Martin Kinnunen

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för svaret!

Jag fick inget tydligt svar. Ska jag tolka detta som att Joakim Järrebring och Socialdemokraterna tycker att den nuvarande reduktionspliktslagen, som innebär att reduktionsplikten för diesel ska höjas till 40 procent vid årsskiftet, är bra och ligger fast? Där skulle jag vilja se ett förtydligande.

Herr talman! Det är riktigt att alla hushåll inte har dieselbil. Men alla hushåll behöver äta mat. Alla hushåll behöver hitta livsmedel i sin matbutik. Allt hänger ihop.

Reduktionsplikten drog inte in några skatteintäkter. Vi fick inga skatteintäkter genom reduktionsplikten som vi kan dela ut till olika hushåll. Det kommer heller inte att kosta noterbara mängder skattemedel för att sänka reduktionsplikten. Det är det fantastiska med den här reformen. Vi kan sänka reduktionsplikten och få ned kostnaderna i samhället under den inflationskris som vi befinner oss i.

Herr talman! Joakim Järrebring nämner transportmålet och elektrifiering. Sverigedemokraterna delar fullständigt synen att det är elektrifieringen som är nyckeln här. Vi behöver få ut ännu fler laddplatser. Ska man transportera sig med bil i Sverige vill man inte vänta en timme på en laddstolpe när man reser genom landet.

När det gäller elektrifieringen måste insatserna snabbas på. Det är tur att vi har fått ett regeringsskifte så att det arbetet verkligen kan komma igång på allvar.

Vad gäller 2035-målet för transportsektorn tror jag att det målet kan fungera som en viktig kontrollstation i arbetet med att övergå till elektrifiering av transportsektorn. Jag är övertygad om att vi kommer att komma dit.

Reduktionsplikten var inte lösningen. Det var en dyr, ineffektiv och kortsiktig metod att ta sig dit kanske några år snabbare.

Herr talman! Ledamoten gick in på beskedet som kom från regeringen och Sverigedemokraterna nyligen om reduktionsplikten.

Övergripande miljöfrågor

Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde reduktionsplikten för ett antal år sedan. Sedan blev det en liten paus. Men nästa år skulle reduktionsplikten chockhöjas till 40 procent.

Tack vare regeringspartierna och Sverigedemokraterna får vi nu se en sänkning till 6 procent. Det är väldigt viktigt nu med den inflationskris som vi befinner oss i. Det drabbar hushållen och företagen. Det drabbar särskilt vårt lantbruk som tillverkar vår mat och transporterna i vårt land som behövs för att maten ska tas till butikerna, och det drabbar hushållen när de ska handla och när de ska åka till matbutiken.

Herr talman! Socialdemokraterna klagar på beskedet att vi får se en sänkning av drivmedelspriserna, av transportkostnaderna och kostnaderna för vårt lantbruk. Det gillar inte Socialdemokraterna.

Det jag försöker att förstå är: Vad vill Socialdemokraterna? Vilken nivå i reduktionsplikten vill man ha? Tyckte man att den lagstiftning som man under tiden i regeringsställning infört var bra, att den skulle fortsätta att rulla på och att vi skulle se en chockhöjning av reduktionsplikten varje år framöver?

Vi skulle ha kommit till 40 procent den 1 januari. Sedan skulle vi ha gått mot 45, 50 och uppåt. Min fråga till ledamoten är helt enkelt: Vad vill Socialdemokraterna vad gäller reduktionsplikten?

Herr talman! Det Nooshi Dadgostar talade om var ju faktiskt inte en tillfällig åtgärd, utan att åtgärden nu skulle få större effekt eftersom man var längre från 18 kronor. Hon nämnde just 18 kronor. Sverigedemokraterna talade mycket riktigt om tillfälliga åtgärder för att sänka priset nedåt med 10 kronor när vi hade drivmedelskostnader på ungefär 28. Men jag tror att våra väljare nästa år kommer att märka att priset på dieseln kommer att ha minskat till omkring 18 kronor. Vi kommer nog att se priser som är 10 kronor lägre under nästa år. Det ska förhoppningsvis kunna göra en hel del människor i vårt avlånga land väldigt nöjda.

Jag tycker att det är intressant hur Vänsterpartiet kommunikativt fokuserade på landsbygdsgrupper. Man talade om att sänka drivmedelskostnader, och man talade om att reduktionsplikten över huvud taget inte var hållbar, vilket borde leda till att man vill avskaffa den. Håller Kajsa Fredholm med Dadgostar om att reduktionsplikten inte är hållbar?

Herr talman! För inte alltför länge sedan hade vi en valrörelse, och då var det intressant att beskåda Vänsterpartiet. Den klimatpolitiska talespersonen försvann, och in kom Nooshi Dadgostar i olika hjälmar och åkte runt och talade om billigare drivmedel. Ledamoten Fredholm nämnde en massa saker som skulle bli bättre, men hon glömde de billigare drivmedlen. Nooshi Dadgostar sa att det skulle kosta max 18 kronor litern, och skatter och avgifter skulle anpassas. Nooshi Dadgostar sa också att reduktionsplikten över huvud taget inte bidrar till hållbarhet.

Nu är valet avslutat, och man kanske vänder blad och inte tycker samma sak. Men hur ska drivmedelspriset ned till 18 kronor menar Fredholm? Och reduktionsplikten, som inte bidrar till hållbarhet, vill Vänsterpartiet ta bort den?

Fru talman! Jag tackar Romina Pourmokhtari för frågan.

Sverigedemokraternas linje har under lång tid varit att all kommersiell verksamhet egentligen ska betala kommunal skatt. I dag har vi en statlig fastighetsskatt, och vi tycker att pengarna ska gå tillbaka till region och kommun oavsett om det handlar om en vindsnurra eller en Coopbutik. Vi är alltså positiva till sådana åtgärder. Vi vill som sagt inte ha en statlig politik som subventionerar eller förbjuder olika energislag.

Samtidigt måste man ur ett systemperspektiv kunna problematisera vad det leder fram till om vi har väldigt mycket väderberoende energi. Det medför samtidigt systemkostnader i utbyggnaden av nät. Om det byggs mer väderberoende energi är det alltså viktigt att det finns leveranssäker energi - och kanske behöver även vattenkraften leverera ännu mer. Systemperspektivet är viktigt här.

Fru talman! Som miljöministern konstaterar har vi ett samarbete kring dessa frågor, och vi behöver mer fossilfri energi.

Från Sverigedemokraternas sida kan jag bara konstatera att vi inte vill att rikspolitiken ska vare sig subventionera eller förbjuda vindkraft. Vi har svensk lagstiftning som bör förenklas. Vi har kommuner och kommuninvånare som ska kunna bestämma över sina liv och sin vardag, och de ska kunna få den kompensation och ersättning som krävs.

Vad förenklingarna av lagstiftningen sedan leder fram till får vi se. Om någon kommun vill bygga vindkraft och kommuninvånarna går ut och demonstrerar och verkligen vill ha vindkraftverken har vi absolut inte för avsikt att försöka förhindra dem från att få vindkraftverken - om nu någon också vill bygga dem.

Fru talman! Som politiker måste man kunna hålla flera bollar i luften samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Vi har haft en diskussion kring hur vi ska utforma de klimatpolitiska rättsakterna inom ramen för Fit for 55, och där har hela riksdagen varit kritisk mot massor av saker. Vi har förbudet mot förbränningsmotorer, där riksdagen ville behålla lågutsläppsfordon så att man kan fortsätta köra bilar på exempelvis biogas. Det förbjuder EU, och det tycker flertalet partier i riksdagen egentligen är dåligt. Man tycker helt enkelt inte att den rättsakten är bra. Det var det som stod i den samlade svenska ståndpunkten i den faktapromemoria som kom från regeringen, som även Miljöpartiet var en del av.

Vi är alltså många här i kammaren som har varit djupt kritiska mot EU:s klimatpolitik. Samtidigt tycker alla i kammaren att man ska jobba med EU:s utsläppshandelssystem för att minska utsläppen. Det är ett effektivt sätt att minska utsläppen och ett fantastiskt bra verktyg. Sedan är frågan vilken nivå man ska lägga det på, och där har vi haft ett annat förslag än vad exempelvis Per Bolunds parti har haft.

Fru talman! Tack för detta fantastiska erbjudande, Per Bolund! Vi kommer dock inte att skriva på något kontrakt här i dag.

Som jag sa tidigare har Sverigedemokraterna förhandlat klimatpolitik och havs- och miljöpolitik med de andra partierna i Miljömålsberedningen, och vi har kommit överens. Vi har kommit överens om förslag till nya klimatmål, också tillsammans med Miljöpartiet, och det är förslag som jag tycker blev ganska bra - dock väldigt komplexa, krångliga och kanske svåra att genomföra i praktiken. Men när det gäller utgångspunkten, att vi kan jobba med vår export och minska de konsumtionsbaserade utsläppen, har vi i grunden en samsyn.

Vi bör se över de klimatpolitiska målen när vi nu närmar oss slutdatumet för vissa av dem. Extremt mycket har hänt; i princip alla utsläpp vi har i Sverige omfattas av EU-regelverk i dag. Så var det inte tidigare. Hur undviker vi att utsläpp flyttar runt i Europa i stället för att minska totalt sett? Det finns mycket att göra på det området.

Fru talman! Jag vet att det pågår ett väldigt bra arbete med dessa frågor i Regeringskansliet. Jag vet också att delar av dessa utredningar har gott stöd från alla partier och säkerligen kommer att genomföras. Men det är inte tillräckligt. Vi behöver göra mer. Det är därför som det behöver pågå ett arbete i Regeringskansliet mellan samarbetspartierna.

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg hade också frågor kring klimatmålen. Denna fråga går egentligen tillbaka till 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 - delvis strax före Sverigedemokraternas första mandatperiod i riksdagen. Vi bjöds inte in till Miljömålsberedningen från början, vilket är förståeligt eftersom vi inte satt i riksdagen då. Men vi bjöds inte heller in senare, så vi fick inte vara med och förhandla om klimatpolitiken med de andra partierna.

Sedan dess har vi haft två miljömålsberedningar där vi har förhandlat klimatpolitik och annan miljöpolitik med andra partier. Det har gått bra. Det jag skulle vilja se är en ny miljömålsberedning som, mot bakgrund av vad som händer i vår omvärld och i EU, tittar på målen igen och ser om det går att förbättra detta ytterligare. Vi är gärna med i en sådan process.

Fru talman! Tidöavtalet är tydligt. Vi ska satsa på fossilfri energi. Vi måste påbörja nybyggnation av leveranssäker kärnkraft. Vi måste också få till stånd betydligt bättre regelverk så att tillståndsprocesserna inte tar decennier. Vi måste bibehålla det lokala inflytandet när det byggs fossilfri energi lokalt, exempelvis vindkraft. Det står Sverigedemokraterna tydligt upp för. Vi måste ha ett lokalt inflytande. Kommunerna måste ha rätt att säga nej. Men kommunerna ska även ha rätt till ersättning. Detta är vi överens om i regeringsunderlaget. Exakt vilka konsekvenser detta får för utbyggnaden av vindkraft återstår att se. Men grunden är att tillståndsprocesserna ska vara enkla och att man också ska kunna få ersättning lokalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Klimatet är en global fråga. Svensk politik bör också inse detta och bör i regel också omfattas mer av nationalism. Men på just klimatområdet bör vi inte ha en politik som kännetecknas av nationalism, eftersom nationsgränser aldrig kommer att kunna existera när det handlar om växthusgaser.

Fru talman! Nyckeln till att minska utsläppen är åtgärder som gör skillnad i så många länder som möjligt. Sverige har givetvis en roll att spela, men den kommer aldrig att bli så betydande som vi skulle önska. EU har en större roll att spela. Den kommer kanske att ligga strax under en tiondel av utsläppen, om man tittar på EU:s nivå. Men länder som Kina, USA, Indien och inom kort även Ryssland kommer enskilt att släppa ut mer växthusgaser än vad hela Europa gör. Detta betyder att arbetet måste fortsätta globalt. Vi måste uppmuntra länder att införa pris på utsläpp. Vi behöver också jobba vidare inom EU, och vi behöver se över hur vi nationellt kan bidra på bästa sätt nu när i princip alla utsläpp omfattas av styrmedel och regleringar på EU-nivå.

Fru talman! Naturvårdsverket kom nyligen med en rapport som ska fungera som underlag till den kommande klimathandlingsplanen. Jag tycker att denna rapport innehåller mycket intressant. Två saker tycker jag är viktiga att peka på. Naturvårdsverket slår fast att möjligheten att minska utsläppen till 2045 aldrig har sett bättre ut än i dag. Det borde alla tycka är ganska positivt. Naturvårdsverket slår även fast att klimatpolitiken behöver folklig förankring och legitimitet. Detta har Naturvårdsverket inte tydliggjort på ett sådant sätt tidigare. Det understryker också behovet av Tidöavtalet och den förändring som vi fått i svensk politik.

Fru talman! Sverigedemokraterna utlovade att man skulle arbeta för lägre drivmedelspriser. Det är det vi gör. Det vi kan se, som reduktionsplikten har lett fram till, är att vi har ett betydligt högre pris på diesel i dag än vad övriga världen har. Vi har världens högsta priser. Man kan se på det senaste året. Då är det Sverige som har haft de högsta priserna i världen. Så var det inte före reduktionspliktens införande. Samtidigt har vi lägre skatt i dag på diesel än vad vi hade innan reduktionsplikten infördes. Vi har helt enkelt fått väldigt mycket högre drivmedelspriser på grund av reduktionsplikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Anna-Caren Sätherberg svarade inte på min fråga. Avser Socialdemokraterna att arbeta för att nuvarande reduktionspliktslagstiftning ska fortgå och att vi ska få en chockhöjning av reduktionsplikten vid årsskiftet?

Fru talman! Naturvårdsverket gjorde nyligen i sin rapport ett mycket viktigt konstaterande. Klimatpolitiken måste ha acceptans från befolkningen. Det är här som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har misslyckats.

Fru talman! Socialdemokraterna i opposition utmärker sig på några sätt. För mig är det en ny upplevelse, och det är roligt att få uppleva detta. Socialdemokraterna tycker att generaldirektörer ska sitta livet ut numera. Man gillar att gnälla över regeringsunderlagets politik. Man älskar att bjuda in miljöministern till miljö- och jordbruksutskottet. Men den egna politiken står någonstans i bakgrunden, för den är inte lika närvarande. Vi ser det i alla betänkanden som vi har i miljö- och jordbruksutskottet. Det finns inte särskilt många socialdemokratiska motioner.

Nu gnäller Socialdemokraterna också väldigt mycket över att regeringsunderlaget är enigt om att kraftigt sänka reduktionsplikten. Då undrar jag: Vad har Anna-Caren Sätherberg för besked att ge? Vad vill Socialdemokraterna? Ska vi se en chockhöjning av reduktionsplikten vid årsskiftet?

Fru talman! Den 20 mars kom IPCC med sin sjätte syntesrapport. Rapporten är en summering av de tidigare delrapporterna som löpande har presenterats sedan 2016.

Fru talman! Vi kan därför också konstatera att rapporten inte kom med några nyheter, vilket är naturligt eftersom den baseras på tidigare forskning. Rapporten slår fast, som alla vet, att det är mänsklig aktivitet som står för merparten av uppvärmningen, att Parisavtalets mål på en och en halv till två grader sannolikt inte kommer att nås samt att det globala arbetet med att minska utsläppen måste intensifieras. Det här är såklart negativa uppgifter, även om de inte är nya.

Samtidigt, fru talman, finns positiva saker att peka på. Under min första mandatperiod i kammaren talades det med hänvisning till IPCC om att vi gick mot en uppvärmning på 4-5 grader. Nu visar de mest sannolika scenarierna enligt IPCC att vi går mot 2,5-2,7 grader. Det är såklart en positiv utveckling.

Vad som i korthet har hänt är att fler länder påbörjat arbetet med att fasa ut fossil energi. Vi har sett ökad tillgång på naturgas och fossilfri energi, vilket har lett fram till att kolkraften fasas ut mycket snabbare än vad man tidigare trodde. Nu ser kolkraften ut att ha toppat. Det trodde man för ett par år sedan också, men nu hoppas vi verkligen att så är fallet.

Saker och ting ser inte bra ut, men de ser bättre ut. Det finns, trots allt, anledning att se positivt på framtiden.

Fru talman! Som svensk har man all anledning att känna stolthet för det arbete som vi i Sverige började bedriva redan på 70-talet med att fasa ut fossil energi när vi insåg behovet av att få bort oljan från vår uppvärmning och elproduktion. Vi har i dag ett näringsliv som ligger bra positionerat för att med klimatvänlig export minska utsläppen globalt samtidigt som det är bra positionerat även för tillväxt. Utmaningarna här är att städa upp i Sverige. Det handlar om att städa upp i byråkrati och tillståndsprocesser, som i alltför många år har fått prägla det socialistiska styret.

Arbetet går framåt även på EU-nivå. Vad de flesta i Europa i dag står inför är att göra det som Sverige gjorde för flera decennier sedan.

Fru talman! Glädjande är att vi genom Tidöavtalet har lagt grunden för klimatpolitiken. Sveriges klimatpolitik ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Det här är hämtat från Tidöavtalet och är samtidigt närmast ordagrant vad som återfinns i Sverigedemokraternas valplattform.

Herr talman! Jag har suttit i utskottet i några år, och jag tror att det är nionde gången jag debatterar dessa frågor. "Lätt att göra rätt" hörs varje gång, och det är möjligen lite uttjatat men samtidigt ett folkligt grepp och grunden för hur man skapar förutsättningar för en cirkulär ekonomi.

På många sätt har vi haft en fantastisk utveckling på detta område, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Medvetandet bland människor är stort, men medvetandet bland de privata företagen är kanske ännu större. För företagen handlar det inte främst om att snygga till hållbarhetsrapporterna utan kanske framför allt om att försöka skapa så stora värden som möjligt i affärsmodellerna. Restprodukter och avfall är i dag åtråvärt och av högt värde.

Detta har även baksidor, som ett växande intresse för avfallssektorn hos den organiserade brottsligheten, och här har polis och myndigheter ett ständigt förbättringsarbete att göra för att kunna slå ned på denna mycket destruktiva och illegala verksamhet. Här behövs skarpare lagstiftning.

Herr talman! Sverige har varit framgångsrikt. Andelen avfall som deponeras i Sverige ligger i dag på någon enstaka promille, och matsvinnet är måhända för högt men ligger långt under EU-genomsnittet. Vi ligger också mycket långt framme jämfört med andra länder när det kommer till återvinning. Detta innebär dock inte att strävan mot ytterligare förbättrad resurseffektivitet bör upphöra. På många områden kan vi göra mycket mer.

Grunden för att skapa förutsättningar för människor att bidra till en hög grad av cirkularitet när det gäller förpackningar, textilier, elektronik med mera är att det ska vara enkelt att bidra. Hushållen ska lätt kunna förstå hur de går till väga för att göra rätt, och tillgången till insamlingssystem ska vara god. Av primär betydelse är tillgång till återvinningsstationer men även att förpackningsmaterial utformas på ett sådant sätt att det kan återvinnas.

Ett starkt producentansvar ger företag incitament att se över hela sin produktions- och avfallshanteringskedja. Då kan avfallet i bästa fall ses som en resurs, vilket ytterligare bidrar till att öka återvinningen. Genom att företag tar ansvar för avfallet stimulerar de till att produktdesign och material anpassas så att återvinningsprocessen kan bli så effektiv som möjligt.

Herr talman! I vår kommittémotion står det att arbetet på EU-nivå för att ta fram förpackningsstandarder som förenklar materialåtervinning måste intensifieras, vilket är bra.

Vi välkomnar att kommissionen tagit fram ett nytt förslag till förordning, men det finns flera problem med det. Det grundläggande är att förslaget styr mot mer plast och mindre träfiber. Det är ett stort feltänk från EU-kommissionen som har sin grund i hur man ser på skogsnäringen, och det är därför inte särskilt förvånande. Här är det viktigt att Sverige tillsammans med likasinnade, där Finland måste vara en allierad, driver på för ett mer balanserat förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Viktigt att nämna är att förslaget också kan slå hårt mot bryggerinäringen. Genom att ställa bindande krav på att använda en miniminivå av återanvändbara förpackningar riskerar man att orsaka så stora kostnader för mindre bryggerier att verksamheten inte går ihop. Framgångarna på den svenska marknaden med insamling, pant med mera beror till stor del på att människor kan välja själva om de vill köpa burk, returglas eller engångsglas. Detta riskerar man att slå ut, och en övergång till drickabackar i privatkonsumentled kommer inte att bidra till minskade utsläpp.

Herr talman! Lika viktigt som det är att utforma insamlingssystem och förpackningskrav på optimalt sätt är det att skattesystemet inte skapar negativa incitament för cirkularitet.

Plastpåseskatten är här ett stort problem eftersom den slagit ut en bransch som varit ledande i att ta fram plastbärkassar av fossilfria material. Jag hoppas att vi kan avskaffa denna skatt inom kort.

Skatten på kemikalier är direkt destruktiv för cirkularitet eftersom den gör det väldigt mycket dyrare att sälja begagnade datorer och telefoner.

Herr talman! När det gäller metaller och mineral har vi ett etiskt ansvar att ta vara på det vi en gång brutit ur marken. En ökad förmåga att återvinna material kan vara positiv ur både miljösynpunkt och ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns stora möjligheter att öka graden av materialåtervinning inom gruvnäringen.

I dag är det i många fall inte lönsamt för företagen att återvinna material ur exempelvis slagghögar trots att teknik för att återvinna en rad olika metaller och mineral finns. Därför måste företag som ligger i framkant inom detta område främjas.

Även om återvinning och utvinning av råvara ur tidigare deponier inte kommer att kunna ersätta behovet av att bryta nytt material ser vi detta som ett mycket viktigt komplement till vår råvaruförsörjning.

För att förbättra möjligheterna att ta vara på de metaller och mineral som redan brutits ur marken anser Sverigedemokraterna att de regelverk som reglerar möjligheten till effektiv återvinning och tillståndsgivning för utvinning ur exempelvis slagghögar och deponier måste ses över. Av denna anledning yrkar jag bifall till reservation 10.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg talar om prioriteringar. En viktig prioritering för Socialdemokraterna är att bränslepriserna måste upp och att man på detta sätt behöver spä på inflationen ytterligare.

I valrörelsen 2014 deklarerade dåvarande finansministerkandidaten och sedermera statsministern, Magdalena Andersson, att skatterna på bensin inte skulle höjas. Det var redan alldeles för dyrt att tanka, hette det. Men detta löfte var ingenting värt. Sedan dess har vi haft ökade skatter. Vi har haft nya styrmedel som har ökat bränslepriserna kraftigt.

I den socialdemokratiska budgeten fortsätter man på denna väg. Bränslepriserna ska upp. Man vill ta bort den skattesänkning som Sverigedemokraterna drev igenom. På detta sätt skulle priset för bensin och diesel öka med 1 krona litern. S förordar ett kontantstöd. Det är lite oklart hur man har räknat på det. Riksdagens utredningstjänst har inget pm som visar hur den modellen ser ut. Men det står av allt att döma klart att pengarna skulle ätas upp vid pump på grund av prisökningen, till följd av skatteökningen. Och de administrativa kostnaderna är rimligtvis höga.

Allmän miljö- och naturvård

Om senast ett år kommer Sverigedemokraterna och de övriga samarbetspartierna att ha sänkt reduktionsplikten, men Socialdemokraterna talar sig varma för detta styrmedel. Planen är att reduktionen för diesel ska upp till 75 procent. Det är en chockhöjning.

Då är frågan: Hur högt vill egentligen Socialdemokraterna att priset ska bli på diesel? I år har vi haft en prisvariation på mellan ungefär 23 och 28 kronor. Men med 75 procents reduktion får vi kanske förvänta oss en bit över 40 kronor framöver. Är det rimligt? Varför vill Socialdemokraterna prioritera på detta sätt?

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg redogör för Socialdemokraternas miljöbudget. Jag kan konstatera att skillnaderna mot vår inte är enorma. Det är några procents skillnad.

För Sverigedemokraterna är miljöfrågorna, som jag redogjorde för i mitt anförande, högt värderade. Särskilt viktigt är att vi åtgärdar de miljöproblem som vi själva bär direkt ansvar för i vårt land och som vi mycket enkelt kan åtgärda.

Sanering av förorenade områden har varit ett prioriterat område för Sverigedemokraterna. Tanken är att det är förorenaren som ska betala. Men dessvärre finns huvudmannen inte alltid kvar. Då har staten ett ansvar. Det är ett mödosamt arbete. Det kommer att ta lång tid, och ännu längre tid kommer det att ta att återställa de tusentals områdena om man, som Socialdemokraterna vill göra, kraftigt skär ned stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg blir således: Varför vill Socialdemokraterna slakta anslaget till sanering av förorenade områden?

Herr talman! Tack för frågorna, Emma Nohrén. Den miljöbudget som vi kommer att fatta beslut om - kanske inte i dag, men i morgon - är en av de största miljöbudgetarna någonsin. Jag skulle nog säga att den är något för stor. Man skulle kunna prioritera bättre bland utgifterna. Huvudanledningen är att staten lägger väldigt mycket skattepengar på att subventionera bilar. Olika typer av laddbara fordon subventioneras med skattemedel, och det är en satsning som nu kommer att fasas ut. Det är eftersträvansvärt och något som vi från Sverigedemokraternas sida har påtalat behovet av i många år.

Det är inte rimligt att lägga en stor del av skattebetalarnas pengar på att subventionera fordon. Det är också en ineffektiv satsning, eftersom en stor del landar i ökade marginaler hos fordonsförsäljarna. En stor andel landar också på den norska marknaden. Det är en dålig, ineffektiv satsning. När vi har fått bort den kommer miljöbudgeten att minskas eftersom det är den största posten.

Vi sverigedemokrater vill också minska införskaffandet av skyddade områden, och det är för att det inte finns något sådant behov. Felaktiga definitioner av skyddade områden ligger bakom alltför stor penningrullning på det här området. Det finns inget sådant akut problem i det svenska samhället.

Vad gäller satsningar återfinns en lång rad sådana i budgeten, till exempel kraftfulla satsningar på laddinfrastruktur och en helt ny politik för mer kärnkraft i Sverige. Vi har även offensiva satsningar på bio-CCS, satsningar på internationella klimatinvesteringar med mera. Det saknas inte satsningar i den här budgeten. Men jag tror definitivt att vi kan slimma miljöbudgeten ytterligare, prioritera ännu bättre med skattebetalarnas pengar och samtidigt nå bra effekter på miljö- och klimatområdet.

Herr talman! Miljömålen, ja. Sverigedemokraterna var inte representerade i miljömålsberedningen när de klimatpolitiska målen antogs och förslaget till ramverk togs fram. Vi var heller inte representerade i riksdagen när de tidigare miljömålen beslutades. Vi var inte med när målen diskuterades och ser gärna att man gör en översyn av många av klimatmålen.

Generationsmålet som Emma Nohrén tog upp låter jättebra och överensstämmer nog i princip med Tidöavtalets skrivningar om förvaltarskapstanken. Det är samma sak som åsyftas. Det är naturligtvis någonting vi ska eftersträva.

Problemet med de olika miljömålen och klimatmålen är ju att man ofta sätter dem på en nivå så att de blir svåra eller omöjliga att uppnå utan att bryta mot andra mål. Det vore relevant att försöka få till stånd en miljömålsstyrning med färre mål och med en realistisk väg framåt som gör att man vet hur man ska kunna uppnå dem. Det vore intressant att se över i framtiden.

Herr talman! Tidöavtalet innehåller ett antal förslag på det klimatpolitiska området, och vår budget innehåller väldigt mycket klimatpolitik. Det är ju det utgiftsområdet vi diskuterar nu. Men som jag sa i mitt anförande handlar miljö- och klimatpolitik inte om det miljörörelsen och även Centerpartiet tror: fler regleringar, fler skatter och mer symbolpolitik. Det är inte nödvändigtvis så att fler åtgärder leder till en bättre värld.

Vi har sett vad som händer när Centerpartiet får inflytande på energiområdet: Då läggs väldigt viktig kärnkraft ned. Det var det som skedde med Barsebäck en gång i tiden. Om vi fortfarande hade haft den stadiga elleveransen i elområde 4 hade vi haft betydligt lägre elpriser i vårt land i dag, och vi hade också bidragit till minskade utsläpp i Europa.

Tidöavtalet slår fast att vi ska ta fram beräkningsmodeller för exportens klimatnytta. Det är något man inte tar hänsyn till i dag, och i det sammanhanget betyder leveranssäker energi väldigt mycket. Vi kan få tydliga beräkningar på klimatnyttan med exempelvis kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är viktigt att ledamoten nämnde kärnkraft. Vi behöver tala mer i den här kammaren om kärnkraft och dess betydelse. Om man ska kunna uppnå eller komma i närheten av de globala klimatmål som finns kommer världen att behöva mer kärnkraft. Här kan Sverige ta på sig en ledartröja, ta ansvar och visa andra hur man kan göra.