Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med betygsinflationen.

Jag vill börja med att instämma med interpellanten i att det är av största vikt att det går att lita på de betyg som sätts. I Sverige används betyg både när man söker arbete och för tillträde och urval till utbildning. Att betygen är rättvisande och speglar en individs kunskapsnivå är av stor vikt både för individen, för samhället och för omvärlden. Både lärare och rektor har ett ansvar att se till att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna. Betygsättning utgör myndighetsutövning, och ytterst har varje skolhuvudman ansvar för att skollagen (2010:800) och andra bestämmelser följs.

Det finns i dag stora problem med hur systemet är konstruerat och i praktiken fungerar. Det har påvisats i flera rapporter, bland annat i Statens skolverks analyser av betygsättningen i grund- och gymnasieskolan och i Statens skolinspektions kvalitetsgranskningar.

En förklaring till den bristande likvärdigheten är enligt Skolverket svårigheten för lärare på olika skolor att finna en samsyn i bedömningen. Det är enligt myndigheten nödvändigt med en systemförändring. Behovet av att se över betygssystemet lyfts även av Riksrevisionen, som vid sin granskning av statens insatser för likvärdighet i betygsättningen rekommenderat regeringen att utreda hur betygsättningen kan bli mer likvärdig.

Det har också kommit fram flera uppgifter om påtryckningar gentemot betygsättande lärare om så kallade glädjebetyg eller fuskbetyg, som jag hellre kallar dem. Av forskningsrapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor (SNS Analys 88, 2022) framgår att fristående skolor har en mer generös betygsättning än kommunala. Betygsinflation är dock ett problem hos både enskilda och offentliga huvudmän.

När det gäller betygssystemet har regeringen redan vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod. Både Skolverket och Statens skolinspektion har fått uppdrag i sina regleringsbrev som syftar till att främja en mer likvärdig betygsättning.

Den 22 juni i år tillsatte regeringen också en utredning som ska analysera och föreslå förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Utredaren ska bland annat analysera för- och nackdelar med systemet för betygsättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system och lämna förslag på förändringar. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasieskolan mer rättvisande ska spegla elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.

Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, och det är uppenbart att det krävs förändringar i vårt system. Det är dock viktigt att det först utreds ordentligt.

När det gäller fristående skolor gav regeringen den 7 juli i år Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) ett omfattande tilläggsdirektiv som syftar till att öka kvaliteten i verksamheterna. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.

Jag ser fram emot konkreta förslag att ta vidare från båda dessa utredningar. Systematiska avvikelser i betygen och påtryckningar på lärare för att sätta högre betyg får inte förekomma. Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget.

Herr talman! Ja, vad gör regeringen åt det problem som finns med en betygsättning som inte är likvärdig och med att vi ser fuskbetyg?

Ungefär 40 procent i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationellt prov. Samtidigt vittnar många högre instanser nu om att matematikresultaten kanske snarare sjunker. Handelshögskolan är en av de högskolor i Sverige som vittnar om det. Jag tycker möjligtvis att Daniel Riazats angrepp på Handelshögskolan är lite tråkigt. Det är ett av världens främsta universitet inom sitt område. Just därför måste man ta detta på stort allvar.

Vad gör då regeringen? Till exempel kommer digitaliserade nationella prov att införas successivt. Det är en förutsättning för att få till stånd central rättning av nationella prov. Det är inte enbart felaktig betygsättning som är ett problem i Sverige. Det finns också problem med rättningen av de nationella proven. Om de nationella proven ska ha större påverkan på betygsättningen är det viktigt att de är mer rättvisande.

Skolinspektionen ska fram till 2024 fokusera på att granska betygsättningen utifrån sitt granskande perspektiv.

Dessutom fick Skolverket i vintras i uppdrag att ta fram bestämmelser för hur man ska hantera betygsättningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Jag tror att det är viktigt att skolorna ser betygsättningen som en viktig del av sitt arbete och att man verkligen på djupet förstår att betygsättning är just myndighetsutövning och ingenting som man kan slarva med.

Sist men inte minst har vi de två utredningar som regeringen har tillsatt och gett tilläggsdirektiv. Det gäller den stora betygsutredningen, som leds av professor Magnus Henrekson, och tilläggsdirektiven till friskoleutredningen, som hanterar en del av de frågor som Daniel Riazat tar upp.

Daniel Riazat har helt rätt i att det är ett större problem med orättvis betygsättning i friskolorna än i de kommunala skolorna. Men det finns också stora problem i den kommunala skolan. Det vet jag, som tidigare var skolborgarråd i Stockholm. Vi gjorde ett stort matematikprov för att testa och se hur väl betygen i matematik i årskurs 9 stämde med resultaten på de nationella proven och med det prov som vi gjorde. Då såg vi att det var stora problem i både kommunala och fristående skolor.

Det är viktigt att vi kommer till rätta med det här problemet.

Herr talman! Daniel Riazat verkar tycka att det är ett problem att ingen är emot de lösningar som föreslås. Jag tycker snarare att det är en styrka. Det är väl alldeles utmärkt att många partier i Sveriges riksdag ser betygsinflationen som ett stort problem och att det också råder en viss enighet om vad man kan göra åt det. Det vore ett större problem om vi var helt oeniga om detta.

Precis som jag sa i ett tidigare inlägg är betygsättningen mer orättvis i fristående skolor än vad den är i de kommunala. Och precis som Daniel Riazat säger är en förklaring till detta att det finns en högre andel obehöriga lärare i dessa skolor. Därför är tilläggsdirektiven till utredningen om friskolesektorn mycket viktig också ur det här perspektivet. Man ska inte kunna driva friskolor med ett vinstintresse om man inte samtidigt har en hög kvalitet på verksamheten.

Ett problem är naturligtvis att en totalt felaktig betygsättning är ett tecken på att man har dålig kvalitet och dålig uppföljning och att man sannolikt har en för hög andel obehöriga lärare. Men alla dessa åtgärder är viktiga, inte bara var för sig.

Jag tycker att det i huvudsak är en styrka att partierna i denna församling anser att vi ska ha till exempel central rättning av nationella prov, att nationella prov ska vara en stor och viktig del i betygsättningen och att vi ska ha en likvärdig betygsättning.

Vänsterpartiet är inte den främsta tillskyndaren av betyg över huvud taget, så jag tycker att det är otroligt bra att Vänsterpartiet är engagerat i frågan och inte bara säger "Nämen betyg ska vi inte ha, och därför spelar det ingen roll". Betygsättningen är oerhört viktig. Det är myndighetsutövning. Det är viktigt att den sker på ett riktigt sätt, och det är därför regeringen har tillsatt dessa utredningar.

Herr talman! Det var tråkigt att Daniel Riazat tog avstånd från de nationella proven och den betydelse som åtminstone jag tycker de har.

Man kan såklart inte säga att de nationella proven talar om hur det går för svensk skola. Däremot speglar de förhoppningsvis kunskaperna hos de elever som gör nationella prov i vissa ämnen. Det är viktigt att dessa resultat också avspeglas i betygsättningen. Hur det ska kunna ske är vad betygsutredningen bland annat ska titta på.

Precis som jag har sagt nu i flera inlägg handlar det även om friskolesektorn. Det är därför vi har lämnat tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Man ska inte längre kunna ta ut vinst när skolan är nystartad. Man ska heller inte kunna göra det om man har förelägganden från Skolinspektionen. Man ska vidare inte kunna ta ut vinst om man får statliga bidrag för kvalitetshöjande insatser och så vidare. Vi ska möjliggöra tvångsförvaltning av skolor som är dåliga. I dag finns denna möjlighet bara när det gäller kommunala skolor, men vi vill att även dåliga fristående skolor ska kunna tvångsförvaltas.

En hel del av det som Daniel Riazat efterlyser på friskoleområdet kommer regeringen alltså att verkställa. Men det är också viktigt att inse att en felaktig betygsättning inte är ett problem endast i friskolesektorn, utan det är också ett problem bland de kommunala skolorna. Därför måste vi ta ett helhetsgrepp om betygsättningen. Vi har som sagt tillsatt en utredning, och jag ser fram emot att så småningom få ta del av dess resultat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.