Kerstin Lundgren

Fru talman! Det här är en debatt i väntans tider - i väntan på Sveriges ordförandeskap för EU under våren och i väntan på att Ukraina återfår makt och rådighet över hela sitt territorium. Det är en debatt och ett arbetsprogram som följer den strategiska agendan för kommissionen 2019-2024 med fyra huvudprioriteringar: att skydda medborgarna och friheterna, att utveckla en stark och kraftfull ekonomisk bas, att bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa samt att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang.

Fru talman! Arbetsprogrammet har verkligen utsatts för prövningar och behov av prioriteringar. År 2020 kom covid, som ställde Europa och EU inför nya prövningar och utmaningar men också visade styrkan i att vi kan hålla samman och lösa gemensamma problem. Det som började som en rejäl utmaning slutade i att vi visade styrkan i sammanhållning och i att agera samlat.

Efter - eller egentligen under - covidpandemins härjningar i världen och i EU ledde 2022 Putins och därmed Rysslands imperiedrömmar till det brutala militära anfallet på vårt fredliga och demokratiska partnerland Ukraina. Den 24 februari förändrade agendan för oss och för hela EU. Det fanns svagheter som visade sig på nytt, men även en styrka som utvecklades. Det här visade på vikten av att EU har förmåga att verkligen stå upp när våra gemensamma värden utmanas och angrips. Ukraina försvarar i dag med sina liv och med all sin kraft de värden som byggt våra länder och vårt EU, det EU som ukrainarna så intensivt och länge strävat efter att bli en del av.

Arbetsprogrammet har fem avsnitt. Men alla de avsnitten, likaväl som vårt kommande EU-ordförandeskap, överskuggas av Rysslands militära angrepp på Ukraina och de kriser som följer i spåren av det, oavsett om det handlar om energi, inflation, klimat eller auktoritära staters försök att bli trojanska hästar i alla våra multilaterala ordningar för att undergräva och underminera möjligheterna för oss alla att verka.

Det är rätt med den gröna och digitala omställningen, som också måste innefatta ett nytänkande. Den innebär en möjlighet för oss alla och för EU att inte bara bli konkurrenskraftiga globalt utan faktiskt också bli ledande globalt. Det är en viktig del, för EU har haft en sådan roll, och det är en roll som EU måste klara av även i denna tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Den gröna given är viktig. Det gäller även oberoendet av den ryska fossila gasen och oljan, men inte bara den ryska. Man måste lära av exemplet Ryssland och lära vad det kan innebära att bli fossilt oberoende, men det handlar inte bara om Ryssland. Jag måste säga att det störde mig när jag såg kommissionsordföranden tala i Baku om Azerbajdzjan som ett viktigt och värdefullt land att arbeta nära. Det är ju ett av de länder som utmanar de värden som EU står för. Det gäller att dra lärdomar av lex Ryssland även för framtiden.

Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern kräver naturligtvis bättre förutsättningar för självförsörjning. Vi hoppas på att kunna se mer av återbruk. Ett exempel i Sverige gäller LKAB och de slagghögar som innehåller så mycket möjligheter för oss och Europa när det gäller att ställa om på ett hållbart sätt. Det är också viktigt att lyfta de små och medelstora företagen och kompetensförsörjningen, som är en utmaning inte bara i Sverige utan i hela EU och Europa.

Detta var några av de punkter som finns i de fem avsnitten.

Ett sammanhållande kitt är också ett starkare Europa i världen. Det handlar i grunden om de värden som byggt upp våra länder: frihet, demokrati och fungerande rättsstat. Att det görs en ny satsning på demokrati är viktigt för oss och för EU som helhet. Det är också viktigt att EU självt förmår stå upp för våra värden genom att reformera beslutsfattandet, minska riskerna för korruption och destabilisering och stå upp för att våra kandidatländer når framsteg och inte ges nya villkor under resan.

Det blir viktigt för hela EU och för det svenska ordförandeskapet kommande vår med stöd för resultat. Demokratilåset måste brukas. Magnitskijsanktioner behöver kompletteras med arbete mot korruption och systematisk penningtvätt.

Beslutsfattandet på vissa områden inom utrikespolitiken måste övergå till kvalificerad majoritet. Vi har sett vad som händer annars. Lex Ungern och lex Bulgarien är ett par av de senare exemplen, men det finns många fler att lära av. Ungern blockerade i går stöd till Ukraina - uppenbart av helt andra skäl än att de ville försvara våra värden.

Det är viktigt att vi orkar visa att det krävs exceptionella åtgärder i exceptionella lägen. Det gäller även oss i Sverige. Jag tillhör ett parti som har varit motståndare till att EU lånar upp medel för att bygga upp den här typen av nya fonder. Men i ett sådant här exceptionellt läge måste EU klara av att stå upp för att Ukraina ska kunna överleva ekonomiskt. Vi behöver ta vår del av ansvaret och inte bara tro att det är USA som ska ta hela kostnaden. Det handlar i grunden om EU:s uppdrag och vision att bygga fred, frihet och försoning på demokratins och rättsstatens grund.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet. Jag har en förhoppning om att det kommande år visas större intresse från riksdagens utskott när vi behandlar arbetsprogrammet.

Herr talman! Det är bra att man följer, och det är bra att man försöker stötta. Men det finns de som ändå hoppas på att det ska finnas röster som är beredda att inte bara göra som vanligt utan faktiskt också se till att sanktionsmöjligheten utnyttjas. I de här fallen angriper man tydligt det fria ordet, yttrandefriheten och oppositionella, de som vågar säga sin mening. Om vi inte står upp när de fängslas, om vi bara följer och om vi inte är beredda att ta lead för att införa sanktioner märker de andra i det ryska samhället att det inte är någon som bryr sig. Man bara talar och gör som vanligt.

Därför är det viktigt att göra slag i saken och försöka hitta allianser - med baltiska stater, Storbritannien och Kanada. Det handlar om att jobba med ett antal för att sedan, som ministern kan göra, ta upp det i EU och arbeta för Magnitskijsanktioner. Det handlar om att lyfta fram den frågan. Det skulle höras i Moskva, och det skulle höras hos Kara-Murza och hos andra som hoppas på en ny framtid för det ryska folket i frihet.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för de kommentarerna! Vi är helt eniga om hur tillståndet är i Ryssland. För det civila samhället existerar ingen frihet. För enskilda ryska medborgare existerar ingen frihet. Detta är naturligtvis fullkomligt förödande för Rysslands utveckling på sikt.

Precis som utrikesministern säger är Kara-Murza en i en grupp av modiga ryssar som vågar göra sin röst hörd. Men, utrikesministern, skulle det inte vara väldigt bra om Sverige, precis som Kara-Murza och andra modiga ryssar, är berett att göra sin röst hörd för just Magnitskijsanktioner för att inte straffrihet ska råda för dem som använder systemet för att förtrycka och för att fängsla det fria ordet? Vore det inte rimligt att Sverige är berett att stå upp för och kräva omedelbar frigivning av Kara-Murza? Jag är övertygad om att ett antal andra länder också skulle vara beredda att göra det. Det handlar om att införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för en sådan här process.

Jag tror inte att utrikesministern tror att Kreml lyssnar på uttalanden om att vi följer utvecklingen. Det påverkar inte och ändrar inte. Det krävs mer. Därför är det viktigt att utrikesministern är beredd att göra det som jag har hört att Kanadas utrikesminister har varit beredd att göra: gå för Magnitskijsanktioner. Jag vet att det diskuteras i Storbritannien och i USA. Låt oss också med svensk röst föra upp den diskussionen i EU.

Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern, och välkommen till kammaren för den första interpellationsdebatten under denna mandatperiod! Det är naturligtvis viktigt att då lyfta fram mänskliga rättigheter och dem som står upp för frihet och demokrati i många länder, också det ryska folket i Ryssland som i dag är så starkt förtryckt.

En person som många har träffat här i Sverige, Vladimir Kara-Murza, är en modig, frispråkig rysk medborgare som till skillnad från många andra har valt att inte lämna landet. Han har trots risker valt att stanna kvar för att visa att han står upp för sin åsikt mot förtrycket när förtrycket attackerar.

Kara-Murza har upplevt förtryck tidigare. Han var en av de närmaste medarbetarna till den mördade oppositionsledaren Boris Nemtsov och har två gånger överlevt förgiftningar under sin tid i Moskva, både 2015 och 2017. Nu finns det tydliga rapporter som säger att FSB var ansvariga för förgiftningsattackerna. Vi vet alltför väl att det inte är första gången som detta har inträffat i Ryssland eller Europa.

Kara-Murza greps än en gång, i april, som utrikesministern också konstaterade. På sedvanligt sätt har en politisk rättsprocess ägt rum där den ena anklagelsen har lagts till den andra, nu senast för förräderi.

Han är också anklagad för att ha samarbetat med Natoländer. Vi vet ju att han har funnits i flera av våra europeiska länder. Han är också aktiv och jag tror till och med medborgare i Storbritannien. Det är ju inte konstigt att han har en sådan koppling. Men man har från Kreml valt att så tydligt attackera honom som en av de modiga frispråkiga oppositionella som har vågat kritisera kriget i Ukraina och kalla det för vad det är, ett krig.

Därför är det viktigt att Sveriges röst nu kan vara tydlig, och jag hör att utrikesministern säger att man inte utesluter några åtgärder. Men det vore väldigt välkommet om utrikesministern kunde ta initiativ till och ledning för att samla likasinnade och arbeta för att få Magnitskijsanktioner gentemot de 13 personer som finns på en lista som ansvariga för Kara-Murzas gripande, domstolsprocesser och så vidare, för här fungerar inte rättsväsendet. Han är en typisk politisk samvetsfånge, och vi måste vara beredda att stå upp för politiska samvetsfångar och föra deras talan. Sverige borde vara en röst för deras skull.

Vill utrikesministern faktiskt gå den vägen?