Martin Kinnunen

Herr talman! Sverigedemokraterna har ingen annan uppfattning än vad som är rådande konsensus inom klimatforskningen: Vi har en global uppvärmning som till största delen beror på mänsklig aktivitet. För att mildra effekterna av den globala uppvärmningen behövs klimatanpassning och att vi minskar utsläppen. På det sättet kan vi helt enkelt dämpa temperaturhöjningarna i världen och i Sverige.

Den politik vi kommer att bedriva kommer att innebära att Sverige på ett effektivt och positivt sätt bidrar till minskade utsläpp i Sverige och vår omvärld.

Herr talman! Något som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader är reduktionsplikten. Om vi räknar upp priset till vad det skulle bli med en reduktion på 75 procent, vilket jag antar att Socialdemokraterna siktar på, skulle vi landa på ökade kostnader - för Sverige, svenskar, företag, stat och kommuner - på totalt kanske en bra bit över 40 miljarder. Det är betydligt mer än 20 miljarder, men om 20 miljarder är relevant eller inte återstår att se.

Klimaträttsakterna på EU-nivå håller på att bli färdiga. De befinner sig delvis i trilogerna, och i vissa fall har de inte nått dit ännu. I några fall är de färdiga. Gemensamt för allihop är att våra svenska myndigheter inte har analyserat konsekvenserna av dem. Det är alltså ett jobb som återstår att göra.

Från Sverigedemokraternas sida kan jag lova några saker. Vi kommer att leverera på vallöftet om lägre bränslepriser. Vi kommer inte att göra som Socialdemokraterna gjorde innan de tillträdde för åtta år sedan, då de före valet sa att det var för dyrt att tanka - och efter valet höjde priset på bensin varje år samt skaffade fram världens högsta pris på diesel. Det kommer inte Sverigedemokraterna att göra.

Vi kommer att försäkra oss om att få ned reduktionsplikten till miniminivå. Det ska bli billigare att tanka. Det är inte rimligt att vi ska ha världens högsta pris på diesel i Sverige. Konsekvensen av Sverigedemokraternas politik kommer att vara att det blir billigare att tanka, och det kommer att minska de samhällsekonomiska kostnaderna i vårt land.

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande har vi nyligen haft val, och de svenska väljarna har röstat för lägre bränslepriser. Så ska det också bli. Bränslepriserna ska bli lägre, och reduktionsplikten ska sättas ned.

Anna-Caren Sätherberg tar upp ESR-kriterierna. Jag måste konstatera att den nivå som har satts för Sverige är fullkomligt orimlig. Jag undrar därför hur Socialdemokraterna tänkte när man gick med på att Sverige skulle få bära den största bördan av länderna i Europa. Vi i Sverige har fasat ut fossila bränslen från vår elproduktion och från vår värmeproduktion - på vilket sätt är det rimligt att vi ska bära den största bördan?

Den katastrofala förhandling som S-regeringen bär ansvar för kommer såklart att få konsekvenser, men även en chockhöjd reduktionsplikt - upp till 75 procent på diesel - kommer att få konsekvenser. Det kommer att få konsekvenser för vårt jordbruk och vårt lantbruk. Det kommer att få konsekvenser för vårt skogsbruk. Det kommer att göra dessa verksamheter väldigt mycket dyrare.

Detta kommer att få konsekvenser för barnfamiljer som ska köpa mjölk i butiken - mjölk som levereras med hjälp av lastbilar som drivs med diesel som blir överlägset dyrast i hela världen. Allt detta skapar extra kostnader i samhället om tiotals miljarder per år, så det är klart att vi måste finna sätt att komma runt den fullständigt misslyckade förhandling som Socialdemokraterna gjorde på EU-nivå och försöka nå så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt.

Det kan mycket väl vara så att det samhällsekonomiskt bästa är att köpa utsläppskrediter från andra länder, men det återstår att se.

Herr talman! På Europeiska rådet och sedan på energiministrarnas möte kom man slutligen fram till ett förslag angående pristaket. Jag hade tänkt fråga statsministern hur han ser på just de utfästelser som gjordes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, men statsministern svarade ju förtjänstfullt på detta i sitt tidigare inlägg: Det som Magdalena Andersson och Socialdemokraterna sa i valrörelsen var helt enkelt inte sant. Man hade inte löst energikrisen, och löftena om att elområdena 3 och 4 skulle få sänkta elpriser var inte heller sanna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Min reflektion är att det kanske ändå var ganska bra att man kom fram till den här kompromissen. Vi har historiskt kunnat se hur de sovjetiska brödköerna fungerade. Priset dumpades av staten, brödet tog slut och köerna blev väldigt långa. Sedan såldes brödet på svarta marknader i stället. Liknande saker kan ske om man dumpar det tillåtna priset på gas på TTF-marknaden. Då kan man sälja gasen någon annanstans, och då kickar mekanismer in som deaktiverar pristaket - som dessutom har satts på en så pass hög nivå att det sannolikt väldigt sällan kommer att bli aktuellt att införa.

Herr talman! Statsministern nämnde migrationsfrågorna, och de är alltid högt uppe på agendan. Nu kommer vi att få ett toppmöte i Sverige där migrationsfrågorna avhandlas. Hur ser statsministern på det? Vilka möjligheter tror statsministern att det finns att nå samsyn och komma till rätta med de migrationsproblem som finns i EU och i vår närhet?

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi har haft ett val. Nu har vi mandatperiodens första miljödebatt. Folket har sagt sitt. Sverige har fått det maktskifte som efterfrågades. Vi har genom Tidöavtalet fått till stånd en ny inriktning på miljö- och klimatpolitiken, och vi kommer, som tydligt framgår av Tidöavtalet, att få se en ambitiös politik på klimat- och miljöområdet.

De låsningar som funnits på energiområdet är över. Ambitionen att rätta till en nedmontering av svensk energiförsörjning som S, C och MP stod för är hög. Målet om 100 procent förnybart försvinner, och äntligen kan vi se fram emot att ny kärnkraft planeras, projekteras och slutligen byggs.

Äntligen kan vi återknyta till den energipolitiska revolution som skedde i Sverige för 40-50 år sedan när vi på kort tid fasade ut fossila bränslen från vår elproduktion och uppvärmning. Detta skedde genom en storsatsning på fossilfri, planerbar energiproduktion. Felet att avveckla kärnkraften kan vi nu rätta till. Det kommer att ta lite tid, men det är inget argument för att inte börja utan snarare ett argument för att vi inte kan vänta längre.

Vi kan se att det bara gick veckor efter att Tidöavtalet presenterats till att ett flertal intressenter offentliggjorde att de planerade för just ny kärnkraft i Sverige. Vi kommer även att få se avskaffade regleringar som nu hindrar nybyggnation av kärnkraft och andra verksamheter. Vi kommer att få se kreditgarantier som anpassas till kärnkraftens villkor, och vi kommer att få se kortare tillståndsprocesser med särskilt hänsynstagande till kärnkraften.

Sverige ska bli ett föredöme på riktigt när det kommer till det klimatpolitiska området, för utan kraftig nybyggnation av kärnkraft i världen finns det sannolikt inga möjligheter att komma i närheten av något tvågradersmål. Vind och sol som levererar när vädret tillåter kan inte vara ensam bas i något energisystem såvida det inte blir så extremt dyrt att ingen folkvald regering kommer att kunna få väljarnas förtroende igen.

Fru talman! Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Den ska vara bra. Den ska vara svensk, för en miljöpolitik som tar hänsyn till allt liv - ja, den är svensk!

Men, fru talman, man ska inte blanda ihop att vara miljövän med att man måste låta som den alltmer radikaliserade miljövänsterrörelsen som tävlar i att skrika högst om att allt kommer att gå åt skogen och som när väljarna inte lyssnar i stället riktar fokus på domstolsprocesser för att genomdriva den politik som de inte lyckades få väljarna att rösta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Att vara miljövän innebär inte en tävling i vem som kan föreslå flest statliga eller EU-federalistiska regleringar eller vem som kan dränera stats- och EU-budgeten snabbast. Nej, grunden till miljövänlig politik utgår från helt andra saker. Det handlar om att ta till sig forskningen, det handlar om att erkänna problemen med deras risker och det handlar även om att ta hänsyn till intressekonflikter. Det handlar om att inse att naturen och människan ska kunna samexistera och att vi ska kunna dra nytta av varandra.

Låt oss exempelvis säga att vi värderar upp målen om miljöfarliga utsläpp från vårt lantbruk så som EU-kommissionen vill med det omarbetade industriutsläppsdirektivet. Då kan det indirekt styra mot ett lantbruk som värderar ned djurvälfärdsfrågorna. Överlag kommer vi att få se mer av detta, det vill säga klimatpolitik som kommer i konflikt med biologisk mångfald och djurvälfärd - för att inte tala om klimatpolitik som kommer i konflikt med välstånd, vilket i sig gör att en lång rad viktiga samhällsmål motverkas.

För att undvika dessa intressekonflikter så långt det är möjligt måste vår gemensamma miljö- och klimatpolitik utgå från förvaltarskapstanken och sträva efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.

Det här var direkt hämtat ur Tidöavtalet, som pekar ut en tydlig riktning för svensk miljö- och klimatpolitik. Vi slår även fast i avtalet att klimatpolitiken måste ha ett globalt perspektiv där Sveriges utsläpp sätts i relation till omvärldens. Detta är saker vi sverigedemokrater har fört fram i debatter år ut och år in, men nu är de för första gången en grundläggande del av en svensk regerings politik.

Arbetet med en ny, effektivare och lösningsorienterad klimatpolitik har påbörjats. Vi kan redan nu se att ineffektiva satsningar fasas ut, att arbetet med utbyggnad av laddinfrastruktur trappas upp och att förslaget om omvända auktioner för CCS stärks. Men det tar tid att göra upp med åtta år av symbolpolitik och dyra ineffektiva satsningar. Arbetet har påbörjats, men vi har mycket arbete kvar att göra.

Fru talman! Vi har precis avverkat ett valår. För fyra år sedan när vi hade debatten för första gången hade vi också precis avverkat ett valår. Vi hade också precis fått se reduktionsplikten införas. Nivåerna var då låga, och den dåvarande S-MP-regeringen hade passat på att sänka dieselskatten i samband med införandet så att väljarna inte skulle märka vad som höll på att ske. Sverigedemokraterna lyfte redan vid den här tiden upp den katastrofala reduktionspliktslagstiftningen som skulle göra det oacceptabelt dyrt att transportera varor och människor i vårt avlånga land. Det var reformen som på några års sikt skulle ge oss världens allra dyraste drivmedel. Vi var då ensamma olyckskorpar här i kammaren som pekade på problemen.

Fru talman! Vi kan nu konstatera att Sverigedemokraterna fick rätt. Parti efter parti har anammat samma problemformulering. Reduktionsplikten må rent tekniskt se bra ut på papperet, det vill säga utsläppen minskar i de svenska kalkylerna. Även om de i realiteten hamnar i andra länders bokföringar så ser det bra ut på papperet. Men lagstiftningen var aldrig hållbar. Prisskillnaden mellan diesel och bensin är i dag cirka 5 kronor samtidigt som skatten på diesel har satts ned. Men om omkring 5 miljarder liter diesel förbrukas årligen betyder det att vi har dragit på oss samhällsekonomiska kostnader på en bra bit över 20 miljarder kronor årligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det här systemet skulle aldrig få tolerans. Reduktionsplikten driver upp kostnaderna för kommuner, företag, privathushåll, livsmedelsbutiker med flera. Den driver på inflationen i samhället på ett betydande sätt. Vinsterna hamnar i fickorna hos oljeschejker i arabvärlden och hos den finländska staten.

Fru talman! När vi samlas här om ett år för en ny miljödebatt ska vi enbart ha veckor kvar innan reduktionsplikten sätts ned till miniminivån. Oavsett vad som skrivs i tidningar eller hur många lobbyister som rycker ut till reduktionspliktens försvar vill jag från Sverigedemokraternas sida vara tydlig med att folket har sagt sitt i valet. De valde en annan väg för bränslepriserna. Löftet om miniminivå kommer att infrias, helst i går men absolut senast den 1 januari 2024. Allt annat är naturligtvis fullständigt oacceptabelt.

Fru talman! Partierna till vänster har kommit ut till reduktionspliktens försvar. De här partierna vill alltså till den 1 januari 2024 kraftigt öka på reduktionsplikten. Argumentet är att det blir för dyrt att missa EU:s beslutade klimatmål.

Fru talman! Låt mig inleda med att de mål och den börda som satts upp på EU-nivå är katastrofala för svensk del. Det är inte rimligt att ett land som fasat ut det fossila så som inget annat land har gjort ska åka på den största bördan inom EU. Förhandlingarna som S-regeringen har ansvarat för har skötts på ett fullständigt undermåligt sätt. Nu krävs ett noggrant analysarbete för hur vi på bästa sätt kan minimera de samhällsekonomiska kostnaderna. Att det billigaste är att driva på för kraftigt ökade bränslekostnader med tiotals miljarder i ökade kostnader årligen är osannolikt. Det kan inte vara lösningen, och det kommer inte att bli lösningen.

(forts. § 13)

Herr talman! Jag tackar statsministern för detta. Han redogjorde på ett förtjänstfullt sätt för hur ordförandeskapet under det kommande året kommer att präglas av kriget. Det märks även när man läser arbetsprogrammet.

Från Sverigedemokraternas sida vill vi tacka regeringen för god samverkan kring arbetet med arbetsprogrammet. Sverigedemokraterna kommer givetvis att fortsätta agera som en ansvarsfull samarbetspartner till regeringen under ordförandeskapet och visa förståelse för det ansvar som följer med det.

När det kommer till arbetsprogrammet vill jag särskilt peka på betydelsen av att konkurrenskraft och handel lyfts fram. Det är prioriterade frågor för Sverigedemokraterna, där vi ser att det finns en stor betydelse av EU-gemensam politik. Och det behövs snarare mer fokus på EU på detta område.

Sedan finns det även viktiga skrivningar, som vi uppskattar mycket, kring leveranssäker fossilfri energi. Detta är en tydlig hänvisning till såväl vattenkraft som kärnkraft. Och det är positivt att detta på ett tydligt sätt äntligen kan framgå av ett arbetsprogram från ett ordförandeskap.

Herr talman! Statsministern nämnde gemensamma intressen och band på sig själva. Samtidigt vet vi att det är viktiga frågor för svensk del som kommer att avhandlas under det svenska ordförandeskapet. Det handlar om den svenska skogen, och det handlar om migrationspolitiken. Hur ser statsministern och regeringen på utmaningarna med att vi på något sätt ska agera som Europas talman samtidigt som vi har egna intressen här? Hur kommer regeringen att tackla dessa utmaningar?

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det här mötet kretsade, precis som den senaste tidens möten har gjort, kring Rysslands illegala krigshandlingar och deras konsekvenser. Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi rådets slutsatser i detta avseende - att Rysslands krigshandlingar fördöms i starkast möjliga ordalag. Jag kan inte nog understryka betydelsen av att rådet fortsatt är enat när det gäller stödet för Ukraina och ukrainarnas rätt att befria och återta kontrollen över sitt land.

En förhoppning från vår sida är att det ska komma nya sanktionspaket. En fråga till statsministern är om det finns en poäng i att kanske inte föra fram specifika sanktioner innan man har nått enighet. Det är ju viktigt att rådet utåt kan visa upp en enighet - det kan vara en del i en strategi för hur rådet vill arbeta.

Fru talman! Krigets konsekvenser drabbar flera olika områden. Grunden är energin, och det spiller sedan i sin tur över. Från Sverigedemokraternas sida är vi positiva till alla åtgärder som kan bidra till sänkta priser i vårt land utan att det påverkar svenska finanser på något sätt.

En fråga till statsministern är vad vi egentligen kan förvänta oss när det gäller detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gick ju strax innan valet ut och lovade väljarna att man hade fixat en deal för sänkta elpriser.

Uppfattade statsministern när han kom till rådet att bordet var dukat? Har den förra regeringen fixat dealen som ska kunna sänka elpriserna? Ska vi tro att det här kommer att lösa problemet?

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Förutom krigshandlingarna präglades mötet uppenbarligen av konsekvenserna av kriget. Här står ju energifrågorna i centrum.

Min undran är framför allt hur det egentligen går med förhandlingarna. Regeringen kommunicerade ju några dagar före valet ut att det hade gjorts stora framgångar i förhandlingarna och att södra Sverige skulle kunna förvänta sig halverade elpriser. Nu har det dock gått ungefär en månad, och ingenting konkret har hänt. Det har inte levererats några konkreta förslag. I medier kan vi ta del av en stor oenighet mellan länderna när det gäller hur detta ska finansieras och val av metoder.

Min fråga till statsministern är om statsministern i dag har någon självkritik mot att man i valrörelsen förde ut de här uppgifterna, som kanske inte var riktigt sanningsenliga.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi den här beslutsamheten från medlemsstaterna; det är viktigt att Rysslands illegala krigshandlingar fortsätter att mötas med beslutsamhet. Särskilt viktigt är det att länderna har kunnat enas om nya sanktionspaket, men det är inte tillräckligt. Man kommer att behöva fortsätta skruva på de här sanktionerna, och man kommer att behöva leverera nya sanktionspaket.

Fru talman! En fråga vi tycker behöver lyftas framöver är frågan om de eventuella ryska desertörerna och huruvida EU ska koordinera arbetet gällande detta. Från Sverigedemokraternas sida ser vi att det är viktigt med koordination på EU-nivå och att det framför allt är viktigt med koordination med Finland. En undran från min sida är därför om detta är frågor som har lyfts informellt i rådet eller om statsministern tror att det är något som kommer att komma upp framöver.