Markus Wiechel

Herr talman! Återigen sysslar Morgan Johansson även i sitt anförande med desinformation. Han pratar om en SD-kopplad person som skulle ha eldat på eller försökt uppmana till brännande av koraner. Personen han hänvisar till är en libertarian som var medlem i vårt parti för över tio år sedan. Jag är övertygad om att Morgan Johansson har starkare SD-kopplingar i dag än vad den personen har. Men det spelar egentligen ingen roll. Det här handlar faktiskt om att Morgan Johansson tycks förespråka blasfemilagar. Personligen tycker jag - och det är flera av våra företrädare som också har sagt det - att det är dumt att elda koraner och att elda böcker generellt sett. Men vi har inga blasfemilagar i Sverige. Det är tillåtet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Vidare har Morgan Johansson talat om hets mot islam. Det finns ingen som har hetsat mot islam. Man får tycka vad man vill om religionen islam. Det vi har varit emot är radikal islamism. Det är politisk islam, som faktiskt är ett hot.

Återigen vill jag poängtera det problem som Morgan Johansson inte tycks se, nämligen att hans eget ungdomsförbund skanderar antisemitiska slagord och att hans eget parti har tydliga kopplingar till de mest radikala formerna av islam. Jag tycker att det är skamligt att Morgan Johansson inte tar detta på allvar. Om han nu är medlem i en kommitté mot antisemitism tycker jag att han borde visa större intresse för vad som sker i hans parti.

Herr talman! Jimmie Åkesson har faktiskt sagt att man får tro på vilken religion man vill. Man får vara muslim i Sverige. Det är den synen vi har. Vi tror på religionsfrihet.

Det vi har vänt oss emot är islamismen, politisk islam. Morgan Johansson har rätt i att vi inte bara pratar om våldsbejakande islamism. Vi ser ett större hot än så. Det är inte bara de våldsbejakande islamisterna som är ett hot mot Sverige.

Sedan avslöjar Morgan Johansson hur Socialdemokraternas syn på yttrandefrihet är. Man får inte säga att islam är en vedervärdig religion, enligt Morgan Johansson. Det var precis vad han sa alldeles nyss. Jag tycker att det är en vedervärdig religion, men man får ha den religionen. Jag tycker att kommunism är en vedervärdig ideologi och att nazism är en vedervärdig ideologi och så vidare.

Men uppenbarligen får man inte kritisera en religion, enligt Morgan Johansson. Det tycker jag är beklagligt.

När det kommer till de islamiska symbolerna handlar det faktiskt om att bekämpa strömningar som i dag hotar vårt samhälle. Detta är något som jag tycker att Morgan Johansson och hans parti bör ta till sig, med tanke på de strömningar som finns inom Socialdemokraterna.

Herr talman! Om det är någonting som jag tycker att Morgan Johansson och Socialdemokraterna är duktiga på är det att syssla med desinformation och sprida sådant som helt enkelt inte är sant. En av de sakerna är det som Morgan Johansson säger nu: att vi skulle sprida hets mot olika grupper. Det stämmer ju inte.

När det kommer till de uttalanden som har gjorts till exempel under våra landsdagar handlar det om att vi vill ta itu med ett allvarligt problem i detta samhälle, nämligen ett växande islamistiskt hot, något som har vuxit under Socialdemokraternas tid vid makten.

Vi ser hur Socialdemokraterna snarare eldar på dessa strömningar när de sprider desinformation till exempel om att vi skulle vilja se koranbränningar i Sverige, vilket definitivt inte är fallet. Det vi har sagt är att yttrandefriheten i Sverige är fundamental.

Jag tycker att dessa talarstolar förtjänar en betydligt högre nivå än detta.

Herr talman! Nu debatterar vi utrikesutskottets betänkande 1 som hanterar utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Detta område handlar ytterst om att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

För att säkerställa Sveriges internationella intressen krävs en god närvaro i de internationella forum som bland annat nämns i detta betänkande. Oavsett vilka utmaningar vi står inför blir resultaten av olika länders vägval alltmer sammanflätade. När vi kombinerar våra förmågor och samverkar kan vi dels uppnå förbättrade resultat när det väl gäller, dels knyta närmare band och skapa bättre förståelse för varandra. Vi blir helt enkelt starkare genom en aktiv dialog, och med gemensamma ansträngningar kan vi också förbättra de resultat vi vill uppnå och bidra till effektivisering.

Arbetet med att främja och utveckla Sveriges internationella relationer är extra viktigt just nu, inte bara för att vi lever i en värld där gränser suddas ut och avstånd krymper utan för att vi ser en tydlig tillbakagång för fred, demokrati och frihet runt om i världen. Vi ser en tillbakagång för något av det mest fundamentala för att skapa goda samhällen.

Herr talman! Sverige behöver därför vara en stark röst i utrikespolitiken. I de tider vi lever i är det extra viktigt att vi är tydliga med våra principer, våra värden och de prioriteringar som vägleder politiken. Vi ser detta behov i Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina, som innebär en ny och farligare verklighet för Europa och Sverige. Vi påminns om detta efter de palestinska terroristernas hänsynslösa och brutala angrepp mot Israel, och vi ser det i Azerbajdzjans orättfärdiga angrepp mot Nagorno Karabach och Armenien.

Skurkstater som Ryssland, Iran, Nordkorea, Belarus och så vidare samverkar alltmer, och Kina vässar sin aggressiva ton gentemot framstående demokratier som Taiwan. Därtill intensifieras diktaturernas närvaro i utvecklingsländer, som i många fall vänder sig dit där pengapåsen är som störst. Aldrig har behovet varit större av att den fria, demokratiska världen håller ihop. Detta är till stor del vad betänkandet handlar om.

Herr talman! Det är inte ofta man från denna talarstol lyfter de likheter som finns mellan olika partier. I synnerhet inte mellan partier som närmast alltid står på olika sidor i den inhemska debatten.

Faktum är dock att det ibland kan vara värt att belysa vilken samsyn som finns när det gäller alltifrån demokrati och mänskliga rättigheter till rättsstatens principer. Jag ser ofta när jag deltar i arbetet i olika internationella delegationer, vilket jag har förmånen att göra, hur vi från Sverige håller ihop. Detta är något som gläder mig. Det är något vi bör ta till vara när vi nu lever i oroliga tider, och jag tycker att vi ska intensifiera detta arbete.

Herr talman! I dag nöjer jag mig med att konstatera just detta, men jag ser fram emot att behandla sakpolitik som berör området för detta betänkande senare i vår.

Fru talman! Jag tänkte börja med att kommentera det som Alexandra Völker sa om vårt agerande i EU-nämnden. Vi var tämligen klara där, för det var faktiskt vi som säkerställde att skrivningen blev hårdast möjliga åtgärder mot IRGC. Det går att läsa i protokollet. Dessförinnan fanns det en luddig formulering, men jag tycker inte att detta är särskilt luddigt, och det var alltså vi som säkerställde att det blev så.

Vidare tänkte jag gå in på lite av det som utrikesministern nämnde i sitt ursprungliga svar men också i sitt andra anförande. Det gäller domstolskrav och att det inte än presenterats att någon individ skulle ha gjort sig skyldig till terroristbrott eller förberedelser till terroristbrott. Att detta skulle krävas stämmer inte, vilket även Alireza har varit uppe och sagt. Faktum är att detta påstående som härstammar från Josep Borrell har granskats. Vi kan bland annat läsa om det i Lawfare, som sågat påståendet. Där har man sett på hur regelverket faktiskt också ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s rättsliga grund för att utse en terroristgrupp är Common Position 931, även kallat CP 931. I dokumentet CP 931 anges att en rättslig myndighet eller likvärdig behörig myndighet kan meddela ett sådant beslut. Dessutom skulle till och med bara inledandet av en utredning kunna räcka för att stödja en terrorlistning. Det skulle kunna utföras av polis eller andra utredningsmyndigheter, åklagare, nationella utpekade myndigheter eller andra, såsom Sveriges riksdag. Dessutom klargörs det i CP 931 specifikt att en föreslagen terroristlistning kan göras på basis av information från tredje part, som Alireza sa, inte bara information om EU:s medlemsländer. Enligt CP 931 kan persongrupper och enheter kan läggas till i listan på grundval av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland, såsom USA eller ett annat land. Hade man haft ett genuint engagemang hade man förstått denna skrivning.

Fru talman! Även jag vill tacka Alireza Akhondi för denna viktiga interpellation.

IRGC är inte bara den iranska skurkregimens främsta verktyg för att terrorisera och förtrycka sitt eget folk utan även dess främsta verktyg för att utföra terrorhandlingar och begå fasansfulla brott i andra länder. Vi har sett flera exempel på detta. Senast såg vi det, som andra har varit inne på, i Israel. IRGC är de som eldar på där, och de utgör ett betydande stöd för Hamas och andra terrorgrupper som är verksamma i Israel och som mördar människor urskillningslöst.

Jag skulle vilja uppmärksamma utrikesministern på engagemanget hos Socialdemokraterna i denna fråga. Vi är många som aldrig kommer att glömma hur de agerade när de satt i regering, hur de bjöd hit Irans utrikesminister Javad Zarif och hur utrikesminister Ann Linde deltog vid firandet av den islamiska republikens nationaldag. Firandet av den islamiska revolutionen, som symboliserar det massiva förtryck vi har sett i Iran sedan revolutionen, var verkligen ett lågvattenmärke vad gäller att hantera Iran.

Ingen kan tro att det hade varit särskilt annorlunda om Socialdemokraterna hade suttit vid makten i dag, men det ser nästan ut så. Det är därför jag skulle vilja uppmana utrikesministern att vara den goda här. Socialdemokraterna må ha ändrat sin hållning när det gäller Iran - det vet vi inte - men de befinner sig i opposition. Utnyttja det faktum, utrikesministern, att du kan ha större delen av riksdagen - praktiskt taget hela riksdagen - bakom dig för att ha den absolut hårdaste tonen i EU mot IRGC.

Fru talman! Därför är jag besviken. I stället ser vi hur man i ytterligare fall har agerat passivt. Signalpolitiken, inte minst utifrån utrikesministerns senaste möte med sin iranske motsvarighet i USA för ett par månader sedan, behöver ett rejält omtag.

I sitt interpellationssvar säger Billström att Sverige bedriver ett sedvanligt diplomatiskt arbete för att verka för sin linje. Detta känns inte som ett genuint engagemang för det som en riksdagsmajoritet redan har sagt. Vidare säger utrikesministern att han har uttryckt stöd för en listning i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Inte heller detta kan tolkas som att regeringen har drivit på för hårdast möjliga linje, vilket EU-nämnden fattade beslut om.

Regeringen har tidigare återkommande hänvisat till ordförandeskapet när det gäller varför man har hållit en förhållandevis låg profil i denna fråga. Jag vill inte påstå att jag tycker att det var rätt agerat, då jag snarare såg detta som en god möjlighet att driva på för att Iran hela tiden ska vara på dagordningen. Jag har dock en viss förståelse för resonemanget.

Men nu är Sverige inte ordförande längre, så det absolut minsta vi kan förvänta oss av regeringen är att man tar ledartröjan i denna fråga och gör sitt yttersta för att få till en terrorlistning av denna avskyvärda organisation. Låt mig påminna om att utrikesministern och den svenska regeringen nu har en praktiskt taget enig riksdag bakom sig för detta.

Herr talman! Vi är många som förfärats av de fruktansvärda bilder som vi har sett efter Hamas brutala terrorattack mot Israel den 7 oktober. Således är det också väldigt bra att utrikesministern har varit så tydlig när han har betonat Israels fundamentala rätt till självförsvar. Jag utgår också från att regeringen gör sitt yttersta för att stödja Israel i kampen mot terrorismen.

Det här är dock inte den enda tragiska händelsen vi har sett på det utrikespolitiska området. Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina fortsätter. Det finns därför en rädsla från ukrainsk sida att omvärlden glömmer bort dem i skuggan av vad som sker i Mellanöstern.

Mot bakgrund av detta undrar jag vad regeringen gör för att säkra det transatlantiska stödet för Ukraina i denna stund och vilka andra orosmoln man ser för det långsiktiga stödet till Ukraina.

Fru talman! Jag tror att Kerstin Lundgren vet att jag delar hennes uppfattning i den här frågan och att jag också tycker att man behöver se till att få en ny rättslig grund eller på något sätt se över rådande förhållningssätt i denna fråga. Jag har också en skriftlig fråga i just detta ämne som sedan tidigare är inskickad till regeringen.

Anledningen till att vi inte står bakom reservationen är att jag menar att den slår in öppna dörrar. När jag läser utskottsmajoritetens text uppfattar jag det som att man faktiskt öppnar för att se över rådande förhållningssätt. Jag tycker att det räcker. Sedan får vi se om det kommer till något sådant - om inte är jag absolut beredd att gå vidare i den här frågan.

Fru talman! Jag kan konstatera att Morgan Johansson inte har kommit med ett enda exempel på något falskt påstående. Han bara hävdar en massa saker och hävdar att saker är falska, men de är inte det. Eftersom det talades om historieförfalskning eller Trumpagerande skulle jag vilja säga att Morgan Johansson är ett tydligt exempel på någon som ständigt sysslar med denna typ av aktiviteter.

Jag vill egentligen inte gå tillbaka till vad som hände under valrörelsen, men det var ingen trevlig valrörelse i höstas. Jag tycker att den var ganska smutsig. Socialdemokraterna kallade till och med till presskonferens för att varna för Sverigedemokraterna som ett hot mot demokratin. De varnade för att ett av Sveriges största politiska partier - ett demokratiskt parti - skulle vara ett hot mot demokratin. Det är vad jag skulle kalla oroväckande.

Fru talman! Det är en uppenbart besvärad ex-minister som står i talarstolen, och jag förstår det. Han säger sig vara stolt över Socialdemokraternas historia, men om man faktiskt tittar på mycket av det som skett historiskt när Socialdemokraterna har haft makten ser man att det inte är så himla vackert. Jag kan exempelvis ta upp hur Socialdemokraterna agerade under krigsåren och varifrån Hitler fick sina idéer om att stämpla "J" i judars pass och så vidare, för att inte tala om tvångssteriliseringarna.

Det finns många saker i Socialdemokraternas historia som man inte bör vara stolt över. Jag står dock inte här för att tala om historia, utan jag står här för att tala om nutid. Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna står på olika sidor i en rad olika frågor. Vi kan klart och tydligt se att Socialdemokraterna har stått närmare diktaturerna, medan Sverigedemokraterna står närmare demokratierna.

Vidare kan jag, med tanke på att Morgan Johansson talade om rötter, säga att mina politiska rötter kommer från det demokratiska partiet i USA. Jag påbörjade min bana i Demokraterna, mot Republikanerna. Så nej - jag har inte lärt mig någonting från Trump, och jag har aldrig gillat Republikanerna som parti. Jag står väldigt tryggt i de värderingar som jag har och alltid har haft, som innebär att jag alltid står för demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Återigen: Vad har den så kallade dialog som man säger sig ha fört med Kuba lett till? Man inkluderade alltså inte demokratiaktivisterna och de oppositionella som man borde. Man struntade fullständigt i människorättsförsvararna och struntade i de varningar som kom. Det har ju inte lett till någonting, och mot bakgrund av det är det väl ganska uppenbart att detta är fel politik. Jag ser faktiskt inget skäl att premiera förtryckarstater som inte har det minsta intresse av att förbättra situationen för sitt folk, vilket den kubanska regimen tydligt har visat att den inte bryr sig om.

När det kommer till Somaliland är det en väldigt komplex situation. Faktum är att detta är en fråga vi har drivit i väldigt många år; jag tror att det är i nio eller möjligtvis tio år som vi har försökt lyfta Somaliland som ett ur demokratisk synvinkel praktexempel på Afrikas horn. Landet slår samtliga länder i regionen med råge vad gäller demokratiindex. Sedan är det så att även demokratier begår misstag, och i det här fallet är det en fruktansvärd situation vi ser i området, vilket ledamoten refererade till. Men det har egentligen inte med demokratidiskussionen att göra.

Fru talman! Jag vill bara förtydliga att jag inte har hävdat att något parti i Sveriges riksdag på något sätt skulle stå bakom diktaturer. Däremot kan jag konstatera att vi när det handlar om kampen mellan demokratiska samhällen och diktaturer oftast brukar stå på den sida där demokratin finns. I replikskiftet med Socialdemokraternas företrädare lyfte jag exempel på en rad olika länder där vi har sett att så är fallet. Jag är medveten om att Håkan Svenneling också har sett detta.

Inte minst när det kommer till Kuba står ledamoten och jag på olika sidor i frågan. Där har jag hela tiden - även 2019, då debatten om EU-Kuba-avtalet ägde rum i Sveriges riksdag - varnat för det som alla exilkubaner, människorättsorganisationer och så vidare varnade för, nämligen att de som skulle försvaras i Kuba, alltså det kubanska folket i form av demokratiaktivister, journalister och människorättsförsvarare, utestängdes från avtalet. Det är inte okej. Mot bakgrund av det var det lönlöst att teckna ett avtal, för det gynnade knappast dem som behövde vårt stöd.

När det kommer till bistånd, vilket ledamoten lyfte, har vi ju haft en tydlig inriktning om att vi ska ha ett effektivt bistånd som verkligen hjälper. Vi ska inte strössla en massa pengar till höger och vänster utan att ha någon kontroll över dem eller lägga dem på projekt som faktiskt inte mynnar ut i någonting positivt. Personligen tycker jag att internationellt bistånd är väldigt viktigt, inte minst för att hjälpa utsatta och inte minst för att på olika sätt främja handelssamarbeten och så vidare. Men då måste man också ha kontroll över vart pengarna går, och det menar jag att Sverige inte har haft.

När det kommer till handel är det också en positiv del i regeringens biståndspolitik att man för samman handelspolitiken och biståndspolitiken. Jag menar att det är betydligt bättre än det den tidigare regeringen införde.

Fru talman! Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 är ett omfattande betänkande som onekligen rymmer en lång rad viktiga internationella frågor. Liksom för andra områden som legat på utrikesutskottets bord ser vi hur det goda samarbetet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna har resulterat i att riksdagsmajoriteten steg för steg väljer en tydligt positiv riktning i synen på vår omvärld och hur vi ska tackla denna omvärld.

I dag är det tydligt att majoriteten i utrikesutskottet sluter upp bakom dem som står i främsta ledet i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter snarare än att man viker sig för auktoritära förtryckarregimer. De som har störst anledning att vara ledsna över att Socialdemokraterna och de övriga vänsterpartierna har förlorat majoriteten i utrikesutskottet är diktaturernas hantlangare.

Fru talman! Jag tänkte komma med exempel på några positiva inslag kring dagens betänkande som är särskilt viktiga för oss sverigedemokrater och där vi också har haft ett inflytande.

Utrikesutskottet konstaterar nu att det finns starka skäl att verka för att EU inför skärpta sanktioner mot Ryssland.

Utrikesutskottet konstaterar också att det finns mycket starka skäl att verka för att EU inför skärpta sanktioner mot Belarus.

Utskottet ser positivt på att sanktioner används som verktyg mot dem som är ansvariga för övergreppen mot utsatta minoriteter och oliktänkande i Kina.

Utskottet välkomnar en översyn av evenemangspolitiken och en prövning av förutsättningarna för att inom EU etablera en gemensam linje med USA och överväga om EU ska införa sanktioner mot Kuba.

Utskottet bryter slutligen med den djupt oroande Israelfientliga hållning som under alltför lång tid har präglat svensk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Varje punkt går som sagt i linje med vad Sverigedemokraterna har önskat och avser fortsätta att arbeta för. Vad vi dock kanske är mest stolta över denna dag är vårt bidrag till att säkerställa att ett enigt utrikesutskott står bakom en terrorlistning av den hänsynslösa och obeskrivligt brutala Wagnergruppen, en fråga som vi även drivit och kommer att fortsätta att driva internationellt. Det här gör vi i solidaritet med alla offer i länder som Ukraina, Mali, Syrien, Sudan, Libyen och Centralafrikanska republiken.

Fru talman! Jag tänkte nu återgå till den svenska Kubapolitiken, som nu förhoppningsvis kan få en rejäl uppgradering. Jag minns det som i går när jag stod här 2019 och i förtvivlan höll ett anförande om varför det var fel att ratificera det redan då djupt kritiserade EU-Kuba-avtalet.

Redan innan ratificeringen saknades krav på förändring, och människorättsförsvarare, journalister eller oppositionella som man sa sig värna om utestängdes. Dessutom innebar avtalet, och innebär fortfarande, att den kubanska kommunistregimen legitimeras och därmed även dess återkommande förtryck.

I dag kan vi glädjas åt att Litauen, föredömligt nog, fortfarande inte har ratificerat avtalet. Det borde inte komma som någon överraskning att förtrycket i diktaturen har fortsatt och i vissa fall till och med ökat, och det borde därför inte vara särskilt svårt att en gång för alla skrota detta avtal. Utskottsmajoritetens inställning att se över detta samt att söka samsyn med USA kan därmed ses som ett stort steg i rätt riktning.

Fru talman! Det finns såklart några frågor i detta betänkande där vi inte är helt överens med majoriteten och några där vi väljer att reservera oss, trots att vi har en förhoppning om att kunna mötas med regeringen i dessa frågor framöver.

Först och främst handlar det om utvecklingspolitikens riktning. Biståndspolitikens mål bör vara att skapa förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor och sin livsmiljö utifrån sina grundläggande behov.

Det är med tillförsikt vi kan konstatera att regeringen tar stora kliv för att få till en resultatbaserad biståndspolitik, där man väljer att satsa på kvalitet framför kvantitet och riktar insatserna på några få projekt som kan lyckas snarare än att strö skattemedel över en massa projekt med svaga eller obefintliga resultat.

Det är helt enkelt grundläggande att allt bistånd är effektivt.

Sverige är dock bara ett biståndsland bland flera i EU, varför det är av största vikt att få till en systematisk synkronisering och rollfördelning mellan Sverige, EU och övriga medlemsstater. På så sätt kan de europeiska givarna, utifrån sin respektive kompetens, tydligare fördela samarbetet med mottagarländerna mellan sig för att bättre matcha mottagarländernas behov.

Fru talman! Sist men absolut inte minst har vi frågan om Iran. Det ligger i hela den fria världens intresse att så långt som möjligt enas om kraftfulla åtgärder mot den islamistiska förtryckarregimen i Iran. Jag tror att de flesta i dag också vet att Sverigedemokraterna nog är det parti som mest av alla står för just detta.

Vi anser därför att regeringen bör verka för att EU och USA ska införa gemensamma sanktioner mot Iran, iranska makthavare och deras anhöriga. Om det inte är möjligt att etablera gemensamma sanktioner bör regeringen inrätta skarpa nationella sanktioner som ger Sverige rollen som ett föregångsland och föredöme för andra länder i stödet för det iranska folket i dess kamp mot den iranska regimens systematiska förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Vidare menar vi bestämt att det inte räcker med sanktioner riktade mot enskilda. Vi ser nämligen hur man från den iranska regimen på olika sätt även har satt klorna i vårt samhälle.

Al-Mustafa International University finansieras och kontrolleras av den iranska skurkregimen. Universitet utbildar shiapräster, forskare, missionärer och andra som sedan skickas utomlands för att sprida och bygga stöd för den iranska regimens ideologi och främja regimens utrikespolitik genom bland annat spionage och påverkansoperationer. Det är en djupt skadlig verksamhet som måste stoppas.

Sanktioner bör införas mot Al-Mustafa International University i dess helhet, vilket innefattar universitetets filialer och samarbeten i Sverige. Det innefattar då även Imam Ali-moskén i Järfälla - det som kallas den iranska regimens de facto-ambassad för hela Norden.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 20 om Iran.

Jag vill också visa min uppskattning för Centerpartiet, som i detta betänkande lyfter en viktig fråga, nämligen Azerbajdzjan och behovet av att rikta sanktioner mot ansvariga för aggressionen mot Armenien. Det är onekligen en fråga jag tycker är värd att följa, och jag arbetar gärna vidare med den. Azerernas fruktansvärda brott är oförlåtligt, och det minsta vi i den fria, demokratiska världen kan göra är att stå vid Armeniens sida och göra vårt yttersta för att de som är skyldiga till dessa övergrepp ska straffas.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka alla kollegor och utskottskansliet för det gångna riksdagsåret. Särskilt vill jag tacka alla härliga ledamöter i Tidöpartierna för ett mycket bra samarbete. Även om vi kommer att ses på olika sätt under tiden fram till att nästa riksmöte öppnar vill jag önska hela utskottet och kansliet en trevlig sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Återigen: Jag skulle kunna fortsätta. Jag skulle kunna gå in på Socialdemokraternas partikopplingar i Zimbabwe. Jag skulle kunna gå in på hur man agerade i samband med att Azerbajdzjan angrep Armenien och så vidare. Man agerade senfärdigt.

Men vi kan återgå till delar som Linnéa Wickman lyfte, till exempel IRGC. När det kommer till Iranfrågan har Sverigedemokraterna varit det kanske tydligaste partiet i denna kammare till stöd för det iranska folket mot den iranska diktaturen. Socialdemokraterna satt i regeringsställning i åtta år och gjorde i det närmaste ingenting för det iranska folket. Tvärtom bjöd man hit Irans utrikesminister Javad Zarif med mera. Man gullade med den iranska förtryckarregimen. Det är ett faktum. Det går inte att komma ifrån.

När det kommer till Wagnergruppen är det också en fråga som Sverigedemokraterna tydligt har drivit. Jag gläds åt att Socialdemokraterna valde att stå på samma sida i den frågan. Frågan är om man hade gjort det i regeringsställning. Jag är inte säker på det.

Återigen skulle jag vilja ställa frågan till Linnéa Wickman: Hur kommer det sig att Socialdemokraterna i de exempel jag har lyft när det gäller Kina, Palestina, Kuba och Iran har ett så dåligt track record?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linnéa Wickman för ett intressant anförande och för att hon också sa väldigt mycket gott.

Jag noterar ofta att Socialdemokraterna hamnar på fel sida i kampen mellan diktatur och demokrati. Vi kan historiskt se hur man har fjäskat för den iranska skurkregimen, även om man på senare tid har ändrat sig något i den frågan. Vi har sett hur man har haft en mjäkig hållning, om man får säga det, gentemot den kubanska förtryckarregimen medan vi sverigedemokrater har stått på de demokratiska exilkubanernas sida. Vi har sett hur man har stöttat det odemokratiska Palestina i stället för det demokratiska Israel. Och vi har sett hur man har vikt sig för den kinesiska diktaturen i stället för att starkt stå upp för det demokratiska Taiwan.

Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta, men det tycks aldrig slå fel. I många av dessa frågor står vi på helt olika sidor - Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.

Min fråga till ledamoten är: Hur kommer det sig att Socialdemokraterna alltid står på diktaturens sida gentemot Sverigedemokraterna?

Herr talman! Jag vill inledningsvis passa på att tacka hela den svenska delegationen till den parlamentariska församlingen för ett gott samarbete det gångna året, inte minst alla nya ledamöter som vi nu haft äran att arbeta tillsammans med. Precis som tidigare utmärker sig vår delegation som väldigt aktiv i den parlamentariska församlingen. Vi har egentligen all anledning att fortsatt vara väldigt stolta över vår insats.

Det här året har inte helt oväntat fortsatt präglats av Rysslands vidriga invasion av Ukraina. Det har onekligen också märkts att även vi och vår delegation, trots tidigare oenigheter kring hur vi ska tackla Ryssland, står fullt eniga i vårt fulla och kompakta stöd till Ukraina.

Det har märkts. Vi är flera som har deltagit i olika debatter och som har skrivit under såväl motioner som skriftliga deklarationer. För egen del har jag initierat tre av dessa. De har också fått ett brett stöd i församlingen. Vi ser hur Europa sluter upp bakom Ukraina.

Herr talman! En annan fråga som kommit att bli aktuell är hur vi på bästa sätt kan stötta folket i Belarus. Belarus auktoritära regim har kommit att bli Putins kanske viktigaste allierade i aggressionen mot Ukraina. Det gläder mig därför att vi i den svenska delegationen är enade även i denna fråga. Vi har en gemensam strävan att på olika sätt ge utrymme åt och möjliggöra för den legitima, demokratiska oppositionen i Belarus att få en plattform.

Nu har de fått en sådan plattform, genom insynsplatser. Men det finns ändå starka skäl för att intensifiera detta. Jag hoppas därför att vi tillsammans med de övriga länderna i den nordisk-baltiska kretsen ska kunna arbeta enat för att öka kunskapen om Belarus och stärka demokratiarbetet i landet. För egen del ser jag det som ett prioriterat område.

Herr talman! Demokratiarbetet är som bekant en central del av arbetet i Europarådets parlamentariska församling. Försvar av demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter är något de flesta tänker på när man talar om Europarådet. Vi spelar också en viktig roll för deltagandet i valobservationer, genomförandet av granskningar och naturligtvis utbytet mellan olika förtroendevalda.

Europarådets förnyade och ytterligare förstärkta engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, som manifesterades vid det fjärde toppmötet i Reykjavík i maj, måste dock fyllas med ytterligare mening. Det gäller särskilt i en tid då världens diktaturer tenderar att bli alltmer aggressiva och vi ser en tillbakagång för demokratin runt om i världen.

Det här leder till min slutsats: att vi kan göra mer och att vi ska göra mer. Jag tänker i synnerhet på att arbeta med förstärkt stöd till demokratier och till demokrater i diktaturer som verkar i auktoritära, svåra miljöer. Det borde inte vara svårt. Det borde inte heller ha varit svårt att ha sett till att den demokratiska oppositionen i Belarus hade fått en möjlighet till insyn i Europarådets arbete tidigare.

På samma sätt borde det inte vara svårt att ge insynsplatser eller liknande till oppositionella demokrater i exempelvis de latinamerikanska länderna, som Kuba, Venezuela och Nicaragua. Det är tre länder som nu på olika sätt samarbetar och samverkar med Putins Ryssland och som i dessa dagar får besök av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som landade i Brasilien i går.

Det är värt att nämna att Kuba nyligen har tecknat ett avtal med Ryssland. Man har skickat kubanska soldater till Belarus för träning, för att de sedan ska strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina. Det är i allra högsta grad en fråga som angår oss och Europarådet.

Herr talman! I Venezuela finns det likt i Belarus en förhållandevis organiserad demokratisk opposition. De har också etablerat de facto-ambassader i andra länder, även kallade folkambassader.

Vidare ser vi potential i Kuba, som också tack vare en flitig diaspora i inte minst USA visat prov på att kunna axla en viktig roll för att demokratisera diktaturen som i tysthet har förtryckt sin befolkning.

Europarådets åtagande i Reykjavík måste få världsomspännande implikationer. Också till synes bortglömda diktaturer med långvarig historia, såsom Kuba, måste inkluderas. Här har i alla fall mitt arbete bara börjat.

Herr talman! Det finns mycket man skulle kunna lyfta fram i den här debatten. Varje år kan man lyfta fram olika saker. Jag väljer att hålla det förhållandevis kort i år.

I år väljer vi i Sverigedemokraterna också att inte reservera oss i detta betänkande, trots att vi likt tidigare år har en rad förslag för att förbättra Europarådets arbete. Anledningen är bland annat att flera av de förslag som vi har lagt fram på ett eller annat sätt har behandlats i andra betänkanden, men det är också tack vare vårt pågående samarbete med regeringspartierna som vi tycker fungerar mycket bra. Vi kommer därför att återkomma till dessa framöver, och vi verkar i den mån vi kan för att få gehör för dem i olika förhandlingar.

Jag hänvisar nu till vårt särskilda yttrande i betänkandet. Och jag vill återigen tacka delegationen för detta arbete.

Herr talman! Återigen, att det blev som det blev i EU-nämnden handlar inte på något sätt om att inte driva på för en terrorlistning. Alla, inklusive regeringen, var ju överens om och ville driva på för detta.

Sedan var det så att delar av oppositionen hade en kompromisslös linje som, med tanke på att det inte fanns enighet inom EU, riskerade att lamslå hela arbetet för hårda åtgärder.

Med tanke på Socialdemokraternas track record i Iranfrågan, där man har haft den nästan lamaste politiken i hela Europa gentemot den iranska skurkregimen, tycker jag som sagt att det är lite magstarkt att det här kommer från en socialdemokrat. Jag har dragit upp en lång rad exempel, och ledamoten har fortfarande inte svarat på om hon står bakom eller backar från Ann Lindes deltagande i det här firandet eller om hon backar från Socialdemokraternas Iranpolitik den senaste mandatperioden.

Hon har inte kunnat svara, och jag förstår henne. Jag hade inte heller velat svara på den frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)

Herr talman! Nu är det ju så att vi har diskuterat den här frågan tidigare. Jag satt med vid det möte som ledamoten refererar till. Det gjorde inte ledamoten.

Faktum är att det vi i synnerhet drev på för inom ramen för regeringssamarbetet var att Sverige skulle få en tuff hållning gentemot den iranska regimen. Det blev också en skrivning om att verka för tuffast möjliga åtgärder mot den iranska regimen och mot IRGC. Det kan inte bli tydligare än så.

Att vissa i EU-nämnden sedan ville ha en kompromisslös skrivning, som kanske skulle lamslå hela det här arbetet, får stå för dem. Jag vet inte på vilket sätt det skulle ha gynnat denna strävan. Vi drev på för tuffast möjliga åtgärder mot IRGC. Det står jag för, och det är jag väldigt stolt över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

Herr talman! Detta motionsbetänkande behandlar som bekant en lång rad väldigt viktiga frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det berör således en lång rad frågor där Sverigedemokraterna har haft ett mycket stort engagemang.

Mot bakgrund av att Rasmus Giertz på ett förtjänstfullt sätt tidigare redogjorde för huvuddragen i Sverigedemokraternas politik i betänkandet kommer jag att fokusera specifikt på en fråga. Det är inte helt oväntat Iran.

Herr talman! Äntligen - det får man ändå säga - står samtliga partier enade i fråga om att verka för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Det innebär därmed att riksdagen kommer att bifalla en sverigedemokratisk motion.

Det finns få frågor där det borde vara så självklart som i detta fall. Definitionen av terrorism är nämligen väldigt tydlig. En terroristorganisation använder våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller politiken utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Att IRGC sysslar med terrorism är med andra ord glasklart.

I över 40 år har Irans befolkning lidit under ett islamistiskt styre som har gjort att landet i dag kan räknas som en av de mest brutala och hårdföra diktaturerna i världen. Resultatet av revolutionen 1979 blev med andra ord ett land som präglas av förtryck. Stommen och det som på riktigt upprätthåller detta förtryck är IRGC. Det är en organisation som genomsyrar hela det iranska samhället, från toppen till den absoluta makten. IRGC finns överallt.

Herr talman! IRGC är inte vilken organisation som helst, utan det finns omfattande dokumentation som visar på vad de sysslar med. Vi ser tortyr i form av misshandel, piskrapp, skenavrättningar, sexuellt våld och så vidare. Denna tortyr har i kombination med det iranska rättsväsendets ökända brutalitet visat på vad dessa metoder gör med människor. Det har skapat en utpräglad tystnadskultur som i dag präglar hela det iranska samhället, såväl innanför som utanför de iranska landgränserna. Detta har medverkat till att mullorna har kunnat bibehålla makten i Iran, trots ett enormt folkligt motstånd.

Därtill kan vi räkna IRGC:s olika aktiviteter utomlands. De sysslar med alltifrån kartläggning av oliktänkande till andra grova former av ljusskygga aktiviteter, såsom att planera, organisera och genomföra terroristaktioner utomlands.

Herr talman! De som har följt mig de senaste åren vet att jag har ett långt men också brett engagemang i denna fråga. Jag vet att även andra ledamöter har ett starkt intresse för den. I utrikesutskottet har vi till exempel Håkan Svenneling, som alldeles nyss deltog i debatten. Det finns flera. Jag uppskattar verkligen engagemanget, och jag blir glad över att engagemanget och intresset har vuxit och att allt fler ledamöter har valt att sluta upp bakom de krav som inte minst vi har ställt på en betydligt tuffare Iranpolitik.

Samtidigt, herr talman, blir jag förtvivlad när samma ledamöter eller partier som nu säger sig ha en hårdare linje inte fullföljer vad de har sagt. Vi ser att ränderna aldrig tycks gå ur.

Vad talar jag om då? Jag hade ett replikskifte tidigare i dag. I regeringsställning utmärkte sig Socialdemokraterna för att ha Europas kanske lamaste hållning, om man får säga så, gentemot den iranska förtryckarregimen. Jag nämnde några exempel. Socialdemokraterna skickade en slöjbeklädd delegation till Iran för att bedriva handel och skapa handelssamarbeten med förtryckarstaten. Ett parti protesterade högljutt mot detta. Det var Sverigedemokraterna.

Vi såg hur Socialdemokraterna välkomnade islamisten och Irans förre utrikesminister Mohammad Javad Zarif till Stockholm. Återigen var det ett parti som vid en offentlig utfrågning ställde honom mot väggen. Det var Sverigedemokraterna genom undertecknad och Ludvig Aspling. I övrigt var det närmast tyst.

Sist men inte minst vill jag ta upp det jag inte fick något svar på från Socialdemokraternas företrädare. Det gällde det faktum att Ann Linde firade den islamiska revolutionens 40-årsdag, det vill säga 40 år av förtryck. Jag behöver inte säga mer om vad vi tyckte om detta.

Det finns en rad fler exempel, men vi kan lämna dem tills vidare.

Herr talman! Jag ska egentligen inte prata historia. Jag delar bilden att vad som hände för några år sedan inte spelar någon stor roll. Huvudsaken är vad man står för i dag och vad man vill göra framöver. Men det är ändå rätt talande hur ett parti fullkomligt ändrar åsikt i en viktig fråga - i min värld en så självklar fråga - direkt efter att man har lämnat makten efter att ha suttit vid makten i åtta år och inte har gjort något. Plötsligt agerar man på direkt motsatt vis mot hur man har gjort tidigare.

Det blir helt enkelt en fråga om trovärdighet. Jag menar bestämt att Socialdemokraterna inte är trovärdiga i denna fråga. Men ingen blir gladare än jag om de kan motbevisa mig.

Så sent som i höstas sökte jag stöd från Moderaterna och Socialdemokraterna för att inom ramen för arbetet i Europarådets parlamentariska församling få signaturer för att uppmana medlemsländerna och medlemsländernas parlamentariker att terrorlista IRGC - den fråga som vi i dag behandlar här. Jag fick stöd från Moderaterna, men jag fick inte stöd från Socialdemokraterna som därmed inte undertecknade detta. Det här var alltså en deklaration och en motion som fick stöd från en lång rad parlamentariker från flera olika länder och från partiföreträdare från olika partigrupper.

Herr talman! Jag gläds verkligen åt att det ser annorlunda ut här i Sveriges riksdag och att Socialdemokraterna sluter upp bakom Sverigedemokraternas motion. Jag hoppas att detta ska leda till någonting positivt. Jag vill dock med detta inlägg direkt uppmana Socialdemokraterna att fullfölja sin nyfunna Iranpolitik. Det gör ni bäst genom att stötta vår kamp för det iranska folket och mot förtryckarstaten på annat håll, exempelvis i internationella delegationer. Visa att er nya Iranpolitik är på riktigt!

Med detta sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 10. Jag står naturligtvis också bakom övriga SD-reservationer.

I detta anförande instämde Rasmus Giertz (SD).