Patrik Lundqvist

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet.

Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.

Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet.

Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.