Lotta Edholm

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag tror att alla skolor i Sverige gynnas av en mer regelstyrd skola. Det gäller faktiskt inte minst finansieringen. Vi ser att det är väldigt stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna satsar på skolan och därmed också på de friskolor som har elever från olika kommuner. Det kan ofta vara svårt för ideella friskolor eftersom de har elever från olika kommuner. En elev kan generera en viss summa och en annan elev en helt annan summa. Man blir väldigt beroende av vilken kommun man får sina elever ifrån. Detta kan man komma ifrån genom en nationell skolpengsnorm, som ger mycket mer likvärdiga förutsättningar för skolor i Sverige.

Herr talman! Detta är en väldigt viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När man tittar på lärarutbildningarna ser man att vi har väldigt stora avhopp. En stor del av dem som hoppar av lärarutbildningarna är de som har haft otillräckliga kunskaper redan från början. Det intressanta är inte hur många som kommer in på lärarutbildningen utan hur många som kommer ut.

Jag är helt övertygad om att om man ska få fler unga människor att vilja bli lärare måste vi också se till att arbetsvillkoren i skolan förbättras. Vi måste till exempel se till att det inte råder våld i våra skolor och att vi får bort trakasserier samt att lärare har en bra utveckling när det gäller villkor, lön och så vidare. Det har vi alla ett ansvar för.

Jag tror att genom höjda krav kommer också fler att vilja bli lärare.

(Applåder)

Herr talman! Det är en enormt viktig fråga som Mathias Bengtsson ställer. Vi jobbar nu på att göra om det svenska betygssystemet i grunden. Jag ser fram emot den utredning som faktiskt inom någon månad kommer att presentera sina förslag. Där ingår bland annat att ta bort den skarpa Fgränsen. Jag vill inte föregripa utredningens förslag, men jag har sagt tidigare att jag tycker att det är intressant. Och jag tror att ganska många kommer att tycka att det är ett intressant system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi behöver också utveckla gymnasieskolan, precis som Mathias Bengtsson säger, och få även en utbildning som är inriktad mot yrkena på ett mer praktiskt sätt än hur det fungerar på de nationella programmen i dag. Den utredningen är nu ute på remiss, tror jag, eller ska i varje fall remitteras. Det arbetet pågår alltså.

Herr talman! Jag tackar för den mycket viktiga frågan.

Det är sant att barnkullarna minskar kraftigt, men det finns fortfarande, och kommer att finnas, en förskollärarbrist. Det är otroligt viktigt att läraryrket, inklusive förskolläraryrket, blir så attraktivt att fler väljer att bli förskollärare. En viktig del i detta är till exempel att för- och efterarbete, det vill säga planeringstid, ska vara reglerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det sitter en utredning just nu och arbetar med dessa frågor. Jag är absolut inte främmande för att reglera även förskolegruppernas storlek i Sverige. Jag tror att svensk skola, inklusive förskolan, måste regleras mer än i dag. På det sättet kan man också öka förskolläraryrkets attraktivitet.

Herr talman! Jag tackar för den viktiga frågan.

Vi behöver inte följa Centerpartiets idéer på området eftersom regeringen redan jobbar med dem. Det är ett missförstånd om man tror att utredningen som presenterades i går främst handlar om vad man gör efteråt när något har gått fel. Jag skulle säga att utredningen främst handlar om det förebyggande arbetet i klassrummet med hjälp av tydliga regelverk, till exempel att det är läraren som bestämmer vad som sker i klassrummet och hur omplaceringar ska hanteras, och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Allt detta främjar naturligtvis en god arbetsmiljö. Men för att detta ska ske måste det också finnas väl utbildade lärare. Där har en utredning presenterat ett förslag på en helt ny lärarutbildning.

Herr talman! Vad jag tycker är skäligen ointressant. Hur den amerikanska valkampanjen finansieras, oavsett vart pengarna går, måste vara en fråga för amerikansk lagstiftning och en fråga för dem som väljer att donera pengar. Jag har inga särskilda synpunkter på detta, annat än att skolpengen i Sverige naturligtvis ska gå till skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är just denna fråga som regeringen arbetar med genom två stora utredningar om friskolornas finansiering och hur vi ska ta bort vinstintresset som en drivkraft i svensk skola.

Herr talman! Våldet, trakasserierna och hoten har nått nya nivåer i svensk skola. Det har vi sett många exempel på de senaste veckorna. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. För att vi ska komma till rätta med det behövs det en rad olika lagändringar. Jag tog i går emot en utredning kring detta. Men det behövs också en bättre samverkan mellan myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har bjudit in myndigheter, de fackföreningar som har medlemmar på skolor och även SKR. Det handlar om de myndigheter som kan påverka detta, till exempel Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket. Syftet är att höra vad de som myndigheter kan göra för att stävja detta och vilka idéer de har om åtgärder som regeringen kan vidta för att stävja detta och få till lugn och ro i våra klassrum.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna nu har gjort en kovändning i skolpolitiken. Vi måste se till att svensk skola regleras mer på de områden som Åsa Westlund nämner.

Jag har åtminstone tolv olika utredningar på mitt bord. I stort sett alla handlar om att öka regleringen av svensk skola. Vi har en skola som inte är likvärdig. Kommunerna satsar oerhört olika mycket pengar på skolan. Det skiljer 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den kommun som satsar minst på skolan. Vi måste göra någonting åt detta, och det är bråttom. Därför ser jag fram emot de utredningar som kommer att läggas fram här under våren.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att akutskolor - tyvärr, måste jag säga - kommer att behövas även i framtiden. Jag tror också att det tyvärr även finns små kommuner som kommer att ha behov av dem för den typ av elever som riskerar avstängning därför att de uppför sig på ett sådant sätt att de faktiskt utgör ett hot. De måste ha någonstans att ta vägen och mötas av kvalificerad personal.

Lika övertygad som jag är om detta är jag övertygad om att skolan måste arbeta mer med förebyggande åtgärder, att vi måste sätta in särskilt stöd tidigare, att vi måste få en bättre fungerande elevhälsa och, inte minst, att elever som har stora problem i förekommande fall måste få hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin.

Jag tror att det är viktigt att vi förstår att svensk skola har stora problem med våld och trakasserier och att det inte är ett alternativ att dessa elever blir kvar i skolan. De utsätter många gånger andra elever och personal för fara och kan inte vara kvar där.

Jag tycker att vi - det gäller också en del forskare - alldeles för länge enbart har sett på det utifrån dessa elevers perspektiv och på om de åtgärder som vidtas fungerar utifrån det. Sanningen är ju att vi måste se det utifrån perspektivet för hela skolan och alla andra elever och all personal.

Vi har situationer i dag när vi stänger hela skolor på grund av att ett litet antal elever uppför sig på ett sådant sätt att skolan inte längre är säker. Detta är enligt min uppfattning helt oacceptabelt. Det är också utifrån detta perspektiv som satsningen ska ses.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är självklart så att långsiktighet är det absolut bästa när det gäller den här typen av elever. Vi vet att särskilt stöd sätts in oerhört sent i svensk skola. Sanningen är att det mesta av det särskilda stödet sätts in i årskurs 9. Vi vet också att vi har elever och till och med barn i förskolan som är oerhört utåtagerande. Det är klart att långsiktighet och att sätta in bra resurser redan från början är A och O.

Men akutskolorna handlar om precis det som ordet antyder, nämligen akuta situationer där en elev riskerar att bli avstängd. Ibland har man använt sig av de långsiktiga metoderna och verkligen jobbat väldigt hårt men ändå hamnat i den akuta situationen. Ibland har man inte gjort det. Men de här två sakerna står inte mot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad om att det tyvärr alltid kommer att finnas behov av mer akuta åtgärder när det gäller en viss typ av elever. Jag personligen har erfarenhet av detta från Stockholm, där vi har haft akutskolor under lång tid. Där valde Socialdemokraterna till och med att bygga ut dem därför att de såg att behov fanns.

Jag tror dock inte att man ska ställa akutskolor mot mer förebyggande åtgärder, för de behövs också. Det är bland annat mot bakgrund av detta som regeringen nu föreslår att de personalförstärkande statsbidragen ska fördubblas inför nästa år, om riksdagen beslutar om det, just för att man ska anställa mer personal som har kompetens bland annat i hantering av den typen av elever. Jag är övertygad om att statsbidragen till akutskolor behövs.

Sedan, när det gäller forskningsstöd och så vidare, säger Skolverket att det finns forskningsstöd för att det kan vara bra för en elev att helt och hållet byta miljö, att få en nystart och att kunna få hjälp av kvalificerad personal, det vill säga kuratorer, speciallärare och så vidare, för att sedan antingen gå tillbaka till sin hemskola eller få en placering på en annan skola. Detta finns det vetenskapligt stöd för.

Sedan kan man i och för sig undra varför de akutskolor som finns i Sverige och som har funnits i ganska många år inte har beforskats, och heller inte deras resultat. I Stockholm gjorde vi en utvärdering för att se vad som hänt, och utvärderingen var väldigt positiv. Nu är ju detta ett tag sedan, men de som var mest positiva i utvärderingen var faktiskt eleverna själva. Det berodde på att den verksamhet de möttes av hade mycket kompetent personal som verkligen kunde ge eleverna stöd så att de kunde gå vidare.

Man måste dock komma ihåg att det absolut viktigaste skälet till akutskolorna är att andra elever och personal riskerar att råka väldigt illa ut om man inte agerar kraftfullt när elever beter sig på ett sådant sätt att detta krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man kanske ska säga några ord om vad det här statsbidraget är till för och vilken typ av elever det handlar om. Det är elever som beter sig väldigt illa. De uppför sig på ett sådant sätt att skolan anser att de inte längre kan vara kvar i ordinarie klassrum, antingen för att de hotar och trakasserar sina klasskompisar eller för att de utsätter lärare och annan personal för ibland våld men ofta hot och trakasserier. De eleverna riskerar avstängning, något som grundskolan har rätt att göra. Men för att de eleverna inte bara ska skickas hem till en icke fungerande verksamhet där de inte får någon skolgång finns det här alternativet för dem, så att de under den tiden får hjälp och stöd av kvalificerad personal.

Jag tror att Mats Wiking har rätt i att det är lättare för stora kommuner att organisera detta, då de antagligen - tyvärr, får man väl säga - har fler elever som är i behov av akutskolor. Men det finns också exempel på ganska små kommuner som har sökt det här statsbidraget för att de har denna typ av väldigt stora problem hos ett ganska litet antal elever, som i sin tur kan utsätta en hel skola för väldigt stora problem.

Med det sagt är det självklart att alla statsbidrag måste ses över. Nu vet vi ingenting om utfallet för 2024; siffrorna på det kommer ju inte förrän i februari. Då ser vi hur utfallet blivit.

I en liten kommun kan det mycket väl vara så att man har ett behov som avser en eller ett par elever. Ett halvår senare kanske det behovet inte finns. Då gäller det att man skapar en flexibilitet, så att den personalen kan användas i andra skolor till andra uppgifter. Det tycker jag är viktigt att kunna se över.

Men jag är helt övertygad om att den här metoden, akutskolor, verkligen behövs, dels för att lärare och rektorer inte ska känna att de inte vågar stänga av elever för att det inte finns någonstans för de eleverna att gå, dels för att vi ser att svensk skola är väldigt stökig. Vi ser att anmälningarna till Arbetsmiljöverket har skenat iväg när det gäller hot och trakasserier mot både personal och andra elever. Jag är övertygad om att metoden med akutskolor har kommit för att stanna.

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att medel avsatta för statsbidrag för personalkostnader för akutskolor används på ett sätt som faktiskt kommer eleverna till nytta och inte leder till slöseri med resurser. Mats Wiking har även frågat mig vilka lärdomar jag och regeringen drar av Vänersborgs beslut att lägga ned sin akutskola och betala tillbaka statsbidraget och hur det påverkar synen på akutskolor som lösning för att hantera elever som stör ordningen eller hotar andra elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inledningsvis kan jag konstatera att alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan men att utvecklingen tyvärr går åt fel håll. Otryggheten i den svenska skolan har i stället ökat, och sett över tid är utvecklingen negativ. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket har anmälningar om hot och våld mot lärare och andra yrkesgrupper i skolan, samt i förekommande fall elever, ökat kraftigt de senaste åren.

Att skolmiljön är trygg och att undervisningen präglas av studiero är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Det är också viktigt för att lärare ska ha en bra arbetsmiljö. Det finns skolor som har mycket stora ordningsproblem, och det saknas ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolan. Rektorer och huvudmän behöver därför få bättre möjligheter att vidta åtgärder när det behövs för att kunna skydda de drabbade eleverna och i vissa fall även personalen. Akutskolorna kan innebära en sådan möjlighet för huvudmän att hantera ordningsproblem, värna tryggheten och studieron i skolan och säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever.

Det behövs en kulturförändring i skolan som innebär att rektorer och lärare får mer kraftfulla verktyg att agera när elever kränker, hotar eller använder våld. Det och mycket mer utreds just nu av Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06). Utredningen ska exempelvis föreslå hur det kan införas en skyldighet för rektorn att som disciplinär åtgärd flytta elever när det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero.

När det gäller akutskolor ska utredaren analysera förutsättningarna för huvudmän att inrätta sådana inom grundskolan på fler platser i landet och lämna förslag som underlättar organiserandet av akutskolor när sådana lösningar behövs, exempelvis genom samverkan. Utredaren ska även ta ställning till om begreppet akutskolor ska införas i skollagen och om den reglering i skollagen som tillämpas på akutskolor bör ändras i något avseende. Allt detta kan komma att stärka akutskolornas roll i skolsystemet.

Statsbidraget för personalkostnader för akutskolor i grundskolan har sedan det inrättades 2023 varit välsökt. Det talar för att behoven av den här typen av lösningar är stora. Bidragsåret 2024 har huvudmännen beviljats sammanlagt drygt 94 miljoner kronor för ändamålet.

Parallellt behöver skolan naturligtvis också få bättre förutsättningar att möta varje elev. För att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar i skolan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen föreslår att det sammanslagna statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor 2025. Regeringen satsar även på exempelvis skolsociala team för att förbättra tryggheten och studieron och för att öka elevernas närvaro i skolan.

Jag följer självklart upp hur statsbidraget för personalkostnader för akutskolor används och är beredd att se över satsningen om det finns behov av det.

Herr talman! Jag tackar för denna väldigt viktiga debatt.

Det är oacceptabelt att elever är utsatta för diskriminering oavsett grunderna för det. Ingen elev ska diskrimineras. Men jag vill nog ändå hävda att detta också är en fråga om trygghet. Om man utsätts för diskriminering och rasism är nog otrygghet en av de viktigaste känslor som man har. Man går till skolan och kan inte vara helt säker på att man inte blir utsatt för diskriminering eller rasism. Det är klart att det är samma typ av otrygghetskänsla som man får om man blir mobbad av något annat skäl eller blir mobbad utan att det ens finns något skäl till mobbningen.

Jag menar att frågan är viktig. Jag menar även att regeringen genom en rad olika utredningar nu har vidtagit åtgärder. Det är också viktigt med det uppdrag som Diskrimineringsombudsmannen har, att informera om detta, att se till att skaffa sig mer kunskap och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tro mig! Jag tar denna fråga på stort allvar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag nu har påpekat ett antal gånger är rasism och diskriminering naturligtvis helt oacceptabelt i svensk skola. Det är också alldeles uppenbart för den som läser skollag och läroplaner att det enligt de papperen och handlingarna inte bara finns en uppgift att motverka rasism och diskriminering utan också en uppgift att agera när det inträffar.

Nadja Awad säger att det finns mängder av riktlinjer som inte följs. Det är helt sant. Så är det på många områden. Min slutsats av detta är att svensk skola behöver mer av regleringar. När föräldrar kliver in genom skolans dörrar ska de veta vad en skola är och att vi har regleringar som till exempel säkerställer att det finns en väl fungerande elevhälsa, att lärare är utbildade och att de har kunskap om skollag, läroplaner och så vidare.

Jag tillhör dem som tycker att skolsystemet är av nationell vikt. Vi behöver ett skolsystem som håller ihop och som bygger på lagar och regler som faktiskt följs.

Men det är också viktigt att påpeka att det finns luckor i den lagstiftning vi har. Vi behöver skärpa lagstiftningen på en rad områden, inte minst när det gäller trygghet och studiero. I dag är det svårt för lärare att agera när elever till exempel utsätter andra för trakasserier.

Vi har ett problem. En av dessa interpellationer handlar om diskriminering av elever med funktionsnedsättningar. Det är klart att det är extremt allvarligt att det förekommer. Men skolan har också svårt att agera när det förekommer.

Jag är helt övertygad om att de utredningar som nu jobbar och som kommer att lägga fram sina förslag under våren kommer att ge svar på en del av de frågor som ställs här i kammaren i dag.