Karin Rågsjö

Fru talman! Jag gick in i den här debatten för att diskutera med sjukvårdsministern, och jag vet att sjukvårdsministern har utmärkt kompetens i de flesta av sjukvårdsfrågorna.

Det finns ett hopp i det vi hör från ministern, precis som Anders W Jonsson säger. Man ska titta på patientsäkerheten, och om den ruckas eller försvåras sätter man ned foten. Jag förväntar mig det. Det förväntar sig nog också de vårdfack som är oroliga för det här. Det här är ingen fråga som är enkel. Det här är en svår fråga, för den handlar om jämlik vård.

Fru talman! Den SD-beroende regeringens projekt att aktivt försämra tillvaron för människor med invandrarbakgrund visar på en människosyn som är ganska drabbande. Det kan man se här i dag.

För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska gå åt andra hållet. Vi ska förbättra tillgången till bra vård och se till att alla får den vård de behöver. Det kallas för jämlik vård. Jag är som kanske många andra väldigt besviken över att Kristdemokraterna ansluter sig till kören av politiker som inte värnar allas rätt till jämlik vård. Det är trist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De partier som sitter i regeringen nu måste ju anpassa sig till Sverigedemokraterna. Ni är helt beroende av dem; utan dem finns det ingen regering längre.

En av punkterna i Tidöavtalet har redan fått namnet angiverilagen, och termen fångar precis vad punkten syftar till: informationsplikt, det vill säga att det åligger myndigheter och kommuner att rapportera ofta redan utsatta människor till polisen. Detta är inte bara etiskt tvivelaktigt - det riskerar också att skapa juridiska problem.

Det handlar om ett informationsutbyte. En läkare, exempelvis, som ser att det kommer en papperslös ska anmäla detta direkt till myndigheterna. Det här är ett dilemma som inte bara läkare utan också andra inom sjukvården ser framför sig, och man undrar vad som kommer att hända. Var går den etiska gränsen? Det får vi se, för detta ska alltså utredas.

Alla barn, inklusive de som har rätt att vistas här utan uppehållstillstånd, har rätt till sjukvård; det står också inskrivet. Inom sjukvården råder stark sekretess - det är vi väldigt medvetna om - för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. EU:s dataskyddsförordning har ett ännu starkare skydd för personlig integritet. Detta är en superviktig fråga, och här kanske hoppet är större än när det gäller tolkar, måste jag säga.

Förslaget skulle i stället slå fast något slags angiverisamhälle, där självständiga professioner som lärare, socialarbetare, läkare och övrig sjukvårdspersonal får svårare att utföra sina egentliga arbetsuppgifter. Det skulle också leda till ett ökat lidande bland de papperslösa barn som kanske inte längre skulle ha trygg tillgång till grundläggande rättigheter som vård.

Jag tycker att vi har hamnat på fel spår, helt enkelt. Har statsrådet för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården? Det ska utredas, och vi kommer att följa detta väldigt noga. Det tror jag att också de som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer att göra, för det här handlar om deras vardag.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, och jag gratulerar till uppdraget.

Kanske påverkades skrivningarna i slottsavtalet, det så kallade Tidöavtalet, av omgivningarna i och runt slottet. Avtalet är inte direkt framåtblickande, utan det är mer bakåtsträvande.

Jag tänker också på alla svenskar med invandrarbakgrund inom vården som bär upp vården. Det är undersköterskor, läkare, sjuksköterskor och städare - alla de invandrade svenskar som bär upp hela välfärden. Men slottsavtalet ignorerar helt det perspektivet. Enligt avtalet ska invandrare uppfostras. Det är mycket tydligt att de är en belastning.

I slottsavtalet kan följande läsas under rubriken "Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap": "Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats."

Vilket fokus hade ni när ni skrev avtalet, Acko Ankarberg Johansson? Är det någon som har drivit frågan hårt, förutom Sverigedemokraterna? Blir vården bättre? Blir personalens arbetssituation bättre? I stället handlar det här om direkt folkuppfostran, riktat mot invandrare: Lär dig svenska eller betala din tolk själv.

Självklart ska de som kommer till Sverige kunna prata svenska. Det är målet, och det kan för många vara en lång resa. Redan nu finns många svensktalande som känner sig osäkra i vården. Det är en direkt klassfråga hur kommunikationen fungerar. I fråga om jämlik vård undrar jag på vilket sätt detta att ställa krav genom att ta bort tolk gynnar vården. Är det kostnadseffektivt? Jag är tveksam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap får stora negativa konsekvenser för vården. En del kanske skulle ta med sig anhöriga som översättare. Det är väl inte riktigt okej. Den bristande tolkningen kan också påverka vårdpersonalens arbetsmiljö. Vilken läkare vill fatta beslut på ett skakigt underlag? Vad ska gälla om vårdpersonal vill använda tolk medan den som ligger på bädden inte vill det?

Vi kan också konstatera att det är svårt att få ett helhetsgrepp om detta. Ministern Acko Ankarberg Johansson sa till DN den 23 oktober att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården, trots att detta är en del av Tidöavtalet. Det lät lite hoppfullt. Men jag känner inte samma hopp nu när jag har hört interpellationssvaret.

Det råder en stor oro inom samtliga fackförbund som företräder vårdarbetarna - de som vet att tolk är viktigt för patientsäkerheten, de som vet att om en tolk tas bort skapas i stället stora etiska dilemman. Ska barnet tolka åt sin mamma? Ska mannen tolka åt sin fru? Förslaget att begränsa rätten till tolk vilar inte direkt på vetenskap och forskning, utan förslaget vilar i stället på Sverigedemokraternas politik, som alltid är repressiv i förhållande till svenskar med invandrarbakgrund.

De tre partier som sitter i regeringen sitter där tack vare att Sverigedemokraterna ger stödet. Jag har svårt att se under vilka premisser statsrådet kan tänka sig att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Forssmed, och jag vill också säga grattis till uppdraget.

Plånboken ska inte vara avgörande för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter, skriver ni i er budget. Under 2023 avsätts 50 miljoner för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort för barn och unga. Det tycker vi är bra.

Samtidigt halveras det statliga stödet till kulturskolan, vilket drabbar barnen, och kommunerna dräneras genom att det statliga stödet inte är tillräckligt stort för att möta behoven inom skola och barn- och ungdomspsykiatri.

Samtidigt som 50 miljoner avsätts för fritidsverksamhet halveras pengarna till kulturskolan. Då undrar jag: Hur tänkte ni egentligen? Det var bra med de 50 miljonerna, men när det samtidigt blir så stora nedskärningar undrar jag: What's going on?

(Applåder)

Herr talman! Efter att ha läst slottsavtalet undrar jag fortfarande över ett par saker. Det är jättebra att man tittar på att tänderna så att säga ska bli en del av kroppen, med högkostnadsskydd. Det är en fråga som Vänsterpartiet har drivit, och det var sorgligt att ni inte hängde på där när det begav sig. Vi kommer dock att fortsätta, för vi vill att samtliga människor ska ha tillgång till detta så att det inte växer fram en apartheidvård. Detta kan man fundera på.

Jag vill också lyfta upp detta med pengar och pensioner. Vi har ju vansinnigt många fattiga, och deras levnadsförhållanden under skenande inflation med mera är extremt besvärliga.

Jag undrar om ledamoten har något besked. Det handlar inte bara om att sänka skatten, ert eviga mantra, utan också om att höja pensionerna.

Herr talman! Marknaden och politiken är ett hett ämne i dessa dagar, och jag tror inte att den nytillträdda regeringen kommer att reglera marknadens inflytande på hälso- och sjukvården.

Hälsa och klass hör ihop. Skillnaden i livslängd mellan de olika utbildningsgrupperna ökade från 4,4 år till 6 år mellan 2006 och 2019. Det måste man säga är ett stort misslyckande. Då kan vi inte längre omfamna etableringsfriheten eller ha privata vårdförsäkringar som snuttefilt.

Det finns en skevhet i systemen som slår mot dem som står längst bort från vården. Det handlar om de äldre, de multisjuka, de med psykisk ohälsa, de med sämre ekonomi, de som bor i glesbygden och de som bor i eftersatta områden. Detta finns dokumenterat.

I dag har ungefär 700 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Den största andelen är, enligt Vårdanalys, de som arbetar inom finansiella tjänster, juridik och ekonomisk konsultation. Det är kanske inte riktigt den grupp som är sjukast, men den har så att säga ett högt marknadsvärde.

Vi vill inte förbjuda försäkringarna. Men vi tycker inte att de privata vårdgivarna som har avtal med regionerna ska kunna ha patienter med vårdförsäkring som kommer in genom en annan dörr. Man använder ju samma läkare, samma mottagning och samma sköterskor. Gissa vilka som får vård först! Det är klart att det blir en typ av undanträngning.

Bara i Region Stockholm genomförde ett digitalt företag under 2021 drygt 350 000 videobesök inom primärvården. Det låter ju bra. 275 000 var för fysiska besvär. Det är liksom inte Norrlands inland som ringer de digitala privata läkarna. Det är inte Västerbotten eller Västernorrland, utan det är snarare Stockholms innerstad. Det finns också dokumenterat. Det här företaget fick 138 miljoner kronor från Region Stockholm för videobesök under 2021.

De dyraste patientbesöken för en vårdcentral vet vi är de som kräver någon form av remittering, exempelvis till röntgen. Det är ganska vanligt, och det betalar vårdcentralen en del av. Ju fler patienter som behöver utredas, desto sämre blir lönsamheten för de olika vårdcentralerna om man får uttrycka sig krasst ekonomiskt.

Men det digitala företaget som hade 275 000 videobesök hade inte en enda som de skickade vidare till röntgenundersökning. Är inte det märkligt? Ingen av dessa hade behov av röntgen, enligt detta företag. Det kan man fundera på. Nu vänder sig de patienterna i stället till de vårdcentraler där de är listade, och företaget åker vidare på räkmackan. Det är en underbar logik, måste jag säga!

Cash is king - det är ledorden inom hälso- och sjukvården när det gäller marknaden. Vi anser att de här avarterna måste regleras. Sverige har inte råd med att politiken ger carte blanche till vårdbolagen. Skattepengar måste användas jämlikt för en jämlik sjukvård.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten har ett helt underbart sätt att svartmåla Sverige, måste jag säga. Bilden av Sverige just nu i nationella och internationella medier är inte på topp. Så vill jag inleda.

När jag läser det så kallade slottsavtalet har jag väldigt svårt att uppfatta hur mycket som står om äldreomsorgen. Det är inte mycket. Mycket av det som står under hälso- och sjukvård är saker och ting som vi är överens om, exempelvis beroendevården.

Men det intressanta, herr talman, är vad som kommer sedan, det vill säga budgeten. Alla de här fina orden och alla de här löftena måste ju också uppfyllas med väldig kraft, med pengar riktade till exempelvis statsbidragen för att man ska kunna leva upp till det som står.

Har ledamoten en aning om hur de här målsättningarna ska uppfyllas ekonomiskt?