Lotta Edholm

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta med anledning av att kvaliteten på förskolor riskerar att försämras när vinster prioriteras. Eva Lindh har också frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta för att motverka att föräldrar och barn blir oroliga och upprörda med anledning av vad som beskrivs i interpellationen.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att man förvaltar samhällets förtroende för det uppdraget. Många förskolor bedriver en verksamhet av hög kvalitet, men tyvärr finns det också förskolor och huvudmän som inte gör det.

Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet. Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet, som ska städa undan de osunda drivkrafterna men samtidigt värna valfriheten. Enskilda huvudmän som driver förskolor eller skolor med låg kvalitet ska inte få ta ut vinst.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (dir. 2023:109). Utredaren ska bland annat föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och kraftigt skärpta sanktioner - ett paket med olika åtgärder som ett svar på alla de fall där barns och elevers rätt till en bra utbildning inte tillgodoses. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 28 februari 2025.

För regeringen är det viktigt att reformen även omfattar förskolan. Det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, varken vid fristående skolor eller förskolor. Vi vet till exempel att förskollärartätheten är lägre i fristående förskolor jämfört med kommunala förskolor. Till skillnad från det direktiv som den förra regeringen beslutade om innefattar vårt direktiv till utredningen fullt ut även förskolan. Alla barn och föräldrar ska kunna lita på att enskilda huvudmän som driver fristående förskolor sätter barnens rätt till god utbildning och omsorg före ägarnas vinster.

Fru talman! Som jag har sagt tidigare har jag full förståelse för att detta är besvärligt för kommunerna. Det ska sägas att det också är besvärligt för en del fristående förskolor, framför allt för sådana som är väldigt små och som därmed är väldigt sköra. Detta är något som Skolinspektionen också har sett; nu när barnantalet går ned i väldigt många kommuner är det också många fristående förskolor som riskerar att inte klara sig.

Därvidlag har också lagstiftningen skärpts så att man också ska titta på förskolans möjligheter att fortsätta bedriva en verksamhet. Det är naturligtvis viktigt att kommunen har koll inte bara på sina kommunala förskolor utan också på dem som man beviljar tillstånd till - eller inte beviljar tillstånd till - och som man också ansvarar för tillsynen av så att man inte har förskolor som drivs i till exempel undermåliga lokaler eller som har andra typer av stora problem. Då måste kommunen agera mot de förskolorna, och det är jag helt övertygad om att kommunerna också gör.

Det är också viktigt att kommunerna har en bra dialog med de fristående förskolorna så att de får reda på när stora förändringar sker och kan överbringa information till de fristående förskolorna om till exempel befolkningsprognoser så att det inte startas förskolor i ett område där det redan råder överskott, till exempel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om en kommun bedömer att en lokal är så usel att det inte bör bedrivas verksamhet för barn i den är det såklart ett skäl att inte bevilja tillstånd för en fristående förskola att bedriva verksamhet i just den lokalen.

Kommunen har naturligtvis ett stort ansvar att se till att förskolor drivs på ett sådant sätt att det är bra för barnen. Jag har själv som tidigare skolborgarråd i Stockholm varit med om att, i full enighet i utbildningsnämnden, dra in mängder av tillstånd. Ibland har det varit verksamheter som har varit usla, men det har också hänt att det har gjorts på grund av att lokalerna har varit helt undermåliga för verksamhet. Det är alltså fullt möjligt för kommunen, om den bedömer att lokalerna verkligen inte är bra för barn, att inte heller tillåta att en fristående förskola finns i de lokalerna.

Men det är klart att det blir kostnader för kommunerna när de här skiftena sker väldigt snabbt. Just nu ser en utredning över det kommunala utjämningssystemet där bland annat barnantal ingår som en faktor.

Fru talman! Detta är otroligt knepiga frågor. Jag är väl medveten om det efter min tid som skolborgarråd i Stockholm. Vi har haft en situation där barnantalet i väldigt många kommuner, framför allt i storstadskommunerna, har ökat kraftigt. Det vi ser nu är en minskning av antalet barn.

Det som många kommunpolitiker ser som jobbigt är ofta att det är så stora skiftningar. Man tror att man planerar för en ökning, och så plötsligt minskar antalet barn på ett sätt som man inte kunde förutse. Därför är det väldigt viktigt med befolkningsprognoserna.

Kommunerna har både ett ansvar och en skyldighet att ge tillstånd till fristående förskolor. Det är inte Skolinspektionen, som på skolans område. Detta ger naturligtvis större möjligheter för kommuner att planera förskolan i jämförelse med skolverksamheten, där de är mer beroende av Skolinspektionens beslut. Men det kräver väldigt mycket dialog med de fristående förskolorna.

Nu har lagstiftningen skärpts när det gäller tillståndsgivningen för fristående förskolor. Jag utgår från att alla kommuner nu ser till att de fristående förskolor de har uppfyller kraven i verksamheten men också att kommunerna ser till att ha en bra dialog med de fristående förskolorna om deras planer på utbyggnad men naturligtvis också om deras planer på neddragningar. Jag tror att det just nu handlar väldigt mycket om neddragningar av verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har full respekt för att kommuner tycker att detta är svårt ibland, just för att befolkningsprognoserna inte alltid går att lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Zinaida Kajevic har frågat mig hur jag avser att agera för att förbättra kommunernas planeringsförutsättningar vad gäller förskoleplatser. Zinaida Kajevic har även frågat mig hur jag avser att minska kostnaderna för den överkapacitet många kommuner måste planera för.

Det är hemkommunen som ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola. Hemkommunen kan erbjuda plats i en av sina egna förskolor eller motsvarande utbildning i en fristående förskola. När vårdnadshavare har anmält önskemål om plats i förskola ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Det finns därmed viss tid för kommunerna att planera för förskoleplatser.

Förskola och skola är en del av den samhällsservice som kommunen ansvarar för. För att kommunen ska kunna uppfylla skollagens krav och erbjuda alla barn plats i förskola krävs en långsiktig och noggrann planering med fleråriga lokalförsörjningsplaner. Dessa planer behöver förhålla sig till planer för bostadsbyggande och prognoser för antalet barn i kommunen.

Det är en komplex uppgift för kommunerna att planera antalet förskoleplatser. Bland annat finns det utmaningar med lokalförsörjningen och osäkerhet när det gäller antaganden om befolkningsprognoser. Statistiska centralbyrån ska därför, enligt sin instruktion, göra långsiktiga prognoser inom befolknings- och utbildningsområdet. Vidare kompenserar kostnadsutjämningsmodellen för ökning respektive minskning av ett- till femåringar i kommunen.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har för närvarande i uppdrag att göra en översyn av den kommunalekonomiska utjämningen (dir. 2022:36). Kommittén ska bland annat analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningen för kommuner och regioner fångar upp skillnader i strukturella faktorer och vid behov föreslå ändringar i systemet. Hur många barn det finns i kommunen är ett exempel på en strukturell faktor, och kommitténs förslag kan därmed påverka kommunernas planeringsförutsättningar.

I förskolan läggs grunden för barnens framtid. Det är därför viktigt att kommunerna fortsätter sitt arbete med att erbjuda alla barn en plats i en förskola nära hemmet och att de får så goda förutsättningar som möjligt för detta.

Herr talman! Det är naturligtvis en viktig fråga. När man gör förändringar av läroplanerna gör man det utifrån den kontext som är. Det kan hända att det till exempel är väldigt mycket stoffträngsel - det är något som många lärare framför - samtidigt som man vill ha in nya delar i läroplanerna.

Vi har nu tillsatt en läroplansutredning. Den kommer främst att behandla ämnesplanerna för grundskolan men också se över hur ämnesplanerna har fungerat i gymnasieskolan. Vi får ju en helt ny gymnasieskola som träder i kraft om ett och ett halvt år ungefär. Man kommer att se detta som en samlad helhet.

Herr talman! Jag tackar för den mycket viktiga frågan.

Vi gör nu en stor satsning från regeringens och riksdagens sida på bemannade skolbibliotek. Den lagstiftning som kommer med detta träder i kraft nästa år, och det kommer att ge kommuner och huvudmän en möjlighet att planera. Samtidigt sker en stor ekonomisk satsning på skönlitteratur. Läsning är en av mina viktigaste frågor som skolminister; det finns ju stora problem med läsförmågan i Sverige bland våra barn och ungdomar.

Självklart behövs det också fler bibliotekarier. Vi har på senare år sett att antalet utbildningsplatser för bibliotekarier har ökat, och jag ser framför mig att vi kommer att få ett ökat söktryck och därmed sannolikt också fler platser.

Jag hoppas att få ha en dialog med högskolorna som anordnar bibliotekarieutbildningar eftersom det här är en enormt viktig fråga.

Herr talman! Tack, ledamoten, för denna väldigt viktiga fråga! Det är klart att det är helt oacceptabelt att våra skolor utgör en arena för människor med extrema åsikter där det finns en risk för att elever indoktrineras till exempelvis våld.

Sådant som regeringen har gjort under senare tid är till exempel att ge två olika tilläggsdirektiv till den skolsäkerhetsutredning som redan är tillsatt. Det handlar bland annat om att se över det brottsförebyggande arbetet i skolan. Vi kommer också att se över möjligheterna när det gäller registerutdrag. Det handlar om att till exempel förbättra möjligheterna att få registerutdrag inte bara rörande grovt våld och sexuella brott utan också rörande vapen- och narkotikahandel.

Fru talman! Jag måste erkänna att jag faktiskt inte förstår att Linus Sköld tycker att det är okej att det är som det är i klassrummen i dag. I dag stänger vi skolor i Sverige i stället för att stänga av ett litet antal elever som hotar och som ibland till och med använder våld i svensk skola.

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld har mer än fördubblats på tio år. Vi måste ta detta på stort allvar. Ett sätt att göra det är att se till att ha ordningsregler som faktiskt upprätthålls. Det gynnar också elever med NPF-diagnoser. Självklart ska en lärare i en klassrumssituation kunna använda de medel som krävs, men lika självklart måste man ta hänsyn till elevens förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett stort problem har varit att vi har tyckt att elever med till exempel autism ska sitta i samma klassrum och ha samma typ av stöd som de andra eleverna i klassen. Vi behöver fler mindre undervisningsgrupper, inte minst för den här kategorin elever. Vi behöver också fler speciallärare som kan hjälpa elever direkt för att uppnå målen. Vi behöver också en stark elevhälsa.

Att bara säga att det inte är något problem med ordning och reda i skolan och att vi kan låta det vara som det är, samtidigt som vi vet att ordningsproblemen och mobbningen har ökat och att många lärare inte känner ett stöd från politiken när de faktiskt använder sig av de medel som finns i skollagen för att se till att det är lugn och ro i klassrummet, det tycker jag faktiskt är märkligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att elever med NPF-diagnoser är de som gynnas mest av att det är lugn och ro i klassrummen, att det finns tydliga ordningsregler som vuxenvärlden ser till att upprätthålla och att man ser till att elever som mobbar andra elever måste sluta med detta. Skolan i Sverige är stökigare än i andra länder. Vi har större problem med ordning och reda än många andra länder. Jag är helt övertygad om att vi måste göra något åt det.

Men det innebär inte att vi ska ha en repressiv skola. Jag förstår faktiskt inte detta. Jag tror att de flesta elever vill ha en skola där det är lugn och ro, där lärare inte accepterar att bli kallade könsord, till exempel, och där våld och hot inte är en del av vardagen. De elever som drabbas absolut värst när vi har ett sådant tillstånd i skolan är elever med neuropsykiatriska diagnoser.

Självklart ska vi inte sänka kraven i våra kurs- och ämnesplaner och i vårt betygssystem. Vi ska ändra dem så att de blir mer i linje med hur barns hjärnor utvecklas. I dag finns det elever som även när de faktiskt anstränger sig väldigt hårt har svårt att uppnå de mål och betygskriterier som finns. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Jag ser fram emot utredningarna när de kommer.

Herr talman! Jag delar helt Linus Skölds oro över dessa elever och deras möjligheter att klara den svenska skolan. Vi har under en lång följd av år trott att svaret på alla frågor är inkludering och inte förstått att en del av dessa elever behöver exempelvis betydligt mindre undervisningsgrupper och fler speciallärare än andra elever. Jag är helt övertygad om att det synsättet måste förändras innan vi kan komma till rätta med dessa problem.

Men jag är lite förvånad över att Linus Sköld inte tycker att utredningen om trygghet och studiero är viktig utan att allt bara handlar om repression. Inga elever drabbas sannolikt så hårt av att det är rörigt i klassrummet som elever som har svåra koncentrationssvårigheter, till exempel. Vi vet att elever som har NPF-diagnoser drabbas av mobbning i större utsträckning än andra elever. Därför är det viktigt att det finns ordningsregler och att skolans personal - lärare, rektorer och så vidare - känner ett starkt stöd i ryggen när man försöker upprätthålla de ordningsregler vi har kommit överens om.

Det är också viktigt att veta hur stor frånvaron är i svensk skola. Det är därför den här utredningen också ska lägga fram ett förslag om ett nationellt frånvaroregister. Vi vet nämligen att många av dessa barn är hemmasittare.

Vi kommer också redan nu, under 2024, att ge ett uppdrag som handlar om att kartlägga elevfrånvaron 2024 för att se om den har ökat eller minskat. Detta är en uppföljning av en tidigare utvärdering som gjordes för några år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste också se över läroplanerna, som vi har diskuterat tidigare. För en del elever är det näst intill omöjligt att uppnå betyget E för att kraven är ställda på ett sådant sätt att de helt enkelt inte förmår detta. Det måste vi göra något åt.

Vi måste göra något åt betygssystemet, som också är väldigt stressande för att man inte riktigt vet vad det är man ska åstadkomma.

Jag tror att utredningen om trygghet och studiero är väldigt viktig, inte minst för de elever som har NPF-diagnoser. Vi vet nämligen att ett stökigt klassrum, där man dessutom inte riktigt vet vad det är man ska göra och det kanske finns kompisar som är elaka mot en, är ett stort problem.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag ska se till att elever med neuropsykiatriska diagnoser får samma chans som andra att klara skolan.

Alltför många elever får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Det gäller även elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Skolorna behöver därför få bättre förutsättningar att möta elevernas behov av stödinsatser. Stödet måste också sättas in tidigare än i dag. För att stötta skolorna i detta arbete genomför regeringen bland annat stora satsningar för att ge skolorna bättre möjligheter att anställa fler speciallärare och inrätta fler särskilda, mindre undervisningsgrupper. För att åtgärda bristen på speciallärare ser vi också till att fler kan utbilda sig till speciallärare.

Det är också nödvändigt att vi ser över dagens kursplaner och betygskriterier. Eftersom det finns en stor variation när det gäller kognitiva förutsättningar inom respektive skolforms målgrupp behöver de kunskapsmässiga krav som ställs, särskilt för betyget E, vara rimliga sett i relation till hela skolformens målgrupp, däribland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att NPF också kan vara en riskfaktor för långvarig skolfrånvaro om eleverna inte får rätt stöd. Därför förbättrar regeringen huvudmännens möjligheter att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst och öka närvaron för eleverna genom satsningen på skolsociala team.

Utredningar och rapporter vittnar om att skolfrånvaro utgör ett stort problem. Samtidigt är kunskapen om omfattningen av frånvaron bristfällig. Regeringen har därför nyligen fattat beslut om kommittédirektiven Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan (dir. 2023:154).

I utredningens uppdrag ingår att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som kan möjliggöra systematiska uppföljningar på flera olika nivåer och där bland annat aspekter som rör NPF särskilt ska beaktas. Utredningen ska även föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i skolan bland annat mot bakgrund av att barn och unga med NPF utsätts för trakasserier.

Det är också viktigt att lärare ges goda förutsättningar att ge ett effektivt stöd till elever med NPF. Regeringen har tidigare i år tillfört medel och gett Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att stärka stödet till barn och elever med NPF.

Vidare behöver möjligheterna att följa upp hur det går för elever med funktionsnedsättning i skolan vara goda. Utredningen om mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet redovisade sitt betänkande den 15 december, och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Herr talman! Jag tackar för debatten.

Jag är helt övertygad om att alla partier i kammaren faktiskt måste idka lite självrannsakan i frågan. Pisaresultaten är ett resultat av åtta år av socialdemokratisk och miljöpartistisk skolpolitik. Likväl är jag naturligtvis beredd att erkänna att det finns problem i skolan som mina tidigare företrädare har skapat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi måste göra något åt betygssystemet och läroplanerna. Vi måste öka den statliga styrningen, och vi måste minska lärarnas administrativa börda. Vi måste sätta stopp för en ogenomtänkt digitalisering, och vi måste skapa en nationell skolpengsnorm. Vi måste förändra problemen med friskolesystemet.

Men detta kräver att samtliga partier i kammaren är beredda att ta lite ansvar för det som de under åtta år har varit ansvariga för.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag tycker egentligen inte att det är en särskilt svartvit debatt. Sanningen är ju att det knappt har varit någon debatt alls om det här tidigare. Vi har fått en stor ogenomtänkt digitalisering av den svenska skolan. Väldigt många skolor har knappt några läroböcker i dag. Därför måste vi göra stora satsningar just på läroböcker, och det är en av de snabba satsningar som Camilla Hansén efterlyser. De stora satsningar som vi gör på läroböcker nu kommer ut i klassrummen under våren och hösten.

Det ena utesluter inte det andra. Vi behöver göra stora förändringar av lärarutbildningen, av läroplanerna och så vidare. Men vi måste också göra stora satsningar på till exempel riktiga läroböcker, fler speciallärare, fler mindre undervisningsgrupper och så vidare.

Herr talman! Jag delar Camillas åsikt att det finns saker man kan göra snabbt i svensk skola men också sådant som är av mer långsam karaktär. Men det ena utesluter ju inte det andra. I dag har vi till exempel läroplaner där målen enligt vad många hjärnforskare säger är närmast omöjliga att uppnå för en del elever hur mycket de än anstränger sig. Det är klart att vi måste göra någonting åt det. Det är klart att vi också måste göra någonting åt den lärarutbildning som inte i tillräcklig utsträckning rustar de blivande lärarna för det som de möter i klassrummet. Sedan är det självfallet så att vi också måste tillskjuta mer pengar i form av till exempel riktade statsbidrag som går just till skolan, men det ena utesluter inte det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att man introducerar digitala verktyg, men det ska göras med ålder och där det passar. All forskning visar att man bättre lär sig att läsa analogt och att man får bättre djupläsning och klarar att läsa längre tid när man läser i en bok i jämförelse med en skärm. Det finns mycket forskning på det här området nu, och jag är fullt beredd på att svensk skola drar slutsatsen att barn behöver riktiga läroböcker. Så måste det bli. Sedan är det klart att digitala hjälpmedel ska introduceras efter ålder och enligt hur små barns hjärnor utvecklas.

Herr talman! Självfallet satsar vi på skolan. Vi gör stora riktade satsningar. Vi gör bland annat en stor satsning på bemannade skolbibliotek och en mycket stor satsning på riktiga läromedel för att komma ifrån att fler och fler barn och ungdomar blir hänvisade till skärmar för till exempel sin läsning. Vi gör också stora satsningar på speciallärare, som ska hjälpa de barn som har problem i skolan.

Jag delar inte uppfattningen att vi ska lägga alla de här pengarna i påsen, som Centerpartiet föreslår. Jag tror att det är viktigt med riktade satsningar på skolan för att de ska komma just till skolan och inte gå till andra ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att också göra stora statliga satsningar på skolan. Vad jag försöker säga är att skolan även är ett kommunalt ansvar och att det är väldigt stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna satsar på sin skola. Ett sätt att komma till rätta med det är någon form av nationell skolpengsnorm. Det har vi nu tillsatt en utredning kring för att få likvärdiga villkor i landet hos både kommunala och fristående skolor. Det handlar också om likvärdiga villkor mellan kommunerna, just för att det ser så olika ut.

Herr talman! Regeringen gör den största statliga satsningen på många, många år på skolan. Vi ökar det som vi numera kallar kunskapsbidraget och gör stora satsningar på läroböcker, fler speciallärare, skolsociala team och så vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att skolan är ett kommunalt ansvar. Jag är fullt medveten om att Daniel Riazat inte tycker att det är särskilt bra - han och jag har ju rätt lika åsikter när det gäller statens ansvar för skolan. Men den är också ett kommunalt ansvar, och vi måste dela det ansvaret.

Som skolminister är jag naturligtvis beredd att göra ytterligare satsningar på skolan i nästa års budget. Det tror jag att vi kan se framför oss, men vi måste också se att kommunerna har ett ansvar.