Ulf Kristersson

Herr talman! Låt oss först bara respektfullt erkänna det uppenbara: Vi tycker helt olika. Vi tycker helt olika om hur vi bäst värnar svenska miljö och klimatintressen i det europeiska sammanhanget. Så är det.

Vi tycker att det europeiska ramverket är mycket bra. Vi gör mest klimatnytta tillsammans med andra. När 450 miljoner européer ställer om är det på riktigt.

När vi helhjärtat ställer upp på den klimatpolitiken måste vi samtidigt värna det som är unikt svenskt i den samlade miljö- och klimatpolitiken. Skogen är visserligen en kolsänka men kan också ersätta fossila produkter och är dessutom en gigantisk exportintäkt för Sverige. Vi vet hur man brukar skog. Låt inte andra bestämma över den svenska skogen! Om vargen vållar problem i Sverige som den inte gör i alla andra länder, låt oss då själva ha rådighet över den frågan!

Jag tycker att det är uppenbart att vi måste slå vakt om svenska intressen samtidigt som vi samarbetar med andra länder.

(Applåder)

Herr talman! Det var rätt många som höjde på ögonbrynen när jag för två år sedan utnämnde den förste ministern för civilt försvar på många decennier. Sist vi hade en tror jag att uppgiften delades med många andra uppgifter. Det var inte alla som fullt ut insåg vidden av den betydelse jag tillmätte detta.

Därför säger jag utan minsta ironi att jag i dag uppfattar en bred samsyn i Sverige: Civilt försvar är viktigt. Det är nog tyvärr en av ganska många erfarenheter vi alla har dragit efter det förfärliga kriget mot Ukraina. Militärt försvar är nödvändigt; civilt försvar är ofta underskattat. Jag är glad att vi är överens om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det betyder naturligtvis inte att man kan göra allt på en gång eller att allt plötsligt är civilt försvar. Vi gör nu en radikal upprustning av våra ambitioner. Vi gör en radikal resursförstärkning och satsar på det vi tycker är allra viktigast allra först. Men jag är den förste att säga att vi har nedrustat civilförsvaret i decennier. Nu påbörjar vi en lång resa i upprustningen.

(Applåder)

Herr talman! För att börja med själva ISK-frågan tycker jag att den är en intressant symbol för någonting större - den är stor som den är, men någonting ännu större. Den är en symbol för viljan till sparande, till strävsamhet, till långsiktighet och till att investera i någonting som kan bli bättre senare. Det kan vara att investera i svensk företagsamhet. Det kan också vara att investera i en ny bostad om tio år eller att spara för att få en bättre ålderdom. Allt detta tycker jag är ett slags strävsamhetsbeteende som vi bör uppmuntra, till skillnad från ur-hand-i-mun eller att spendera allting här och nu och hoppas på det bästa. Jag tycker att det är ett gott beteende.

Sedan har ISK-sparande dessutom bieffekten att det bidrar till en välfungerande svensk kapitalmarknad, något som Sverige hyllas för. Det är lättare med kapitalförsörjning i Sverige än i många andra länder, och det ska vi slå vakt om.

Socialdemokraterna försökte alltid jaga den här sparformen. De höjde skatterna på den och misstänkliggjorde den. Vi vill värna den.

Herr talman! Nej, inte det minsta. Allt sker helt transparent. Det här är närmast en teknisk utredning, som går ut på att det har funnits rättsfall som nog kan beskrivas som väldigt svårbedömda för en hel bransch i Sverige.

Det är lätt att allmänt skylla på riskkapitalbranschen som om den vore något skadligt. Men i grund och botten är ju en fungerande finansmarknad i Sverige av vitalt intresse för techindustrin och för små företag som behöver snabba investerare för att kunna växa. Allt detta är viktigt på riktigt. Då behöver vi en förutsebarhet i den svenska skattelagstiftningen som gör att man vet vilka konsekvenserna blir av olika investeringar.

Jag betraktar detta mer som en teknisk undersökning. Vi kan inte ha osäkerhet som gör att finansiella företag väljer att flytta från Sverige därför att lagstiftningen uppfattas som oförutsägbar. Det här säger inte vad som kommer att hända med lagstiftningen; det säger bara att vi har noterat ett problem och att det kan krävas lagstiftning för att slippa ha denna osäkerhet i framtiden. Därför tillsatte vi själva utredningen.

Herr talman! Jag delar helt synen på problemställningen i frågan. Jag tycker att den är otroligt viktig, för jag tycker att detta har varit misskött i Sverige under ganska lång tid. Frågan liknar skogsfrågan på det sättet. Detta är frågor som är komplexa och som kräver samarbete med andra länder men där vi i Sverige måste göra vår röst hörd om någon ska bry sig om de svenska intressena.

Jag tycker att beskrivningen är riktig. Flytta ut trålgränsen rejält, förbjud bottentrålning i känsliga områden och värna det kustnära fisket! Om detta borde hela Sverige kunna enas. Ska vi få genomslag fullt ut måste vi också skapa allianser i EU-samarbetet, precis som i skogsfrågan. Det gör vi just nu intensivt, men det måste börja med att vi gör vår egen hemläxa här i Sverige. Annars är vi inget föredöme för andra.

Herr talman! Jag tycker att det är ungefär det vi nu gör. Vi kan backa lite och gå tillbaka historiskt. Man ska vara noga här, för ingenting är lättare än att i politiken säga att man ska göra stora investeringar och sedan inkludera allt i investeringarna. Det finns inte en kostnad som inte plötsligt beskrivs som en investering. Men då är man slarvig. Det finns de som är det, men det gäller självklart inte frågeställaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med detta sagt: Det finns genuina investeringar, och vi har klarat av att göra sådana förut. Tänk bara på utbyggnaden av järnvägsnätet i Sverige! När det handlar om Stockholm har vi tunnelbanenätet, som är en magnifik investering. Kärnkraftsprogrammet på 60- och 70-talen är också en magnifik investering.

När det gäller genuina investeringar som ger långsiktig avkastning ska man inte vara rädd. Därför tar vi nu stora steg i infrastruktur och med forskningsinvesteringar för att börja rusta Sverige starkt. Det kan vi göra för att vi har vunnit över inflationen. Vi kan använda styrkan i svenska statsfinanser utan att elda på inflationsbrasan.

Herr talman! Det här är så oerhört allvarliga anklagelser att jag vill vara noga med orden. Om det som avslöjas i Dagens Nyheter är korrekt är det här en bedrägerikultur, som vi annars mest förknippar med organiserad brottslighet som sitter på Solkusten och lurar svenska pensionärer.

Det är helt oerhört om detta är sant. När hela Sverige mobiliserar för att stoppa den sortens brott mot äldre blir Socialdemokraterna en del av själva problemet - om det här är sant.

Jag tycker att det första som nu måste hända är att man lägger korten på bordet. Vad vet Socialdemokraterna? Vad har de gjort åt detta? Det är inte första gången det avslöjas misshälligheter, utan jag tror att det är tredje gången jag själv läser om detta i tidningen.

Regeringen har utrett frågan. Kan vi tillåta att det här fortsätter? Nu finns en färdig utredning med två olika alternativ: stenhård reglering eller totalförbud. Vi kommer att överväga båda alternativen i regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar helt den uppfattningen, men vi har helt olika syn på hur man bäst gör detta. Under extremt hög inflation införde vi temporära bidrag för att kompensera speciellt hårt utsatta hushåll. Vi kunde inte kompensera alla, för då hade vi eldat på inflationsbrasan. Nu vänder vi på steken. Nu är inflationen nere och stiger inte ytterligare. I stället sänker vi skatten för hårt arbetande människor, som får mer pengar kvar i plånboken och får större rörelsefrihet i sin egen ekonomi.

Jag vet att vi ofta landar i olika slutsatser. Ni vill ha högre skatt och högre bidrag. Jag vill generellt ha lägre bidrag och lägre skatt och ge människor chansen att betala själva och bestämma själva. Där har vi olika ideologiska synpunkter. Men det är olika sätt att hjälpa familjer som befinner sig i ett ganska tufft ekonomiskt läge.

Herr talman! Jag vet att de allra flesta kommuner jobbar väldigt hårt för att till nästan varje pris undvika att barn i familjer vräks från sina bostäder. De gör väldigt mycket för att undvika det. Jag tror inte att man hittar någon enda kommun som tar lättvindigt på detta.

Det bidrag som nu nämns här var en fortsättning på ett temporärt bidrag som fanns till under tiden med mycket hög inflation. Det har aldrig varit tänkt att vara ett permanent bidrag. Det kommer att fasas ut av naturliga skäl på samma sätt som man fasar ut andra temporära bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I längden måste naturligtvis hyror betalas. I längden måste man arbeta förebyggande. Man arbetar med skuldsanering och att hjälpa människor att flytta. I längden kan inte lösningen vara att obetalda hyror leder till att människor ändå bor kvar i sina bostäder. Har man sagt det ska man samtidigt göra allt man kan för att just barnfamiljer i det allra längsta kan fredas från en sådan händelse.

Jag förstår att det är ett komplext problem. Det är en kommunal angelägenhet. Jag tror inte att någon kommun tar lätt på detta. I längden måste naturligtvis ekonomin fungera inklusive hyresbetalningar, och i längden kan ingen bo kvar i en bostad om inte hyran betalas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag tyckte att citatet från Lotta Edholm var snubblande likt det jag själv sa. Vi har per definition samma ståndpunkt hon och jag i samma regering. Det är precis så det är. Jag delar helt den beskrivningen. Därför är frågan viktig.

Men slarva inte bort kunskapsbristerna. Att så många unga människor i dag lämnar grundskolan utan kunskaper som krävs för att klara gymnasiet, utan kunskaper som krävs för att bli godkänd, utan att ens kunna läsa och räkna ordentligt, är ett gigantiskt problem som är långt mycket större än själva betygssystemet.

Slarva inte bort den grundläggande frågan som kretsar kring att unga människor inte lär sig saker i skolan, att det slarvas i skolan, att det är stökigt i skolan och att det finns kulturproblem i många skolor. Där har vi skolsystemets riktigt svåra problem. Det är för lite fokus på kunskap och för mycket fokus på andra saker.

(Applåder)

Herr talman! Det är en intressant fråga. Jag tror att jag spontant håller med om halva problembeskrivningen. Vi har ett betygssystem som av alldeles för många upplevs som att det har oklara, svårbegripliga kriterier. Ibland tror jag att vi föräldrar tycker att det är ännu svårare att begripa än vad de ungdomar som vi har i skolan tycker.

Där har vi utan tvekan ett problem. Det är ett av de många problem i vårt skolsystem som vi nu kommer att rätta till. Vi kan inte ha ett betygssystem som inte uppfattas som transparent och förutsägbart. Det är det ena. Det jobbar Utbildningsdepartementet hårt med, som ni säkert vet.

Den andra frågan är jag inte alls lika säker på. Att vi har väldigt många i dag som inte kan läsa och skriva ordentligt och att vi har väldigt många som går ut nian med ofullständiga betyg, och ofullständiga kunskaper och inte bara betyg, är inte i första hand betygssystemets fel. Slarva inte bort den frågan.

Vi har jättemånga unga människor som inte kan svenska ordentligt. Det kan inget betygssystem i världen rätta till. Där måste kunskaperna öka, hur vi än sedan mäter dem. Slarva inte bort de här frågorna.

Vi har ett gigantiskt problem med väldigt många barn som inte kan svenska ordentligt och inte lär sig svenska hemma. I brist på svenska lär de sig heller inte andra ämnen i skolan. Det är ett riktigt stort problem som är mycket större än själva betygssystemet. Sedan blir det inte bättre av ett betygssystem som har oklara, oprecisa förväntningar på vad man ska lära sig.

Herr talman! Jag måste vara lite formell i de här frågorna. Detta är en utredning som har gjort ett arbete på regeringens begäran. Utredningen remissbehandlas - vi tar in förslag på tillägg, synpunkter på brister och beröm. Så gör man alltid med utredningar. Därefter kommer regeringen att ta ställning.

Att det behövs en riskdelning om vi ska starta ett nytt kärnkraftsprogram efter de enorma politiska risker som inte minst Ida Gabrielssons parti varit med och skapat i 45 år är självklart. Nu tar vi itu med den frågan, så att vi får ny kärnkraft i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Först måste jag medge att jag blir entusiastisk och glad över Vänsterpartiets plötsliga intresse för statsfinanser. Det är bra. Så har det inte alltid låtit.

Nu har vi tillsatt en utredning för att titta på hur en riskdelningsmodell ska se ut när Sverige ska göra ett nytt kärnkraftsprogram. Förra gången var det en helstatlig aktivitet att göra detta, på samma sätt som det var en kärnstatlig verksamhet att bygga ut vattenkraften. Inget seriöst land abdikerar från den samlade energipolitiken, i varje fall inte med goda resultat. Det kan inte Sverige heller göra.

Man har i 44 år gjort allt man kunnat för att bekämpa kärnkraft i Sverige. Nu vänder vi på kuttingen. Nu vill vi uppmuntra kärnkraft i Sverige.

Detta är en offentlig utredning som remissbehandlas. Det är en seriöst gjord utredning som av kvalificerade människor bedöms som det kanske bästa som skett för att ge startskottet för ny svensk kärnkraft. Där står vi just nu. Vi i regeringen återkommer när vi har bestämt oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag kan entydigt och med hundraprocentig säkerhet säga att det inte finns någon som helst risk att något tempo kommer att sänkas. Jag är begåvad med så bra statsråd att jag när jag sökte en ny utrikesminister tog ett av de bästa vi har, nämligen dåvarande migrationsminister. Som ny migrationsminister fick vi en person som har åstadkommit goda resultat på andra områden. Dessutom ligger alla de planer vi har fast, och en stor del av bemanningen är densamma. Utan att på något vis underskatta betydelsen av själva statsrådet kan jag säga att allt vi arbetar med fortgår i oförändrad takt. Vi ska snarare göra mer än mindre - tiden går fort, och det råder fara i dröjsmål. Ingenting kommer att förändras på denna punkt.

Herr talman! Vi börjar med det formella. Vi har i dag dåliga regler för medborgarskap. Det börjar allt fler bli överens om. Medborgarskap kan inte delas ut på det ganska lättvindiga sätt vi har gjort i Sverige under lång tid. Andra länder har mycket bättre regler. Jag tycker att det är självklart att man ska kunna det språk som gäller i Sverige, att man ska kunna försörja sig själv och att man ska leva hederligt. Vi har haft en del absurda exempel där man kunnat bli medborgare per automatik under en viss ålder utan att det skett någon prövning över huvud taget. Att allt detta ska ändras är vi helt överens om.

Som jag sa i regeringsförklaringen i förrgår går vi nu mot en helt annan lagstiftning för medborgarskap i Sverige. Det är bra. Jag tror att det larm som nu finns om de frågorna kommer att lägga sig när den lagen är igenom, för då kommer det att vara självklart att ha höga krav och förväntningar på den som blir medborgare. Det är det ena.

Det andra jag vill säga är att vi har de lagar vi har tills vi ändrar på dem. Så är det i en rättsstat som Sverige. Alltså har vi nu en lagstiftning som vi är överens om inte är bra nog. Därför råder det brådska att ändra lagen. Men lagar måste behandlas på rätt sätt.

Det betyder inte att vi inte kan göra saker och ting. Jag vill peka specifikt på några saker.

Vi har ett skärpt säkerhetsläge i Sverige och flera andra delar av Europa. Vi vet historiskt att människor har velat tillskansa sig svenska medborgarskap för att därefter inte kunna bli föremål för till exempel utvisning. Det innebär allvarliga problem. Det finns i Sverige i dag människor som inte borde vara här över huvud taget.

Det vi har gjort nu är att ge Migrationsverket i uppdrag att undersöka hur man ska skärpa kontrollerna under den tid då vi har den gamla lagstiftningen kvar, så att inte människor som inte borde bli medborgare ens med dagens lagstiftning hittar kryphål att komma igenom. Den saken tittar de på just nu. De ska rapportera om bara två veckor, den 30 september. Då kommer vi kanske att få ett antal nya verktyg som ska användas för att minska risken för missbruk av dagens lagstiftning.

Herr talman! Det är ju bara att läsa innantill. Vi lägger på ytterligare 3 miljarder kronor från statens sida. Det är fakta. Så är det. Till detta kommer den inte helt oväsentliga saken att regionernas ekonomi i första hand ansvaras för i regionerna. Vi i staten gör vårt. På samma sätt som kommunerna ansvarar för sin ekonomi ansvarar regionerna för sin ekonomi. Men vi tycker att det är ett nationellt ansvar att hjälpa till också.

Låt oss dock inte glömma bort inflationen, för det är den som har varit tjuven. Ni vill inte prata om inflationen. Ni ser inte den starka kopplingen att inflation äter upp reallöneökningar. De som lever på bidrag kompenseras med höjda bidrag. Löntagarna kompenseras inte. Nu sänker vi skatten för löntagare så att de får tillbaka en del av den köpkraft de förlorade under höginflationstiden.

(Applåder)

Herr talman! Vi noterar att Socialdemokraterna kan sina talepunkter. Varje gång som regeringen sänker skatten för vanligt folk som arbetar, som har fått tio års reallönehöjningar uppätna av inflationen, är Socialdemokraterna emot det. Ni är pålitliga på den punkten måste jag säga. Högre skatter är alltid bättre än lägre skatter. Enskilda människor har alltid för mycket pengar i plånboken. Flera års inflation under er regeringstid ska inte kompenseras, inte ens nu när vi kan använda styrkan i svenska statsfinanser. Man får ändå säga att det är ett tydligt besked.

I våras var jag nog först i den här kammaren med att säga att vi var bekymrade över regionernas ekonomi på grund av den höga inflationen. Som alla vet drev inflationen upp pensionskostnaderna i regionerna, vilket dock inte är något man helt intuitivt kan förstå. Vi såg detta problem. Regionerna såg detta problem. Och vi hjälptes åt att överbrygga den svåra situationen.

Jag sa då och jag har hela tiden sagt att vår främsta uppgift i den ekonomiska politiken är att bekämpa inflationen, för så länge inflationen är hög kan man inte bedriva riktigt bra ekonomisk politik utan att riskera att elda på inflationen. Nu har vi besegrat inflationen. Den är nere långt under vad den någon gång var under er period. Nu är den nere på hanterbara nivåer. Vi har fortsatt lågkonjunktur. Vi använder styrkan i svenska statsfinanser till att hjälpa både den svenska välfärden och de svenska hushållen så att deras köpkraft kan återställas.

Allt detta är ni emot. Det förvånar mig inte. Ni brukar vara emot det vi gör. Men jag är övertygad om att det som staten gör tillsammans med regionerna kommer att göra att vi klarar av den här svåra överbryggningen.

Regionerna går nu en bättre tid till mötes. Det ser bättre ut det här året, men fortfarande finns det många problem kvar att lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att de 4 miljoner ISK-spararna bör dra den säkrare slutsatsen att med Socialdemokraterna är risken betydande att skatten kommer att höjas igen. Denna arbetsgrupp, som bara var en arbetsgrupp, leddes som bekant av dåvarande finansministern själv, så det var kanske inte ett hugskott.

Som vi dessutom har hört i debatten här i dag finns det i princip inte en enda skatt som inte borde höjas snarare än att sänkas, detta för att Socialdemokraterna ska få mer pengar att spendera i politiken medan människor själva får mindre pengar att spara eller konsumera för.

Vi tror tvärtom på att aktivt gynna sparsamhet, arbete och strävsamhet. Människor ska kunna ta större ansvar själva och ha större rätt att förfoga över sin egen ekonomi, inte minst när det gäller långsiktigt sparande som leder till investeringar. Det är det här som bygger ett bättre Sverige.

Jag litar på att Socialdemokraterna alltid kommer att vilja höja skatten.

(Applåder)

Herr talman! "Tak på sparande i Investeringssparkonto (ISK)" och "ISK ska begränsas kraftigt" - det är citat från Socialdemokraternas egen arbetsgrupp, ledd av finansministern Magdalena Andersson. Det var inte bara tomma hot. Under sina åtta år höjde Magdalena Andersson skatten på ISK flera gånger. Det har betydelse vem som regerar.

Herr talman! Nu sänker vi skatten på ISK. Fler kommer att kunna spara till en buffert, till sin egen pension eller till sin första kontantinsats.

Närmare 4 miljoner ISK-sparare tror jag är nyfikna på svaret. Vill Socialdemokraterna nu, som regeringen, sänka skatten på ISK-sparande? Eller vill ni fortfarande att ISK ska begränsas kraftigt?

Herr talman! Att dyra elektrifierade fordon går lite långsammare att sälja i en lågkonjunktur är ingen ny ekonomisk insikt. Det sker i Sverige, och det sker i alla länder. De flesta biltillverkare har tvingats revidera sina planer på den punkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

En orsak till att tillväxt är så bra, att fler ska arbeta och att fler ska ha god hushållsekonomi är att det skulle stimulera fler människor att köpa dyra elbilar. Det är det ena.

Jag har mycket stor respekt för Klimatpolitiska rådet. Men - med all respekt - alla regeringar har fått kritik av Klimatpolitiska rådet. Man kan göra olika bedömningar av saker och ting. Vi står fast vid vår politik.

Det tredje är att vi nu med EU:s nya klimatpolitik på plats och rätten att använda också publik laddinfrastruktur, med el som producerats fossilfritt, i reduktionsplikten kan anpassa reduktionsplikten uppåt och sänka bensin- och dieselpriset, så att priset vid pump blir detsamma och vi kan klara de svenska ESR-åtagandena. Det är bra politik.

(Applåder)