Lotta Edholm

Fru talman! Jag måste säga att jag blir lite förvånad över Linus Skölds hållning i den här frågan. Det är Socialdemokraterna som har kommunaliserat svenskt skolväsen. Alla de likvärdighetsproblem som vi ser när det gäller hur mycket kommunerna satsar på sin skola var ju något som dåvarande Folkpartiet var rädda för skulle hända.

Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna nu plötsligt verkar vara för ett förstatligande, men jag visste faktiskt inte att det var på det sättet.

När vi diskuterade vad som borde göras inom januariavtalets ramar var det förslag som Thomas Persson fick i uppdrag att genomföra inte ett förslag från Socialdemokraterna, utan det var ett förslag från Liberalerna - just för vi vill ha en starkare statlig styrning av svensk skola. Det måste komma till stånd.

Sent skall syndaren vakna, brukar man ju säga, och det är så man kan tolka Socialdemokraterna. Men jag väljer att tolka positivt, nämligen att ni tycker att staten faktiskt ska ta ett större ansvar.

Sedan var det frågan om att jag inte har gett några kommentarer. Jag har kommenterat utredningen mängder av gånger. Den utredningen var till för att ge ett kunskapsunderlag, det vill säga vad som skulle krävas för att förstatliga svensk skola, men den skulle också peka på de problem som finns. Vill man ha en problembild av hur likvärdigheten ser ut ska man läsa utredningen. Jag kan konstatera att den utredningen kommer att vara ett viktigt underlag för den utredning som snart ska tillsättas om en nationell skolpengsnorm, men den tidigare utredningen hade aldrig i uppdrag att lämna ett förslag att förstatliga utan skulle enbart utgöra ett brett kunskapsunderlag. Att det var så beror också på att Socialdemokraterna aldrig någonsin har varit för ett förstatligande av svensk skola. Det var ju ni som genomförde kommunaliseringen en gång i tiden. Och det var en kommunalisering som faktiskt inte fungerade särskilt väl.

Fru talman! Jag är uppriktigt glad över att Socialdemokraterna äntligen börjar diskutera likvärdigheten i det svenska skolsystemet. När Socialdemokraterna för ungefär 30 år sedan drev igenom kommunaliseringen, mot professionens vilja och mot en stor minoritet i riksdagen, trodde man att det skulle innebära att skolan skulle bli bättre.

I själva verket fick vi större problem. Regering efter regering har försökt att hantera detta genom att lägga på statsbidrag, men statsbidragen är så pass små, mindre än 10 procent, i förhållande till det som kommunerna satsar. Även om vi lägger på enorma summor är det ändå den kommunala finansieringen som är grunden.

Precis som Linus Sköld och Fredrik Malm framhåller är skillnaderna väldigt stora. Det är stora skillnader på hur mycket pengar kommunerna väljer att satsa på sin skola men också på hur många behöriga lärare man har, hur stor omsättning man har på skolledare, hur mycket böcker man har i klassrummen och också, skulle jag vilja säga, vilken syn man har på bildning och kunskap i olika kommuner. Förutsättningarna är väldigt, väldigt olika.

Jag anser att vi i den här kammaren måste försöka att hitta en enighet kring detta, och den utredning som Thomas Persson gjorde bildar en väldigt viktig grund i arbetet för en mer likvärdig skola. Det är därför vi nu kommer att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm som innebär att kommunerna inte kan gå hur lågt som helst i sina satsningar men som också naturligtvis måste ta hänsyn till att det är väldigt olika villkor. Det är inte samma sak att bedriva skola i Norrbottens inland som i en förort till Stockholm eller i Göteborgs innerstad. Skillnaderna är enorma, och det måste en sådan utredning också naturligtvis ta hänsyn till.

Jag tror inte att det här blir en lätt väg, men jag ser verkligen fram emot diskussionen. Det är också bra att Socialdemokraterna nu tycker att det finns stora problem med likvärdigheten och att vi måste hitta sätt att se till att likvärdigheten ökar i våra kommuner.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av slutsatserna i förstatligandeutredningen. Linus Sköld har också frågat mig hur jag avser att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet.

Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan, den så kallade förstatligandeutredningen, har i sitt betänkande Statens ansvar för skolan presenterat ett besluts- och kunskapsunderlag för ett statligt huvudmannaskap eller stärkt statligt ansvar för skolan. Utredningens bedömningar kommer att utgöra ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete. Betänkandet har remitterats till den 31 mars, och det ska bli väldigt intressant att få ta del av remissinstansernas synpunkter på utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är av största vikt att alla skolor ges likvärdiga förutsättningar och att verksamhetens kvalitet stärks. För att öka likvärdigheten i skolsystemet är det tydligt för mig att staten faktiskt behöver ta ett ökat ansvar. Regeringen anser att steg bör tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Ett införande av en nationellt bindande skolpengsnorm innebär en stor förändring som kräver en utredning. Frågan bereds inom Regeringskansliet för närvarande. Det betänkande som Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan har lämnat kommer att utgöra ett viktigt kunskapsunderlag i det arbetet.

Staten gör redan i dag stora satsningar för att främja likvärdigheten i svensk skola. I budgetpropositionen för 2023 finns bland annat satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och genomföra satsningar på lovskola också i lägre årskurser. Den bristande likvärdigheten över landet är en av de största utmaningarna i svensk skola i dag och kommer att vara ett viktigt område för den här regeringen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag har sagt nu ett flertal gånger ligger uppdraget om att genomföra kvalitetsdialoger fast. Vi har också en dialog med Skolverket om detta. Det finns olika vägar att nå likvärdighet. Kvalitetsdialogerna är ett sådant sätt, men det finns också andra sätt. Som jag har nämnt tidigare handlar det om fler behöriga lärare.

Vi har i dag inte diskuterat professionsprogrammet - Linus Sköld nämnde det något - som är en stor och viktig del i att öka likvärdigheten i svensk skola så att alla lärare och skolledare får rätt till en god kompetensutveckling. Då stannar de förhoppningsvis också kvar i yrket.

Vi behöver se till att utbilda fler lärare och att fler lärare kanske vill stanna lite längre i yrket än vad de hade tänkt sig. Vi satsar vidare på sociala team och inte minst, vilket jag har lyft fram, fler och bättre läroböcker till eleverna. Det saknas.

Svenska elever har tillgång till läromedel i mindre utsträckning än i jämförbara OECD-länder. Det skapar stora likvärdighetsproblem i våra skolor, eftersom kommunerna väljer att satsa på läromedel i så olika hög grad. Det är viktigt för eleverna att det finns tillgång till bra läromedel, inte minst för de elever som undervisas av obehöriga lärare.

Jag vill tacka för debatten. Den har varit givande. Det är ändå hoppingivande att Socialdemokraterna ser att vi har likvärdighetsproblem i svensk skola och att staten måste göra mer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna har nyktrat till när det gäller ett ökat statligt ansvar för skolan. Sanningen är ju att det var en socialdemokratisk regering som kommunaliserade skolan i början av 1990-talet. Det är en reform som i huvudsak har misslyckats, och det är därför som vi står här i dag och diskuterar frågan om hur staten ska kunna ta ett större ansvar för kvaliteten i svensk skola. Vi har naturligtvis lite olika åsikter om hur det ska gå till. Allt annat vore märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som svar på de frågor som har ställts sa jag i interpellationssvaret att uppdraget till Skolverket ligger fast. Myndigheten får göra prioriteringar inom sitt ansvarsområde. Men till det kommer stora satsningar på nära 700 miljoner kronor till bra läromedel till våra elever. Det är en satsning som ligger kvar år efter år med mer än en halv miljard kronor, och det är viktiga pengar.

Vi satsar även på speciallärare. Det finns en enorm brist på speciallärare i svensk skola, och vi måste få fler lärare som är specialutbildade och som kan hjälpa de elever som allra mest behöver extrastöd i skolan.

Vi ökar även statsbidragen till förskolan, vilket är otroligt viktigt. Det är ju i förskolan som grunden läggs för en god skolgång. Det tror jag att vi alla här i kammaren är medvetna om.

Jag välkomnar som sagt verkligen att Socialdemokraterna äntligen tycker att det behövs lite mer statlig styrning av den svenska skolan.

Fru talman! Den här regeringen gör de största statliga satsningarna på svensk skola sedan krisen i början på 1990-talet. Det handlar om mer pengar än någonsin och framför allt mer pengar än vad åtta års socialdemokratiskt regeringsinnehav lyckades prestera.

Pengarna kommer att öka likvärdigheten i svensk skola. Vi kommer att öka antalet speciallärare. Vi kommer att se till att det blir lättare att bli lärare om man har en akademisk utbildning. Vi kommer att satsa på sociala team. Vi kommer inte minst att satsa på läroböcker för de barn som i dag saknar böcker. Ett av de största likvärdighetsproblemen är nämligen att många barn inte har några böcker, och tyvärr är det också oerhört stora skillnader mellan hur mycket landets kommuner satsar på läromedel. Ett stort problem är att de kommuner som har flest obehöriga lärare också satsar minst på läromedel.

När man är politiker måste man prioritera. Socialdemokraterna är såklart väl medvetna om att det är på det sättet. Jag vill bara säga här och nu att uppdraget till Skolverket ligger fast. De arbetar med kvalitetsdialogerna. Regeringen har också en dialog med Skolverket om de eventuella omprioriteringar som kommer att krävas.

Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.

Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.

Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.

Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget.

Fru talman! Jag tycker att frågan är viktig. Kommunerna ska sträva efter att ge barnomsorg på obekväm arbetstid i den mån som föräldrar behöver det. Vi har ett statsbidrag på 80 miljoner kronor varje år som kommunerna kan använda sig av för ändamålet. Det är också glasklart enligt skollagen att kommunen ska informera om de möjligheter som faktiskt finns. Jag tycker att den lagstiftning som regering efter regering har varit ense om är ganska bra.

När det gäller statsbidragen till skolan generellt sett är dessa de största som har getts till kommunernas verksamhet på skolområdet sedan i början av 90-talet, under 90-talskrisen. Det är ett substantiellt tillskott till kommunernas budget. Men i huvudsak är det, precis som Jim Svensk Larm säger, kommunerna som är ansvariga för verksamheter som förskola och skola utifrån de skatteintäkter man har.

Det är dock ändå så att vi gör en stor satsning på skolan i budgeten, och den är betydligt större än de satsningar som har gjorts tidigare år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker möjligtvis att tonläget är lite väl högt med tanke på att vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som uppenbarligen har haft samma syn på frågan som de tidigare borgerliga alliansregeringarna under åtta år hade.

Det är dessutom så att statsbidraget infördes under alliansregeringens tid. Jag tror att vi har delat ungefär samma uppfattning under ganska många år i Sverige om hur detta ska vara reglerat, det vill säga att kommunerna ska ha en möjlighet att erbjuda verksamheten, att det finns statsbidrag och att man måste ansöka om dem.

Men det är också viktigt att kommunerna faktiskt informerar om att denna verksamhet finns. Det måste de göra enligt skollagen. Fler föräldrar kan då förstå att möjligheten finns. Detta får vi väl alla hjälpas åt med. Men det finns alltså en tydlig reglering, och det finns ett statsbidrag som är ganska substantiellt.

Sedan tror jag också att det är bra om kommuner funderar lite på om de har möjlighet att ha lite flexibilitet i systemet. Det handlar inte bara om nattis, utan det handlar också om att man till exempel kan ha någon som kommer och sover hemma hos barnet. På det sättet kan man göra systemet lite mer flexibelt och lättare att arrangera både för föräldrar och för kommunen.

Det såg jag när jag var ansvarig för detta i Stockholm; det var en vinst att ha det på det sättet. Nattis var inte det som föräldrar framför allt efterfrågade, utan det var rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid - även om den skedde i hemmet. Jag tror att flexibiliteten skulle kunna underlätta i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Detta är en behovsprövad verksamhet, och det finns tydliga skrivningar i skollagen om att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid i de fall sådan behövs. Det finns också ett statsbidrag för detta ändamål på 80 miljoner kronor per år som kommuner kan söka, detta för att de ska kunna erbjuda detta där det behövs. Jag menar därför att det finns en tydlig reglering på området. Och regering efter regering har tyckt att detta har varit rimligt i förhållande till vad som kan erbjudas.

Jag har själv varit skolborgarråd i Stockholm, och i Stockholm har ett hundratal barn per år barnomsorg på obekväm arbetstid. De flesta av dem har inte barnomsorg på nattis, utan de flesta har en barnskötare som kommer hem till barnen och sover hos dem. Man måste nämligen komma ihåg att det inte handlar bara om föräldrar som jobbar natt. Det kan också vara så att de jobbar en bit in på kvällen eller att de kanske jobbar en del av en helg och så vidare. Då är det en majoritet av kommunerna som strävar efter att erbjuda detta till de föräldrar som har ett sådant behov.

Min förhoppning är också att detta statsbidrag - det är ganska mycket pengar, 80 miljoner kronor årligen - faktiskt ska stimulera kommuner att ta detta ansvar. Men jag är i dag inte beredd att lova en ytterligare reglering på området.

Herr talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om jag tänker ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid.

Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.

Det är tydligt i skollagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritis inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Nästan sju av tio kommuner har i dag barn inskrivna i sådan omsorg. Det är även möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg men som inte får det.

Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell prövning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I den bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå. Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån.

Fru talman! Det hoppas jag också. Som Amanda Lind möjligen noterat har jag uttryckt viss kritik mot den digitalisering vi sett av läromedel och att det ibland inte ens finns läromedel i skolans undervisning.

Jag tror att riktiga skolböcker är bra för eleverna. Det gynnar läsningen, precis som Amanda Lind säger. Det gör det lättare för elever att få en uppfattning om vad det är för materia de ska lära sig. Det gör det lättare för lärare att vara lärare och inte försöka vara läromedelsproducenter. Det gör det lättare för föräldrar att se vad som faktiskt är läxan. Framför allt gör fysiska läromedel det lättare att se att man verkligen följer de kursplaner som finns för ämnena. Det finns alltså stora fördelar med fysiska läromedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att ett skäl till att det blivit som det blivit med en digitalisering som ibland varit ogenomtänkt är att man när den svepte in över världen och över landet inte visste allt det som vi vet i dag. Jag skulle vara intresserad av att höra vad Amanda Lind fick för ytterligare inblickar i detta på det där seminariet. Vi vet till exempel att man lär sig bättre om man skriver för hand när man gör anteckningar än om man skriver på dator eller läsplatta. Vi vet som sagt att djupläsningen förbättras när man läser i fysiska läromedel. Vi vet också att barn rör sig alldeles för lite och att ett skäl till det är att de ägnar sig alltför mycket åt olika digitala plattformar - läsplattor och så vidare.

Med detta sagt skulle jag avslutningsvis vilja säga att vi jobbar med den här frågan i Regeringskansliet. Jag tycker att skolbiblioteken fyller en enormt viktig roll som det är i dag, men vi hoppas att vi så småningom ska komma fram till ett lagförslag om skolbiblioteken. De fyller en mycket viktig funktion för läsningen och för att elever ska få samma och likvärdiga villkor när de så småningom blir lite äldre och förhoppningsvis kan ta del också av folkbibliotekens olika tjänster.

Fru talman! Låt mig först konstatera hur viktigt läsning och bra läsförmåga är. Vi har sett under en följd av år att läsförmågan tycks ha försämrats. Det tar längre och längre tid för barn att lära sig att läsa, och det får stora konsekvenser för deras kommande skolresultat och för deras kommande förmåga att läsa skönlitteratur, att ta del av samhällsdebatten och att på allvar ta sitt fulla demokratiska ansvar när de blir lite äldre.

Det är också därför vi nu gör den här stora satsningen på läroböcker i svensk skola. Vi har sett att det är väldigt stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna och andra huvudmän satsar på bra läromedel. De skillnaderna är alldeles för stora, och det är klart att det är viktigt att man har läroböcker. Det finns många skäl. Djupläsningen förbättras när man läser i en bok i stället för på en skärm. Vi vet också att sannolikheten att man läser skönlitteratur när man blir äldre ökar om man har haft riktiga läroböcker. Det är alltså en stor och viktig satsning.

När det gäller skolbiblioteken finns det redan i dag lagstiftning på området. Man ska ha skolbibliotek, och det är huvudmännen som är ansvariga för att se till att de finns och att man följer den skollag som finns. Men som jag sa i mitt skriftliga svar och som jag också svarade här bereds den här frågan just nu i Regeringskansliet. Den förra regeringen hanterade inte frågan, utan den ligger där.

Jag vill också säga att jag på intet sätt vill skylla på den förra regeringen, för den hade också andra frågor på sitt bord - både pandemi och Ukrainakris och så vidare. Men frågan bereds i Regeringskansliet nu.

Fru talman! Riksdagsledamoten Amanda Lind har frågat mig om jag är beredd att gå vidare med förslaget om lagstiftning om bemannade skolbibliotek, enligt Skolbiblioteksutredningen. Amanda Lind har även frågat mig om hur jag, utöver detta, fortsatt ämnar stärka det läs- och litteraturfrämjande arbetet i skolan.

En god läsförmåga är avgörande för att elever ska klara sina studier i alla skolans ämnen. Läsförståelse är också viktigt för att elever ska ha möjlighet att delta i det demokratiska samtalet i samhället.

I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen därför insatser för att stärka barns och elevers språk, läs- och skrivutveckling, bland annat genom en utvidgning, förstärkning och förlängning av Läslyftet. Regeringen lämnade också förslag på insatser för att öka tillgången till läromedel av hög kvalitet, vilket gynnar undervisningens kvalitet. Under 2023 satsas därför 685 miljoner kronor och därefter 555 miljoner kronor årligen från 2024. Detta är också åtgärder som kan bidra till att öka elevernas läsförståelse. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll i att väcka läslusten och främja elevers läskunnighet, bildning och utbildning. Alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska enligt skollagen redan i dag ha tillgång till skolbibliotek. Hur skolbiblioteken är utformade skiljer sig dock kraftigt mellan skolor, från några böcker i ett litet rum till ett välutrustat bibliotek med många böcker, olika medier och en utbildad bibliotekarie.

Den dåvarande regeringen tillsatte den 28 november 2019 en utredning med uppdrag att bland annat utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken. Utredningen redovisade sitt uppdrag i delbetänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) den 19 januari 2021. Den förra regeringen beslutade inte om någon proposition om skolbibliotek, och utredningens förslag fortsätter därför att beredas inom Regeringskansliet.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är ingen hemlighet att Liberalerna har drivit detta tidigare - mot andra partier naturligtvis. Vi har nu en uppgörelse i Tidöavtalet i frågan. Lagstiftningen kommer att skärpas. Den har redan skärpts vid två tillfällen. Och vi ger nu Skolinspektionen för första gången ett uppdrag som går till hela skolväsendet om att se över till exempel våldsbejakande extremism och islamism. Och det är nu viktigt att Skolinspektionen tar detta uppdrag och ser till att vi får ett skolväsen där religiös extremism och annan extremism faktiskt inte kan finnas. Det är viktigt att skolan står fri från detta och att också alla skolor som är konfessionella faktiskt anmäls till Skolinspektionen som varande just konfessionella så att föräldrar och elever kan välja om de vill ha en skola med en konfessionell inriktning.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för en väldigt viktig fråga som berör väldigt många elever: Hur ska vi se till att våra elever i Sveriges skolor får bra och relevanta läromedel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är, precis som Niklas Sigvardsson säger, stora skillnader. Därför satsar denna regering mer än en halv miljard kronor varje år de kommande åren på att se till att våra elever får bra läromedel.

Vi jobbar just nu på Utbildningsdepartementet med frågan om hur dessa pengar ska fördelas. Självklart finns den risk som ledamoten påpekar, att pengarna försvinner till någonting annat. Men jag har faktiskt en stor tilltro till att våra kommuner kommer att se att detta är en viktig fråga och att bra läromedel faktiskt bidrar till kunskapsresultaten i svensk skola.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag måste erkänna att denna fråga är ganska ny för mig. Naturligtvis har jag följt den i medierna tidigare, men jag har inte satt mig in i den. Men om frågan är löst på ett praktiskt sätt verkar detta rimligt.

Det är viktigt att barn och ungdomar får utöva sina fritidsintressen, att lära sig att spela instrument och så vidare. Men det är naturligtvis också viktigt att detta inte inkräktar på skoltiden i den meningen att man inte kan göra detta under lektionstid.

Men jag ska verkligen anstränga mig för att sätta mig in i denna fråga lite bättre.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, det här är ju en stor och viktig fråga i våra skolor och naturligtvis också utanför skolan. Den psykiska ohälsan hos barn påverkar hela familjer. Därför finns den här frågan också med i Tidöavtalet.

Vi ska tillsätta en utredning om elevhälsan och hur den ska vara organiserad. Även där handlar det om likvärdighetsproblem, precis som ledamoten var inne på. Det ser väldigt olika ut, och vi vet att en elevhälsa som fungerar effektivt och har ett bra samarbete med den övriga skolan också kan spela stor roll när det gäller att främja psykisk hälsa och också faktiskt när det gäller skolresultaten. Jag ser fram emot att få ge direktiv till den utredningen så småningom.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är ju enormt viktiga frågor som Mats Wiking tar upp. Hur kan man förbättra arbetsmiljön, till exempel? Ofta är ju frågorna av samma karaktär både för rektorer och för lärare.

Vi kommer nu bland annat att tillsätta en utredning om den administrativa bördan i skolan. Jag tror att det är väldigt många i den här kammaren som har hört talas om detta och också själva, inte minst som föräldrar, stött på de problem som finns med detta i skolan. Vi kommer inom ganska kort tid också att lägga fram förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer där det blir tydligare hur man till exempel ska kunna få tillgång till olika typer av fortbildning och så vidare. Men jag delar Mats Wikings uppfattning att det är ett stort problem för svensk skola att rektorer stannar för kort tid på sin tjänst.