Mats Sander

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden.

Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige.

Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.

Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.

Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i januari 2025 den så kallade konkurrenskompassen. Konkurrenskompassen är en övergripande strategi för att öka EU:s konkurrenskraft genom att exempelvis stärka motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar strategin. Bland annat ser riksdagen positivt på initiativet att förenkla regler och att det bör göras utan att minska krav på kvalitet, säkerhet eller hållbarhet. Därtill framhåller riksdagen vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett teknikneutralt sätt. Riksdagen lyfter också fram handelspolitikens roll, energiförsörjningens betydelse och att Europas konkurrenskraft bör baseras på marknadsdrivna lösningar.

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.