Johan Britz

Herr talman! Arber Gashi har frågat mig om jag avser att ta nya initiativ för att säkerställa att återvinningsbranschen erbjuder en trygg och säker arbetsmiljö för sina medarbetare.

Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.

Ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete. Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I samband med en redovisning 2024 av ett regeringsuppdrag (A2023/01237) framhöll både Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter att åtgärder för att få fler att engagera sig som skyddsombud bäst hanteras av parterna själva och ute på arbetsplatserna.

Arbetsmiljöverket har i regleringsbrev fått regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för en mer träffsäker och riskbaserad tillsyn. I syfte att åstadkomma en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker höjdes Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor för 2025. Anslaget föreslås därefter öka med 75 miljoner kronor för 2026 och 100 miljoner kronor från och med 2027. Då har vi rett ut den frågan också – hur banan för anslaget ser ut.

Jag kan också nämna att regeringen arbetar med en ny arbetsmiljöstrategi som möter utmaningarna på framtidens arbetsmarknad. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en skrivelse om detta.

Herr talman! Låt mig nämna den fjärde punkten – så kanske man kan säga – i det arbete som regeringen bedriver. Den nuvarande arbetsmiljöstrategin, En god arbetsmiljö för framtiden, som jag nämnde tidigare, upphör vid utgången av 2025. Därför tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå en ny arbetsmiljöstrategi för de kommande åren. I juni 2025 överlämnades betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv. Där framgår bland annat att alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv. Och arbetslivet ska bidra till hälsa, utveckling och välbefinnande. Det betänkandet har remitterats, och vi bereder det för närvarande inom Regeringskansliet.

Låt mig repetera det jag sa tidigare. Det framstår ju lite grann av ledamotens inlägg som att regeringen inte tar den här frågan på allvar eller inte gör någonting.

Jag påminner om den befintliga arbetsmiljöstrategin, som gäller till och med i år. Jag påminner om det vi har gjort i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev, så att Arbetsmiljöverket ska kunna bli mer pricksäkert i sin tillsyn, inte minst. Jag påminner om förvaltningsanslagets förstärkning, som innebär möjligheter till mer tillsyn. Och jag påminner om att vi håller på med en ny arbetsmiljöstrategi för de kommande åren.

Med detta vill jag tacka så hemskt mycket för en jätteviktig diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig börja med att instämma i ledamotens beskrivning av att det här är en mycket viktig fråga och att vi behöver göra mer.

Därför har vi som sagt arbetsmiljöstrategin, som vi följer upp och som gäller till och med i år.

Jag vill också lyfta upp Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för innevarande år. Där har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att under perioden 2025–2028 genomföra ett utvecklingsarbete för en mer träffsäker och så kallad riskbaserad tillsyn. Man ska helt enkelt titta på rätt saker och på det som skapar ohälsa och risker. Syftet är bland annat att kunna följa upp och utvärdera tillsynsinsatser på ett sätt som inte är möjligt i dag. Regeringen gav samtidigt myndigheten i uppdrag att särskilt rapportera hur myndigheten arbetar med att utveckla regelverk, information och tillsyn för att ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete.

En tredje sak jag skulle vilja nämna när det gäller detta är att vi har förstärkt Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag. Tillsynen av arbetsmiljön är avgörande för en god och säker arbetsmiljö. Bland annat därför har Arbetsmiljöverket fått förstärkta resurser för en skärpt och effektivare tillsyn mot allvarliga arbetsmiljörisker. För 2025, som jag nämnde, höjdes anslagen med 50 miljoner kronor. Det anslaget ökar successivt de kommande åren.

Herr talman! Arbetsmiljön påverkar tillväxt och sysselsättning och har betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Med det sagt är arbetsrelaterad stress ett stort arbetsmiljöproblem och något som regeringen tar på största allvar. Ingen ska behöva dö på jobbet eller av jobbet.

Det är, precis som har nämnts här, arbetsgivarna som ansvarar för en god arbetsmiljö. Men det är arbetsgivarna som tillsammans med arbetstagarna och deras representanter bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden för en god arbetsmiljö.

Regeringens ambitionsnivå är fortsatt hög för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Medel avsätts för en skärpt och effektivare tillsyn mot allvarliga arbetsmiljörisker. I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025, En god arbetsmiljö för framtiden, anges att utvecklingen med ökad stress i arbetslivet behöver brytas och att kunskapen om den stressrelaterade ohälsan behöver öka.

Arbetsmiljöverket har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin. Åtgärdsplanerna ska bland annat tydliggöra vad myndigheten ska genomföra för att nå mål och prioriteringar enligt strategin.

Herr talman! Johanna Haraldsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att minska den ohälsosamma arbetsbelastningen på svenska arbetsplatser samt vilka initiativ jag avser att ta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och se till att arbetsgivare lever upp till sitt ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.

Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer, till exempel alltför hög arbetsbelastning.

Grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Det måste vara en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare och nå alla arbetstagare. Även skyddsombuden på arbetsplatserna har en central roll i dessa frågor.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar började gälla 2025. Föreskrifterna är betydelsefulla för att synliggöra och åtgärda problem i arbetsmiljön, till exempel om arbetsbelastningen blir ett problem. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig del för att förebygga dödsolyckor, arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

Enligt regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92) behöver utvecklingen med ökad stress i arbetslivet brytas. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin inom sitt område. Regeringen har därutöver gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla tillsynen för att den ska bli mer träffsäker och riskbaserad. I budgetpropositionen för 2025 föreslogs dessutom att Arbetsmiljöverket tillförs 50 miljoner kronor 2026, 75 miljoner kronor 2027 och 100 miljoner kronor från och med – 2028, tror jag att det ska stå. Jag blir osäker om det står fel i det underlag som har skickats till riksdagen.

Den 10 juni 2025 överlämnade Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv sitt betänkande En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73). Utredningens uppdrag var att ta fram ett förslag till regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2026–2030. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Herr talman! Det är en viktig fråga vi har diskuterat i dag, och jag tackar återigen för interpellationen. Arbetsdomstolens roll i den svenska lönebildningsmodellen – den svenska modellen – är central. Jag vill försäkra de ledamöter som visar ett sådant engagemang i frågan, som jag uppskattar, att vi för dialogen på ett aktivt sätt.

Jag repeterar att regeringen avser att höja anslagskrediten för i år. Vidare är min uppfattning att Arbetsdomstolen inte ska behöva ställa in några ärenden.

Jag kan också försäkra er om att vi har en ständigt pågående och djup dialog med arbetsmarknadens parter även i denna fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag kan börja med att försäkra både interpellanten och ledamoten att den här regeringen har samma syn, tror jag, på den svenska partsmodellen som den ledamöterna företräder. Arbetsdomstolen är en central del i den modellen.

Anslaget till Arbetsdomstolen har under flera år varit i linje med årets förslag i budgetpropositionen, så även i år. Detta har gällt under tider av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. I den höständringsbudget som nu är överlämnad till riksdagen föreslås att myndigheten tillförs 4,1 miljoner kronor från Arbetsmiljöverkets anslag för att myndigheten ska kunna övergå till en modern it-miljö, detta utöver förslaget i den vanliga budgetpropositionen om anslag som ligger i linje med tidigare år.

Som vi alla är medvetna om och som jag nämnde finns bestämmelser om statens budget bland annat i budgetlagen. Den gäller även domstolarnas verksamhet. Där anges att statens verksamhet ska ha hög effektivitet och god hushållning. I all dialog med domstolen beaktas också dess självständighet i den rättskipande verksamheten vilken, som jag nämnde tidigare, regleras i grundlag.

Min uppfattning är att domstolen inte ska behöva ställa in några mål av ekonomiska skäl. Vi är inte passiva. Det pågår en aktiv dialog med domstolsledningen om situationen. Eftersom det är en pågående dialog vill jag dock av flera skäl hänvisa till att den dialogen pågår med myndigheten och inte i andra forum.

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på beskedet från Arbetsdomstolen om att ställa in förhandlingar och om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder med anledning av beskedet.

Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.

Arbetsdomstolen prövar, som högsta instans, tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Av flera skäl, men inte minst ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, är det viktigt att domstolen bedriver sin verksamhet på ett effektivt sätt och enligt gällande rätt.

Beträffande domstolens ekonomiska läge för innevarande år följer regeringen situationen och har en pågående dialog med domstolsledningen. Bestämmelser om statens budget finns bland annat i budgetlagen (2011:203), som även gäller i domstolarnas verksamhet. Där anges att i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. I all dialog med domstolen beaktas dess självständighet i den rättskipande verksamheten, vilken regleras i grundlagen.

När det gäller situationen för 2026 är det en fråga som regeringen kommer att återkomma till i samband med den ordinarie budgetprocessen.

Herr talman! Det handlar både om praktik och om princip. Jag har svårt att förstå varför Malte Tängmark Roos tycker att det är rimligt att någon ska kunna få mer i bidrag än vad den skulle kunna få om den tog ett arbete. Det skapar felaktiga drivkrafter, tror vi, men det är också en principfråga.

Synen på de ersättnings- och socialförsäkringssystem som vi har i Sverige är att de ska vara robusta och att de ska uppfattas vara rättvisa.

Jag uppskattar diskussionen mycket, och jag tror att vi delar engagemanget mot arbetslöshet, mot bidragsberoende och mot utanförskap. Men den som tror att vi kan fortsätta som vi har gjort de senaste åren – vilket har lett till stora skaror arbetslösa människor i utanförskap, under lång tid, som har passiviserats av de system vi har – blir svaret skyldig när det gäller hur vi ska hantera den situation Sverige befinner sig i.

Det är mycket allvarligt att vara arbetslös, och det är mycket allvarligt att vara arbetslös under lång tid. Det drabbar socialt, det drabbar ekonomiskt och det drabbar den fysiska hälsan. Det här behöver vi bekämpa.

Jag tror att vi är helt överens om grundförutsättningarna för vad vi vill åstadkomma, men sedan tror jag att vi har lite olika bild av vad som behöver göras. Jag tackar så mycket för diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Regeringen jobbar på flera fronter för att komma till rätta med den stora skuld som vi i Sverige har med alltför många människor som är arbetslösa under långa perioder och som har passiviserats av de bidragssystem som vi har haft.

Den första punkt som jag vill lyfta upp här och som jag tycker är allra viktigast är att vi satsar på utbildningar som leder till arbete. Eftersom hälften av de arbetslösa är utrikesfödda och nästan två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikesfödda är det klart att en del i detta handlar om språk.

Det är väldigt svårt att få de flesta jobb i Sverige i dag om man inte pratar svenska. Därför satsar vi på språkutbildningar. Vi kommer säkert att behöva göra mer där.

Vi satsar också på yrkesutbildningar. Det finns ganska många lediga jobb i Sverige. Det finns inte lika många lediga jobb som det finns arbetslösa, men det finns ganska många lediga jobb. Företag, organisationer och offentliga arbetsgivare skriker efter en viss typ av arbetskraft. Då försöker vi inrikta våra utbildningssatsningar på den typen av utbildningar.

Vi har under de senaste åren skjutit till medel till yrkesutbildning inom Komvux för att fler ska kunna gå en sådan utbildning. Även i år föreslår regeringen ett tillskott på 138 miljoner kronor inklusive studiemedel. Det är det ena.

Det andra är att vi satsar på arbetsmarknadsutbildningar. Vi vill få upp volymerna inom vårdområdet, där bristen på arbetskraft är särskilt stor. Utöver detta har Arbetsförmedlingen tagit fram en konkret plan för hur fler arbetslösa kan gå en arbetsmarknadsutbildning. De är ofta kortare, max sex månader långa.

Vi behöver också förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. Därför förbättrar vi också kontrollen och uppföljningen av detta. Det betyder bland annat att människor tar det ansvar man har som arbetssökande att gå en utbildning som leder till jobb eller att flytta om man har kompetens som efterfrågas på någon annan ort än där man befinner sig.

Den andra punkten i den trepunktsplan regeringen har för att hantera den situation som vi befinner oss i handlar just om hur bidragssystemen och ersättningarna ser ut. Vi sänker skatten på arbete för att göra det mer lönsamt att arbeta.

Vi säkerställer att det inte går att leva på bidrag och ha en högre inkomst än om man har jobb. Jag tycker att det är förvånande att det finns partier i Sverige som anser att det är en okej ordning. Det är så jag uppfattar interpellanten; han tycker att det är okej att det finns människor som har det bättre när de lever på bidrag än om de hade tagit ett jobb. Jag tror inte att det är rätt drivkrafter, men det är en komponent. Utbildning är viktigast, men detta är alltså en komponent.

Den tredje punkten i regeringens trepunktsplan handlar om att vi behöver se arbetslösheten och utmaningen så som den ser ut. Den är i mycket kopplad till tidigare höga nivåer av asylinvandring eller asylrelaterad invandring till Sverige. Därför kommer vi också att behöva fortsätta driva en stram asylinvandring framöver.

Herr talman! Återigen: Tack, Malte Tängmark Roos, för frågan!

Det är en väldigt viktig diskussion. Vi har alldeles för många arbetslösa i Sverige. Det är för många som lever på bidrag eller akassa. De gör det ofta under för lång tid. Jag är väldigt oroad över den utveckling vi har sett under de senaste tio åren eller någonting sådant. Det tror jag är en oro som interpellanten delar.

Vi ska bena ut några saker. Ledamoten nämnde akassan. Det är en komponent i detta. Den reformering av akassan som nu genomförs bygger på en utredning som tillsattes av den förra regeringen. Det handlar om att gå över till ett inkomstbaserat system.

Det innebär att fler kommer att kvalificera sig för akassa. Den kommer att omfatta fler personer. Det tror jag att vi alla tycker är bra. Det kommer att bli högre ersättning i början men också en tydligare avtrappning. Det blir också ett enklare system för företag, offentliga arbetsgivare och individer. Akassan ska vara en trygghet mellan jobb. Den ska inte vara en långsiktig, långvarig försörjning. Där hoppas jag att vi är överens.

Sedan kommer vi till bidragsreformen, som består av de delar som interpellanten lyfter upp och som jag också lyfte upp i mitt svar. Det finns en komponent som handlar om bidragstaket som särskilt lyfts fram i diskussionen.

Det är två aspekter som det ändå är viktigt att ta med sig. Den första aspekten är att det finns fall där det lönar sig mer att leva på bidrag än att ta ett jobb. Då är logiken på ett sätt enkel. Om det är så att det lönar sig mer att leva på bidrag än att ta ett arbete kommer fler personer att leva på bidrag. Det tror jag att de flesta håller med om.

Den andra aspekten handlar om rättvisefrågan. De personer som ställer väckarklockan varje morgon, går upp, gör frukost till sig själva och sina barn, lämnar sina barn på förskola och skola och sedan åker iväg till ett jobb ska inte tjäna mindre än de personer som inte gör samma ansträngning.

Herr talman! Malte Tängmark Roos har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om de låga förväntningarnas rasism samt om hon anser att det finns de som är arbetslösa av egen fri vilja i Sverige i dag och, om så är fallet, vilka åtgärder hon avser att vidta inom sitt ansvarsområde. Interpellationen har överlämnats till mig.

Jag vill börja med att tacka för interpellationen.

För många människor lönar det sig inte att arbeta. Samtidigt finns det ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ett omfattande utanförskap har vuxit fram i Sverige, och människor som kan jobba gör inte det när det lönar sig för lite att ta ett jobb. Därför behöver det bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen.

Bidragsreformen består av ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige och ett aktivitetskrav för personer som tar emot försörjningsstöd men kan jobba. En tillfällig jobbpremie för den som lämnar försörjningsstödet för jobb ingår också i bidragsreformen.

Det är även viktigt att ersättningssystemen för nyanlända ger incitament till att ta ett arbete. Regeringen avser därför att reformera ersättningen till deltagare i etableringsprogrammet, vilket bedöms stärka incitamenten för kvinnor som har barn att delta i etableringsinsatser och att börja arbeta.

För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför föreslår regeringen flera satsningar i budgetpropositionen för 2026 för att stärka yrkesutbildningen. Inom regionalt yrkesvux planerar regeringen en rad förändringar, som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, till att få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att anordna och till att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet.

Mot bakgrund av den höga arbetslösheten finns det stora behov av att förbättra matchningen av arbetssökande i syfte att korta tiden i arbetslöshet. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen därför medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår att anslaget Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026; 200 miljoner kronor beräknas för 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028.

Under lång tid har bidragen passiviserat i stället för att aktivera. Genom bidragsreformen och övriga åtgärder som jag nämnt tar regeringen ytterligare stora steg för att stärka arbetslinjen och ta itu med det stora utanförskapet i samhället.

Herr talman! Tack, Jonathan Svensson, för denna fråga! A-kassan är en viktig pusselbit i det svenska trygghetssystemet. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Det betyder att den ska ge trygghet mellan jobb, men den ska inte vara en långvarig försörjning.

Vi förbättrar nu a-kassan på ett antal områden på olika sätt. Vi höjer taket, så att man får mer i ersättning i början av en arbetslöshetsperiod. Vi gör den inkomstbaserad, vilket gör det enklare för företag och individer. Det blir också fler som omfattas av den nya a-kassan.

Den nya a-kassan är mycket bättre än den gamla a-kassan. Den ska vara en trygghet mellan jobb. Avtrappningen är viktig, för vi vill ha högre ersättning i början, och då ska vi också ha en tydlig avtrappning. Det är en viktig drivkraft för människor, för det ska alltid löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag.

Herr talman! Tack, Adrian Magnusson, för frågan!

Ja, arbetslösheten i Sverige är för hög. Jag tror inte att någon i den här kammaren ger sken av något annat – jag har i alla fall inte hört det.

Vi gör nu tre saker för att bryta den strukturella arbetslösheten. Vi satsar på utbildningar som leder till jobb. Vi ser till att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att gå på bidrag. Och vi bedriver en stram politik när det gäller asylinvandring. Som jag nämnde tidigare är hälften av de arbetslösa utrikes födda, har problem med språket och saknar ofta den formella kompetens och utbildning som krävs för att arbetsgivarna ska tycka att de räcker till.

Sedan har vi en utdragen lågkonjunktur. Det innebär också att många har det tufft på arbetsmarknaden. Grupper som tidigare inte har upplevt arbetslöshet upplever det i dag, precis som ledamoten nämner. Det är därför vi lägger fram en budget för att bryta lågkonjunkturen och därmed få ned den svenska arbetslösheten. Tack för frågan!

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga fråga. Det resonemang som ledamoten för fram kan jag helt och hållet instämma i på många sätt.

Arbetsdomstolen är en väldigt viktig institution i Sverige. Den ska inte behöva ställa in mål. Regeringen har därför i år tillskjutit medel till myndigheten för inköp av nytt it-system, något som varit ett problem på domstolen. Vi har också löpande dialog om åtgärder framåt.

Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott på 350 000 kronor för i år. Totalt har man en budget på 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer att kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen för i år, och sedan får vi återkomma för nästkommande år. Arbetsdomstolen ska fungera och kunna driva mål.

Tack så mycket för frågan!

Herr talman! Tack, Lili André, för en viktig fråga i ett mycket viktigt ämne!

Den svenska arbetslösheten är för hög. Precis som ledamoten påpekar har detta framför allt strukturella orsaker. Vi befinner oss i dag i en situation där hälften av de arbetslösa är utrikes födda. Av dem som är långtidsarbetslösa är nästan två tredjedelar utrikes födda – personer som inte har de färdigheter, den formella utbildning eller de språkkunskaper som krävs för att passa in på den svenska arbetsmarknaden.

Vi har dessutom tillkommande problem – Putin, Trump, inflation och annat – som har gjort att vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur.

Det viktigaste på kort sikt för att få de människor i arbete som har varit arbetslösa under en kort period är den väldigt kraftfulla och expansiva budget vi nu lägger fram för att bryta lågkonjunkturen och därmed också få ned arbetslösheten.

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan!

Fallet som ledamoten beskriver har uppmärksammats i medierna. Vi har från regeringens sida varit tydliga med att vi inte tycker att det ska gå till i Sverige på det sätt som beskrivs i medierna. Personer som är utsatta och arbetslösa och, som i det här fallet, har någon typ av problematik när det gäller att komma in på arbetsmarknaden ska få ett bättre stöd än vad det i det här fallet förefaller ha varit frågan om. Det ska helt enkelt inte gå till på det sätt som beskrivs här.

Detta hänger delvis ihop med den privatiseringsiver med vilken Socialdemokraterna och Centerpartiet genomförde förändringar av delar av Arbetsförmedlingen. Det är något som vi i den här regeringen nu successivt rullar tillbaka.

Fru talman! Jag tycker att diskussionen vi har är väldigt viktig. Arbetslivskriminalitet är någonting som kryper in i kapillärerna i det svenska samhället och den svenska ekonomin. Den påverkar tilliten mellan människor, och den påverkar tilliten mellan företag. Den innebär, skulle jag säga, stora systemhotande risker. Låt oss alltså slå fast det, och låt oss slå fast att vi är helt överens – tror jag – om vart vi bör gå.

Det kanske låter lite byråkratiskt och tråkigt, men jag kommer ändå tillbaka till att pengarna inte har använts och inte beräknas användas. Därför har vi dragit ned på anslaget. Vi har fått in förslag som håller på att beredas, och innan vi har berett de förslagen vore det så att säga konstigt att också göra anslagsförändringar. Det är helt enkelt så jag ser på saken.

Det vi däremot har gjort – bara för att anknyta till ledamotens inlägg om inspektioner eller tillsyn i riskbranscher – är att tillföra resurser till Arbetsmiljöverket för just inspektioner och för att inspektioner ska göras tillsammans med andra myndigheter, som Migrationsverket, Polismyndigheten och så vidare, för att man ska komma till rätta med den olagliga och farliga verksamhet som finns på en del av våra arbetsplatser.

Jag tror och hoppas att vi kommer att få fortsätta diskutera den här frågan. Detta är en gemensam uppgift som vi alla har som värnar det svenska samhället och tilliten. Jag tackar så mycket för den här diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker ändå att det är viktigt att slå fast att vi är helt överens om vad vi vill åstadkomma. Sedan kan vi ha lite olika ingångar vad gäller metoder.

Jag ska dock säga att regeringen instämmer i ledamotens beskrivning av arbetsmarknadens parter som viktiga aktörer i det här arbetet. Återigen: Skälet till att anslaget har minskat är att pengarna inte har använts. Även om man kan tycka att det i det stora hela, i en statsbudget, handlar om små summor är det ändå så att många små summor blir större summor på slutraden i en statsbudget.

Jag är inte alls främmande för att utveckla det här arbetet, och rollen för arbetsmarknadens parter i det arbetet, i syfte att få till ett effektivare sätt att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som jag nämnde tidigare och som vi har pratat om här, har lämnat förslag till regeringen. De förslagen har remitterats och bereds i Regeringskansliet, men vi är inte färdiga med den beredningen. Därför är det rimligt att vänta med eventuella justeringar i anslaget.