Björn Petersson

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling.

I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.