Lotta Edholm

Fru talman! Den här diskussionen är ju otroligt viktig. Ett barn ska naturligtvis inte tvingas att inte äta under skoldagen. Jag skulle säga att det strider mot barnets rättigheter.

Samtidigt vet vi att det finns barn som vill göra detta. Det kan bero på att de är väldigt starkt påverkade hemifrån och vill göra det som föräldrarna förväntar sig av dem. Det kan bero på att de är utsatta för kompistryck. Det kan också vara så att de av helt fri vilja vill göra detta.

Följderna blir ju lite olika beroende på värderingsgrunden för ställningstagandet, men inget barn ska tvingas att inte äta mat.

Skolan har som uppgift att ta den här diskussionen och se hur dessa barn mår i skolans värld, till exempel om de påverkas negativt när det gäller skoluppgifter eller om de påverkar andra barn negativt. Då finns det möjlighet att ta diskussionen med föräldrarna. När det är riktigt illa och man ser att barn far illa finns det möjlighet att göra en anmälan till socialtjänsten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Skolan och skolans personal har ett ansvar att se när barn riskerar att fara illa eller far illa. Ansvaret att anmäla sådant till socialtjänsten är väldigt långtgående.

Det är dock naturligtvis också så att föräldrar har ett ansvar. Jag tillhör dem som tycker att föräldraansvaret i Sverige ibland inte är tillräckligt långtgående och att vi inte ställer tillräckliga krav på föräldrar när det gäller att ta diskussioner med barnen om vad som är rätt och riktigt och vad som är fel. Det handlar om att se till att barnen kommer till skolan och att de äter frukost. Det handlar också om att fråga hur det går i skolan, hjälpa till med läxor och så vidare. Allt detta är viktigt.

Jag håller med om att det är ett stort problem om barn inte äter och om det faktiskt påverkar deras skolgång. Det finns lagstiftning som ger stöd för att motverka detta, men detta är inte bara en fråga för skolan utan också ett föräldraansvar.

Jag vet att det finns exempel där föräldrar med muslimsk bakgrund inte tycker att deras barn ska fasta utan ser att det kan få konsekvenser för skolresultaten. Det kan finnas ett slags kompistryck; det har blivit lite inne att fasta i en del grupper. Detta måste skolan på något sätt adressera. Det beror naturligtvis också på hur gamla barnen är – klarar de att ta detta ansvar själva, eller bör man säga till barnen att det faktiskt inte är rimligt?

Fru talman! Jag ska försöka reda ut en skillnad här. Om det är så att ett barn tvingas till fasta och kommer hungrigt till skolan och lärare och annan personal upplever att barnet faktiskt far illa av att fasta på det sätt som interpellanten och Sara Gille talar om, då är det i min värld fullkomligt självklart att man ska ta en dialog med föräldrarna. Om barnet far illa har man också en skyldighet att anmäla det till socialtjänsten.

Ur socialtjänstens och lagstiftningens synvinkel är det ointressant varför ett barn riskerar att fara illa, eller far illa. Att man svälter kan naturligtvis vara ett sådant skäl, men precis som Rashid Farivar sa vet vi i dag att många barn och ungdomar gör detta frivilligt. Då blir det svårare. Det är då de skolor interpellanten citerar faktiskt försöker göra en insats och påpeka detta. De går ut i artiklar, och de för en dialog med föräldrar om att de måste ta sitt föräldraansvar och säga åt sina barn att äta skolmaten.

Jag tycker att skolan på många håll i Sverige – jag säger inte överallt – tar detta ansvar och försöker föra en dialog med både sina elever och deras föräldrar om vikten av att faktiskt äta skolmaten så att man kan prestera bra i skolan. Jag tycker att det är otroligt viktigt att skollagen följs. Naturligtvis ska elever som vill fasta också kunna ha möjlighet till det, så länge det inte går ut över deras hälsa och deras möjlighet att prestera i skolan. Det finns alltså lagstiftning kring detta som ser till barnens bästa. Den lagstiftningen ska naturligtvis användas.

Jag tycker att det är viktigt att ha den här typen av debatt både här i riksdagens kammare och i skolor, i kommuner och i fristående skolor om var gränserna går. Man bör tala om för barn och ungdomar att fastan kan påverka deras möjligheter att göra bra ifrån sig i skolan. Skolan och dess personal har såklart också ett stort ansvar för att se till att göra orosanmälningar om man tror att barn faktiskt far illa. Jag skulle säga att den lagstiftningen gäller över all annan lagstiftning. Man har en absolut skyldighet i skolans värld att göra orosanmälningar om man tror att ett barn riskerar att fara illa, eller far illa.

Fru talman! Rashid Farivar har frågat mig om jag anser att fenomenet där barn fastar under ramadan, antingen självmant eller under tvång, förekommer i svenska skolor och vilka konkreta åtgärder jag och regeringen i så fall avser att vidta för att motverka de negativa effekterna under ramadan på barnens hälsa under kommande dagar.

Jag har tidigare svarat Rashid Farivar på en skriftlig fråga om vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att motverka negativa effekter på barnens hälsa under ramadan.

Inledningsvis vill jag slå fast att det enligt skollagen är ett krav att det ska serveras näringsriktiga skolmåltider i grundskolan och motsvarande skolformer. En näringsriktig kost är avgörande för att barn och elever ska utvecklas och orka koncentrera sig och för lärandet i skolan. Det finns givetvis barn och elever som av olika anledningar väljer att stå över skolmåltider, vilket kan göra att de inte orkar koncentrera sig under hela skoldagen.

Frivillig fasta under ramadan kan vara ett uttryck för den religionsfrihet som gäller i Sverige. Barns rätt till religionsfrihet följer bland annat av FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller som svensk lag och vars värden och rättigheter skolan enligt läroplanerna ska gestalta och förmedla.

Jag vill däremot vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattningar eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. All personal i skolväsendet är skyldig att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden, oavsett hur det tar sig uttryck.

En viktig aspekt ur ett hälsofrämjande perspektiv är samarbetet mellan skola och vårdnadshavare. Skolan behöver även få bättre förutsättningar att möta varje elev. I det arbetet har elevhälsan en viktig roll för att ge alla barn rätt förutsättningar för lärande och utveckling. Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) har bland annat i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov.

Jag ser fram emot utredningens förslag om hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov.

Fru talman! Det är lite ovanligt att bara läsa upp ett svar, men jag ska göra mitt bästa.

Nadja Awad har frågat om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att dels säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att elever med NPF ska kunna få det stöd de har rätt till, dels säkerställa att kommunerna får de resurser de behöver för att skolorna ska kunna ge elever med NPF det stöd de har rätt till. Nadja Awad har även frågat mig vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att elever med NPF får det stöd de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltför många elever i svensk skola som inte får det stöd de behöver, och stödet sätts dessutom ofta in för sent. Skolan behöver få bättre förutsättningar att möta varje elev. Därför har regeringen tillsatt Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01), som har i uppdrag att lämna förslag som stärker elevhälsan och se över regleringen om stödinsatser i skolan. Utredningen ska bland annat lämna förslag som innebär att det ska bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper eller att ge elever enskild undervisning.

Den svenska förskolan och skolan befinner sig fortsatt i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen har därför tillfört drygt 2,9 miljarder kronor till skolan för 2025. Regeringen har bland annat infört ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar för att stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd. Under de kommande två åren innebär det en omfattande satsning på bland annat fler speciallärare i skolan.

Staten bidrar till skolans finansiering, men det är viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har huvudansvaret för att finansiera förskola och skola. Det finns i dag stora skillnader mellan kommuner i fråga om hur mycket de satsar på skolan. Därför har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05), som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. Syftet är att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.

Regeringen gav Specialpedagogiska skolmyndigheten i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att stärka sitt arbete med att ge råd och stöd till huvudmän när det gäller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, och omfattande frånvaro. Syftet är att främja närvaro i skolan och förebygga omfattande frånvaro. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 maj 2027.

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever som behöver stöd för att nå utbildningens mål ska få det.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade tredje vice talmannen interpellationsdebatten avslutad.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Socialdemokraterna under åtta års tid när de var ansvariga för skolpolitiken tyckte att denna lagstiftning fungerade bra – att vi har en avgiftsfri skola men att det finns små undantag man kan göra. Jag tyckte att det var en rimlig bedömning under åtta år av socialdemokratiskt styre. Jag tycker fortfarande att det är en rimlig bedömning att vi har, och har kvar, den lagstiftning vi har.

Med det sagt är det dock självklart så att huvudmännen måste ta sitt ansvar för att se till att lagstiftningen faktiskt följs: att det handlar om obetydliga inslag av avgifter och att det inte får ske mer än vid enstaka tillfällen, så som lagen faktiskt är skriven. Det är viktigt att kommuner och fristående huvudmän tar det ansvaret.

Jag konstaterar dock att det är en lagstiftning som jag tycker är välavvägd och som även Socialdemokraterna under årtionden uppenbarligen har tyckt är välavvägd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ja, vi har ett system i dag. Linus Sköld har inte visat på vilket sätt jag ger en felaktig bild av lagstiftningen. Jag har redogjort för precis hur lagstiftningen ser ut, nämligen att skolan ska vara avgiftsfri men att det finns undantag för obetydliga kostnader som bara får göras som enstaka inslag i det svenska skolsystemet.

Jag vill också poängtera att det naturligtvis är otroligt viktigt att huvudmännen ser till att lagstiftningen följs. Jag tillhör ju ett parti och en regering som vill öka regelstyrningen i svensk skola. Det är för mycket fritt valt arbete i våra kommuner och bland våra enskilda huvudmän när det gäller hur man tolkar lagstiftningen i Sverige.

Det är dock viktigt att påpeka att huvudmännen har ett ansvar för att se till att lagstiftningen upprätthålls. Vi har även en väl utbyggd skolinspektion som också ska göra detta. Vi har alltså ett system som fungerar.

Linus Sköld får säga på vilket sätt jag har fel i min beskrivning av hur lagstiftningen de facto ser ut.

Fru talman! Anledningen till att svaret är långt är naturligtvis att det här är en interpellationsdebatt som människor lyssnar på. De är säkert intresserade av hur systemet ser ut. Detta system har funnits i väldigt många år.

Som jag redan har nämnt framgår det av skollagen att huvudregeln är att skolan ska vara fri från avgifter. Det finns ett fåtal undantag; det kan till exempel få förekomma enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad för eleverna. Det är upp till huvudmannen att se till att systemet genomförs i enlighet med de lagar och förordningar som faktiskt finns. Skolinspektionen har naturligtvis också ett stort ansvar för att se till att lagstiftningen följs.

Om det här är ett stort problem förväntar jag mig att huvudmannen tar ett ansvar för att se till att lagstiftningen följs.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skolan på riktigt ska bli avgiftsfri.

Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet, oavsett var i landet den anordnas. Det innebär att alla barn och elever ska ha tillgång till en verksamhet med hög kvalitet så att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet de bor eller vilken förskola eller skola de går i.

Linus Sköld har rätt i att skolan i Sverige ska vara avgiftsfri. Det framgår av skollagen. Det stämmer även att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever, och ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Det är huvudmannen för skolan som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och andra författningar, däribland att bestämmelserna om avgifter följs. Statens skolinspektion har enligt skollagen tillsyn över skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts.

Det är oerhört viktigt att huvudmannen tar sitt ansvar, då även små kostnader kan vara betungande för många hushåll om de förekommer vid upprepade tillfällen. Det måste även skolan ta hänsyn till när man planerar aktiviteter. Jag förväntar mig att Skolinspektionen uppfyller sitt tillsynsansvar och ingriper om det behövs.

Jag är medveten om att den svenska förskolan och skolan under en lång period har kämpat med en svår situation präglad av ökade kostnader. Därför har skolan tillförts drygt 2,9 miljarder kronor för 2025 på initiativ av regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna. Statens bidrag till skolan för 2025 blir därmed det största på 20 år mätt i löpande priser och bedöms bli åtminstone näst störst under samma period i fasta priser.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en viktig men också väldigt svår fråga. Den psykiska ohälsan i samhället handlar inte bara om vad skolan gör eller inte gör, utan detta måste ses i ett mycket större sammanhang.

När det gäller skolan har vi tillsatt en elevhälsoutredning. Tanken är att elevhälsan ska återfå sitt vårduppdrag. En del i utredningen handlar också om vikten av att sätta in särskilt stöd tidigt till elever som har olika slags problem, till exempel att de har svårt att lära sig läsa. En del av dessa individer har ju problem på många olika fronter.

Det handlar också om rena säkerhetsfrågor. Skolor ska till exempel kunna se till att obehöriga inte befinner sig där. Men detta är inte bara en fråga för skolan utan även för det övriga samhället.

Herr talman! Jag tackar för denna extremt viktiga fråga. Jag delar Aylin Nouris resonemang till fullo. Det som har skett ska naturligtvis inte ske. Det visar bland annat att huvudmän är alldeles för dåliga på att begära referenser. Det skulle jag säga är ett problem i offentlig sektor, och säkert också i privat sektor, i alldeles för hög utsträckning.

Det som nu sker är till exempel att vi kommer att utöka antalet brott som man kan få ut registerutdrag om. Tidigare har väldigt grova brott och sexualbrott varit det enda man kunnat få ut registerutdrag om. Nu kommer den möjligheten att utökas till fler typer av brott.

Jag är dock inte alls främmande för att vidta fler åtgärder om det krävs. Det här ska inte kunna hända.

Herr talman! Tack till ledamoten för frågan!

Det här är en otroligt viktig utredning. Man kan säga att den sopar ut de sista resterna av ett postmodernistiskt synsätt på kunskap. Vi blir av med den relativistiska synen på kunskap; i stället är det ett mycket, mycket starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Jag är i grund och botten mycket positiv till den här utredningen.

Det som nu händer är att utredningen kommer att skickas ut på remiss. Det kommer att ta sin lilla tid. Sedan måste det, utöver att vi fattar beslut om läroplanen, också komma kursplaner för varje ämne. Det återstår att se hur det arbetet kommer att ske. Det är dock klart att med en tydlig läroplan i botten blir möjligheterna till tydliga kursplaner också betydligt större. Det finns också i utredningen exempel på hur kursplaner i olika ämnen skulle kunna utformas.

Herr talman! Tack så mycket till ledamoten för frågan!

När det gäller finansieringen av svensk skola är det ett ansvar först och främst för kommunerna. Ansvaret för skolan är ju kommunaliserat sedan ungefär 30 år tillbaka. Jag tillhör ett parti som anser att det var ett stort misstag.

Det är klart att även staten har ett stort ansvar, och därför satsar vi varje år stora resurser på att förbättra skolan också i de kommuner som satsar ganska lite pengar på sin skola. Vi satsar till exempel på läroböcker, mer skönlitteratur, fler speciallärare, skolsociala team, akutskolor och fler mindre undervisningsgrupper, allt i akt och mening att stärka den regelstyrda skolan så att vi får en skola som är likvärdig över hela Sverige. Så är det inte i dag.

Herr talman! Svensk skola har under ganska många år präglats av en inkluderingstanke som i grund och botten är god, det vill säga att alla barn ska gå tillsammans. Men det har också visat sig att mycket av detta inte fungerar, och jag skulle säga att det bland annat är därför vi har så stora problem när det gäller till exempel läsinlärning liksom att vi här i Sverige har skolor som är stökigare än i alla andra jämförbara länder. Vi kan till exempel se att anmälningarna till Arbetsmiljöverket när det gäller våld och hot har ökat med 150 procent på tio år.

Det som ledamoten efterfrågar är ju en form av hjälpklasser, och Liberalerna har väckt tanken att sådana klasser behövs för elever med väldigt mycket beteendeproblematik. Det är dock för tidigt i dag att säga hur vi kan gå vidare med det förslaget, så jag ber att få återkomma.

Fru talman! Det vi nu gör är en helrenovering av det svenska friskolesystemet, både genom utredningen om friskolan och genom utredningen om nationell skolpengsnorm. Grundlagen slår fast hur detta ska gå till. Det måste utredas, remitteras, skrivas lagrådsremisser och en proposition, och sedan måste riksdagen rösta. Det tar lite tid, och jag är den första att beklaga att det är så.

Det handlar givetvis också om att reglera svensk skola mer. Jag tar med mig frågeställningen, men i Sverige har vi kommunalt självstyre. Socialdemokraterna är ansvariga för att skolan en gång kommunaliserades. Mitt parti var emot det, och vi tycker fortfarande att skolan borde vara statlig, precis som den är i många andra länder. Vi har dock inte majoritet för det, även om jag tror att ganska många även inom oppositionen tycker att vi behöver reglera svensk skola betydligt mer.

Nästa vecka tar jag emot en utredning om nya läroplaner, och jag har just tagit emot en utredning om ett nytt betygssystem, som i praktiken gör dagens betygsinflation omöjlig. Betygsinflationen är också en stor avart, och den finns både i kommunala och fristående skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad om att återreglering av svensk skola är den rätta vägen att gå så att man vet vad en skola är när man kliver in genom portarna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi agerar nu för att få bort de osunda drivkrafterna i det svenska skolsystemet. Bland annat kommer ett vinststopp att införas inte bara för nya skolor och skolor med brister utan också för alla de skolor som vill ta del av statsbidrag för att höja kvaliteten i skolan. Dessutom ska skolpengen inte gå till något annat än till utbildning. Detta är givetvis viktigt, men det är bara en del av det hela.

Den andra delen rör finansieringen, där ett problem i dag är att friskolor får betalt för uppgifter de faktiskt inte har. Detta måste vi också göra något åt, och därför är utredningen om en nationell skolpengsnorm viktig. Den är också viktig för alla elever som går i kommunala skolor i kommuner som inte satsar på skolan. Detta att det skiljer 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den kommun som satsar minst är inte anständigt. Det måste vi göra något åt.

Därför jobbar regeringen också med att återreglera svensk skola. Vi har till exempel sett till att elever ska ha rätt till läroböcker. Den utredningen gjordes under den socialdemokratiska regeringen, men samma regering gjorde absolut inget för att förverkliga utredningens förslag. Vi ser också till att Sverige får bemannade skolbibliotek, och vi satsar på läroböcker, fler utbildade speciallärare, mindre undervisningsgrupper och skolsociala team. Allt detta är ett sätt att återreglera svensk skola eftersom en del kommuner faktiskt har misslyckats.

Jag är den första att säga att vi också måste göra något åt friskolesystemet och de avarter som finns. Åsa Westlund ställde en fråga om lärare som jag inte riktigt förstod, men vi kan återkomma till den. När det gäller elever finns det en lagstiftning som säger att friskolor antingen kan ha kösystem eller närhetsprincip. Jag förutsätter att alla friskolor i Sverige använder sig av dessa principer och följer lagstiftningen på detta område, för det är otroligt viktigt.

Fru talman! Jag kan naturligtvis inte kommentera de enskilda fall som bland andra Åsa Westlund lyfter fram, men jag skulle vilja ge några generella kommentarer.

Det finns i dag inbyggda fel i friskolesystemet. Det har funnits en naivitet när det gäller friskolorna. Tidigare har de här diskussionerna ofta handlat enbart om avarterna, alltså de friskolor som inte sköter sig eller som har bedrivit direkt olaglig verksamhet, men vi är fler och fler som kommer till insikt om att även drivkrafterna i sig utgör ett problem och att vi måste ändra på dem. Det är det som bland annat den stora friskoleutredningen jobbar med. Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, till exempel att anställa obehöriga lärare, dra ned på skolböcker eller inte ge eleverna den undervisningstid de faktiskt har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är det också viktigt att se att vi har en väldigt avreglerad skola i Sverige. Kommunaliseringen av svensk skola var ett stort misstag, anser jag som liberal. Vi har ett system som ger både friskolor och kommuner alldeles för stor frihet när det gäller skolan.

Jag tycker att man ska veta vad en skola är när man kliver in genom skolans portar. I dag är det enorma skillnader både när det gäller hur mycket pengar kommunerna satsar på sina skolor och när det gäller hur man använder pengarna. Vi har inte en likvärdig skola i dag, och det måste vi ändra på. Det innebär att vi måste reglera mycket mer av vad en skola faktiskt är. Det handlar om lärarnas undervisningstid, planeringstid och för- och efterarbete. Det handlar om storlek på klasser och att det ska finnas särskilt stöd. Man ska inte bara kunna lämna elever i behov av särskilt stöd i skolan utan detta under lång tid.

Det behöver göras mycket på den här fronten, och en stor och viktig pusselbit är att göra stora förändringar på friskoleområdet. Men det handlar också om att se över hela finansieringen av både friskolorna och de kommunala skolorna.

Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig om vad jag avser att göra för att förhindra att friskolors agerande får negativa konsekvenser för elever i kommunala skolor. Åsa Westlund har också frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor överlåts till vinstdrivande aktörer.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Jag och regeringen har varit tydliga med att vi ska bekämpa bristande likvärdighet och att regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet. Därför arbetar vi nu hårt med en helrenovering av det svenska friskolesystemet.

Finansieringen av dagens skolsystem har stora brister. Elever får olika förutsättningar beroende på var de bor eller vilken skola de valt. Det finns också ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas fristående skolor. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar, och det behöver speglas i resursfördelningen. Regeringen har därför tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm.

Det ska inte heller vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare eller att inte ge eleverna det stöd och den undervisning som de har rätt till. Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) har bland annat i uppdrag att föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner.

Dessutom har utredningen i uppdrag att föreslå hur ett krav kan utformas på ny ansökan om godkännande när en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare, ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet. Utredningen ska även lämna förslag som innebär att kommuner obligatoriskt ska yttra sig över en ansökan om att få etablera en fristående skola.

Sammantaget har utredarna omfattande uppdrag i linje med regeringens tydliga ambition att reformera det svenska friskolesystemet. Alla barn förtjänar en bra start i livet.

Herr talman! Det är viktigt att unga kvinnor som i dag läser matematik och har väldigt hög kompetens och höga betyg också känner att till exempel civilingenjörsyrket är för dem. Om de bara ägnar sig åt traditionella kvinnoyrken förlorar svensk industri en väldigt viktig arbetskraft.

Sverige bygger i väldigt hög utsträckning just på skickliga ingenjörer, och då är det viktigt att unga flickor känner att det yrket är för dem. Jag vet att till exempel både Chalmers och KTH jobbar väldigt mycket med dessa frågor. Inte minst industrin vill ju ha de allra skickligaste och mest begåvade just till ingenjörsyrket, och vi har en brist på ingenjörer i Sverige.

Därför är det viktigt att också unga tjejer tycker att det här är ett yrke för dem.