Lotta Edholm

Fru talman! Jag liksom många andra i Sverige är bekymrade över all tid som barn och ungdomar sitter framför skärmar. Vi börjar se att det får negativa konsekvenser, inte minst när det gäller den psykiska ohälsan. Samtidigt har Sverige färre läroböcker i skolan än vad jämförbara länder har. Denna utveckling har skett samtidigt, det vill säga mer och mer skärmar och färre och färre böcker i svensk skola. Regeringen gör därför en stor satsning på läromedel som är professionellt framtagna.

Precis som ledamoten säger finns det en digital utveckling som vi inte kommer ifrån och som barn och elever måste kunna möta. Det är viktigt. Men just nu skulle jag säga att det största problemet är bristen på riktiga läromedel i svensk skola.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det råder ingen tvekan om att den psykiska ohälsan ökar. Det är inte bara ett fenomen här i Sverige utan någonting som vi ser i hela västvärlden. Men detta är ingen tröst för de barn och ungdomar som mår dåligt i dag, och det är klart att det finns mängder av förklaringar till det. Sociala medier, till exempel, är en förklaring. Men som ledamoten lyfter fram kan en annan faktor vara detta med betygshets, som till viss del beror på att betygskriterier, kursplaner, ämnesplaner och så vidare är alldeles för otydliga.

Regeringen kommer så småningom att tillsätta en utredning som kommer att behandla bland annat just kursplanernas och ämnesplanernas utformning så att det blir lättare för elever att veta vad de faktiskt ska kunna för att få ett visst betyg.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan! Det är en stor och viktig fråga som Camilla Hansén lyfter: Hur ser vi till att skolan är bättre rustad för att möta de elever som har till exempel olika typer av NPF-diagnoser?

Jag tror att vi måste göra en mängd olika saker. Till exempel måste vi satsa mer på speciallärare i våra skolor. Därför ökar nu regeringen bidragen till att utbilda fler speciallärare och möjligheterna för kommunerna, huvudmännen, att anställa fler speciallärare. Vi måste också öka kompetensen generellt, både i lärarutbildningen och bland dem som redan jobbar i svensk skola. Det finns mycket att göra på det här området.

Fru talman! Vi kommer nu att genomföra de största förändringarna på friskoleområdet på 30 år, ända sedan friskolereformen genomfördes. Vi kommer att se till att vi får en fokusering på kvalitet och att det kommunala skolväsendet får betalt för de kostnader det faktiskt har. Vi kommer att införa sanktionstrappor för de friskolor som inte sköter sig. Vi kommer att se till att vi i högre utsträckning genom Skolinspektionen granskar skolor så att de uppfyller de kvalitetskrav man faktiskt kan ha på dem.

Betygsfusket, som ledamoten talar om, är ett stort problem. Ungefär 40 procent av alla elever i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än det som motsvarar deras prestation på de nationella proven ett par månader tidigare. Vi har en stor betygsinflation, och det är ett problem. Därför kommer det nu att tillsättas en utredning kring detta.

Herr talman! Nu anser Aylin Fazelian att det inte ens bör bli en utredning. Jag är faktiskt lite förvånad. Jag trodde att Socialdemokraterna tyckte att skuggsamhället är ett problem och att man måste göra något åt detta. Det vi diskuterar nu är en del av detta, men utredningen som helhet är ju mycket mer omfattande. Men, som sagt, den är inte tillsatt än, och jag ser fram emot att vi får direktiven så att vi kan diskutera dem.

För mig är det fullkomligt glasklart att barnkonventionen gäller, liksom annan svensk lagstiftning, och då måste vi också se till barnets bästa. Men utredningen handlar om något helt annat och något mycket större än så, nämligen hur vi ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett stort hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt och som jag anser att vi måste göra något åt. Vi kan inte ha tusentals människor som lever under jord, som tvingas vara beroende av andra människor och som får arbeta praktiskt taget som slavar i Sverige. Vi har faktiskt också ett ansvar för att se till att det förändras.

Men, som sagt, barnkonventionen gäller och svensk lag gäller. Det kommer att avspeglas i de lagförslag som så småningom kommer. För det är viktigt att komma ihåg att vi inte har lagt fram några som helst förslag i den här riktningen än.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Aylin Fazelian säger att förslaget bör skrotas i sin helhet. Nu finns det ju inget förslag, utan det ska tillsättas en utredning i de här frågorna. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna så här tidigt tar avstånd från en hel utredning som handlar om hur man faktiskt ska bekämpa det skuggsamhälle som finns i Sverige och som jag tror att också Socialdemokraterna ser och tycker är djupt problematiskt. Utredningen kommer att fokusera på hela detta problematiska område, inte bara den del som handlar om hur man ska se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. Jag har inte uppfattat att Socialdemokraterna tidigare har gjort ett sådant avståndstagande från detta i sin helhet.

Men frågan kommer att utredas; det är otroligt viktigt. Det är också viktigt att Sverige står fast vid de konventioner vi har skrivit under och givetvis även svensk lagstiftning, där numera barnkonventionen ingår som en viktig del.

Herr talman! Jag kanske ska säga några ord om bakgrunden till den utredning det handlar om. Under många år har vi sett ett skuggsamhälle växa fram där människor lever utanför svensk lagstiftning och utan rätt att befinna sig i Sverige, vilket har lett till stora problem. Inte minst utnyttjas människor i ett system där de inte har rätt att vara, och de som drabbas värst är givetvis barnen.

Med det sagt skriver vi i Tidöavtalet att det kommer att finnas fall där en anmälan strider mot ömmande värden, och för mig är det fullständigt självklart att Sverige ska följa svensk lagstiftning och de internationella konventioner Sverige har anslutit sig till.

Sverige har dessutom gjort barnkonventionen till lag, det vill säga lagt in hela barnkonventionen i den svenska lagstiftningen. Självfallet kommer barnkonventionen även fortsättningsvis att gälla i Sverige.

Herr talman! Aylin Fazelian har frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning och om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket. Aylin Fazelian har också frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa, om jag avser att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever om förslaget blir verklighet och vad konsekvenserna i så fall skulle bestå av.

I Tidöavtalet anges politiska reformer på området migration och integration. Bland annat ska det lämnas förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polismyndigheten och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig i landet utan tillstånd. Målsättningen med en anmälningsplikt är att bekämpa skuggsamhället och att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Vidare anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.

Samtliga förslag som regeringen kommer att lägga fram till riksdagen kommer att vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om anmälningsplikt behöver vara förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter - barnkonventionen - vari bland annat barnets rätt till utbildning slås fast. Barnkonventionen har sedan den 1 januari 2020 ställning som svensk lag.

Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet.

Fru talman! Linus Sköld anser att det här är höljt i dunkel. Ja, det kan man väl säga att det i någon mån är eftersom direktiven inte är skrivna och utredningen inte är tillsatt. Det är faktiskt det normala i Sverige att man inte svarar på frågor av den karaktären när man ännu inte vet hur direktiven kommer att se ut.

Med det sagt vill jag tacka för diskussionen. Jag gissar att vi så småningom kommer att återkomma till den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är många frågor i diskussionen som jag inte kan svara på. Det beror på att utredningen inte ens är tillsatt och att den ännu inte har fått några direktiv. Linus Sköld är naturligtvis väl medveten om att man som statsråd inte kan svara på frågor där vi inte ens har kommit fram till slutsatserna om hur direktiven till utredningen ska se ut.

Jag ber därför att få återkomma - naturligtvis först när direktiven har skrivits och sedan när den förutsättningslösa utredningen har tillsatts.

Fru talman! Det här är en stor och viktig diskussion, och jag tycker att det är bra att den kan föras i den här kammaren. Tanken med utredningen är att få en del svar på de frågor som ställs här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns många internationella studier, vilket flera talare lyft fram här i dag, som visar att undervisning i modersmål kan vara bra och stärka kunskaperna i även det språk som talas i landet där undersökningarna är gjorda. Men det finns ganska få studier av hur det fungerar med svenska. Sverige har ett system för modersmålsundervisning som skiljer sig från många andra länders. Därför är det viktigt att se detta även ur det perspektivet.

Det är också intressant, som Anna Wallentheim tog upp, att den här frågan inte enbart berör själva modersmålet utan även svenskundervisningen och möjligheterna att lära sig det svenska språket på ett bra sätt.

Jag ser fram emot utredningen. Jag tror att den kommer att vara väldigt viktig i det här sammanhanget, och jag ser också fram emot att den här diskussionen får fortsätta, bland annat här i kammaren.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål och hur jag avser att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Linus Sköld har också frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan.

I språklagen framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. I skollagen framgår att en elev med en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i språket om eleven går i grundskolan och goda kunskaper om det är en elev i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kursplanen i modersmål i grundskolan framhåller att tillgången till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Samtidigt finns få studier av svensk modersmålsundervisning, och det finns därför behov av mer kunskap inom området.

Modersmålsundervisningen omfattar många elever och ett stort antal språk, och det finns många olika sätt att organisera den medan förutsättningarna för undervisningen varierar. Det är därför viktigt för regeringen att säkerställa att undervisningen i modersmål verkligen bidrar till elevernas språkutveckling.

Tidöavtalet innehåller inga förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Däremot framgår att en översyn av modersmålsundervisningen ska göras och att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Svaret på den sista frågan är nej. Det är det jag har försökt säga i denna debatt: Vi ska öka insynen, bland annat när det gäller ekonomi men också när det gäller pedagogik och juridik. Det är detta som är själva grundförutsättningen för hela den här diskussionen: Hur ska vi öka insynen så att vi får ta del av precis det som jag tror att en del av de största koncernerna är bekymrade över? Det bekymrar inte mig, för jag tycker att det är rätt och riktigt att göra detta.

Det som bekymrar mig, vilket de idéburna skolorna nu också har gett mig rätt i, är att de allra minsta skolorna kommer att ha svårt att hantera detta. Vi kommer väldigt snart att ge tilläggsdirektiv som kommer att fokusera på just det som Linus Sköld tar upp, bland annat de ekonomiska förutsättningarna.

Det är viktigt att vi ökar insynen i de fristående skolorna - ekonomiskt, pedagogiskt och juridiskt. Förhoppningsvis kommer allt detta att klargöras när tilläggsdirektiven kommer.

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tilläggsdirektiven till den här utredningen håller precis på att arbetas fram. Jag hoppas att de blir klara inom kort. Då kommer Socialdemokraterna, liksom alla andra som är intresserade av dessa frågor, att få svar på förhoppningsvis alla frågor.

Vi kommer nu att kraftigt öka insynen i friskolorna i Sverige. Jag tror att detta är viktigt och bra och helt rimligt, av precis de skäl som bland andra Åsa Westlund lyfte fram. Det är viktigt att vi som skattebetalare får veta vart skattemedlen går. Det är viktigt att eleverna och föräldrarna kan se vad en skola går för och så vidare. Det finns mängder av skäl till detta, och jag är glad att vi nu kommer att kunna ge tilläggsdirektiv för att få se hur detta kan gå till.

Men vi måste också se på hur detta kommer att påverka de riktigt små skolorna. Jag är inte det minsta bekymrad för att de stora inte skulle kunna klara detta. Det är klart att de kommer att göra det. De har jurister anställda. Men för en skola med kanske 80 elever kan det vara svårt att exakt följa detta. Jag noterar också att de idéburna friskolorna faktiskt har uttalat i Vi Lärare att de tycker att det är rätt att man försöker hitta undantag för de små friskolorna eftersom det kan vara ganska svårt att uppfylla varenda liten detalj i offentlighetsprincipen.

Vi genomför nu som sagt den största omregleringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes i Sverige. Jag ser fram emot en större öppenhet så att vi som skattebetalare, och politiker för den delen, kan se hur det står till i våra fristående verksamheter. Det är viktigt, inte minst för föräldrarna.

Fru talman! Det var något av en chock när SCB bestämde sig för att den här typen av skolinformation plötsligt skulle vara sekretessbelagd. Den förra regeringen agerade väldigt snabbt och kraftfullt och gjorde tillfälliga förändringar.

Den här typen av information är viktig för att föräldrar och elever ska kunna se hur verksamheterna ser ut och vad de har för resultat. Den är också viktig för att man ska kunna följa upp skolornas resultat, och det är också viktigt för forskningen att det är öppet och så vidare. Det här har varit en viktig fråga som har legat på regeringens bord. Men utredningen hinner inte riktigt klart.

Men jag kan nu verkligen säga att riksdagen kommer att få detta på sitt bord, så att man får ytterligare en tillfällig lösning inför sommaren. Förhoppningsvis kommer det att vara helt löst när det gäller Skolinformationsutredningen - det är viktigt att påpeka det, för vi ska inte ha något glapp i detta.

Vi är helt överens om att vi måste förbättra insynen i friskolorna i Sverige, ekonomiskt, pedagogiskt och inte minst juridiskt. Då gäller det att vi hittar ett system för detta som fungerar också för de allra minsta friskolorna. Därför har Tidöavtalet kallat det här för en insynsprincip. Men det måste utredas väldigt noggrant, för detta är svår materia.

Utgångspunkten är att vi ska förbättra insynen kraftigt i de friskolor som finns i Sverige. Det är viktigt för föräldrarna, för eleverna och för oss som skattebetalare. Det är också viktigt för att kunna se kvalitetsutveckling i våra fristående skolor. Jag ser därför fram emot när vi kan lägga tilläggsdirektiven. Vi får återkomma till en debatt så småningom när vi vet hur tilläggsdirektiven kommer att se ut, men det kommer att ske ganska snart, kan jag lova.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut. Linus Sköld har även frågat om jag avser att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor samt om jag avser att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen.

Jag vill börja med att tacka för att denna viktiga fråga lyfts fram. Som Linus Sköld anger upphör den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen att gälla vid halvårsskiftet. Det står dock klart att en långsiktig lösning inte kommer att kunna genomföras till sommaren. Skolinformationsutredningen ska senast den 31 maj 2023 lämna sina förslag till en långsiktig lösning för att säkerställa tillgången till skolinformation. Därefter behöver förslagen remitteras och ärendet beredas inom Regeringskansliet innan regeringen, efter lagrådsbehandling, kan lämna förslag till riksdagen i en proposition. Regeringen avser att återkomma under våren kring hur frågan ska hanteras innan en ny långsiktig reglering finns på plats.

Precis som för kommunala skolor finns det behov av insyn i fristående skolor. De som driver skolorna, det vill säga de enskilda huvudmännen, har fått förtroendet att bedriva utbildning med offentlig finansiering och måste kunna granskas. Regeringen avser att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister i sin verksamhet, där en bättre öppenhet och transparens i de fristående skolorna bidrar till att identifiera missförhållanden. Regeringens uppfattning är dock att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre fristående skolor som ofta saknar sådana juridiska och administrativa stödresurser som i så fall skulle krävas. Som framgår av regeringsförklaringen anser regeringen att en insynsprincip bör införas i fristående skolor som motsvarar offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Som jag angav i ett interpellationssvar till Linus Sköld i november 2022 avser regeringen att ge Skolinformationsutredningen i uppdrag att klargöra hur en insynsprincip kan införas i fristående skolor och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen får visa hur ett förslag om att införa en insynsprincip förhåller sig till offentlighetsprincipen när hänsyn har tagits till de mindre enskilda huvudmännens förutsättningar.

Fru talman! Det var för väl att vi kom tillbaka till verkligheten, nämligen att Socialdemokraterna inte är för ett förstatligande av svensk skola. Jag trodde det ett tag. Jag hoppas ändå att vi kan vara eniga om att det behövs en större likvärdighet och att den utredning som ska tillsättas om en nationell skolpengsnorm kan fungera på det sättet så att det blir större likvärdighet.

Vi gör nu stora satsningar på svensk skola. Vi satsar pengar på till exempel läromedel, och vi vet att Sverige är det land i Norden som satsar minst pengar på läromedel. Det är ett stort likvärdighetsproblem. Det är till och med så att kommuner som har många obehöriga lärare satsar också mindre pengar på professionellt framtagna läromedel. Egentligen borde det vara tvärtom. Att satsa på riktiga böcker i klassrummen är en av de viktigaste likvärdighetssatsningarna vi kan göra. Och många jublar över den satsningen just nu.

Jag tackar för debatten, och jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ser problemen med likvärdigheten i det svenska skolsystemet. Jag hoppas att vi kan diskutera frågan när utredningen så småningom presenteras för att se hur vi kan gå vidare i frågan om att stärka likvärdigheten i svensk skola.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.