Björn Petersson

Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024.

Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs.

Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.