Johan Pehrson

Fru talman! Närvaron av ett lärcentrum är viktig för såväl regionen och kommunen som den lokala arbetsmarknaden, inte minst industrin, som ledamoten nämnde. Det håller jag verkligen med om. Detta gäller inte bara den viktiga vårdsektorn.

Reflektionen är att distansutbildning och decentraliserade utbildningsmiljöer är viktiga för att möjliggöra vidareutbildning och studier i kombination med arbete och familjeliv, inte minst mitt i livet. Samtidigt ställer det höga krav på distansutbildningarna. Det ska vara hög kvalitet, vilket innebär krav på både pedagogik och tekniska lösningar. Det tar tid att lära sig att klara av administrationen och att växa in i den fysiska plats som lärcentrumen, eller platsbaserad utbildning som det ska heta i framtiden, utgör.

Hittills är det alltför många som inte har fullföljt utbildningen. Målet är dock att de som söker och antas ska fullfölja utbildningen, och då måste det fungera väl. Inte minst måste de som ansvarar för lärcentrumen se till att administration och teknik fungerar väl. En del sker ju på skärm, men det har jag som utbildningsminister inga problem med eftersom det här handlar om vuxna människor.

Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att klargöra definitionen av begreppet campusbaserad utbildning. Vidare har interpellanten frågat mig hur jag ser på framtiden för decentraliserad utbildning och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om stödet till lärcentrums utveckling kommer att finnas kvar framöver.

För att Sverige ska stå starkt inför framtiden och fortsätta att utvecklas som kunskapsnation är en väl fungerande kompetensförsörjning i hela landet avgörande. Såväl yrkeshögskolan som universitet och högskolor har en viktig roll när det gäller att möta de fortsatt stora kompetensbehoven inom offentlig sektor och näringsliv. Jag välkomnar den samverkan som sker i dag mellan lärosäten och kommuner, som tillgängliggör högre utbildning på flera platser i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsbidraget för lärcentrum infördes 2018. Intresset är stort, och söktrycket från kommunerna är högt. Etableringen och utvecklingen av lärcentrum är viktig för att öka tillgången till utbildning i hela landet. Lärcentrum ger ökade möjligheter för vuxna att ta del av utbildning, vilket ger bättre förutsättningar för genomströmning. Detta konstaterar Skolverket i sin utvärdering av statsbidraget från 2020. Det är därför glädjande att intresset för statsbidraget för lärcentrum är så stort i kommunerna.

Regeringen har för 2024 avsatt 50 miljoner kronor till statsbidraget för lärcentrum, vilket är viktigt för en ökad tillgång till utbildning i hela landet. Statsbidraget beräknas uppgå till denna nivå även permanent. Regeringen har inga förslag som syftar till att minska eller avskaffa statsbidraget.

Under åren 2022-2030 satsas även 20 miljoner kronor på decentraliserad vårdutbildning. Syftet är att möjliggöra för universitet och högskolor att bedriva utbildningar som leder till anställning i ett bristyrke inom hälso- och sjukvården. Detta gäller flera studieorter i regioner där det finns särskilda utmaningar med kompetensförsörjning i vården. Det handlar till exempel om glesbygdsområden och orter som ligger långt ifrån de lärosäten där aktuella utbildningar bedrivs. Flera lärosäten har fått medel för decentraliserad utbildning. Till exempel fick Umeå universitet cirka 8,8 miljoner kronor för 2024 för sådan vårdutbildning, och universitetet får sedan tidigare cirka 6,8 miljoner kronor årligen för decentraliserad läkarutbildning.

Campusutbildning är ett begrepp som förekommer i den officiella statistiken. Det är expertmyndigheten Universitetskanslersämbetet som ansvarar för den officiella statistiken inom högskolesektorn och därmed även för definitionen som omfattar campusbaserad utbildning. Den nuvarande definitionen av begreppet campusutbildning är att utbildningen i huvudsak sker på plats i universitetets eller högskolans lokaler.

Universitetskanslersämbetet har nyligen publicerat ett förslag på en ny definition som benämns platsbunden utbildning och som enligt förslaget börjar gälla höstterminen 2026. Enligt förslaget definieras platsbunden utbildning som utbildning där lärare och studenter i huvudsak genomför undervisning och examination på plats i lärosätets lokaler eller på andra bestämda platser. Jag har inte för avsikt att ta några initiativ för att ytterligare förtydliga detta begrepp.

Herr talman! Vi kan göra ännu mer, men vi har aldrig haft så mycket skyddad skog som vi har i dag. Liberalerna arbetar för att skydda ännu mer av den skogen och för att se till att vi tillsammans med svensk skogsindustri, både stora och små skogsägare, gör allt vi kan. När jag träffar de senare är de väldigt tydliga med att de älskar sin skog. De vill inte lämna över några hyggesbruk till nästa generation. De jobbar på helt andra sätt för att bevara den biologiska mångfalden. Där har vi mycket vi kan ta till.

Att jobba tillsammans med industrin är viktigt, menar jag. Svensk skogsindustri är inte vad som helst. Det är en central del för att vi ska kunna betala för svensk välfärd och svenskt välstånd. Det finns ingen annan väg än att vi fortsätter använda detta gröna guld, men det måste ske ansvarsfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi behöver skydda mer skog - det är Liberalernas definitiva åsikt.

Den EU-politiska partiledardebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi som älskar att vara ute i skogen känner naturligtvis en oro för att det blir mindre naturskog kvar och för det som är så viktigt för Sverige på den andra sidan: ett skogsbruk som är rationellt och också är ett svar på frågan om hur vi ska klara klimatet och svensk ekonomi. Ett rationellt, anpassat svenskt skogsbruk kan hota de skogar som är fortsatt skyddsvärda.

Från Liberalernas sida pekar vi inte minst på vikten av att man skyddar fler områden, det vill säga att man använder statens resurser till att köpa in skogar och på det sättet skydda dem. Jag är dock den första att hålla med om att detta inte alltid är tillräckligt.

Herr talman! Det var fler partier som röstade för detta i riksdagen, om jag inte minns helt fel.

Jag tar vara på alla momentum som finns. Jag har ett intensivt samarbete med justitieminister Gunnar Strömmer. Vi pratar mycket om detta. Det är klart att vi, som Muharrem Demirok säger, inte ska slänga ut barnet med badvattnet. Men om man ska kontrollera övergrepp i den digitala miljön - människor får sina liv förstörda för all framtid - innebär det per definition att man måste vara beredd att gripa in och även komma åt de digitala miljöer där den här skiten - ursäkta, herr talman! - som kränker människor och förstör deras liv förekommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Det är korrekt. På europeisk nivå arbetar vi stenhårt för att komma till rätta med det som plågar så många människor. Gång på gång plågas barn i Europa i den digitala åldern. Det begås mängder av brott som förstör allt vad frihet heter, där man förnedrar människor och där man förstör deras framtid. Allt det måste vi hitta sätt att komma åt.

Hittills har det funnits olika förslag. Det som nu ligger på bordet är klart mycket bättre. Den svenska regeringen ser fram emot att arbeta hårt för att kunna få en balanserad lagstiftning på plats. Även Centerpartiet borde, även om de ibland är lätt skärmhysteriska och tror att sanningen finns i skärmen, vara oroliga för de brott som begås i den digitala tidsåldern.

Herr talman! De stora globala nätjättarna bryr sig inte om elevernas skolresultat på Almåsgymnasiet i Borås eller på någon annan skola för den delen. De bryr sig inte om bildningen. De bidrar snarare till den affektiva polariseringen. Nätjättarna bryr sig bara om annonspengar som flödar in genom deras beroendeframkallande algoritmer.

I dag pekar allt på att barns missbruk av skärmar slår hårt mot deras lärande och fysiska och psykiska välmående. Hjärnforskare, beteendevetare och barnläkare är alla eniga: skärmarnas algoritmer äter barnens framtid, och det kommer att förfölja dem hela livet.

För bara några dagar sedan varnade lärare vid Lunds universitet för att inte ens studenter som gått ut gymnasiet med högsta betyg orkar läsa längre texter. Någonting är allvarligt fel, herr talman.

Sverige är ett alldeles för litet land för att agera ensamt mot techjättarna och den skärmpandemi som slår mot elevers skolresultat runt om i Europa och inte minst i Sverige. Därför vill Liberalerna se en kraftfull europeisk strategi mot skärmhysterin, för att ge föräldrarna tillbaka den verkliga makten att sätta hälsosamma gränser för sina barn och för att hindra unga från att dras ned i ett mörkt kaninhål av fantasilöshet, stillasittande och mental ohälsa.

Det krävs en kulturförändring, och det snabbt. Det krävs åldersgräns för sociala medier, som är byggda för att stjäla ungas värdefulla pluggtid, och nattlås så att föräldrarna kan få barnen att somna i tid inför nästa skoldag. Det är bara tillsammans i Europa som vi kan sätta maximal kraft bakom krav på att de stora techjättarna ska ta totalt ansvar för sina produkter och giftiga och beroendeframkallande algoritmer.

Det är med mindre tid framför skärm och mer tid som ägnas åt lek, läsning och fantasi vi kan bygga ett skyddsvärn för ungdomar mot det som de själva kallar hjärnröta.

Herr talman! Det tråkiga är att den arena där miraklet utspelade sig i USA på den tid det begav sig, när Sverige för 30 år sedan tog brons i VM i fotboll, är jämnad med marken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi måste nu se till att Europas framtid inte jämnas med marken och att Sverige blir starkare genom ett starkare Europa. Då krävs det ett svenskt deltagande i eurosamarbetet.

Muharrem Demirok hänvisar till att han vill ha en utredning. Men skulle Centerpartiet självt, exempelvis i den liberala gruppen i Europaparlamentet, kunna lyssna på dem som säger att euron gör oss starkare tillsammans? Det ökar inflytandet för Nederländerna, för Finland och så vidare. Kan Centerpartiet ha en egen åsikt, eller är Muharrem Demirok slav under olika professorer som ska göra en utredning?

Herr talman! Jag har en fråga till Muharrem Demirok om euron. Liberalerna kämpade länge för att Centerpartiet när partiet lämnade ekohumanismen och började bekänna sig till liberalismen skulle bli medlem i den liberala partigruppen i Europa. Där är det viktigt att fundera på hur vi stärker det europeiska samarbetet och gör det djupare, starkare och mer uthålligt.

Då är också frågan om svenskt deltagande i eurosamarbetet viktigt. Det är viktigt att vi sätter oss vid det stora bordet och inte vid det lilla bordet, med länder som Ungern och andra som inte är med i eurosamarbetet. Så kan vi öka det svenska folkets inflytande över sin egen framtid i en orolig tid. Vad tycker Centerpartiet om euron?

Herr talman! När man pratar om ett djupare, starkare och mer uthålligt europeiskt samarbete handlar det till exempel om att fördjupa den inre marknaden för att öka Europas konkurrenskraft, om att samordna mer, om att satsa på forskning och om ett starkare ekonomiskt samarbete. Jag har förstått att Sverigedemokraterna är emot euron, vilket jag beklagar.

För att värna ett öppet Europa där vi tillsammans är herrar i eget hus krävs mer polisiärt samarbete. Det är tillsammans vi kan komma åt de gäng som inte känner några moraliska eller geografiska gränser, som statsministern sa. Vi måste göra mer tillsammans mot brotten på EU-nivå. Det kan vi göra även om vi bevarar europeisk kulturell mångfald, som Jimmie Åkesson slår ett slag för, vilket jag också gärna gör.

Herr talman! Jag har en fråga till Jimmie Åkesson som handlar om långsiktigheten och om huruvida Jimmie Åkesson tror att ett starkare Sverige bygger på ett starkare Europa.

Vi ser utmaningarna från Kina, Ryssland och Iran. Vi ser hur de agerar mot Europa och mot Sverige. Det krävs därför att vi får ett djupare, starkare och mer uthålligt EU.

Jimmie Åkesson redovisade mycket ärligt här i inledningen hur han var djupt emot EU-samarbetet när han började sitt politiska engagemang men nu inser att det är viktigt. Tror Jimmie Åkesson att ett djupare, starkare och mer uthålligt EU gagnar Sverige mer gentemot Kina, Ryssland och Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Jag tackar för svaret.

De centrala dokument som ligger på EU:s bord - vi har Draghirapporten, vi har Lettarapporten om den inre marknaden och vi har Niinistös rapport om ett säkrare och tryggare Europa - handlar om sådant som ska genomföras för att vi ska stå starka i ett stormigt hav. Kom ihåg: För att Sverige ska vara starkt krävs ett starkt Europa!

Vi behöver sitta med vid de beslutsbord där de viktiga besluten fattas. Tror inte Magdalena Andersson att chansen för svenskt inflytande - från en svensk riksdag, en svensk regering och det svenska folket - ökar om vi sitter med när de ekonomiskt avgörande besluten fattas? För det krävs ett svenskt medlemskap i euron.

Många har dessutom varnat för det världspolitiska läget, och man ska inte utesluta att vi när som helst kan utsättas för ekonomiskt tryck som spekulation och fientliga attacker på den svenska kronan. Det kommer att skada vanligt folk.

Herr talman! För jättemånga år sedan avfärdade Magdalena Anderssons företrädare Tage Erlander det svenska medlemskapet i EG, eller EU som det heter i dag, som något som inte fungerade med vår neutralitet eller vår ekonomi. Detta har ändrat sig, vilket jag är väldigt glad för. Sverige hör hemma i centrum av Europa.

Ibland brukar jag fråga Magdalena Andersson om det inte är så att beslut ska fattas när det är relativt mycket lugn och ro. Jag tänker på frågan om euromedlemskap. Om Sverige ska vara en trygg hamn i ett tryggt Europa, som Magdalena Andersson hänvisade till i sitt huvudanförande, och om vi ska stärka den svenska positionen på den inre marknaden, blir vi då inte starkare med ett svenskt medlemskap i eurosamarbetet än med bara den svenska kronan?

Herr talman! Det talas inte sällan om sommaren 1994, om midsommar i Pontiac Silverdome och om Ravellis straffräddning mot Rumänien. Men jag tycker att det pratas för lite om hösten 1994, när det svenska folket i en november lika mörk som i dag sa ja till Europa. En bronsmedalj i fotbolls-VM i all ära, men ingenting väger tyngre än ett fredspris i guld för en kontinent med en historia som dennas.

Det svenska medlemskapet i EU har stärkt vår frihet och ökat vårt välstånd. Det är också värt att minnas. Men så här 30 år senare står Sverige och Europa inför nya och svåra utmaningar. Det är krig i vårt närområde. Ukraina slåss för sin frihet mot Putins barbari och imperialism.

Samtidigt växer stödet för världsledare som vill isolera sina länder och begränsa den fria handeln. För ett exportland som Sverige riskerar det att stå oss dyrt, inte minst för svenska företag och svenska jobb, och det riskerar att leda till ett Europa som halkar efter i den internationella konkurrensen, så som Mario Draghi varnar för i sin mycket viktiga rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Liberalernas Europapolitik behövs mer än någonsin. Ett starkare Sverige nås bara genom ett starkare Europa. Liberalerna vill att Europa tar på sig ledartröjan för Ukraina, för klimatet, för konkurrenskraften och för den liberala demokratins framtid.

Herr talman! Europa har inte råd att vara splittrat när havet stormar. Det duger inte att Sverige envisas med att stå utanför eurosamarbetet, för vi avsäger oss indirekt viktigt inflytande över ekonomiska beslut som påverkar Sveriges framtid och väljer bort en stark valuta som skulle förbinda oss med länder som Finland, Frankrike och Tyskland när det blåser rejält.

I dag, herr talman, är Liberalerna ensamma om att vilja införa euron i Sverige. Så tror inte jag att det kommer att vara särskilt länge till. Många säger nu att argumenten för euron har stärkts. Det är tidigare riksbankschefer och tunga industriledare. Ja, till och med Magdalena Anderssons företrädare Göran Persson är inne på detta. Många i den här kammaren har svängt om medlemskapet i EU och om medlemskapet i Nato. Jag tror att fler snart kommer att inse att det är hög tid att ta hela steget in för att vara i centrum av det europeiska samarbetet och att Sverige inför euron för Sveriges bästa.

Herr talman! Om stödet från andra sidan Atlanten sviktar måste Europa ta ett ökat ansvar för Ukrainas och vår egen framtid. Liberalerna och regeringen kommer aldrig att överge våra ukrainska vänner. Deras kamp är som många sagt vår, och vi levererar därför stödpaket på stödpaket från denna kammare. Vi vill att Europa ska stötta Ukraina så länge det behövs.

När andra makter på olika kontinenter lovar att ta upp varenda kubikmeter olja under jordens yta måste Europa gå en annan väg. Det finns en enorm potential i den gröna omställningen med nya, goda affärsmöjligheter för svenska företag, framväxt av nya jobb och starkare tillväxt för alla i unionen. Men det kräver att EU håller fast vid de ambitiösa klimatmålen och Fit for 55 och att länderna gör sitt yttersta för att nå upp till dem.

Därför är jag stolt över att regeringen nu bedöms nå ett att våra viktigaste klimatmål: Sveriges ESR-åtagande fram till 2030. Motsatsen ser vi med fasa i vårt grannland Tysklands misslyckade energiexperiment. Vi vet i dag att kärnkraften är en avgörande del för att nå hela vägen till netto noll. Det är därför Liberalerna driver på för en europeisk stopplag för kärnkraftsnedläggningar. Inte nog med det; vi tycker att det behövs en kärnkraftsplan för 100 nya reaktorer i Europa - tillsammans med vind, tillsammans med sol och tillsammans med effektivisering. Det är bara med fossilfri el utan rysk gas vi kan göra Europa grönare, säkrare och rikare - tillsammans.

(Applåder)

Fru talman! Det gläder mig att många lyssnar på Ekots lördagsintervju. Det borde fler göra. Det gäller inte bara intervjun med mig.

Det är en viktig sak att man tar ansvar för samarbeten generellt sett. Det gäller oavsett om det gäller den stora skattereformen som dåvarande Folkpartiet, Liberalerna, genomförde om vikten av hälften kvar. Det är lätt att man snabbt springer ifrån och säger att de andra är konstiga, att de inte ville, hit och dit, och så backar man från det man var överens om. Det kan hända. Om verkligheten förändras får man byta åsikt. Att utbildning ska löna sig är dock knappast en åsikt som man borde byta.

Propositionen är Socialdemokraternas. Vi känner att det inte är det som är det största problemet med svensk utbildningspolitik. Vi följer utvecklingen noga. Det är inte minst som jag sa, och som Paula Örn bekräftar, att man inte minst i den goda Göteborgsandan kan lösa detta på kommunal nivå.

Det är den tanken man har. Det ser olika ut runt om i Sverige. Därför utgår man från att det ligger i alla kommunala skolansvarigas intresse att ha ett bra samarbete också med andra aktörer, oavsett om det är ett företag eller en stiftelse.

Jag har till uppgift att se till det som börjar gälla 2025. Det är ett år som inte har inträffat än, vill jag understryka. Det är alla med på. När vi ser hur det går är det klart att vi följer den här reformen precis som vi följer andra. Det ska leda till en förstärkning och till att fler unga människor får en gymnasieutbildning som helst leder till jobb.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar verkligen för snälltolkningen. Det uppskattas och noteras.

Jag är också glad att vi kan vara överens om att inte minst industrins viktiga brygga in i vanliga gymnasieskolan och också på yrkesvuxsidan är viktig. Här skapas det förutsättningar för människor att komma i egen försörjning och få egen makt över sina liv och att lösa kompetensbrist i branschen. Det gäller till exempel maskinentreprenörer, men det finns också andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa i mitt svar är det ingenting som hindrar att det sker en samverkan. Även om jag noterar att det är bistert på vissa håll mellan olika aktörer i en kommun finns det andra exempel på att det kan se lite bättre ut. Jag tycker att man ska ha ett samarbete om detta.

På det mer filosofiska planet kan man säga att intresset från kammaren, och inte mig själv på något sätt undantagen, för att styra utbildningen och vad man lär sig är omfattande. Men jag är kraftigt omkörd i vänsterfilen av Socialdemokraterna. Det är tur att detta inte gäller den tidigare interpellationsdebatten om akademisk frihet. Det är en stor skiljelinje där som vi alla är överens om.

Självklart är det jätteviktigt att många samverkar så att intresset ökar att läsa mer av yrkesutbildningar. När jag är ute på gymnasier med utbildningar på yrkesnivå möter jag unga människor som har det ganska tufft. De kämpar på med sin yrkesutbildning.

Oavsett om de ska bli byggare, betongare eller elektriker vet vi att det är viktiga yrken som behövs. Det är starkt efterfrågat och ger goda möjligheter till egenmakt i livet för individen, och Sverige behöver som sagt byggas grönare.

Men jag ser också att de har det tufft. Defaultläget att de också ska klara det högskoleförberedande är kämpigt. Det säger i varje fall de killar och tjejer som jag sitter ned med öga mot öga. De måste anstränga sig enormt. Det jag vill, och det jag utgår från att deltagarna i interpellationsdebatten vill, är att vi undviker att någon slås ut på grund av detta.

Det gäller att man i så fall ser till att använda sig av möjligheten att ha en studielättnad för att senare i livet kunna utbilda sig. Den möjligheten finns, men den är ganska svår att leverera på. Det är ett starkt utgångsläge att man i dag ska läsa detta. Jag träffar också branschen, som säger att detta förut var ett hinder. Nu har vi genomfört detta, och jag stöder det till fullo. Nu får vi se till att vi levererar på det.

Det viktigaste är - ska jag avsluta med, innan jag säger att jag följer frågan - att unga människor går en gymnasieutbildning. Vi vet att om man har klarat en gymnasieutbildning har man betydligt bättre chanser att klara sig i livet och att få någon anställning över huvud taget. Vi vet att det är helt avgörande.

När jag säger att jag ska följa frågan handlar det också om hur pilotprojekten ska jackas i. Här finns det också en dimensioneringsfråga. I grunden är det just nu viktigt med många vägar in till utbildning. Vi vet att det är för många som i dag inte kommer in på någon utbildning. En mångfald skadar i sig inte något.

Fru talman! Jag är den förste att understryka vikten av att man förändrar friskolesystemet rätt kraftigt. Det borde ha skett tidigare, men den tidigare regeringen kunde under åtta år inte samla en majoritet för detta. Nu är min absoluta bedömning att det finns en majoritet. Vi får se vad oppositionen kommer att säga om detta, men visst stöd hoppas jag att vi kan få. Det är klart att det finns en och annan friskolemagiker som i dag bedriver skolor på ett sätt som är oacceptabelt, för att använda ett politiskt kraftord.

Tillbaka till frågan om satsningar! Jag har väl sagt några gånger här att man måste skilja på de insatser som gjordes under pandemin och de förslag som den avgående socialdemokratiska regeringen hade för kommande år. Det sista besked man lämnade var ju att pandemin hade upphört och att man hade för avsikt att inte planera in fler kurser. Från det normalläget menar jag fortfarande att vi gör stora satsningar. Sedan har jag stor respekt för att man tycker att det kan göras ännu större satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller just yrkeshögskolan tycker jag att det är viktigt att lyfta fram att denna utbildningsform spelar en stor roll, framför allt lite högre upp i utbildningspyramiden. Vad som sades här om ökat fokus på validering kvarstår. Det är det ju väldigt svårt att vara emot. Vi jobbar med branschskolor för att få in näringslivet i utbildningssystemet, inte minst privata aktörer som vet vilka krav som finns i arbetslivet och som jobbar ihop med till exempel kommuner för att möjliggöra att det finns god tillgång på exempelvis maskinentreprenörer. Det är väldigt välkommet.

Vi ser också hur man i vissa kommuner har nära samarbete med stora industrier. Vi har sett det i Västerås, där det fortfarande förekommer. Vi ser det i Ludvika med Hitachi. Sandviken är ett annat sådant exempel. Kommun och industri jobbar nära för att se till att individen har möjlighet att få arbete efter utbildningen och för att tillgodose det behov som finns av kompetensförsörjning i industrier som är viktiga för regionen och nationen.

Min utgångspunkt är att jag tänker gott om Socialdemokraterna. Om man genomför den här reformen, som ska börja tillämpas med full kraft om ett par månader, måste vi se hur det går. Men om frågan är om jag också får signaler om brister i det svenska utbildningssystemet i allmänhet och på detta område i synnerhet är svaret ja. Man har inte riktigt vårdat grunderna för den svenska kunskapsnationen. Därför jobbar vi nu med ett ökat fokus på inte minst grundskolan men också på att gymnasiet ska få möta en bättre framtid. Jag hoppas kunna få återkomma i frågan. Som jag sa har detta inte börjat gälla än, men vi följer det mycket noga.

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att samtliga huvudmän tar ansvar för dimensioneringen av gymnasieutbildningen i enlighet med lagstiftningen.

Jag vill inleda med att understryka att regeringen är mån om att arbetsgivare i olika branscher ska hitta den personal man behöver för att klara sin kompetensförsörjning. Yrkesutbildning inom såväl gymnasieskola som kommunal vuxenutbildning spelar en viktig roll för att fler ska komma i arbete.

För att förbättra kompetensförsörjningen och underlätta för fler att komma i arbete prioriterar regeringen medel till fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen så att tillgången till sådan utbildning förbättras och fler snabbt kan komma i arbete. Under hösten har även en ny utbildningsform, en nationell yrkesutbildning, som regeringen har tagit initiativ till, startat. De nya utbildningarna är på gymnasial nivå och bedrivs som en pilotverksamhet under perioden 2024-2026. Utbildningsformen har sin utgångspunkt i yrkeshögskolans modell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen satsar även på gymnasieskolans lärlingsutbildningar genom att i budgetpropositionen för 2025 föreslå en höjning av lärlingsersättningen, en kostnadsersättning till eleven som ska täcka de extra kostnader för mat och resor som en lärlingsutbildning kan medföra. Regeringen bedömer att lärlingsersättningen bör öka från 1 000 kronor per månad till 1 500 kronor per månad från och med 2025.

Regeringen har tagit emot betänkanden från Yrkesvuxutredningen (Växla yrke som vuxen, SOU 2024:16) och Utredningen om framtidens yrkeshögskola (Framtidens yrkeshögskola - stabil, effektiv och hållbar, SOU 2023:31), vars förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Under hösten väntas även Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) lämna förslag som kommer att bidra till att trygga kompetensförsörjningen och samtidigt bidra till att fler elever ska få de kunskaper som de behöver för att bli anställbara och kunna försörja sig själva.

Riksdagens beslut om propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159) innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025. Reformen innebär bland annat att när en enskild ansöker om godkännande som huvudman för gymnasieskola krävs det att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov.

När en huvudman bestämmer vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha ska hänsyn tas till såväl ungdomarnas och vuxnas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Detta gäller både kommuner och enskilda huvudmän. För enskilda huvudmän gäller skyldigheten med utgångspunkt i vad som följer av huvudmannens godkännande.

Kommuner har ett ansvar att erbjuda ett allsidigt urval av utbildningar. För att få ett ändamålsenligt utbud ska kommuner samverka med minst två andra kommuner när utbildningar inom gymnasieskolan och komvux planeras, dimensioneras och erbjuds. Det är inte ett krav att enskilda huvudmän ska vara med i samverkan, men regeringen anser att det inte finns något som hindrar kommunala och enskilda huvudmän från att samarbeta kring planering och dimensionering av utbudet av utbildningar. Vid en kommuns bedömning av om ett allsidigt urval erbjuds får kommunen även ta hänsyn till utbildningar som erbjuds av enskilda huvudmän med skolenheter i kommunen.

Regeringen följer noga reformens införande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den oförlösta kraft som finns där har fått och kommer att få goda förutsättningar, vilket aviserats.

Jag vill dock understryka en annan del när det gäller extern finansiering. Forskare i allmänhet och de mest citerade eller internationellt erkända spetsforskarna i Sverige har, när jag har träffat de här människorna, uttryckt att de känner oro. När de hittar egen finansiering får de se en stor del av sina anslag gå till att på ett helt annat sätt betala universitetens overheadkostnader.

Det finns alltså all anledning att leta efter det perfekta systemet. Det är lite svårt att hitta. Det är klart att det i grunden finns en historisk konflikt. Det finns de som säger att vi ska satsa på breddforskning och som tänker att det finns saker som vi inte vet ännu och kommer att ha nytta av om kanske 10, 20 eller 30 år. Men vi ser också ett antal stora skepp ute på havet som innehåller stora, avgörande frågor för nationen Sverige. Då säger vi att vi ska forska och fokusera på kvalitet och banbrytande tekniker.

Men det är inte det enda vi gör. Vi är fullt medvetna om att underliggande bra forskning inom de, brett uttryckt, så kallade humanioraämnena också är central. När man söker medel för den forskningen präglas det också av kvalitet i mångt och mycket, oavsett forskningsfinansiär.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den ganska vedertagna principen är att man mäter satsningen på forskning det fjärde året. Vad blir den nya basplattan? Då tittar man numerärt.

I reella termer är det klart att en tidigare liberal budget eventuellt låg något högre numerärt. Det är viktigt att vi håller oss till sanningen här. Det ska vi nog vara noga med. Men kan vi säga att det är en extremt stor och viktig satsning, Anders Ådahl? Jag fick en nickning till svar, fru talman.

När det gäller basanslagen har vi aviserat att de höjs rejält. Men jag känner väl till den diskussion som finns och att man tycker att basanslagen borde vara ännu större och att mycket mindre ska sökas baserat på kvalitet.

Det finns också andra forskningsfinansiärer. Inte all forskning i Sverige bedrivs vid universitet och högskolor, framför allt inte på universitet. Forskning bedrivs också på många andra ställen. Det är centralt att många är med och bidrar och ser till att Sverige klarar frågorna om framtiden och de stora utmaningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså många som är med här, bland annat stiftelser finansierar direkt men också företag, ibland i samarbete och ibland helt utanför såklart. Det är avgörande för framtiden att man har bra forskning. Vi tycker att det är en balanserad nivå. Vi har stort förtroende för forskningsfinansiärerna och för att de med sin prövning, som har pågått i många år, i sin verksamhet ser till att fördela medel baserat på kvalitet.

Efter ett antal årtionden då den högre utbildningen och även forskningen har vuxit är det klart att det måste ligga i framkant. Det är det som gagnar Sverige. Vi kan absolut inte vara bäst på allt - tyvärr. Sverige är ett fantastiskt land. Men vi är 10 miljoner plus. Vi måste fokusera.

Det råkar vara så att till exempel STEM, som jag nämnde tidigare, är avgörande för industrinationen Sverige. Jag vill fortsätta industrialisera Sverige. Det land som är byggt av ingenjörer ska fortsätta byggas av ingenjörer och alla oss andra. Bra och banbrytande tekniska genombrott - oavsett om det handlar om medicin, teknik eller vad det nu är - är avgörande för välståndet i Sverige. Det är det som driver mig, men jag kan lova att det också driver denna regering.

Jag är beredd att titta på varenda fråga för att stärka den akademiska friheten ytterligare, vilket Anders Ådahl också nämnde. Jag upprepar att Statskontoret har fått i uppdrag att analysera hur byråkratin kan minska, fru talman. Fokuset är att öka frihetsgraden. Man ska inte behöva sitta och vända på papper och skicka dem tillbaka till alla möjliga kontroller. Vi ska lita på högskolor och universitet så långt det bara går.

Men förändringen när det gäller etikprövningen kommer också att vara viktig för den akademiska friheten framgent.