sverige och vilka konsekvenser de nya kraven får för dessa företag. Det är hög tid att EU faktiskt börjar ta fullt ekonomiskt ansvar för den byråkrati som skapas, och det är rimligt att fundera över om kostnaderna för all ny byråkrati står i proportion till nyttan.

EU fortsätter ständigt att utvidga kraven och byråkratin, utan att ens reflektera över kostnader och hinder som byggs upp i systemet. Vi vill se en analys av hur all ökad byråkrati påverkar våra företag. Det är en uppgift för regeringen att se till att en sådan analys faktiskt genomförs och därefter agera utifrån vad analysen visar. Regeringen bör agera på EU-nivå för att minska den byråkrati som de ökade rapporteringskraven i fråga om hållbarhet respektive könsfördelning i bolagsstyrelser skapar.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens proposition Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original. Det viktigaste förslaget i propositionen är kanske att kvitton, fakturor och andra underlag som ska bokföras nu kan fotograferas och på det sättet sparas digitalt i stället för originalet.

Den har kallats avskaffa kvitton-propositionen, och det är kanske det bästa sättet att beskriva den. Det kan tyckas vara en liten förändring, men det är en förändring som har väldigt stor betydelse. Förslaget är extremt efterfrågat av företag, stiftelser och föreningar. Denna förändring beräknas spara in 3,9 miljarder kronor årligen för företagen - 3 900 miljoner kronor mindre i utgifter varje år!

Redan tidigare har teknik funnits och utvecklats för att hantera bokföring helt digitalt, men utvecklingen har bromsats av onödiga krav på att bevara just originalet, det där lilla papperet som man fick i affären. Även om det knappt är läsligt och har tappat texten är det originalet som ska bevaras som underlag.

Denna proposition är kanske den som berör flest människor i vardagen. Åtskilliga kan vittna om problem som uppstår när kvitton ska skickas med post eller lämnas fysiskt till rätt person i företaget. Än värre blir det om ett original råkat försvinna.

Framöver kan däremot ett kvitto snabbt förvandlas till ett digitalt dokument som skickas via mobilen direkt in i bokföringen, och underlaget sparas automatiskt utan risk för att blekas eller komma bort på vägen. Det är smidigt, enkelt och enormt arbetsbesparande.

Tidöpartierna är och har varit överens om att regelbördan och byråkratin för företag måste minska. Nu levererar vi också på det området.

Många företagare kan vittna om en vardag med en massa regelkrångel som står i vägen för dem när de vill ägna sig åt sin kärnverksamhet. Propositionen är ett tydligt steg för att göra det enklare för alla företagare. Vi i Tidöpartierna är helt överens om att aktivt arbeta för att ta bort onödiga regler.

I denna proposition görs också några andra förändringar för så kallade kombiuppdrag så att företag kan använda den bästa tekniska lösningen. Reglerna bli teknikneutrala, vilket underlättar för företag att tillämpa regelverket.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag för alla företags, stiftelsers och föreningars skull yrka bifall till propositionen.

Fru talman! Det är ju lätt att stå här och hävda saker, men jag uppfattar det som att Sverigedemokraterna faktiskt har tagit upp frågan om att skicka ärendet på remiss till civilutskottet.

Oavsett detta är det ju så att det finns en lång rad lagar som vi hanterar som ni själva, Johan Hultberg, borde kunna tänka ut att vi kan behöva lite experthjälp med. Inte bara våra ledamöter utan alla ledamöter som sitter i socialutskottet borde reagera på det här.

Hur påverkas rätten att byta namn?

Hur påverkas vårdnad, boende och umgänge av lagen?

Kan arvsrätten på något sätt påverkas när det står fel personnummer och kanske fel namn i testamentet?

Vad händer med enskilda firmor som har personnummer som organisationsnummer?

Hur fungerar konsumenters rättigheter i förhållande till lagen när det blir lättare att byta personnummer? Kommer alla avtal att följa med automatiskt, eller finns det avtal som kan anses upphöra? Och hur säkerställer man att avtal verkligen hålls?

Vad händer med reglerna om bolagsmålvakter och huvudmän för aktiebolag? Vilka uppdrag följer med? Behövs en ny stämma, eller kan man bara ändra?

Vad händer med näringsförbud, och hur får man dem att följa med?

Allt detta är saker som vi hade kunnat titta närmare på om vi fått en förfrågan. Men nu valde man att helt bortse från att civilutskottet hanterar mellanmänskliga förhållanden. I stället ansåg sig socialutskottet stå över det och veta att det inte kommer att bli några problem trots att man borde tänka lite längre och fundera lite över vad som händer om man gör det enklare.

Vi har ju sett i våra grannländer att det har ökat kraftigt i de länder som har infört det. Finland hade en ökning som var mycket större än man hade förväntat sig när det gällde hur många som ansökte om att ändra könstillhörighet, så att det blir en ökning kan vi ganska lätt förutse.

Fru talman! Jag tänkte inleda med att fråga Johan Hultberg hur det kommer sig att regeringspartier tar så lätt på att de rundar lagen och skapar lag i utskottet.

Jag ställde tidigare en liknande fråga till Socialdemokraterna. De hade inga större betänkligheter när det gällde att runda regeringen, vilket jag tolkar som att det mest beror på att de själva numera inte ingår i regeringen.

Men det är verkligen att binda ris för egen rygg att som regeringsparti framföra nya lagförslag via utskottet. Man tar ju bort hela den möjlighet som finns att följdmotionera på lagen, en möjlighet som jag saknar och som jag tror att alla som inte sitter i socialutskottet saknar i samband med att den här lagen hanteras.

Man valde också att inte tillfråga civilutskottet, som jag sitter som vice ordförande i, hur den här lagen skulle påverka de lagar som vi hanterar. Det är ju så att socialutskottet hanterar framför allt vårdnadsfrågor. Mellanmänskliga förhållanden hanterar civilutskottet. Det är civilutskottet som har namnlagen och alla lagar om vårdnad, boende, umgänge, äktenskap, samboskap, ersättningsrätt och så vidare. Det är faktiskt inte socialutskottet som hanterar särskilt mycket av det som sker mellan människor. Då kan jag undra varför man utesluter civilutskottet när man skickar ut förslaget på remissrunda.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade hellre sett att socialutskottet lagt betydligt mer resurser på varför människor inte trivs i sina biologiska kön än på att ändra juridiskt kön.

Socialutskottet hanterar ju vårdfrågor, medan mitt utskott, civilutskottet, hanterar medmänskliga förhållanden. Jag brukar kalla min föreläsning om vad civilutskottet gör "Från vaggan till graven". Det är alltså civilutskottet som har all lagstiftning från det att du föds till det att du dör, och även hur arvet efter dig ska hanteras. Vi har allt från namnlag, vårdnad, boende, umgänge, äktenskap och samboskap till ersättningsrätt, överskuldsättning och avtalsrätt. Vi har även konsumenträtt och bostadsfrågor.

Vi i civilutskottet fick inte ens frågan från socialutskottet om hur deras lagstiftning skulle fungera ihop med den lagstiftning som civilutskottet hanterar. Jag hävdar att det är en skandal i sig.

Men ännu värre är att det förvandlar den här nya lagen till högst oklar lagstiftning, som blir både luddig och tvetydig. Den juridiska könstillhörigheten riskerar ju att upphävas av skrivningar i föräldrabalken eller andra lagar som styr mellanmänskliga förhållanden.

Jag undrar varför ni i socialutskottet anser att ni vet bättre än vi i civilutskottet hur mellanmänsklig lagstiftning påverkas. Varför tyckte ni annars att det var onödigt att ens fråga civilutskottet hur det faktiskt påverkar de mellanmänskliga lagar som vi hanterar?

(Applåder)

Herr talman! Det är inte helt nytt att skriva lag genom utskottet. Det har hänt tidigare. Särskilt mitt utskott, civilutskottet, har utmärkt sig genom att skriva lag relativt ofta. Vi skrev till exempel lagen om attefallshus som komplementbyggnader. Vi höjde bullerregler. Vi har tidigare även hanterat lagen om könsneutrala äktenskap i civilutskottet.

Det finns dock problem med att skriva lag i utskotten. Särskilt är det ett demokratiskt problem. När det skulle skrivas lag i civilutskottet förra mandatperioden var just Socialdemokraterna mycket tydliga med att det definitivt inte var bra att skriva lag i utskott. De lyfte särskilt det faktum att man tar bort möjligheten att följdmotionera på lagen. Man förstör alltså en del av den tänkta demokratiska processen här i riksdagen, något som också konstitutionsutskottet har anmärkt på. I praktiken blir det ju bara de riksdagsledamöter som råkar sitta i rätt utskott som får möjlighet att påverka lagen. Därför bör det bara vara små förändringar man genomför i utskotten.

Med tanke på Socialdemokraternas ändå hårda kritik då mot att använda utskotten för att skriva lag är det märkligt att man nu väljer att göra just det som man tidigare har kritiserat. Jag vill passa på att fråga Socialdemokraterna om man har bytt uppfattning när det gäller att skriva lag i utskotten och i så fall varför man har gjort det.

Fru talman! När statsrådet Niklas Wykman träffar de stora bankerna betvivlar jag inte att dessa har bra argument för varför de inte ingrep när Gun, 86 år, som aldrig någonsin handlat med vare sig aktier eller värdepapper, plötsligt via bank-id köpte bitcoin för hela sin förmögenhet eller när Göran, 76 år, plötsligt skickade alla sina pengar till en för honom helt okänd person utomlands. Storbankerna har säkert bra argument för varför de väljer att inte agera när den arbetslösa killen i förorten får in stora summor på sina bankkonton.

Men det behövs mer än samtal. Jag som vill se handling och inte bara vackra ord vill fråga statsrådet Niklas Wykman om han är beredd att se över lagstiftningen så att bankerna får ett tydligare ekonomiskt ansvar när de brister i sin kundkännedom.

Fru talman! Min fråga handlar om byggnads- och reparationsberedskapen, som har funnits i Sverige och som var den civila byggindustrins beredskapsorganisation. I princip samtliga stora byggbolag var med i beredskapsorganisationen.

Sverige behöver en beredskap på detta område, särskilt nu när det är krig i Europa och när säkerhetsläget drastiskt har förändrats jämfört med 2007, när beredskapen avskaffades. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har också påpekat behovet av en modern version av den tidigare byggnads- och reparationsberedskapen.

Jag vill fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin: Hur ställer sig ministern för civilt försvar till att skapa en ny modern byggnads- och reparationsberedskap?

Herr talman! Vi hörde här om stöd, investeringsstöd och stimulanser. Ja, tänk om vi hade haft på plats alla de åtgärder som den nya regeringen faktiskt tittar på och som nu är på väg att införas - detta var på väg redan förra mandatperioden.

Jag pratar om digitaliseringen av plan- och byggprocessen, som förhoppningsvis kan snabba upp återhämtningen genom att det ska gå snabbare i alla led fram till byggstarten.

Byråkratin ska minska.

Vi tittar på strandskyddet, som kommer att förändras så att fler tomter kan skapas där man kan bygga. Det ska inte bara vara rika som ska ha råd att bo nära vatten.

Kommunerna arbetar med att ta fram fler byggbara tomter, även villatomter och inte bara tomter för flerfamiljshus. Detta är något som denna regering har stimulerat till.

Möjligheten att låna till sitt boende förbättras, och bolånetaket höjs. Vi hörde så sent som i frågestunden att förutsättningarna för sparande ska förbättras. Den tidigare regeringen gjorde tvärtom och försämrade de möjligheterna.

När allt detta blir genomfört är drömmen om den egna villan alltså inte lika ouppnåelig som den var med socialdemokratisk politik.

Men viktigast av allt är att regeringen inte har lyssnat på Socialdemokraternas önskan om att spä på inflationen med stora stöd och genom att pumpa in pengar. Nu ser vi att inflationen är på väg ned och att samhället stabiliseras.

Så sent som i dag sa riksbankschefen Erik Thedéen att penningpolitiken måste vara fortsatt åtstramande för att inflationen ska bli låg. Jag tycker ändå att man måste lyssna när riksbankschefen och andra personer i den kategorin uttalar sig så tydligt om hur man bör agera framöver.

Herr talman! Med mitt ursprung och min mångåriga erfarenhet av just träindustrin kan jag inte gärna låta bli att lägga mig i interpellationsdebatten här i dag.

Jag tycker att det är slående att Socialdemokraterna här visar upp vilka populister de är i opposition. Socialdemokraterna vill varken ha småhus eller ägt boende. Jag tycker nog att insikten om problemen på bostadsmarknaden verkar saknas i stort. I synnerhet när det gäller småhus som villor och radhus är insikten om problemen och förslagen till faktiska lösningar ganska frånvarande hos Socialdemokraterna.

Detta är en av flera interpellationer där man tar upp problemen som den socialdemokratiska regeringens politik skapade och frågar varför detta ännu inte är löst av den nya regeringen. Det byggdes tyvärr inte särskilt många småhus under den tidigare regeringen, något som jag själv och flera andra ledamöter uppmärksammat med både interpellationer och konkreta förslag, som direkt förkastades av den tidigare regeringen. Hur hade det sett ut i dag om den tidigare regeringen faktiskt hade lyssnat?

I maj 2022 svarade den dåvarande bostadsministern Johan Danielsson på en interpellation från mig om vad regeringen ska göra för att öka byggandet av småhus. Det var för övrigt den femte bostadsministern i ordningen under den socialistiska eran. Jag pekade i min interpellation på behovet av mark att bygga på och repeterbara processer som kan snabba upp byggandet. Jag tryckte även på behovet av att ta bort särkraven som kommunerna säger att de inte har men som alla bolag som bygger småhus ständigt vittnar om.

Den dåvarande bostadsministern pratade om att det var viktigt med låga hyror, att repeterbara processer visserligen var bra men att de var särskilt bra för att bygga hyreslägenheter. Johan Danielsson framhöll också att han själv gärna ville bo i ett flerbostadshus i framtiden. Det var alltså Socialdemokraternas svar i regeringsställning på en fråga om behovet av fler småhus.

Men nu när Socialdemokraterna är i opposition går man "all in" som de populister man egentligen är och börjar plötsligt oroa sig för företagen, som man i majoritetsställning helst vill döda med skatter. Och plötsligt vill man ha fler småhus i trä.

Den nya populismen är i högsta grad påtaglig, men den är också väldigt påklistrad, för Socialdemokraterna saknar helt egna förslag som faktiskt skulle göra skillnad. Hade man på riktigt haft bra förslag på bostadsområdet som skulle hjälpa våra företag i trähusbranschen finns det alla möjligheter att genomföra dessa i dag - Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har nämligen egen majoritet i civilutskottet. Min dörr är ständigt öppen, och den socialdemokrat som vill förhandla någon bostadsfråga får gärna komma till mig och diskutera. Utskottet kan själva skriva lag, något som vi nyligen såg ett annat utskott göra när det gäller könstillhörighet.

Vackra ord och retorik förändrar dock inte det faktum att Socialdemokraterna saknar konkreta förslag på bostadsområdet. Det duger inte att hånfullt ge namn åt viktiga reformer, som Socialdemokraterna roar sig med. Man måste komma med egna förslag.

Herr talman! När man läser underlaget kan det kanske framstå som att det finns två ganska tydliga alternativ när det gäller aktiekapital. Det ena är ett högre aktiekapital på 50 000, och det andra ett lägre på 25 000. Det är dock inte riktigt så.

Sverigedemokraterna anser att det borde finnas ett annat system för lägsta tillåtna aktiekapital. Vi förespråkar ett system där man kan starta ett bolag med ett relativt lågt aktiekapital, liknande det som finns i dag med en ingångssumma som är överkomlig, men där man sedan successivt ökar aktiekapitalet.

Vi vill ha så lite hinder som möjligt just när man startar bolaget, eftersom aktiebolag på så många sätt är den bästa företagsformen - särskilt om bolaget därefter expanderar. Det skulle kunna vara ett system med en nivå för startkapital som är hanterbar även för mindre kapitalstarka individer och en högre nivå för aktiekapitalet när bolaget sedan kommit igång. Sådana system förekommer i många andra länder och borde kunna tjäna som inspiration även för Sverige. De borde kunna visa vägen för ett nytt svenskt system. I det danska systemet finns begränsningar av bolags möjligheter att besluta om utdelning till dess att de är fullvärdiga aktiebolag med ett högre aktiekapital.

Vi anser att Sverige ska hämta inspiration från Danmark och ta fram mer ändamålsenliga regler för aktiebolag. Det är också viktigt att begreppet aktiebolag inte blir alltför urvattnat genom att värdet på bolaget blir för lågt. Det bör finnas ett egenvärde i aktiebolaget, men samtidigt ska möjligheten att starta ett nytt bolag vara realistisk och nåbar även för individer som inte är kapitalstarka.

Kriminalitet ska givetvis motverkas, men att kriminaliteten är starkt kopplad till aktiekapitalet och drastiskt skulle minska bara för att aktiekapitalet blir lite högre är väldigt naivt att tro. Kriminella företag är alltför lukrativa för att begränsas av ett aktiekapital på till exempel 50 000 kronor, och dessutom skulle de kriminella fortfarande ha rådighet över dessa 50 000 kronor.

Det finns också möjligheter att starta bolag i andra länder med mycket lägre summor än 50 000 om man behöver ett företag. Det går även att använda enskilda firmor som registreras på till exempel samordningsnummer för personer som kanske inte ens finns i landet eller att registrera företaget på någon som får agera målvakt. Oavsett vilket är det kostnadsfritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Kriminella organisationer köper ofta bolag som har funnits i många år, som har startats långt innan aktiekapitalet sänktes och som de betalar mycket mer för än aktiekapitalets värde. De behöver ju en trovärdighet hos bolaget som gör att det åtminstone på ytan ser seriöst ut.

Totalt sett är alltså aktiekapitalet inte alls ensamt avgörande för huruvida ett bolag används i kriminella sammanhang eller ej. Andra åtgärder behövs för att stoppa de kriminella nätverken och klanerna som har vuxit fram under den socialdemokratiska regeringens styre.

Utredningen Bolaget som brottsverktyg bereds just nu i Regeringskansliet. Vi kommer från majoritetens sida att inom kort återkomma med förslag som på riktigt gör skillnad på området och begränsar möjligheten att använda bolag på ett kriminellt sätt.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag bara säga att för oss sverigedemokrater är inte summan 25 000 kronor helig på något sätt. Vi ser gärna över vad som utgör ett optimalt startkapital, gärna i samband med att vi ser över hur ett system där aktiekapitalet höjs efter en tid kan fungera.

Jag yrkar avslag på reservationerna och bifall till förslagen i betänkandet.

Fru talman! Alternativet till ett grönt rotavdrag är det rotavdrag som regeringen går fram med, men det gör inte skillnad på huruvida det är en tilläggsisolering eller något annat man gör.

Fördelen med vårt rotavdrag är att man kan göra precis vad man behöver göra på fastigheten utan att behöva skilja på vad som är energieffektiviserande och vad som snarare är estetiskt.

Samtidigt gör energipriserna att de flesta ser ett behov av att energieffektivisera bara utifrån sin egen elräkning. Det är ett medel så gott som något för att styra mot energieffektivisering.

Något ytterligare som jag vill ta upp är att Alireza Akhondi i sitt anförande sa att regeringen skulle sakna förslag, men i Centerpartiets budgetförslag tar man ju bort alla förslag som kommer från regeringen. Man tar bort stimulanspengarna till nya tomter, man tar bort stimulanspengarna till att ändra planer i kommunerna och dessutom gör man flera små neddragningar samt en större på över 4,1 miljoner på Lantmäteriet.

Samtidigt hävdar man att man på något vis skulle ha en bättre bostadspolitik än den som regeringen har. Jag får faktiskt inte ihop det över huvud taget. Med alla dessa neddragningar lämnar man ju snarare kommunerna åt deras öde, och då hamnar de i situationen där de måste ta pengar från skolan eller äldrevården. Det var precis detta vi ville undvika genom stimulanspengarna.

Fru talman! Ledamoten Alireza Akhondi sa i sitt anförande att jag pekar ut en hel bransch som fuskare, och detta måste jag bemöta.

Det jag har sagt är att om man ska ha ett grönt rotavdrag där det plötsligt ska göras skillnad beroende på om det till exempel är en yttervägg eller en innervägg som ska renoveras bygger man ett system som öppnar upp för orättvisa mellan olika renoveringsslag. Man öppnar också upp en möjlighet att laborera med redovisningen på ett sätt som jag kanske skulle betrakta som fusk.

Om jag ändrar en innervägg skulle det inte ge rätt till rot eftersom det inte blir energieffektivare, men om jag ändrar lite i ytterväggen och lägger på lite extra isolering blir det definitivt ett energieffektivare hus. Då får jag plötsligt rätt till rot. Denna skillnad blir orättvis.

Det visar sig kanske ännu mer för den som för några år sedan renoverade köket. Den personen kan i dag få avdrag för att tilläggsisolera sina väggar, medan den som för några år sedan tilläggsisolerade sina väggar i dag inte kan få avdrag för att renovera köket.

Det blir ett problem att man skiljer på saker som görs inom samma fyra väggar. Och vem ska egentligen kontrollera detta? Det kommer inte att bli helt lätt att kontrollera. Jag tror faktiskt att det är fler än jag som ser att det blir problematiskt om man gör ett system där bara vissa delar av huset ger rätt till rotavdrag.

Fru talman! För att börja där Jennie Nilsson slutade var det inte en diskussion om enskilda frågor som jag hade med medierna, utan jag sa klart och tydligt att Sverigedemokraterna är intresserade av att diskutera alla frågor inom samarbetet för Tidöavtalet. Jag hade ingen kommentar om någon särskild fråga. Att man sedan i rubriken valde att lägga fram det som att det handlade om en särskild fråga är en helt annan sak. Det är inte jag som är rubriksättare.

Att företag som jobbar med energilösningar skulle vara mer benägna att begå felaktigheter vill jag inte påstå. Däremot skulle ett grönt rot omfatta vissa men inte andra delar i ens hem, och det blir svårt till och med för mig att veta vad som egentligen skulle vara med och vad som skulle vara utanför. Jag känner heller inte att jag får någon vägledning av Jennie Nilssons svar om vad som är okej och inte.

Problemet är att om du tilläggsisolerar en yttervägg bör det vara energihöjande, men om du gör en innervägg är det plötsligt inte energihöjande. Dock är det samma företag som sysslar med att bygga ytterväggar och innerväggar. Det är inte särskilda energiföretag som kommer och bygger ytterväggar och sedan vägrar att bygga en innervägg. Så fungerar inte marknaden.

Tyvärr finns det redan i dag ganska skrupelfria personer som arbetar inom byggbranschen ibland, även om jag förutsätter att de allra flesta företag är seriösa.

Avslutningsvis vill jag bara nämna att Socialdemokraterna och nu Jennie Nilsson i sitt anförande var i det närmaste raljerande gällande att regeringspartierna bara lade 80 miljoner medan de lade 8,1 miljarder. Man skryter om det här. Då undrar jag om man verkligen har förstått hotet från inflationen. När man skryter om hur väldigt mycket mer pengar man faktiskt lägger på området har man verkligen inte fattat någonting.

Fru talman! Det finns mycket att säga om Socialdemokraternas politik. Om vi börjar med den bostadskommission som ledamoten Jennie Nilsson har aviserat att Socialdemokraterna vill ha var ju ledamoten Jennie Nilsson väldigt tydlig i medierna nyligen med att hon inte anser att man ska diskutera frågor där man inte är överens.

Det visar också att Socialdemokraternas tidigare utspel om just en bostadskommission, där Socialdemokraterna ville vara en del, bara var ett billigt politiskt utspel från Socialdemokraterna. Man är inte alls intresserad av att diskutera frågor där man har en annan åsikt. Ett parti som vill diskutera andra lösningar än sina egna var inte att lita på, enligt ledamoten Jennie Nilsson. Det var i alla fall vad hon sa i medierna.

Men det var inte riktigt det jag tänkte ställa frågor om till Jennie Nilsson, utan den fråga jag har gäller grönt rotavdrag. Hur är det egentligen tänkt att grönt rotavdrag ska fungera? Hur ska man kontrollera att det som utförs verkligen är inom ramen för grönt rotavdrag? Är det meningen att man anställa många fler som ska åka runt och kontrollera så att det inte blir ett fifflar-rot som det annars riskerar att bli? Det måste vara väldigt lockande för byggföretaget att skriva någonting annat på fakturan för att på det sättet hålla nere kostnaden till slutkunden och på så sätt få fler kunder.

Jag ser inte riktigt varför man vill bygga upp ett system som är så stelbent och så upplagt för fusk som det Socialdemokraterna föreslår i form av grönt rotavdrag. Jag köper inte alls att det är samma problem med det vanliga rotavdraget i dag som det skulle vara med ett system kring grönt rotavdrag, för jag upplever inte att rotavdraget är någonting som det fuskas med i väldigt stor utsträckning i dag.

Herr talman! Det är fortsatt svavelosande från Malcolm Momodou Jallow. Sverigedemokraterna är alltså inget seriöst parti, och det enda vi vill är att införa marknadshyror, säger han. Jag har aldrig varit med om att vi har sagt att vi vill införa marknadshyror. Det har inte ens funnits på bordet att införa några marknadshyror.

Det som fanns på bordet var det som den tidigare regeringen satt och förhandlade om - en friare hyressättning i nyproduktion. Men det är inte marknadshyror i sig. Lite mer påläst än så får man ändå vara, särskilt när man har ansvar för bostadspolitiken. Marknadshyror är inte något som diskuteras.

Det sektorn vill se är lika konkurrens och långsiktiga villkor. Det är vad byggsektorn säger till mig och även till andra, vad jag har hört. Jag har inte hört byggsektorn säga att den vill ha stimulansbidrag liknande dem som Vänsterpartiet föreslår, där man pekar ut vissa bolag och ger dem en massa pengar för att de ska bygga på olika ställen. Den typen av stimulans är inte efterfrågad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Om man ger lika villkor, lika konkurrens och långsiktiga villkor kommer byggsektorn att så småningom komma in i en högkonjunktur, och då gäller det att kunna bygga. Problemet i dag är att det har gjorts för lite av den tidigare regeringen. Vi har mycket vi behöver ta tag i när det gäller att digitalisera och se till att Lantmäteriet fungerar så att det går snabbare att få loss tomterna när man behöver dem. Vi behöver snabba upp processen med planer, översiktsplaner och detaljplaner, och hela den biten.

Det är detta vi jobbar väldigt hårt med för tillfället, och det är det som har gett upphov till ett antal uppdrag från regeringens sida. Men de har inte synts i propositioner i kammaren.

Herr talman! Det är alltid intressant att lyssna på ledamoten Malcolm Momodou Jallow. Det var svavelosande, starkt och i allt väsentligt felaktigt, precis som vanligt.

Ibland undrar jag om det har gått Vänsterpartiet helt förbi att det finns en inflation som gör oss alla fattigare. Man kan ju alltid räkna upp alla som har fått mer pengar och säga: Titta så många som har fått mer pengar på kontot! Men vad hjälper det när pengarna egentligen är mindre värda? Att antalet miljardärer ökar är naturligt i ett land som har haft en inflation som har varit uppe på över 10 procent.

Inflationen är egentligen ett större hot än någonting annat. I det läge vi nu befinner oss i väljer Vänsterpartiet att gå vidare med en budget som lägger 13,5 miljarder bara på detta område. Om vi ser till hela budgeten ser det ännu mer skrämmande ut. 13,5 miljarder - det är bara Miljöpartiet som är galnare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

I vår budget lägger vi ganska exakt 6 miljarder, och det är egentligen på nedåtgående snarare än på uppåtgående när vi håller på och avvecklar skadlig politik som har funnits tidigare.

Man kan ställa sig en fråga med tanke på att ledamoten Malcolm Momodou Jallow har suttit och stöttat den tidigare regeringen. Borde inte den tidigare regeringen ha gjort mer?

Men min verkliga fråga är: Har ni räknat på hur mycket räntan kommer att behöva höjas om er budget skulle gå igenom? Och hur skulle det slå på byggandet om räntan gick upp ännu mer än den har gjort hittills?

Herr talman! Socialdemokraterna har helt missat konjunkturläget. Problemet i dag är ju inflationen och ränteläget. Det vi kan göra åt inflationen och räntan är att vara återhållsamma. Socialdemokraterna är definitivt inte återhållsamma. Man tycker att man kan slänga ut miljard efter miljard. Sedan klagar man på den regering som faktiskt tar ansvar och ser till att vi får ned inflationen och gör det som behöver göras.

Det blir lite löjligt när man ska börja ifrågasätta hur många hus detta ger. Ja, det hade gett betydligt fler hus om inte Socialdemokraterna suttit i kommunerna och stoppat planer, som man till exempel gjort den senaste veckan i min hemkommun. Där stoppade man en plan och skickade tillbaka den för att man tyckte att det var för många hus inritade på planen och att ett för stort område tagits med.

Det är klart att det i slutändan är kommunernas ansvar att se till att husen verkligen kommer på plats och byggs. Det vi har gjort är att avsätta stimulanspengar som ska stimulera till fler tomter. Det kommer fler tomter med de här stimulanspengarna än utan. Men i slutändan handlar det också om hur kommunerna hanterar det och hur kommunerna styr det. Vi måste komma ihåg att byggandet sker på en lägre nivå. Det är inte så att staten kan bestämma vad som ska byggas - om man inte går in och betalar för att det ska byggas på vissa ställen. Det var detta som skedde under den socialdemokratiska eran - man betalade för vissa byggnader. Man har egentligen betalat för att bygga fina hus i områden där det ganska ofta ändå hade byggts. I går tog jag upp det i debatten. Nu hinner jag inte ta upp det här. Totalt sett måste man börja med att se till att det finns tomter att bygga vanliga villor på.

Herr talman! Vi börjar med påståendet att jag skulle ha lagt merparten av tiden på att recensera oppositionens budgetförslag. Det stämmer inte. Jag tittade på klockan. Merparten av tiden, runt sju minuter tror jag, lade jag på att gå igenom den budget som vi har lagt fram och som jag faktiskt är mycket stolt över.

Det finns delar av budgeten som jag hade önskat varit mer långtgående. Det är klart att jag givetvis gärna hade sett mer satsningar som tydligare pekat ut de förslag vi haft, till exempel om Sverigehuset. Men vi har fått igenom satsningar på mer villabyggande, och man har gått till mötes den svenska befolkningens önskan om att bo i villor och småhus. Socialdemokraterna glömmer ofta bort att sju av tio faktiskt vill bo i villa. Åtta av tio bostäder som byggs är lägenheter. Man kan jämföra med liknande länder som Finland, som har en mycket högre andel småhusbyggande. Jag förstår inte varför inte även Sverige skulle kunna ha det. Detta kanske är den största bostadspolitiska förändringen sedan Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten.

Det jag kanske skulle lyfta fram som det bästa med Tidösamarbetet är att vi har en så öppen dialog hela tiden. Vi diskuterar alla frågor och kommer fram till vad vi anser är de bästa kompromisserna. Vi står varandra väldigt nära i bostadsfrågorna, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är viktigt att byggandet kommer igång. Men det är också viktigt att vi får fram de tomter som efterfrågas och att kommunerna lyckas tillhandahålla de tomterna, så att vi slipper se exempel som i Helsingborg, där man får fram 250 tomter men har en kö på närmare 2 500.