Mohamed Yassin

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.

Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.

Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.

Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.

Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.

Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.

Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
• Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
• Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
• Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
• Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
• Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
• Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
• Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
• Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
• Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
• Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
• Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
• Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
• Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
• Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
• Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
• Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget.

Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen.

Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.

Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.

Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.