Johan Pehrson

Fru talman! Jag är väldigt glad att Anders Ådahl lyfter upp denna viktiga fråga för diskussion så att vi kan undanröja alla tvivel: Den akademiska friheten i Sverige är stark, men den kan stärkas ytterligare. Inte minst handlar det om de omfattande administrativa och byråkratiska bördor som, kanske i onödan, åligger universitet och högskolor. Dessa bördor tittar nu Statskontoret på för att underlätta deras möjlighet att själva hantera detta. Dessa myndigheter är ju ett unikum bland andra myndigheter vad gäller behovet av styrning, uppföljning och kontroll och hur riksdag och regering väljer att styra. Detta ska vi värna och stärka. Det är en viktig del.

För forskningens frihet är det också viktigt att undanröja alla eventuella byråkratiska delar vad gäller etikprövning, som jag nämnde. Just nu har jag inte mycket mer att säga än att den utredningen är väldigt välkommen. Den ska ut på remiss, och jag vill inte föregripa vad den landar i.

Regeringen jobbar med flera grundlagsfrågor för att stärka skyddet för demokratin i Sverige. Till exempel jobbar vi med att stärka domstolarnas oberoende. Vi arbetar också intensivt med att kunna få in kvinnans rätt till självbestämmande över sin kropp i grundlagen. Vi har alltså ett brett arbete med att stärka demokratin i Sverige.

För Liberalernas del kommer jag i mitt nya uppdrag att driva på för att ytterligare stärka den akademiska friheten. Med det sagt, fru talman, vill jag också vara tydlig med att vi inte kommer att skicka ut resurser i tomma rymden. Vi har fokus och krav på kvalitet. Vi har fokus och krav på att Sverige - och då måste akademin brett vara med och hjälpa till för att vi till exempel ska kunna förverkliga den STEM-strategi som vi nu jobbar med och hoppas snart kunna presentera i nära anslutning till forsknings och innovationspropositionen - ska kunna bli ett starkare land när det gäller de framtidsfrågor som ligger inbäddade i vetenskapen.

För att nå dit är kravet på forskningsfrihet väldigt starkt. Vi ska aldrig gå tillbaka till den tid när man till exempel ströp forskningen om svensk kärnkraft. Det var rena politiska beslut som inte var bra. Nu ska vi snarare uppmuntra att vi fortsätter att vara ett land som ligger i framkant och kan vara ledande i banbrytande teknik som AI, robotik och allt annat som vi vet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Fru talman! Anders Ådahl har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka lärosätenas autonomi när det kommer till deras finansiering, organisering och fördelning av resurser mellan undervisning och forskning.

Akademisk frihet är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den kan inte tas för given utan behöver aktivt främjas och värnas. Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inkluderar att kunna ställa kontroversiella frågor och presentera oväntade resultat utan att till exempel bli utsatt för hat eller hot. För att stärka det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner föreslog regeringen att straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman ska gälla också om någon förgriper sig mot en utövare av viss samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses till exempel utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan. Riksdagen beslutade sedan i enlighet med förslaget i juni 2023.

Kärnverksamheten i högskolan är utbildning och forskning. Verksamheten skiljer sig i många avseenden från flertalet andra statliga förvaltningsmyndigheter, inte minst mot bakgrund av principerna om forskningens frihet och akademisk frihet. Regeringen vill därför minska den administrativa överbyggnaden och ge förutsättningar för lärosätena att fokusera på utbildning och forskning. Statskontoret har därför fått i uppdrag att analysera konsekvenserna av universitets och högskolors administrativa uppgifter (U2024/01755). Uppdraget ska redovisas i september 2025.

Utbildningsdepartementet har även nyligen tagit emot ett förslag (Ds. 2024:21) som innebär att en mängd forskning ska undantas från krav på etikgodkännande. Utredningen har gjort en avvägning utifrån vad som är nödvändigt, tillräckligt, ändamålsenligt och lämpligt för att helheten ska tillgodose såväl skyddsbehov som forskningens behov samt för att främja god forskningssed utan att påföra forskningshuvudmän och forskare onödiga administrativa bördor.

Lärosätena har ett viktigt samhällsuppdrag, och medborgarna ska kunna förvänta sig att de resurser som staten avsätter till universitet och högskolor används väl. Universitet och högskolor har stor flexibilitet i hur de kan använda sina resurser. De kan till exempel spara upp till 10 procent av utbildningsanslaget mellan åren. För forskningsanslagen får 100 procent sparas. Det ger goda möjligheter att hantera förändrad efterfrågan på utbildning och långsiktiga förutsättningar för att bedriva forskning.

I Universitetskanslersämbetets rapport Akademisk frihet i Sverige - Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet (2024) framkommer att Sverige har hög grad av akademisk frihet i en internationell jämförelse. Däremot uppger en tredjedel av de tillfrågade lärarna, forskarna och doktoranderna att deras egen akademiska frihet har utmanats.

Regeringen följer utvecklingen noggrant för att bedöma behoven under kommande år. I den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen kommer regeringen att presentera den samlade forskningspolitiken. I propositionen kommer det att presenteras beräknade satsningar på forskning om 6,5 miljarder kronor från och med 2028, och regeringen har redan aviserat att de direkta forskningsanslagen till lärosätena höjs. Vidare kommer regeringen att göra samlade bedömningar och prioriteringar av resurser för forskning under de kommande åren, inklusive hur fördelningen av forskningsmedel till universitet och högskolor kommer att se ut.

Fru talman! Detta tangerar den tidigare frågeställningen. Folkbildningsrådet fattar beslut - gott och väl så. Sedan kan man läsa in brett vad deras officiella beslut handlar om. Vi vet ju att det aktuella studieförbundet har haft en hel del magstarka underlag i sin så kallade folkbildning.

För mig är det viktigt att Folkbildningsrådet får goda verktyg att hantera det som är meningen med folkbildningen. Denna bygger, som jag sa tidigare, på tre viktiga faktorer: demokrati, demokrati och demokrati.

Demokrati handlar om att man ska hålla sig inom grundlagen och, menar jag, den liberala demokratiska staten. Sedan står det människor i landet fritt att samlas och studera allt möjligt hokuspokus, som jag också sa tidigare, men detta ska inte ske med statliga medel.

Fru talman! Kunskap, utbildning och att vara en medveten konsument som kan göra medvetna val är väldigt viktigt när man besöker sin matbutik för att handla och fylla sitt kylskåp.

En viktig sak är att se till att människor har resurser och att vi får tillväxt i Sverige så att fler människor har råd att handla den mat som de behöver och kan göra kloka, genomtänkta val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi följer noga vilka beslut myndigheterna fattar, men vi ägnar oss inte åt att överpröva de beslut de fattar utifrån gällande konkurrenslagstiftning. Medlemskapet i Europeiska unionen är inte minst en viktig del i att också på livsmedelsområdet öka konkurrensmöjligheten. Det finns många olika företag som säljer mat i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är ytterst angeläget med stora insatser för att dels ge fler unga chans att komma in på gymnasiet, dels lyfta de facto-kunskapsnivån. Redan i dagens system skulle man då lättare komma in.

Tidigare under frågestunden har det tagits upp att det behövs ett bättre fungerande betygssystem som möjliggör detta och att man parallellt med det gör stora insatser för ökad yrkesutbildningstillgång på gymnasiet så att fler får chans att få en studentmössa. Det skulle lösa väldigt många problem för Sverige och inte minst för många enskilda individer och säkra deras framtid.

I dag har kommunerna ansvar för dessa ungdomar. Om de driver vind för våg har man inte lyckats nå fram till dem. Kommunerna gör stora insatser runt om i Sverige för att nå de ungdomar som av olika skäl inte går någon utbildning eller gör något annat vettigt för att sedan få dem att sikta på en utbildning. Det finns inget sådant förslag nu, men alla insatser för att ungdomar ska göra något är viktiga.

Fru talman! Antisemitismen är ett mörker och ett gissel som har plågat judar över hela världen genom historien, också i Sverige. Regeringen gör stora insatser för att skydda möjligheten till judiskt liv i Sverige. Vi samarbetar med många, anslår resurser för forskning och säkerhet och gör insatser för att på olika sätt stötta det judiska livet i Sverige, som uppenbart är under attack.

Vi har också en dialog med Svenska kommittén mot antisemitism, och det är ett väldigt bra samarbete. Jag betraktar inte deras åsikter som någon form av partsinlaga.

Fru talman! Jag vill understryka att det finns fantastisk forskning och fantastiska utbildningsinstitutioner i Sverige - i väst, i öst, i mitten, i norr och i söder. Men det europeiska samarbetet är väldigt viktigt.

Även om vi i Sverige tar viktiga steg - det har ju regeringen redovisat - för att satsa på svensk forskning, lyfta den till en högre nivå och fokusera på det som kallas excellens, alltså kvalitet och spetsforskning inom områden som vi vet är avgörande för Sverige som välfärdsnation, är det europeiska samarbetet otroligt viktigt. Detta jobbar man med inom EU nu, och den nya kommissionen kommer att arbeta med den europeiska forskningspolitiken. Mitt uppdrag för svenska folkets räkning är att se till att Sverige ligger långt fram, inte bara med de stora satsningar som görs i till exempel Lund, vilket dock inte ligger på Västkusten.

Fru talman! Det är klart att föräldrarna har ett avgörande ansvar. Förälder är man på morgonen, på dagen, på kvällen och på natten. Det är föräldrar som ska se till att ungarna kommer hem på natten, att de kommer iväg i tid till skolan och att de inte sitter och håller på med telefonerna hela nätterna. Föräldrarna är ansvariga för barnens fostran.

Men skolan har också en viktig roll, och vi måste komplettera med socialtjänsten. Den pappaångest som jag känner inför att så många föräldrar, inte minst män, är helt frånvarande gör mig faktiskt sömnlös för alla deras barns skull.

Fru talman! Här finns inte riktigt någon målkonflikt, anser jag. Det är klart att föräldrarna har ansvar för sina barn. Det finns massor av människor i Sverige som sätter barn till världen, även om de just nu enligt statistiken är lite för få, har jag noterat. Det får man väl lösa; det är ju helg snart. Men problemet är att människor inte tar ansvar för sina barn när de satts till världen. Pappor är väldigt ofta helt frånvarande - det är djupt störande.

När föräldrarna abdikerar eller inte har kapacitet, vilket det ofta också kan handla om, måste socialtjänsten kliva in. Och så finns det en avgörande skyddsfaktor: Vi måste i skolan och inte minst redan i förskolan, som regeringen också satsar resurser på, för det är en väldigt viktig verksamhet, försöka kompensera för detta och stötta barnen. Barnen är egna individer som har rätt att socialiseras med andra och att få möjlighet till kunskap för att kunna vara fria och självständiga individer i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kommer att ha omfattande dialoger med Folkbildningsrådet framöver, brett.

I den utredning som nu har kommit om Folkbildningsrådet och den svenska folkbildningen framhålls vikten av att resurserna går till rätt saker. Det är tre saker som ska prioriteras: Det är demokrati, det är demokrati och det är demokrati.

Folk får ha kurser i allt möjligt hokuspokus om de vill, men det är ingenting som staten någonsin ska finansiera. Det är det vi har fokus på, och då kan vi nog också klara ut frågan om exakt vad som ledde till att man slutade ge bidrag till det här studieförbundet.

(Applåder)

Fru talman! När man tittar på frågan om folkbildning ser man att det skett en uppstramning. Folkbildningsrådet har tagit sig i kragen på många sätt, inte minst i dialog med regeringen, för att se till att fusk och fel ska bort. Konstiga kurser ska inte hållas.

Studieförbundet som nu är aktuellt har haft en hel del udda underlag, särskilt om man talar om folkbildning. Jag lägger ingen nedvärdering i det, men jag kan konstatera att det finns en omfattande debatt om vad det studieförbundet bildar om. Det är i alla fall allt annat än liberala värden.

Beslutet är fattat, säger Folkbildningsrådet när jag har dialog med det, därför att det här studieförbundet under rådande omständigheter saknar kapacitet att bedriva folkbildning. I detta kan man nog läsa in ganska mycket, men det är slutsatsen. Jag överprövar inte Folkbildningsrådets inställning i den här frågan.

Däremot fortsätter vi bereda Folkbildningsutredningens betänkande.

Fru talman! Autonomi! Det måste finnas förutsättningar för myndigheter att själva fatta sina beslut i enlighet med den budget som fördelas och de lagar vi stiftar i den här kammaren. Det måste vara upp till myndigheterna att själva fatta besluten. Jag kommer aldrig - likt en tendens som kanske finns - att åka runt och peka och tala om exakt vad de ska göra för att jag har förstått vad som är bra. Det här förändras ju också över tid. Tittar man tillbaka på vad högskolor och universitet har erbjudit för olika former av utbildning de senaste tio åren kan man se att det milt sagt har varierat.

Svaret på frågan vad vi prioriterar måste jag nästan bokstavera, känns det som. Kvalitet graderas upp och kvantitet graderas ned. Om människor går en utbildning och kanske tar studielån för att investera i sin egen framtid och därmed i Sveriges framtid gör man dem en otjänst om utbildningen inte håller den kvalitet som omvärlden kräver. Det är därför detta görs.

När det gäller ingenjörsutbildningar vet vi att kritiken är omfattande mot hur svårt det är att ta igenom nya studenter. Varför är det så? Jo, för att grundnivån hos dem som lämnat gymnasiet är så låg. Flera ganska högprofilerade rektorer säger att vi behöver göra något åt studenternas kunskaper, så att de kommer mer förberedda till högskolor och universitet för att läsa vidare. Det är en annan sak som vi måste jobba med parallellt. Men på plats måste vi hjälpa dem som går ingenjörsutbildning att ta till sig utbildningen, för de behövs. De är avgörande för att vi ska kunna utveckla näringslivet i norra Sverige, mellersta Sverige och södra Sverige. Det finns ingen annan väg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi får viktiga vittnesbörd från hela vårt vackra land om hur viktigt det är med utbildning. Utbildningen börjar någonstans i förskolan. Det kommer sedan att bli en tioårig grundskola - äntligen, skulle man kunna säga. Utbildningen fortsätter i gymnasiet. Man tar sedan sikte på högre utbildning, men inte bara sådan. Jag får här frågor om vad vi ska göra åt människor som riskerar att bli arbetslösa eller har blivit det. För dem finns det mängder av utbildningar utöver det som erbjuds vid högskolor och universitet i form av högre utbildning.

Jag får också frågan vad ambitionen är. Svaret är att den är hög. Jag får frågan hur många platser det blir och vilka förändringar det här medför. Vi är tydliga med att det behövs större satsningar på naturvetenskap och teknik. Nu nämndes både Umeå universitet och LTU, och de är väldigt glada över det här framåtlutet. Det är fråga om nödvändig kompetens som saknas i Sverige i dag för att vi ska kunna klara den gröna omställningen i en industrination. Det är detta vi håller på med.

Jag vill återupprepa att det finns mängder av distansutbildningar som har god genomströmning och inriktning på att ingå i en mer samlad utbildning. Jag ber att få återkomma till den ersättningsmodell vi tittar på för att bättre matcha arbetsmarknadens och inte minst företagens behov med de människor som väljer att utbilda sig mycket offensivt med det unika och starka stöd till vidareutbildning mitt i livet som omställningsstödet innebär i Sverige. Det är en fantastisk möjlighet.

Det vore förmätet att peka på exakt vad varje högskola och universitet ska prioritera. Det måste de avgöra själva. De sitter ju inte alldeles i tomma intet. De har intensivt samarbete med regionen, kommunerna och näringslivet i bygden för att se vad det är man behöver ha utbildning till. De har mängder av samarbeten, och det är upp till dem att prioritera.

Jag hade också önskat att vi haft pengar till utbildning för alla hela tiden. Vad vi pekar på är att genomströmningen är ett problem. Jag fick en fråga om ingenjörsutbildningen. Den är också för dålig. Det är därför vi gör den här speciella satsningen. Att den ser annorlunda ut jämfört med humaniora är helt korrekt.

Varför gör vi då detta? Jo, för att Sverige är i ett skriande behov av människor som kan hjälpa till att klara den fortsatta industrialiseringen och hela den gröna omställningen. Detta är en prioritering. Vi vet att det behövs mer lärarledd utbildning där. Även inom humaniora i bred bemärkelse behövs det lärarledd utbildning. Varhelst jag är säger man att man har för lite undervisning. Nu gör vi en förstärkning för att få mer lärarledd utbildning. Jag tycker att det är bra. Jag hör att ni vill ha ännu fler utbildningar som man kan söka, men risken är att det fortsätter att vara lite för låg kvalitet och för liten genomströmning.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

För mig är det viktigt att vi tror på de högskolor och universitet vi har och att vi säkrar deras självbestämmande när det gäller att efter de styrmedel som vi nu diskuterar leverera det som förväntas.

Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet, just för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom bland annat Stem och även många andra områden. Därför baseras den föreslagna förändringen, som innebär neddragningar, på vissa utbildningar med låg aktivitet och låg genomströmning samt på omfattningen av fristående kurser. Det gäller framför allt fristående kurser på distans inom områden där det inte bedöms råda motsvarande brist på arbetsmarknaden, vilket har varit uppe till diskussion här.

Neddragningen har också möjliggjort för satsningar på höjda ersättningsbelopp inom natur och teknik. Det är en permanent satsning som uppgår till över 300 miljoner kronor. Kvalitetssatsningen har kommit alla lärosäten som har just natur och teknik till del. För oss är det viktigt att stärka kvaliteten, och vi prioriterar just detta tydligt.

Distansutbildning och decentraliserade utbildningsmiljöer är viktiga för att till exempel möjliggöra för vidareutbildning och för att studerande ska kunna kombinera både arbete och familjeliv med studier, vilket också har påpekats här. Samtidigt ställer distansutbildning av hög kvalitet stora krav på både pedagogik och tekniska lösningar.

Att nästan hälften av dem som går en fristående kurs på distans inte fullföljer kursen är en varningssignal som vi måste ta på största allvar. Det pekar på någon sorts kvalitetsproblem. När studenterna inte fullföljer sina studier på kurserna lär de sig helt enkelt mindre och högskolan i fråga får inte den ersättning den skulle ha fått om studenterna hade fullföljt sina studier.

Vi vill också värna kvaliteten och utbildningsutbudet, det vill säga att lärosätena har goda förutsättningar att bygga ut utbildningar som kan förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs. Det hade jag också med i svaret, inte minst vad gäller resurser och behov i omställningens tid. Men det handlar också om att ge studenter en utbildning av hög kvalitet som rustar dem för det kommande arbetslivet. För det krävs prioriteringar. Då väljer vi högre kvalitet framför fler platser med lägre kvalitet.

Fru talman! Det är just prestationsgraden inom fristående kurs på distans som är problemet. Det finns inget generellt genomströmningsproblem för distansstuderande. Prestationsgraden inom programutbildning på distans är faktiskt likvärdig den på campus, i intervallet 75-90 procent. Jag skulle önska att den var ännu högre. Det utgår jag från att interpellanten och medfrågande också gör.

Det ligger därför på högskolor och universitet att hantera detta ökade fokus på kvalitet och att se till att genomströmningen är god. Då spelar såklart också distansutbildning en stor roll.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig om jag har analyserat effekterna av de sänkta takbeloppen för 2025 och hur jag avser att agera för att den minskande tillgången till utbildningsplatser inte ska försämra kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Slutligen har Linus Sköld frågat vilka insatser regeringen gör för att en ökad andel arbetslösa ska ha adekvat tillgång till högre utbildning.

Regeringens utbildningspolitik ska skapa förutsättningar för utbildning och forskning av hög kvalitet. Genom stärkt kompetensförsörjning kan Sverige möjliggöra en effektiv klimatomställning, stärka industrins konkurrenskraft, stärka kvaliteten i skola och vård samt skydda och värna vårt demokratiska och öppna samhälle.

Vad gäller den högre utbildningen anser regeringen att det är viktigt att värna den campusbaserade utbildningen för att upprätthålla en kvalitativ utbildnings- och forskningsmiljö samt ett kvalitativt utbildningsutbud på alla universitet och högskolor.

För att stärka förutsättningarna för god kvalitet i utbildning och utbildningsutbud höjer regeringen därför i den senaste budgetpropositionen ersättningen för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi inom ramen för nuvarande resurser. Det möjliggör mer lärarledd tid och förbereder studenterna bättre för deras kommande yrkesliv. Det är en viktig signal om att fokus är hög kvalitet snarare än en fortsatt expansion av antalet studenter i högskolan inom dessa områden.

I budgetpropositionen för 2024 presenterades insatser för att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet för att förse arbetsmarknaden med stärkt kompetens avseende ingenjörer. Detta finansieras delvis via sänkta takbelopp. Det är upp till lärosätena att avgöra hur många studenter de tar in och på vilka utbildningar, vilket innebär att den här förändringen kan se olika ut på olika lärosäten.

Det är viktigt att poängtera att det inte enbart är antalet platser som är avgörande utan även utbildningarnas kvalitet och inriktning. Syftet är tvärtom att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud med hög kvalitet som kan förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs. Regeringen avser vidare att utreda hur lärosätenas utbildningsutbud mer effektivt kan styras mot ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov av framtida kompetens, samtidigt som möjligheterna till bildning är goda.

Vad gäller frågan om vilka insatser regeringen gör för att en ökad andel arbetslösa ska ha adekvat tillgång till högre utbildning konstaterar regeringen att välfärden och näringslivet har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens trots att det finns många som kan arbeta.

Arbetsmarknadsutbildning, yrkeshögskola och regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning kan öka arbetslösas anställbarhet. Regeringen har därför gjort omfattande satsningar inom utbildningspolitiken och föreslår även i denna proposition ytterligare medel för fler platser inom regionalt yrkesvux. Fler arbetslösa behöver i större utsträckning ta del av utbildningsinsatserna för att få ett arbete. Såväl antalet deltagare inom arbetsmarknadsutbildning som övergångarna till reguljär utbildning behöver öka, inte minst bland arbetslösa med kort utbildning.

Herr talman! Jag är tacksam för de poetiska inslagen i Peder Björks inlägg. Killen vid grillen är en vanlig människa, en person som ställer viktiga frågor och har ett enda fokus, nämligen att Sverige ska ha en mycket bra utbildningsnivå. För det krävs bra utbildningsmöjligheter, och det börjar i skolan.

Det vore fint om Peder Björk kunde reflektera något lite lätt - det är kanske inte att kräva för mycket, och det kan vi ta i en annan debatt - över hur den högre utbildningen i Sverige de senaste 20 åren har vuxit kraftigt. Den når rekordnivåer. Det är inte så att Mittuniversitetet är det enda nya universitetet. Satsningarna har i mångt och mycket varit rimliga för att det ska finnas en bra grundutbildning i hela landet, men de gjordes för att möta den omfattande kompetensbristen i Sverige.

När jag tog över efter Socialdemokraterna var kompetensbristen kanske större än någonsin. Då måste man fundera över om det är något som Socialdemokraterna har gjort fel i sina satsningar. Det är en tanke som man ibland ändå skulle kunna pröva om man är självkritisk. Det bör man göra, är mitt tips.

Vi kommer nu att vara tydliga med att den forskningsproposition som läggs fram kommer att fokusera på excellens. Den kommer att fokusera på banbrytande teknik. Det är en stor forskningssatsning som är direkt kopplad till förutsättningarna för en god undervisning av toppkvalitet vid Sveriges universitet. Det är nödvändigt för att Sverige ska klara sig i svår internationell konkurrens. Jag ser fram emot fler debatter på detta ämne om att vi ska ha en mycket stark utbildning i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Nästan hälften av dem som går en fristående kurs på distans fullföljer den inte. Det är ett allvarligt problem eller åtminstone en allvarlig signal om att det finns utmaningar, om jag uttrycker mig så, herr talman. Vi måste se till att vi har en god genomströmning på den utbildning som erbjuds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi sänkte takbeloppen för att öka kvaliteten och se till att det blir kraft i innehållet i de ämnen som jag nämnde. Inte minst när det gäller humaniora och juridik får jag återkommande signaler om att det är för lite lärarledd verksamhet, vilket rimligen innebär lägre kvalitet i utbildningen om man tror att lärarna spelar en stor roll, herr talman, vilket jag tror.

Det livslånga lärandet är jätteviktigt, och jag redovisade hur vi tillsammans med de universitet och högskolor som jag nämnde försöker utveckla förutsättningarna att möta det livslånga lärandet och se till att det finns kortare och kanske till och med lite anpassade kurser för att människor ska kunna uppgradera sina kunskaper och möta stora och små förändringar på arbetsmarknaden och i sitt yrke.

Vi gör också stora satsningar på ingenjörsutbildningar. I Luleå och Skellefteå sker stora investeringar brett, inte bara vid ett större bolag som är mycket omdebatterat just nu, och dessa investeringar måste mötas och matchas med kvalitet och fler platser inom högre utbildning för att Sverige ska fortsätta att vara attraktivt.

Det är viktigt att komma ihåg att detta inte bara gäller de viktiga delar i norra Sverige som nu debatteras utan likaså satsningar och investeringar i till exempel Dalarna och på ost- och västkusten. Det görs enorma investeringar i Sverige. Människor tror på att regeringen kommer att lösa de strukturproblem som finns med energiförsörjning och en bristande infrastruktur, och man tror också att vi kommer att föra en skattepolitik som genererar tillväxt och som inte leder till straffbeskattning på utbildning, något som Socialdemokraterna till och från verkar mycket intresserade av att leverera.

Vi vill att Sverige ska växa så att fler människor kommer i jobb och så att fler nya företag startas. Jag är den första att säga att ingenting kan vara viktigare än att satsa på en bra utbildning som börjar i skolan, tas vidare på ett gymnasium för att sedan gå vidare till högre utbildning i hela landet. Oavsett om man befinner sig på ett universitet i den här delen av Sverige, hemma i Örebro där jag bor eller i Sundsvall är det klart att fokus ska vara på kvalitet. Annars gör vi inte människor en tjänst utan en otjänst.

Herr talman! Regeringen väljer alltså att satsa på ingenjörer, på vårdutbildningar och på lärarutbildningar samt att höja kvaliteten. Det sista är jätteviktigt. Högre utbildning på universitet och högskolor måste ha en hög kvalitet. Detta menar vi är en tydlig signal om att vi inte bara vill se fler i högskolan utan att det också är fokus på att man ska få en utbildning som motsvarar det man kan förvänta sig, så att man står sig starkt på arbetsmarknaden i Sverige och ytterst på en global nivå när det är en knivskarp konkurrens om till exempel investeringar i vårt land.

Det är korrekt att vi är i en lågkonjunktur. Vi ser kanske någonting i tunneln efter de två ganska svåra år som vi har fått genomlida. Det är naturligtvis inte Peder Björk personligen som ligger bakom detta, men vi ärvde många svårigheter. Vi har krig i Europa, och vi har haft en mycket, mycket hög inflation som har bankat ut investeringar och pressat både offentlig och privat verksamhet och inte minst enskilda individer och människor i vårt land.

Nu ska vi ta oss ur detta. Nu satsar vi på en tillväxtbudget som gör att det lönar sig bättre att arbeta, att utbilda sig och att investera i Sverige. Vi underlättar för företagen så att de kan anställa till exempel personer som har läst vid Luleå tekniska universitet, för att nämna ett. Detta gör Sverige både starkare, rikare och tryggare.

Vi gör stora insatser för att möta de behov som finns inte minst i norra Sverige, om man uttrycker sig lite slarvigt. De kurser som vi nu skjuter till resurser till ska möjliggöra för människor, inte minst människor mitt i livet, att utbilda sig. Nu gör vi det livslånga lärandet i Sverige möjligt, och jag är väldigt glad att Socialdemokraterna vill stödja detta och vill att man ska göra ännu mer. Vi kan dock aldrig tumma på kvaliteten.

Det är ändå läge att påpeka att Luleå tekniska universitet och Umeå universitet har haft anslagssparanden de senaste åren och alltså inte fullt ut har utnyttjat de resurser som har kommit för utbildning. Även innevarande år beräknas kanske ett mindre anslagssparande.

I Sverige har vi ett av världens absolut bästa studiestödssystem för människor som vill läsa en högre utbildning. Utbildningarna är i allt väsentligt avgiftsfria. Studiestödet innebär att man får förmånliga lån, och man får också en direkt kontantersättning som tack för att man utbildar sig i landet Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta ska vi slå vakt om, men man gör alla som tar lån en stor otjänst om man inte har ett stort fokus på kvaliteten, och det är det som jag, Liberalerna och hela regeringen vill föra in i utbildningspolitiken, förutom annat som man ska göra för bildning i hela landet - alltifrån yrkeshögskolor och yrkesvuxutbildningar till, som vi nyss debatterade, folkbildningen med folkhögskolorna som också ger viktiga bidrag. Den högre utbildningen måste dock präglas av kvalitet.

Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att minska resurserna till eller på annat sätt begränsa universitetens och högskolornas möjligheter att bedriva fristående kurser och distanskurser. Peder Björk har även frågat mig om jag tänker verka för att regeringen ska lämna förslag som gör att universitet och högskolor kommer att spela en mindre roll eller ingen roll alls för den regionala tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! 3,7 miljarder är summan på de samlade anslagen till utbildning vid de fyra lärosätena norr om Dalälven under kommande år, 2025. Det är en ganska stor summa. Det är upp till lärosätena själva att bestämma hur dessa medel ska användas. Merparten av medlen kommer sannolikt att användas till de många programutbildningar som finns vid dessa lärosäten. Men det finns också ett stort utrymme att erbjuda fristående kurser. Förra läsåret läste motsvarande 10 500 helårsstudenter fristående kurser vid något av dessa fyra lärosäten. Det motsvarade cirka 27 procent av dessa lärosätens totala utbildningsvolym.

Det finns därmed goda förutsättningar att utbilda sig i norra delen av landet både på campus och på distans. Det viktiga är att alla får en utbildning av hög kvalitet. Regeringen föreslår nu en höjning av ersättningen inom utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap. Det möjliggör mer lärarledd tid och förbereder studenterna bättre för deras kommande yrkesliv.

Herr talman! Sverige befinner sig mitt uppe i en stor klimatomställning där tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande. År 2024 inledde regeringen därför en satsning på ingenjörslandet Sverige. Därför ingick bland annat Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle i regeringens satsning på utbildning på avancerad nivå för att fler ska kunna vidareutbilda sig och tillgodogöra sig kompetens inom områden som bland annat handlar om batterier och elektrifiering och andra områden där teknikutvecklingen går snabbt fram. Totalt uppgår satsningen på utbildning på avancerad nivå till 74 miljoner. Nästa år innebär regeringens satsning på ett urval av lärosäten att man med 60 miljoner finansierar kortare kurser med högt kvalificerat innehåll riktat mot individer mitt i karriären, en ökning med 30 miljoner jämfört med innevarande år.

Avslutningsvis kan jag säga att lärosätena har goda relationer till det omgivande samhället. Till exempel har universitetet i min hemstad, Örebro, ett nära strukturerat samarbete med privat och offentlig sektor. Vi har inte för avsikt att lämna förslag som försämrar universitets och högskolors relation till den regionala arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi är inne i arbetet med att behandla den utredning som vi har fått på vårt bord om att öka transparensen och kvaliteten i folkbildningen och se till att den har ett demokratiskt syfte.

Det är självklart att man får bilda sig i vad man vill, men vi har fört in demokratikriterier som är ganska avgörande. Det betyder inte att människor inte får samlas och diskutera vad som helst - det är klart att de får. Men vi har synpunkter på hur, så att säga, detta sker när det är offentlig finansiering. Det hoppas jag att även Socialdemokraterna ställer sig bakom. Det handlar om de starka demokratikriterierna - för att vi ska ge resurser till hela civilsamhället och för att vi inte på något sätt ska bita oss i svansen.

Det är Folkbildningsrådet som bestämmer vad som ska godkännas. Det lägger inte jag mig i. De får göra vad de vill. Men jag går med stort intresse igenom katalogerna, som även hamnar på mitt bord när jag hämtat posten i brevlådan, med spännande kurser som erbjuds. Då möter jag också fantastiska kurser, om jag får säga det. Det handlar om föreningsordförandekunskap och om hur en valberedning jobbar. Det är viktiga saker för att stärka demokratin och inte minst för att ha en stark koppling till de politiska partierna.

Det är något som man kan säga att man också tycker är bra. Men man måste ibland kunna ifrågasätta vilka ämnen som har funnits, särskilt med en historia där det har varit mycket brottslighet kopplad till denna typ av verksamhet.

Jag vet att det inte finns någon socialdemokrat som vill att detta ska komma åter. Nu ska vi se till att vi får den här utredningen genomlyst av remissinstanser. Sedan ska jag återkomma till kammaren med förslag om hur folkbildningen ska kunna se ut och förstärkas ännu mer. Det står inte i motsats till att vi satsar dessa resurser och att någon annan vill satsa ännu mer på just studieförbunden, till exempel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.