Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut. Linus Sköld har även frågat om jag avser att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor samt om jag avser att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen.

Jag vill börja med att tacka för att denna viktiga fråga lyfts fram. Som Linus Sköld anger upphör den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen att gälla vid halvårsskiftet. Det står dock klart att en långsiktig lösning inte kommer att kunna genomföras till sommaren. Skolinformationsutredningen ska senast den 31 maj 2023 lämna sina förslag till en långsiktig lösning för att säkerställa tillgången till skolinformation. Därefter behöver förslagen remitteras och ärendet beredas inom Regeringskansliet innan regeringen, efter lagrådsbehandling, kan lämna förslag till riksdagen i en proposition. Regeringen avser att återkomma under våren kring hur frågan ska hanteras innan en ny långsiktig reglering finns på plats.

Precis som för kommunala skolor finns det behov av insyn i fristående skolor. De som driver skolorna, det vill säga de enskilda huvudmännen, har fått förtroendet att bedriva utbildning med offentlig finansiering och måste kunna granskas. Regeringen avser att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister i sin verksamhet, där en bättre öppenhet och transparens i de fristående skolorna bidrar till att identifiera missförhållanden. Regeringens uppfattning är dock att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre fristående skolor som ofta saknar sådana juridiska och administrativa stödresurser som i så fall skulle krävas. Som framgår av regeringsförklaringen anser regeringen att en insynsprincip bör införas i fristående skolor som motsvarar offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Som jag angav i ett interpellationssvar till Linus Sköld i november 2022 avser regeringen att ge Skolinformationsutredningen i uppdrag att klargöra hur en insynsprincip kan införas i fristående skolor och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen får visa hur ett förslag om att införa en insynsprincip förhåller sig till offentlighetsprincipen när hänsyn har tagits till de mindre enskilda huvudmännens förutsättningar.

Fru talman! Offentlighetsprincipen är ju något av ett guldägg i svensk demokrati. Den gör att det är lättare för medier och allmänhet i Sverige att granska hur våra skattemedel används och vilken makt som utövas än i många andra länder. Detta är en viktig princip värd att försvara, för den har genom åren lett till att många missförhållanden har kunnat avslöjas och att man senare har kunnat komma till rätta med de problem som har avslöjats.

Den förra regeringen tillsatte en utredning om att införa offentlighetsprincipen också för friskolorna. Den särskilda utredaren har för Sveriges Radio uppgett att hon har tagit fram ett omfattande underlag med för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen även för friskolor, på samma sätt som i dag redan gäller för kommunala skolor.

Det som nu händer är att regeringen stoppar henne från att lägga fram det här underlaget och förslaget där alla hade kunnat se för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen för friskolor. Vad är det egentligen i det här underlaget som regeringen vill mörka? Varför kunde inte utredningen få presentera för- och nackdelar med offentlighetsprincip för friskolor?

Den enda begripliga förklaring som jag kan komma på - det är möjligt att statsrådet har en annan förklaring - är att regeringen vill dölja de sakliga argument som finns för att en offentlighetsprincip ska gälla även för friskolor.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en regering som i varje skede försvarar marknadsskolan inte lyssnar bättre på Sveriges lärare när de säger att det finns en utbredd tystnadskultur i svenska skolor. Det är konkurrensen om skolpengen som gör att man inte vågar prata om missförhållanden, för då riskerar man att tappa intäkter och därmed försvåra undervisningen ytterligare för skolan. Detta är ett systemfel som den här regeringen försvarar i varje läge. I det här läget, när man inte vill ändra detta grundsystem, säger man också nej till Sveriges lärares krav på offentlighetsprincip och därmed ett starkt meddelarskydd, alltså att den som berättar om missförhållanden i svensk skola ska kunna känna sig trygg med att inte drabbas av repressalier även om man jobbar på en friskola som är finansierad av samma skattemedel som de kommunala skolorna.

Fru talman! Mina frågor till statsrådet är alltså, för det första: Varför vill regeringen dölja det här underlaget, som utredningen i princip var färdig med, om för- och nackdelar med offentlighetsprincipen i svenska skolor - varför vill regeringen mörka utredningsresultatet genom att ändra uppdraget på det sätt som man nu gör? Och för det andra: Oroas verkligen inte statsrådet över den tystnadskultur som finns i svensk skola, eller varför fortsätter statsrådet att försvara marknadsskolan och att man inte ska få ha offentlighetsprincip eller meddelarfrihet i friskolan?

Fru talman! Den tredje statsmakten, kallar man medierna ibland. Deras roll är att granska makthavare, och som jag nämnde är friskolor makthavare i elevers värld. De fattar beslut som kommer att få långtgående konsekvenser för enskilda elevers framtid.

Men det stannar inte vid det. Olika insyn och transparens ger givetvis olika möjligheter för medier att granska och upptäcka missförhållanden i fristående och kommunala skolor. Men vi har också perspektivet som Lotta Edholm själv lyfte fram i en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan att valfriheten i skolan ska värnas. Jag håller med, men hur i all sin dar ska valfriheten kunna värnas när det är olika uppgifter som är offentliga för olika skolor?

Jag hör bara Lotta Edholm framföra ett enda bärande argument för detta, och det är att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för små skolor. Det är det enda bärande argumentet som Lotta Edholm har.

Man kan lyssna på företrädare för de små skolorna, som Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund, med företrädesvis små skolenheter som medlemmar. Han säger att det är en självklarhet att offentlighet ska gälla eftersom skolan ägs av svenska folket. Men företrädare för de stora koncernerna, med stor kapacitet, har varit mycket kritiska. Statsrådets enda bärande argument, att rädda små skolenheter från administration, äger alltså inte någon giltighet över huvud taget.

Detta får en att undra: Vad är det skolkoncernerna vill hålla hemligt? Jag ställer frågan till Lotta Edholm, för jag tror att hon kanske vet. Det var ju trots allt inte så länge sedan hon själv både ägde och satt i styrelsen för en skolkoncern. Kanske kan hon hjälpa oss att förstå. Vad är det hon vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla?

Fru talman! Tilläggsdirektiven till den här utredningen håller precis på att arbetas fram. Jag hoppas att de blir klara inom kort. Då kommer Socialdemokraterna, liksom alla andra som är intresserade av dessa frågor, att få svar på förhoppningsvis alla frågor.

Vi kommer nu att kraftigt öka insynen i friskolorna i Sverige. Jag tror att detta är viktigt och bra och helt rimligt, av precis de skäl som bland andra Åsa Westlund lyfte fram. Det är viktigt att vi som skattebetalare får veta vart skattemedlen går. Det är viktigt att eleverna och föräldrarna kan se vad en skola går för och så vidare. Det finns mängder av skäl till detta, och jag är glad att vi nu kommer att kunna ge tilläggsdirektiv för att få se hur detta kan gå till.

Men vi måste också se på hur detta kommer att påverka de riktigt små skolorna. Jag är inte det minsta bekymrad för att de stora inte skulle kunna klara detta. Det är klart att de kommer att göra det. De har jurister anställda. Men för en skola med kanske 80 elever kan det vara svårt att exakt följa detta. Jag noterar också att de idéburna friskolorna faktiskt har uttalat i Vi Lärare att de tycker att det är rätt att man försöker hitta undantag för de små friskolorna eftersom det kan vara ganska svårt att uppfylla varenda liten detalj i offentlighetsprincipen.

Vi genomför nu som sagt den största omregleringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes i Sverige. Jag ser fram emot en större öppenhet så att vi som skattebetalare, och politiker för den delen, kan se hur det står till i våra fristående verksamheter. Det är viktigt, inte minst för föräldrarna.

Fru talman! Svaret på den sista frågan är nej. Det är det jag har försökt säga i denna debatt: Vi ska öka insynen, bland annat när det gäller ekonomi men också när det gäller pedagogik och juridik. Det är detta som är själva grundförutsättningen för hela den här diskussionen: Hur ska vi öka insynen så att vi får ta del av precis det som jag tror att en del av de största koncernerna är bekymrade över? Det bekymrar inte mig, för jag tycker att det är rätt och riktigt att göra detta.

Det som bekymrar mig, vilket de idéburna skolorna nu också har gett mig rätt i, är att de allra minsta skolorna kommer att ha svårt att hantera detta. Vi kommer väldigt snart att ge tilläggsdirektiv som kommer att fokusera på just det som Linus Sköld tar upp, bland annat de ekonomiska förutsättningarna.

Det är viktigt att vi ökar insynen i de fristående skolorna - ekonomiskt, pedagogiskt och juridiskt. Förhoppningsvis kommer allt detta att klargöras när tilläggsdirektiven kommer.

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.