Johan Britz

Herr talman! Tack, Lili André, för en viktig fråga i ett mycket viktigt ämne!

Den svenska arbetslösheten är för hög. Precis som ledamoten påpekar har detta framför allt strukturella orsaker. Vi befinner oss i dag i en situation där hälften av de arbetslösa är utrikes födda. Av dem som är långtidsarbetslösa är nästan två tredjedelar utrikes födda – personer som inte har de färdigheter, den formella utbildning eller de språkkunskaper som krävs för att passa in på den svenska arbetsmarknaden.

Vi har dessutom tillkommande problem – Putin, Trump, inflation och annat – som har gjort att vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur.

Det viktigaste på kort sikt för att få de människor i arbete som har varit arbetslösa under en kort period är den väldigt kraftfulla och expansiva budget vi nu lägger fram för att bryta lågkonjunkturen och därmed också få ned arbetslösheten.

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan!

Fallet som ledamoten beskriver har uppmärksammats i medierna. Vi har från regeringens sida varit tydliga med att vi inte tycker att det ska gå till i Sverige på det sätt som beskrivs i medierna. Personer som är utsatta och arbetslösa och, som i det här fallet, har någon typ av problematik när det gäller att komma in på arbetsmarknaden ska få ett bättre stöd än vad det i det här fallet förefaller ha varit frågan om. Det ska helt enkelt inte gå till på det sätt som beskrivs här.

Detta hänger delvis ihop med den privatiseringsiver med vilken Socialdemokraterna och Centerpartiet genomförde förändringar av delar av Arbetsförmedlingen. Det är något som vi i den här regeringen nu successivt rullar tillbaka.

Fru talman! Jag tycker att diskussionen vi har är väldigt viktig. Arbetslivskriminalitet är någonting som kryper in i kapillärerna i det svenska samhället och den svenska ekonomin. Den påverkar tilliten mellan människor, och den påverkar tilliten mellan företag. Den innebär, skulle jag säga, stora systemhotande risker. Låt oss alltså slå fast det, och låt oss slå fast att vi är helt överens – tror jag – om vart vi bör gå.

Det kanske låter lite byråkratiskt och tråkigt, men jag kommer ändå tillbaka till att pengarna inte har använts och inte beräknas användas. Därför har vi dragit ned på anslaget. Vi har fått in förslag som håller på att beredas, och innan vi har berett de förslagen vore det så att säga konstigt att också göra anslagsförändringar. Det är helt enkelt så jag ser på saken.

Det vi däremot har gjort – bara för att anknyta till ledamotens inlägg om inspektioner eller tillsyn i riskbranscher – är att tillföra resurser till Arbetsmiljöverket för just inspektioner och för att inspektioner ska göras tillsammans med andra myndigheter, som Migrationsverket, Polismyndigheten och så vidare, för att man ska komma till rätta med den olagliga och farliga verksamhet som finns på en del av våra arbetsplatser.

Jag tror och hoppas att vi kommer att få fortsätta diskutera den här frågan. Detta är en gemensam uppgift som vi alla har som värnar det svenska samhället och tilliten. Jag tackar så mycket för den här diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker ändå att det är viktigt att slå fast att vi är helt överens om vad vi vill åstadkomma. Sedan kan vi ha lite olika ingångar vad gäller metoder.

Jag ska dock säga att regeringen instämmer i ledamotens beskrivning av arbetsmarknadens parter som viktiga aktörer i det här arbetet. Återigen: Skälet till att anslaget har minskat är att pengarna inte har använts. Även om man kan tycka att det i det stora hela, i en statsbudget, handlar om små summor är det ändå så att många små summor blir större summor på slutraden i en statsbudget.

Jag är inte alls främmande för att utveckla det här arbetet, och rollen för arbetsmarknadens parter i det arbetet, i syfte att få till ett effektivare sätt att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som jag nämnde tidigare och som vi har pratat om här, har lämnat förslag till regeringen. De förslagen har remitterats och bereds i Regeringskansliet, men vi är inte färdiga med den beredningen. Därför är det rimligt att vänta med eventuella justeringar i anslaget.

Fru talman! Jag vill börja med att slå fast vikten av att justeringen av detta statsbidrag föregicks av noggranna avvägningar. Som ledamoten lyfter upp har statsbidraget hitintills nyttjats i låg grad. Det bör i det här sammanhanget också framhållas att statsbidraget inte har nyttjats i högre utsträckning än den nivå som det nu har justerats till.

Vi är helt överens om att arbetslivskriminalitet är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Jag tror inte att det råder något tvivel om att den här regeringen tar alla typer av kriminalitet på största allvar.

Kärnan i bekämpandet av arbetslivskriminalitet är den operativa samverkan som bedrivs mellan myndigheter i de sju etablerade centren mot arbetslivskriminalitet. Det uppdraget har nu alltså förlängts till den 31 december 2026. Vi har förstärkt det här arbetet och tillfört ännu mer resurser i arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Jag kan konstatera att Arbetsmiljöverkets senaste årsrapport om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, som presenterades i maj 2025, ger en positiv bild av hur myndigheterna samverkar och hur kontrollverksamhet har utvecklats. Ett exempel är den nya lagstiftning om att riva sekretesshinder mellan myndigheterna som regeringen tagit initiativ till. Den har särskilt lyfts fram i årsrapporten som ett viktigt steg för att bekämpa arbetslivskriminaliteten mer effektivt.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har därtill redovisat ett antal analyser och förslag som rör åtgärder mot arbetslivskriminalitet – bland annat i fråga om statsbidrag, som ledamoten lyfte upp. Som jag sa tidigare har slutbetänkandet remitterats, remisstiden har gått ut och vi jobbar vidare med de förslagen i Regeringskansliet.

Herr talman! Marie Olsson har frågat mig vilken grund jag och regeringen har för att genomföra en neddragning av statsbidraget för att bekämpa arbetslivskriminalitet i stället för att omforma det och göra det mer tillgängligt för att det ska kunna användas fullt ut.

Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan. Som för alla regeringar innebär arbetet med en budgetproposition också att göra prioriteringar.

Arbetslivskriminalitet är ett fortsatt allvarligt och omfattande samhällsproblem. Regeringen har förlängt och förstärkt uppdraget om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet och arbetet vid arbetslivskriminalitetscentren till och med den 31 december 2026 (A2024/01109). Utöver den permanenta finansieringen av det arbete som de nio myndigheter som omfattas av uppdraget gör har regeringen gjort flera budgetsatsningar under mandatperioden.

I vårändringsbudgeten för 2024 förstärktes arbetet med 30 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2025 med 100 miljoner kronor. För 2026 beräknas tillskottet uppgå till 100 miljoner kronor, och 80 miljoner kronor beräknas tillföras från och med 2027.

Enligt regeringsuppdraget ska Arbetsmiljöverket årligen redovisa det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverkets redovisning för 2024 visar att fler brott upptäcks, mer pengar återkrävs och fler utsatta arbetstagare identifieras. Totalt har över 91 miljoner kronor krävts tillbaka på grund av upptäckta oegentligheter.

Arbetet mot människohandel och människoexploatering ingår i arbetet mot arbetslivskriminalitet. För närvarande pågår ett arbete i Regeringskansliet med att ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel. Syftet är att kraftsamla i arbetet med att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel för alla ändamål samt att stärka skyddet för utsatta personer.

Regeringen tillförde 10 miljoner kronor för stöd till utsatta i budgetpropositionen för 2025. Medlen har använts för att finansiera nya uppdrag som bland annat baseras på förslag i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97). I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att 14 miljoner kronor per år avsätts för ytterligare finansiering av handlingsplanen under åren 2026, 2027 och 2028.

I juni i år gav regeringen Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att förstärka arbetet mot människohandel och människoexploatering. I uppdraget ingår bland annat att myndigheterna ska förbättra arbetsmetoderna för att öka utredningsförmågan och lagföringen av människohandels- och människoexploateringsbrott.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har redovisat ett antal analyser och förslag som rör åtgärder mot arbetslivskriminalitet, bland annat i frågor om statsbidrag. Slutbetänkandet från Delegationen mot arbetslivskriminalitet (SOU 2025:25) har remitterats. Remisstiden löpte ut den 22 september 2025. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag noterar återigen att vi är helt överens om ambitionen vad gäller svensk arbetsmiljö i det här fallet. Ingen ska dö på sitt jobb eller på grund av sitt jobb.

En sakupplysning är att det pågår ett arbete på Arbetsmiljöverket för att införliva ändringarna i asbestdirektivet från hösten 2023 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det arbetet ska vara slutfört i december i år, så det pågår. Dessutom har Riksrevisionen aviserat att de kommer att inleda en granskning av Arbetsmiljöverkets arbete med asbestfrågan. En sådan granskning ger också anledning för oss att återkomma.

Jag tackar för debatten i denna mycket viktiga fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar interpellanten och ledamöterna för diskussionen.

Detta är en mycket allvarlig fråga. Vi delar utgångspunkten att ingen människa ska behöva dö på grund av sitt arbete eller på sitt arbete.

Det är viktigt att alla aktörer påminns om det tydliga regelverk som finns i arbetsmiljölagstiftningen. Det är bland annat därför regeringen har tillsatt resurser till fler inspektioner, som Arbetsmiljöverket utför. Detta gör att vi upptäcker saker som inte står rätt till.

Vi har en kontinuerlig dialog med myndigheterna. Arbetsmiljöverket har sett över sina rutiner och vidtagit åtgärder. Två av dessa åtgärder är att se över hur rutiner, riktlinjer och everktyg funkar samt att förbättra utbildningarna för bland andra tillståndshandläggare.

Den situation som beskrivs här, och som har beskrivits i medier, innebär ett kringgående av regler som inte kan accepteras. När jag säger att vi följer denna fråga noga menar jag precis det jag säger. Vi följer den här frågan väldigt noga. Utgångspunkten är att ingen ska behöva drabbas av att utsättas för asbest i Sverige.

Fru talman! Jag vill bara se till att vi får rätt tempus här. Det framförs att flera hundra dör varje år av asbestrelaterade skador. Ett enda dödsfall är ett för mycket, vill jag börja med att säga, men samtidigt är det så att de som i dag har asbestrelaterade skador exponerades för 20–40 år sedan, innan asbest förbjöds 1982. Sedan finns ju asbest kvar i många byggnader, inte minst sådana som har byggts före 1980 eller någonting sådant.

Jag vill bara att vi ska ha det klart för oss så att vi inte tror att hundratals människor i dag exponeras för asbest och sedan dör av detta. Men som sagt: Ett enda dödsfall är ett dödsfall för mycket.

Med anledning av uppgifterna i medierna har vi under våren haft en nära dialog med berörda aktörer, bland annat Arbetsmiljöverket. De har i sin tur sett över sina rutiner och vidtagit åtgärder. Det vi hör är väldigt allvarligt. De uppgifter vi får om misstänkt fusk och brottslighet vid arbete med asbest är väldigt allvarliga, liksom det som lyfts om utbildningar med bristande kvalitet. Vi kommer inte att acceptera ett kringgående av de regler som finns.

Samtidigt förutsätter vi förstås att Arbetsmiljöverket prövar varje individuellt ärende väldigt noggrant och att de i tillståndsgivningen väger in all den samlade kunskap som finns i myndigheten. Ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Inget annan än en nollvision kan gälla för dödsfall till följd av arbete. Vi följer den här frågan mycket noggrant.

Fru talman! Ardalan Shekarabi har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka kontrollen av asbesthanteringen samt hur jag avser att säkerställa att arbetstagare som kan exponeras för asbest får rätt utbildning och skyddsutrustning.

Jag vill börja med att tacka Ardalan Shekarabi för angelägna frågor om ett ämne som vid felaktig hantering kan vara livsfarligt. Regeringen ser mycket allvarligt på uppgifterna om misstänkt fusk och brott vid arbete med asbest och på uppgifterna om bristande utbildningar.

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2025 beslutade riksdagen att tillföra Arbetsmiljöverket 50 miljoner år 2025 för att skärpa och effektivisera kontrollen av arbetsmiljön så att dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker förebyggs. Tillskottet beräknas därefter uppgå till 75 miljoner år 2026 och 100 miljoner per år från och med år 2027.

En viktig del i den nuvarande arbetsmiljöstrategin (skr. 2020/21:92) är den utvidgade nollvisionen. Den handlar utöver arbetsplatsolyckor om arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel längre sjukdom, cancer och suicid.

Resultaten från Arbetsmiljöverkets redovisning av ett regeringsuppdrag om asbest som lämnades i början av år 2023 (A2022/00995) beaktas i arbetet med nollvisionen.

Arbetsmiljöverket tar årligen fram en åtgärdsplan för att genomföra arbetsmiljöstrategin i samverkan med arbetsmarknadens parter. Asbest ingår i det arbete som Arbetsmiljöverket har med i sin åtgärdsplan.

Jag vill slutligen lyfta fram att det alltid är arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för att arbetstagarna har en säker och hälsosam arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Här ingår att arbetstagarna har den utbildning som krävs och den personliga skyddsutrustning som är nödvändig.

Riksrevisionen har aviserat att de avser att inleda en granskning av Arbetsmiljöverkets arbete med asbest. En sådan granskning ger anledning för regeringen att återkomma till riksdagen i frågan i form av en skrivelse. Jag kommer att följa denna fråga noga framöver.

Fru talman! Jag ska beröra några av de frågor som ställts. Jag tror som sagt att vi är ense om att arbetslöshet inte är bra. Vi är emot arbetslöshet, och vi är emot att människor lever på bidrag.

Vi verkar ha lite olika metoder när det gäller hur vi ska lösa dessa problem. För oss är det utbildning, incitament och en stram asylinvandring som gäller. Vi verkar vara överens om en del av detta, men inte allt.

När det gäller akassan har vi lagt om den. Den är numera inkomstbaserad. Vad betyder då det? Jo, det betyder enklare regler för företagen och enklare hantering för dem som blir arbetslösa. Det innebär också att fler omfattas. Se där – det är en bra grej!

Vi har höjt taken, så man får mer i akassa nu än man fick tidigare. Det är också en bra grej. Vi har också gjort den till mer av en omställningsförsäkring. Avtrappningen är nu tydligare och något snabbare än den varit tidigare. Det är också en bra grej, tycker vi. Alla i den här kammaren kanske inte håller med om det.

När det gäller Skåne är det en region som har högst arbetslöshet i Sverige, men jag vill ändå påpeka att arbetsmarknadspolitiken är nationell. Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för hur resurserna till insatser fördelas regionalt och lokalt utifrån regeringens mål och inriktning för arbetsmarknadspolitiken – som jag uppfattar att vi i stort också är överens om.

Det finns säkert mer att göra när det gäller styrningen av Arbetsförmedlingen. Det har vi tidigare varit inne på. Jag är inte på något sätt främmande inför detta.

Till sist gäller det arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen har ekonomiska förutsättningar att ge insatser inom arbetsmarknadsutbildningar till fler personer än i dag. Det gäller såväl inom som utanför ramprogrammen, och det gäller arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik samt särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning.

Vi föreslår i budgetpropositionen också en satsning på 30 miljoner för att ytterligare utöka arbetsmarknadsutbildningar inom vård. Vi har ingenting emot arbetsmarknadsutbildningar. Det finns resurser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för ledamöternas alla inspel och synpunkter.

Det stämmer som Sofia Amloh säger att omvärlden påverkar oss starkt. När Donald Trump tillträdde som president i Vita huset i januari uppstod en osäkerhet i världsekonomin som påverkar Sverige i allra högsta grad. Vi är mer beroende av omvärlden än många andra länder i vår närhet och i Europa.

Jag har lite svårt att förstå var skiljelinjerna går här. Jag försökte tydliggöra några av skiljelinjerna. Vi verkar vara överens om att det ska vara stram asylinvandring under överskådlig tid. Det är bra; då har vi rett ut den frågan. Det finns ett antal andra frågor i luften som jag nog vill återkomma till. Men det faktum att vi gör historiska satsningar på utbildning och att det i år finns ungefär 150 000 utbildningsplatser i de delar som jag nämnde – arbetsmarknadsutbildningar, yrkesvux, yrkeshögskola och sådant – beror på att vi siktar mot att det ska vara utbildningar som ger jobb. Det kommer alltid att vara huvudsvaret. Kunskap är det som bygger Sverige starkt. Utbildning är det som bygger Sverige starkt på lång sikt men även på kort sikt, och för människor som hamnar i en situation av arbetslöshet kan utbildning vara det som krävs för att man ska kunna matcha in på arbetsmarknaden men också det som gör att man får en meningsfull vardag under en period.

Vi gör det enklare att driva företag. Vi gör det billigare att anställa. Vi satsar på utbildning. Vi gör det mer lönsamt att arbeta. Det är ett väldigt fokus här på jobbskatteavdraget, men frågan hänger ändå i luften: Är Socialdemokraterna emot det? Kommer Socialdemokraterna att höja skatten för dem som arbetar i sin budgetmotion? Den kommer väl om ungefär två veckor. Det vore ett intressant besked.

Det är företag och offentlig sektor som anställer, och vi behöver underlätta för dem. Det framfördes kritik här mot insatsen med nedsatta arbetsgivaravgifter för unga. Det är märkligt, tycker jag, att Socialdemokraterna kritiserar det – om det inte är så att man om ungefär två veckor kommer att vilja dra tillbaka den åtgärden och göra det dyrare att anställa unga. Om man tror att det leder till fler jobb för unga kan man göra det. Jag tror inte det.

Vi är överens om oerhört mycket. Ledamoten Adrian Magnusson beskrev det som någon typ av charader, men det är det jag inte får ihop. Vi är överens om utbildning. Vi är överens om att det ska löna sig att arbeta, men ni är emot jobbskatteavdraget. Hur det är med bidragstaket återstår att se. Vi är överens om stram asylinvandring. Men det är de frågor som vi inte är överens om som det är intressant att diskutera.

Hur blir det med skatten på arbete? Hur blir det med bidragstaket? Det vore intressant att få besked i de frågorna.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för denna diskussion! Regeringens plan för att knäcka arbetslösheten och utanförskapet består sammanfattningsvis av tre delar.

Den första delen är utbildning som leder till jobb. Vi är helt pragmatiska när det gäller vilken typ av utbildning det ska vara. Det kan vara arbetsmarknadsutbildning, yrkesvux eller yrkeshögskola. Folkhögskolor har vi pratat om tidigare.

Det finns ungefär 150 000 utbildningsplatser i dag. Vi har gjort historiska satsningar på detta. Utbildningar som leder till jobb är det allra viktigaste.

Den andra delen, som det inte går att komma ifrån, är att det måste löna sig att arbeta. Ju mer det lönar sig att arbeta jämfört med att leva på ersättningar och bidrag, desto större är drivkrafterna att arbeta. Vi har en ganska enkel princip: Det ska aldrig löna sig bättre att leva på bidrag än att leva på lönearbete. Det skulle vara intressant att höra om någon av ledamöterna eller Socialdemokraterna som parti har en annan uppfattning här.

Den tredje delen i planen för att knäcka arbetslösheten handlar om att vi måste ha en väldigt stram asylinvandring under överskådlig tid. Hälften av alla arbetslösa är utrikes födda, och två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikes födda. Många av de 70 procent som har svag koppling till arbetsmarknaden har det för att de saknar formell utbildning, språkkunskaper eller andra egenskaper och färdigheter som lever upp till de krav som arbetsgivare i såväl företag som offentlig verksamhet ställer.

Det skulle vara intressant att höra hur ledamöterna ställer sig till att vi ska ha stram asylinvandring under överskådlig tid.

Det framförs kritik mot jobbskatteavdraget. Då blir min fråga: Kommer Socialdemokraterna att höja skatten för dem som arbetar? Det vore intressant att höra. Jag har inte upplevt att det finns någon kritik mot just denna del av budgetpropositionen, men om det finns sådan kritik och Socialdemokraterna i sin budgetmotion kommer att höja skatten för dem som arbetar vore det ett intressant besked att få här i dag.

Vi behöver knäcka arbetslösheten, utanförskapet och bidragsberoendet. Jag är orolig för att vänsterpartierna i Sverige blundar för hur farligt bidragsberoende är. Vi måste göra allt vi kan för att fler barn ska se sina föräldrar gå till ett arbete på morgonen. Den stora kostnaden för bidragsberoende, arbetslöshet och utanförskap bärs inte av staten och kommunerna utan av de barn och familjer som lever i den situation det innebär att inte ha pengar och inte vara efterfrågad.

Fru talman! Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Serkan Köse har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta, inom mitt ansvarsområde, för att fler unga ska få arbete eller utbildning och vilka åtgärder jag avser att vidta för att bryta arbetslösheten i Sverige. Adrian Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att stärka arbetsmarknaden i Skåne och sänka arbetslösheten samt om jag och regeringen är beredda att vidta särskilda och riktade åtgärder för att stötta de skånska kommuner som drabbats allra hårdast av den stigande arbetslösheten.

Jag vill börja med att tacka för interpellationerna.

Ett arbete är inte enbart av betydelse för varje människas ekonomi. För de flesta människor innebär värdet i ett arbete att bidra till samhället och att ha tillgång till socialt umgänge och ett sammanhang. Arbetslösheten i Sverige är hög och har varit det i många år. En del av arbetslösheten bedöms vara konjunkturell, men den höga arbetslösheten har framför allt strukturella orsaker. Det är svårt för människor med kort utbildning och bristande kunskaper i svenska språket att få ett arbete.

När efterfrågan i ekonomin är låg ökar vanligtvis arbetslösheten och ekonomin sägs vara i en lågkonjunktur. I budgetpropositionen för 2026 framgår att regeringen bedömer att den konjunkturella arbetslösheten utgör cirka 1 procentenhet av den totala arbetslösheten. För en öppen ekonomi som den svenska är även efterfrågan i vår omvärld viktig, vilket snabbt kan få genomslag på företagens och hushållens syn på de ekonomiska utsikterna.

Sveriges höga arbetslöshet beror framför allt på strukturella faktorer. En stor andel av de arbetslösa har begränsade färdigheter och står långt ifrån arbetsmarknaden. Runt 70 procent, eller cirka 250 000 personer, av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen tillhör någon av grupperna med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden, vilka i genomsnitt löper större risk för längre tider utan arbete.

Det finns stora skillnader i arbetslöshet mellan olika utbildningsnivåer. Arbetslösheten bland personer utan gymnasieutbildning är ungefär fem gånger så hög som bland personer med eftergymnasial utbildning. Var tredje inskriven arbetslös på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning. Det är framför allt gruppen utomeuropeiskt födda som har kort utbildning. Det gör det svårt att få jobb i Sverige, där det ofta krävs minst gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för minskad arbetslöshet. Ett förstärkt jobbskatteavdrag är infört, och arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att den blir en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel.

En stor andel av de arbetslösa har kort eller ingen utbildning samtidigt som det finns branscher där det råder brist på personal. Under 2025 har satsningar gjorts på fler platser inom både yrkesvux och yrkeshögskolan. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen ytterligare satsningar på yrkesutbildning för vuxna som bland annat innebär en förstärkning och förlängning av pilotverksamheten med Nationell yrkesutbildning till 2028. Det innefattar även en intensifierad utbyggnad av yrkeshögskolan där det utöver den planerade utbyggnaden för 2026 tillkommer ytterligare 180 miljoner kronor, inklusive studiemedel under 2026. Regeringen beräknar därtill ytterligare 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel till yrkeshögskoleutbildning. Regeringen avser även att göra förändringar i statsbidraget för regionalt yrkesvux för att göra det mer långsiktigt, ändamålsenligt och flexibelt. Förändringarna syftar bland annat till att öka nyttjandegraden av statsbidraget och få fler faktiskt genomförda utbildningar, öka andelen dyra utbildningar inom investeringstunga områden och bibehålla kvaliteten i utbildningarna.

Subventionsgraden för rotavdraget har tillfälligt höjts under perioden 12 maj–31 december 2025, från 30 procent till 50 procent. Det syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget.

Under nuvarande lågkonjunktur har sysselsättningsgraden minskat mer för unga än för övriga åldersgrupper, och den största minskningen av antal sysselsatta har skett inom handel och företagstjänster där många unga arbetar. För att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal aviserar därför regeringen i budgetpropositionen för 2026 att det bör införas en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Nedsättningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som ges ut under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027.

Under 2025 satsar regeringen 250 miljoner kronor på sommarjobb och jobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet. Det är en ökning med 100 miljoner kronor sedan 2024. Bedömningen är att 15 000 unga i landet ska kunna få ett jobb genom satsningen.

Regeringen har även tagit initiativ till att sänka kostnaderna för småföretag att anställa genom att förbättra det så kallade växa-stödet. Växa-stödet är en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna som ges till företag och företagare som anställer för första gången.

Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen noggrant.

Fru talman! Jag vill återigen tacka ledamoten för engagemanget, som jag tror att vi delar till 100 procent.

Vi har samma bild av de problem som funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga har på arbetsmarknaden i Sverige. Det finns data om vad som fungerar okej och vad som fungerar sämre. Som jag sa tidigare kommer vi att följa den här frågan.

Jag vill ändå trycka på att vi redan förra året avsatte resurser för att fler personer med funktionsnedsättning och andra som står långt från arbetsmarknaden skulle få just individanpassat stöd med en tätare kontakt med arbetsförmedlare och bättre samordning med andra aktörer. Arbetsförmedlingen är på rätt väg i många frågor, men det finns såklart mer att göra.

Rörande Riksrevisionens rapport tror jag inte att det kommer som någon överraskning för ledamoten att jag givetvis inte kan berätta vad som kommer att stå i den skrivelse som regeringen kommer att lämna till riksdagen innan den är skriven. Det vore lite konstigt. Vi ber att få återkomma i den frågan.

Men jag tackar för den här diskussionen, och jag tackar för engagemanget, som vi delar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för era inlägg och inspel!

Jag tycker ändå att vi ska vara lite noggranna. Jag håller med om att man inte kan leva på ambitioner och uppdrag, som ledamoten Serkan Köse nämnde. Men vi ska inte underskatta hur viktigt det är att vi försöker styra våra myndigheter på bästa sätt. Det jag redogjorde för i mitt förra inlägg var faktiskt också ganska tydliga, konkreta budgetsatsningar.

Det finns en annan sak som jag tycker att vi kan ha i åtanke. Om du slår ihop budgetposterna för folkhögskolor och studieförbund – det är nu två olika anslag – har det sjunkit. Men det har inte sjunkit för folkhögskolor. Låt oss ändå hålla den sanningen.

Vi har inte olika målsättningar i den här frågan. Regeringens målsättning är att fler personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att komma i arbete. Vi följer den utvecklingen noggrant. Vi är beredda att se över stöden framöver, men vi behöver förstås också se till helheten. Vi behöver bygga ett mer inkluderande arbetsliv där ingen lämnas utanför.

Eftersom folkhögskolorna kom på tal vill jag säga att det är en av de viktigaste utbildningsformerna för personer med funktionsnedsättning. Andelen deltagare med funktionsnedsättning ökar. De uppgick 2024 till 44 procent i det som kallas för allmän kurs på folkhögskolorna. Därför har de en avgörande roll för personer med funktionshinder när det gäller att utbilda sig och för att man ska nå målen i funktionshinderspolitiken. Det är också därför regeringen prioriterar folkhögskolor.

Nåväl, Riksrevisionen har kommit med en rapport. De gjorde en granskning av utformningen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Avsikten var att granska om utformningen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken på området är effektiv. Även regeringens styrning på området omfattades av granskningen. Som nämndes tidigare publicerades resultatet i somras, i juni.

Man konstaterar, precis som nämns här, att myndighetens stöd till målgruppen har försämrats över tid. Det handlar om identifiering. Det handlar om att en allt större del saknar insatser och att skillnaderna är stora mellan grupperna. Därför behöver regeringen styra myndigheten mer långsiktigt och resultatorienterat för att fler i målgruppen ska komma i arbete. Jag vill ändå säga att Arbetsförmedlingen har vidtagit vissa åtgärder för att effektivisera verksamheten, men jag vill också säga att problem kvarstår. Vi ser detta.

Vi kommer i sedvanlig ordning att lämna en skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten, och den kommer att lämnas till riksdagen före denna termins avslut. Jag vill förstås avvakta med det exakta innehållet tills vi har arbetat färdigt med den.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för deras frågor och engagemang för detta ämne.

Jag ska uppehålla mig vid några av de saker de berör. Jag tänkte säga någonting om identifiering av funktionsnedsatta. Jag tänkte säga någonting om de satsningar som görs på särskilt utbildningsstöd och folkhögskolor, eftersom de nämndes. Jag tänkte även säga någonting om lönebidrag. Vi får se hur långt jag hinner.

Låt mig börja med frågan om identifiering. Redan i budgetpropositionen för 2025 gav regeringen Arbetsförmedlingen ett fortsatt uppdrag att utveckla arbetssätt för en snabbare och mer effektiv identifiering och registrering av sådan funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga. Målet är att rätt stöd ska kunna sättas in så tidigt som möjligt i processen, vilket är avgörande för att underlätta övergången till arbete eller utbildning. Jag tror att regeringen delar interpellantens och ledamotens synsätt om detta.

Det här innebär att Arbetsförmedlingen bland annat ska korta den tid det tar att identifiera och registrera funktionsnedsättning samt förbättra samordningen med andra aktörer. Effekten som vi eftersträvar är att arbetssökande får rätt stöd tidigare i processen. Vi vet att det ökar chanserna till etablering på arbetsmarknaden.

I fråga om lönebidrag prioriterar regeringen att satsa brett och kraftfullt på att förbättra möjligheterna till arbete och utbildning för personer med funktionsnedsättning. I budgetpropositionen för 2026 förstärker vi anslagen till både lönebidrag och offentligt skyddad anställning så att fler kan ta del av insatser som gör skillnad.

Vi stärker det särskilda utbildningsstödet och inför ett nytt riktat bidrag till folkhögskolor – jag kommer in på det alldeles strax – för att fler med funktionsnedsättning ska kunna studera på sina egna villkor. Man ska inte glömma att vi samtidigt investerar i fler yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov och ge fler chansen till ett jobb.

Sedan har vi frågan om utbildningsstödet och folkhögskolorna. I budgetpropositionen för 2026 föreslår vi en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet, vilket är det utbildningsstöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelar. Det fördelas främst till folkhögskolor. Stödet är ett statsbidrag som syftar till att underlätta studier för personer med funktionsnedsättning genom att täcka merkostnader för anpassningar, exempelvis teknisk utrustning, tolkstöd eller särskild kompetensutveckling för personal.

Vi föreslår även ett nytt riktat bidrag kopplat till folkhögskoleutbildning för personer med funktionsnedsättning. Här blir det Folkbildningsrådet som ska fördela medlen utifrån behov i verksamheten, till exempel till folkhögskolor med många deltagare med funktionsnedsättning, eller för att skapa helt nya utbildningsplatser. Syftet är att stärka folkhögskolornas möjligheter att möta behoven hos deltagare med omfattande stödbehov och att motverka att utbildningar försvinner.

Jag vill också säga ett par ord om Riksrevisionen, men jag pausar här och återkommer till frågan.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning. Jag vill börja med att tacka ledamoten för en mycket angelägen interpellation.

Att över 30 procent av de långtidsarbetslösa har en funktionsnedsättning är djupt oroande och visar på ett strukturellt utanförskap som kräver riktade insatser från samhällets aktörer.

Regeringen har i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2025 gett myndigheten flera uppdrag som syftar till att förbättra möjligheterna till arbete eller utbildning för personer med funktionsnedsättning. Ett fortsatt uppdrag har getts avseende förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare. Arbetsförmedlingen ska med egen personal lokalt och regionalt förstärka detta stöd och öka antalet deltagare i verksamheten, bland annat för att förhindra långa perioder av inaktivitet i ramprogrammen.

Regleringsbrevet innehåller även ett nytt mål för Arbetsförmedlingen: att förbättra matchningen och stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning och arbetsplatsförlagda insatser och antalet personer med lönebidrag. Vidare har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser riktade till arbetsgivare för att öka kännedomen om de stödinsatser som finns tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i samband med och under en anställning.

Det är också av stor vikt att Arbetsförmedlingen tidigt kan identifiera personer med funktionsnedsättning för att snabbt kunna ge varje arbetssökande det stöd som behövs. Regeringen har därför gett myndigheten i uppdrag att fortsätta arbetet med att väsentligt korta den tid det igenomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar, med särskild prioritet för arbetssökande som varit utan arbete i mer än två år. Dessa insatser är centrala för att skapa vägar in i arbetslivet för personer med olika förutsättningar.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 föreslagit en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet, med huvudsaklig inriktning mot folkhögskolor, i syfte att underlätta utbildning för personer med funktionsnedsättning. Därtill föreslås ett nytt riktat bidrag till folkhögskoleutbildningar för denna målgrupp. Syftet med dessa åtgärder är bland annat att stärka folkhögskolornas kapacitet att möta behoven hos deltagare med varierande stödbehov samt att motverka att utbildningar avvecklas.

I budgetpropositionen för 2026 har regeringen även föreslagit förstärkta medel till fler yrkesutbildningar på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan samt arbetsmarknadsutbildningar.

Sammanfattningsvis krävs ett förstärkt stöd till den arbetssökande, ett effektivt arbete för att identifiera en funktionsnedsättning samt ett aktivt arbetsgivararbete för att underlätta övergången till arbete eller utbildning för personer med funktionsnedsättning.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! Vi genomför nu den största omläggningen av a-kassan på mycket lång tid. Jag tror att det är den största omläggningen på ungefär 40 år. Detta gör vi för att stärka arbetslinjen ännu mer och göra a-kassan till en mer renodlad omställningsförsäkring.

Som ledamoten nämnde börjar den nya a-kassan införas den 1 oktober. Det handlar om en tydligare avtrappning, precis som ledamoten är inne på, vilket uppmuntrar en snabbare återgång till arbete. Men det innebär också att fler kommer att få den trygghet som försäkringen innebär när vi går över till ett inkomstbaserat system.

Den här regeringen har också höjt taket i a-kassan. Detta är ett steg mot att skapa det vi kan kalla en flexicuritymodell, där arbetsmarknaden kan och ska vara dynamisk och det inte är riktigt lika jobbigt och farligt att förlora sitt arbete.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det här är uppenbarligen en sak som engagerar, vilket jag tycker är mycket bra. Ungefär 1,2 miljoner människor i vårt land är inte självförsörjande. En allt större del av arbetslösa har en svag anknytning till arbetsmarknaden, som vi har varit inne på tidigare här i dag.

Den som tror att bidrag och att det ska löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta är rätt väg framåt för Sverige har fel. Rätt väg framåt för Sverige är att det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag.

Vi genomför också de största satsningarna på utbildning, inte minst yrkesutbildning, som har gjorts i modern tid i det här landet. Det gör vi just nu. Det finns 10 000 fler yrkesutbildningsplatser i Sverige i dag än det fanns tidigare.