Ann-Christine Frohm

Herr talman! Jag hade något slags förhoppning om att vi skulle kunna ha en bra debatt och ett bra replikskifte, men jag har lämnat den förhoppningen därhän i och med ledamotens anförande här. Jag tycker att det är beklagligt att ledamoten står här och kallar alla människor som röstade på oss - det näst största partiet i Sveriges riksdag - i riksdagsvalet 2022 för rasister. Jag tycker att det är undermåligt; det är inte värdigt en debatt i Sveriges riksdag 2023.

Ledamoten påstod att vi skulle vara rädda för olika människor, och jag kan absolut ge henne rätt i en av dessa frågor. Ja - jag är rädd för våldtäktsmän. Ja - jag är rädd för mördare. Jag kommer alltid att stå på brottsoffrens sida - inte på den sida där gärningsmannen befinner sig.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna, även om ordet påståenden kanske bättre fångar det som ledamoten anförde här.

Det är väl ingen hemlighet att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna inte alls är överens i integrationsfrågan. Jag uppfattar att Vänsterpartiet mycket väl kan ha missuppfattat Sverigedemokraternas sätt att se på integration; jag tycker att ledamoten visade det med all önskvärd tydlighet när hon pratade om att Sverigedemokraterna skulle ha två lösningar och att den ena av dem skulle vara utvisning. Detta stämmer över huvud taget inte, men jag är jätteglad när jag kan fylla i lite kunskapsluckor.

Så här är det: Om man är dömd för mord eller grov brottslighet ska man absolut utvisas. För min del är det obegripligt att Vänsterpartiet inte är intresserat av detta. Vänsterpartiet vill behålla andra länders kriminella i vårt land, och det tycker jag är jättekonstigt.

Jag vill också påpeka och uppmärksamma att det som ledamoten kallar slottsavtalet - alltså Tidöavtalet, som det heter - inte är Sverigedemokraternas avtal utan samarbetspartiernas. Det är vårt avtal med regeringen, eller med regeringspartierna. Nu har jag klarat ut även detta.

Herr talman! Jag tror att Jonny Cato har glömt att läsa kommittémotioner. Jag kan tipsa om att vi sedan vi kom in i riksdagen har väckt kommittémotioner. Vi har en hel del politik som rör integration. Vi hävdar att detta är en högst grundläggande politisk fråga när ett land som Sverige raseras på detta sätt. Integrationen är en grundläggande fråga.

Jag ska just nu som sverigedemokratisk ledamot akta mig för att föregripa någon utredning på något sätt. Vi har ett avtal tillsammans med regeringspartierna. Detta ska utredas, och jag kommer inte att uttala mig om det innan utredningen är färdig och det konkret - svart på vitt - kan presenteras hur detta kan åtgärdas på ett bättre sätt. Jag tackar dock för frågan och återkommer gärna.

Herr talman! Tack så mycket för dina frågor, Jonny Cato! Jag blir smickrad av att du tycker att jag är duktig på problembeskrivning. Jag ska försöka bli bättre på att presentera problemlösningar framöver.

Jag kan konstatera att denna kammare sedan vi bytte regering - och sedan denna regering slöt ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna - plötsligt verkar vara överens. Den är överens om arbetskraftsinvandringen. Den är överens om integrationskrav. Den är överens om att sfi måste fungera bättre. Den är överens om en massa olika saker som har använts som slagträ mot Sverigedemokraterna sedan 2010, när Sverigedemokraterna klev in i denna kammare.

Jag tycker som sagt att detta är positivt; jag vill verkligen framhålla det. Jag tycker att det är bra att övriga partier äntligen verkar ha öppnat ögonen.

Frågan som ledamoten tog upp - sfi - är faktiskt en del av Tidöavtalet. Vi ska låta göra en utredning och se vad vi kan förbättra inom sfi, samhällsorienteringen för nyanlända och allt det där. Det är under arbete.

Herr talman! Vi ser lite olika på vårt land och vårt samhälle. Jag har för min del mycket större tillförsikt under den här regeringen än jag hade under en socialdemokratisk regering; det vill jag vara väldigt tydlig med.

Vi lyckas kanske också bättre än vad Socialdemokraterna har gjort under sitt hundraåriga styre när det gäller att få människor som faktiskt kan arbeta in i arbete. Jag hoppas att mitt parti, som är lite yngre, kan lyckas bättre i den frågan.

En stor del av de arbetslösa i vårt land har tyvärr inte rätt kvalifikationer för att kunna ta ett arbete. Det kan vara så att man har levt i det här landet år i 15, 17 eller snart 20 år men fortfarande inte kan språket. Det kan också vara så att man inte kan ta ett arbete därför att man helt enkelt inte får lämna sitt hem för att arbeta.

Jag pratade lite grann om detta i mitt anförande. Ska man vara en del av det svenska samhället och se sig som svensk medborgare fullt ut bör man också stå bakom det demokratiska styrelseskick vi har i det här landet. Jag tycker att det är alldeles självklart.

Herr talman! Tack för dina frågor, ledamoten!

Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna nu verkar ha tagit sitt förnuft till fånga och pratar lite mer som Sverigedemokraterna har gjort under många år. Det är egentligen ganska fascinerande, måste man väl säga, för det som bara för ett tag sedan var rasistiskt att yppa är nu politik som Socialdemokraterna driver utan att blinka. Men det är som sagt bra och positivt att vi kan närma oss varandra på det sättet. Det är bra och positivt för Sverige.

Jag anser inte att jag i mitt anförande diskuterade arbetskraftsinvandringen särskilt mycket, men det är självklart ett viktigt ämne på integrationsområdet som ledamoten tar upp. Vi har sagt under lång tid att alla som kan jobba ska jobba. Det är ingen nyhet att det är på det sättet. Sedan är det olyckligt om vi har en arbetskraftsinvandring till vårt land om det inte behövs. Så ska det naturligtvis inte vara, och det tror jag att ledamoten håller med om.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet om integration som vi nu ska debattera här i kammaren.

Sverige har efter riksdagsvalet 2022 med Sverigedemokraternas hjälp berikats med ett regeringsskifte. Efter flera decennier av vanstyre har vi nu äntligen politiska förutsättningar att genomföra förändringar som styr in vårt älskade land på rätt kurs igen.

Att Sverige nu genom Sverigedemokraterna får en andra chans och att vi verkligen förvaltar denna chans är helt avgörande för vårt lands framtid. Nu finns en verklig möjlighet. Genom Tidöavtalet finns det nu förutsättningar att förpassa saft-och-bulle-politiken till historiens skräphög en gång för alla.

Sverige har under Socialdemokraternas ledning haft den destruktiva kravlösheten som ledstjärna, en kravlöshet som medfört ödesdigra konsekvenser för vårt land och oss medborgare. Den ansvarslösa migrationen har raserat alla möjligheter till en acceptabel integration, vilket i sin tur skapat ytor för brottsligheten och gängkriminaliteten.

Socialdemokraterna såg aldrig detta. De såg aldrig det glömda Sverige. De vände bort blicken när rapporteringarna om skjutningar, sprängningar och överfall på vanligt hederligt folk började strömma in från norr till söder.

Integration

Vi som lever i verkligheten har tvingats att både se och uppleva hur otryggheten har tagit vårt svenska samhälle i ett allt hårdare grepp. Verklighetens människor känner en krypande oro i kroppen när barnen är utom synhåll på lekplatsen. Verklighetens människor vågar inte längre gå ut. Verklighetens människor har på senare år inte längre kunnat erbjudas en säker vardag i sitt eget land.

Den kollapsade integrationspolitikens efterverkningar har varit och är fortfarande bokstavligt talat livsfarlig.

Herr talman! Nu gör vi upp med denna förödande utveckling på riktigt. Det är slut med det självdestruktiva daltandet, och det är slut med att skydda och ta hand om individer som inte vill underställa sig våra lagar.

Vi har kursen framåt klar för oss. Det viktiga nu är att se till att vi når kvalitet i varje enskild del av det politiska beslutsfattandet. Och det kommer att krävas fokus, och det kommer att krävas tålamod.

Ett trasigt land är inget man återuppbygger på några veckor eller några månader. Det har tagit år att rasera, och det kommer att ta år att bygga upp det igen.

Herr talman! Utgångspunkten för Tidöavtalet när det gäller integrationspolitiken är tydlig. Politiken ska belöna dem som har en genuin vilja att bli en del av Sverige och på samma sätt markera motstånd mot dem som egentligen aldrig har haft någon avsikt att integrera sig. Det måste helt enkelt finnas negativa och positiva incitament inbyggda i systemet för att det ska fungera.

Målet är alltså att införa en kravbaserad integrationspolitik, där själva kärnan består av det mycket enkla budskapet att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta eget ansvar för att bli en del av det svenska.

Hur uppnår vi detta? Hur ger vi människor möjlighet att ta ett större ansvar? Jag tänkte belysa några viktiga punkter som Sverigedemokraterna inom samarbetet med regeringen har initierat.

Ett av de viktigaste förslagen är att göra upp med grundsynen på vårt välfärdsland. Det räcker inte med att man sätter sin fot i Sverige för att man ska få ta del av hela vårt välfärdssystem. Bygger vi en kravbild kopplad till välfärden kommer människor att uppvisa en större vilja att bli inkluderade i det svenska samhället.

Den utredning som föreslås inom ramen för Tidöavtalet ska bland annat få i uppdrag att föreslå en modell för kvalificering till välfärden. Utgångspunkten är att en nyanländ inte omedelbart ska vara kvalificerad att ta del av sociala förmåner och bidrag. I stället kommer det att handla om gradvis kvalificering som baseras på egen ansträngning. Att man arbetar, betalar skatt och har en permanent och laglig bosättning i Sverige inom ramen för denna kontext är en självklarhet.

Vi måste även ställa högre krav kopplade till det svenska medborgarskapet. Det är, sett ur ett integrationspolitiskt perspektiv, synnerligen viktigt att det krävs större ansträngningar för att bli fullvärdig medborgare. Kunskaper i svenska och samhällskunskap är givetvis helt centralt. Genom att uppvärdera det svenska medborgarskapet kommer vi att skapa positiva incitament för anpassning, vilket i sin tur kommer att ge en mer effektiv integration.

Vi ska också utreda hur reglerna kopplade till samhällsintroduktion för asylsökande, samhällsorientering för nyanlända och sfi-undervisning kan justeras. För att ha rätt till dagersättning bör det krävas att man uppvisar en vilja och i handling ser till att lära sig språket, att man anpassar sig socialt, kulturellt och inte minst tar del av vårt demokratiska styrelseskick.

Allt detta och mer därtill finns konkret beskrivet i Tidöavtalet. Det är detaljerat. Det är väl förankrat. Det är en noga framtagen vägkarta där vi nu efter år av misskötsel styr in Sverige på rätt väg igen. Den röda tråden består av att vi kan och vågar ställa krav på områden där kravlöshet och uppgivenhet tidigare har varit normen.

Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att agera blåslampa och se till att regeringen inte släpper denna boll ur sikte. Vi kommer naturligtvis också att vara ett samarbetsparti att lita på. Ska vi lyckas med att få ordning på den röra som socialdemokrater med bundsförvanter ställt till med finns det inte tid att sakta ned. Det finns inte utrymme att börja sväva på målet. En stark politik måste vara konsekvent. Den måste stå pall för slentrianmässiga och ologiska ifrågasättanden från politiker som agerar som dåliga förlorare.

Herr talman! Till sist: Låt oss inte glömma. Vi gör nu denna omläggning för att vi bryr oss om Sverige och om människorna som bor här. Det handlar inte om att straffa. Det handlar om att uppmuntra. Genom att bereda mark för människor som verkligen vill bli en del av Sverige visar vi att vi faktiskt bryr oss. Vi visar att äkta humanism växer fram i takt med att vi synliggör styrkan, inte svagheten, hos människor. Att ställa krav är att bry sig om.

Herr talman! Det är förvånande att Centerpartiet och ledamoten uppvisar en sådan fördomsfullhet. Jag är förvånad.

Centerpartiet säger här att det inte spelar någon roll vilket efternamn man har. Nej, okej, så kan det vara. Men det är ju inte det som är intressant. Jag är förvånad över skillnaden Centerpartiet gör mellan olika människor.

Det är värderingarna man har som gör skillnad. Vad man heter i efternamn spelar väl ingen roll över huvud taget. Det är ens värderingar som gör skillnad, och jag är som sagt förvånad över den fördomsfullhet som ledamoten uppvisar.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna och reflektionerna!

Ledamoten tar upp att vi behöver ha respekt för brottsoffren. Jag förstår ärligt talat inte varför ledamoten ställer frågan om det till mig och mitt parti. Vi är ju de som i allra högsta grad har respekt för brottsoffren och står på brottsoffrens sida.

Kan inte ledamoten försöka förklara för mig och för Sveriges övriga befolkning varför man är beredd att låta grova brottslingar vara kvar i det här landet och dessutom försvarar det? Det är inte att stå på brottsoffrens sida, inte någonsin eller någon gång. Men ledamoten kan försöka förklara för mig och andra i den här kammaren hur det kommer sig att Centerpartiet står mer på brottsoffrens sida när man inte är beredd att utvisa exempelvis grova brottslingar.

För kvinnan som blev nedknuffad i ett gruvhål spelar det naturligtvis ingen roll vad han har för efternamn. Men det spelar naturligtvis roll vilka konsekvenser man får av en sådan handling.

Här är Sverigedemokraterna tydliga: Vi måste ha hårdare straff. Det är inga konstigheter. Men Centerpartiet kan väl förklara hur man ser på det här frågorna eftersom ledamoten nu har väckt dem.

Herr talman! Ledamoten vet mycket väl att Sverigedemokraterna vill minska invandringen. Det är en av de åtgärder som är allra viktigast för att kunna ta hand om det vi brottas med inom landet i dag.

Man kan inte fylla på ett land med människor år efter år utan att ge dessa människor en ärlig chans. Det har Socialdemokraterna inte gjort under åtta år. De har inte fått en ärlig chans när de har kommit till Sverige. De har flyttat till ett utanförskapsområde, och de har levt i detta utanförskapsområde utan några särskilda chanser till att lyckas. Det är Socialdemokraternas ansvar att det ser ut så. Detta tänker den här regeringen, med stöd av oss, göra skillnad på.

Ledamoten säger att Sverigedemokraterna inte har någon integrationspolitik. Då vill jag råda ledamoten att läsa Tidöavtalet och läsa våra tidigare kommittémotioner. Ledamoten kan ta del av vårt principprogram. Det finns en hel del som vi vill göra, och det finns där svart på vitt.

Ledamoten har helt rätt i att det finns en tydlig skiljelinje. Till skillnad från Socialdemokraterna vill vi i Sverigedemokraterna ta ansvar för något som vi själva inte har ställt till. Socialdemokraterna däremot har inte varit intresserade av att ta ansvar de senaste åtta åren de satt i regering och hade chansen.

Ni hade chansen. Ni tog den inte.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes engagemang och frågor.

Jag konstaterar att den tidigare S-regeringen i allra högsta grad har gått i MP:s koppel. Jag kan förstå att ledamoten liknar den sittande regeringen med att den skulle gå i Sverigedemokraternas koppel på något sätt. Men jag kan försäkra ledamoten att så inte är fallet. Min uppfattning är att samarbetspartierna har förhandlat fram ett avtal med varandra som alla parter är nöjda med. Det är därför avtalet finns, och det är därför regeringen sitter med vårt stöd.

Jag kan inte låta bli att fundera över följande. Socialdemokraterna har haft åtta år på sig att göra något åt segregationen och att kunna hantera integrationen på ett bra sätt, men man har valt att inte göra det. Det Socialdemokraterna har valt att göra, med stöd av andra partier, är att göra segregationen ännu allvarligare. I stället för att göra något åt den har man spätt på den ännu mer. Det är oerhört oansvarigt.

Jag och mitt parti, och jag försäkrar att även regeringspartierna tänker samma sak, ska naturligtvis göra något åt detta. Det är därför avtalet finns. Ledamoten kan vara lugn med att vi kommer att göra det bästa av detta. Vi kommer att se förändringar som inte hade skett om Socialdemokraterna hade fortsatt i regeringsställning. Men nu har svenska folket röstat för det här maktskiftet, så nu kommer vi att se förändringar på området.

Herr talman! Det här är ett spännande replikskifte såtillvida att jag inte visste förrän nu att ledamoten Cato är min uppdragsgivare och att det är ledamoten Cato som bestämmer här i kammaren hur jag ska tala, uttrycka mig och vad jag ska prata om. Men det var spännande.

Själv ser jag det så att det är väljarna och mitt parti som är mina uppdragsgivare.

Det är jätteviktiga frågor som ledamoten tar upp, nämligen att lära sig svenska, ingå i det svenska samhället och få ett arbete. Och det är frågor som vi inte ska förringa på något sätt. Det gör inte jag, och det gör inte mitt parti. Och det visar Tidöavtalet tydligt.

Först och främst handlar det om den egna viljan, att vilja ingå i det svenska samhället, att vilja lära sig språket. Det är naturligtvis en grundsten för om man som individ ska lyckas eller inte.

Vi kan inte på något sätt dra alla över en kam. Det finns människor som kommer till vårt land som inom två år behärskar svenska språket, har en bra anställning, arbetar och bidrar till det svenska samhället på ett positivt sätt. Å andra sidan ser vi andra människor, andra individer, som jag sa i mitt anförande, som har bott här i 15 år som fortfarande inte hjälpligt klarar svenska språket.

Jag och mitt parti hävdar att om det är så finns det inte tillräckligt egenintresse för att vilja ingå i vårt samhälle och vårt västerländska sätt att leva, och då ska man inte heller bo kvar här.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Centerpartiet och ledamoten tenderar att vara rödare än Socialdemokraterna själva i vissa delar.

Jag noterar att ledamoten förespråkar en regering som inte ens har haft kontroll över vilka människor som bor i vårt land och befinner sig här. Regeringen har till exempel inte varit särskilt överens med Säpo i dessa frågor, för Säpo är högst intresserade av att veta exempelvis vilka terrorister som uppehåller sig i vårt land.

Det kommer att genomföras en folkräkning. Den är högst väsentlig, för vi behöver ha kontroll över vilka som bor - eller uppehåller sig - i vårt land. Som jag sa tidigare är det heller ingen mänsklig rättighet för någon att bo just i Sverige.

Som ledamoten väl vet har vi med en hel del av våra integrationsförslag och politiska förslag i Tidöavtalet. Bland annat ska det utredas hur man ska kunna utvisas från landet om man inte längre bedöms ha ett skyddsbehov eller om man har bristande vandel. Detta kommer att utredas.

I övrigt noterar jag att Centerpartiet och ledamoten inte är nöjda med Sverigedemokraternas politik och anförande, och det är jag faktiskt inte speciellt förvånad över. Det vore väl konstigt om Centerpartiet var överens med oss. Men vi ska inte förglömma att svenska folket har röstat för det här maktskiftet - det är väljarnas vilja vi ser.

Fru talman! Där drog ledamoten rasistkortet igen. Det är ganska tröttsamt, får man säga. Men det är klart - vissa här i världen utvecklas, och vissa gör det inte.

Vänsterpartiet står på brottsoffrens sida när man känner för det, men i många fall har Vänsterpartiets svans ämnat stå på förövarnas sida i stället. Det tycker jag är högst anmärkningsvärt. Kan inte ledamoten förklara för mig och för svenska folket varför man så gärna vill att grova brottslingar ska finnas ute i vårt samhälle här i Sverige? Varför vill man inte utvisa dem härifrån?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna talaren om att ledamoten Tony Haddou inte har någon ytterligare replikrätt.)

Fru talman! Nu är det ju faktiskt inte på något sätt en mänsklig rättighet att bo i Sverige. För att vara fullgod medborgare i Sverige bör man göra sin plikt först och därefter kräva sin rätt. Man bör bidra till Sverige på ett positivt sätt.

För Vänsterpartiets del är ju ingenting problematiskt vad gäller till exempel ekonomin. Vänsterpartiet har alltid en enkel lösning: att höja skatten. Sedan kan man leka vidare med skattebetalarnas pengar.

Någon ska ju betala för det här kalaset. Någon ska betala för att vi faktiskt har människor i Sverige som begår brott.

Vilka ska utvisas? Naturligtvis ska till exempel grova brottslingar, som gör andra människor väldigt illa eller mördar dem, utvisas; det är ingen hemlighet att vi tycker så. Jag, och vi som parti, tycker inte att man är en fullgod medborgare om man gör Sverige och Sveriges befolkning så illa.

Fru talman! Senaste gången jag stod i talarstolen och debatterade integrationspolitiken var det som alla andra gånger före det helt i opposition. Den här gången är det som representant för ett samarbetsparti till regeringen men i viss mån också ett oppositionsparti.

Sverige har haft allmänna val, och Sverigedemokraternas stöd ökade återigen. Därmed har vi haft möjligheten att dra nya penseldrag på den tidigare destruktiva och misslyckade integrationskartan och göra en förändring till att gå i en mer Sverigevänlig riktning. Jag vill tacka alla väljare för den möjligheten, och det är deras röst jag företräder i den här kammaren.

Stora delar av svenska folket har uppenbarligen fått nog av politiker som raserar vårt vackra land, fått nog av dagliga skottlossningar och fått nog av den rödgröna sörja som inte klarat av sin uppgift: att hålla svenskarna trygga. När jag växte upp under 70-80-talen kastade vi inte sten på blåljuspersonal. Vi utsattes inte för gruppvåldtäkter, och kvinnor kastades inte ned i gruvhål i Bergslagen för att hedra någon Mohammed eller Allah.

Det handlar om kvinnofientliga, främmande, uråldriga värderingar som inte hör hemma här. Vårt västerländska sätt att leva utmanas på allvar av den misslyckade invandring och brist på integration som övriga partier ägnat sig åt. Det enda parti som inte har ansvar för hur dagens Sverige ser ut är faktiskt mitt eget. Men att stå kvar i den ringhörnan och säga att detta inte är vårt fel leder naturligtvis inte till förändring.

Vi har hela tiden varit ödmjuka inför att ta vårt ansvar i samarbete med andra partier för att ändra Sveriges färdriktning. Äntligen är dagen för att även vi har möjlighet att ta ett reellt ansvar för vårt land här! Jag vill dock vara noga med att poängtera att Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen. Vi är ett samarbetsparti som har förhandlat fram ett avtal som gör att regeringen med vårt stöd kan existera. I övrigt är vi ett oppositionsparti som förmodligen inte kommer att vara överens med regeringen i varje enskild fråga under mandatperioden.

Fru talman! Med det sagt vill jag yrka bifall till samarbetspartiernas budget, alltså utskottets förslag till beslut. För tack och lov har regeringen, tillika våra samarbetspartier, accepterat att det är tid för förändring. Svenska folket har sagt sitt. Den 14 oktober 2022 kommer att etsa sig fast i historien. Regeringen var då, tillsammans med Sverigedemokraterna, redo att ta det ansvaret.

Jag har full respekt för att regeringspartierna först under föregående mandatperiod verkade inse att den tidigare förda integrationspolitiken var ohållbar. Man har insett haveriet från avbytarbänken under åtta år och är nu med vårt stöd redo för förändring. Med Sveriges bästa för ögonen föddes Tidöavtalet. Nu är det tid att göra Sverige bra igen, fru talman.

Svenska folket har tröttnat på att deras barn inte kan gå till skolan utan att riskera att bli rånade på sin mobiltelefon, dator eller moped, och att vi i Sverige gått från att ha en av världens bästa skolor till att nu befinna oss i bottenläge i rankningarna.

Svenska folket har tröttnat på att våra äldre inte får den omsorg de behöver på grund av att personalen inte behärskar svenska språket och på långa vårdköer där människor hinner dö i väntan på vård. Sjukvård i världsklass är inte längre verklighet här trots högt skattetryck på befolkningen.

Svenska folket har tröttnat på en politik som lett till ett utanförskap som medför att individer aldrig kommer att bidra till vårt samhälle. Vi har bevittnat otaliga integrationsprojekt som kostat oss skattebetalare ofantliga summor men som varit helt overksamma.

Projekt som genomförts har konstaterat att det finns individer som efter att ha bott 15 år i Sverige inte behärskar ens hjälplig svenska. De kan inte göra sig förstådda eller förstå. Men tack och lov har vi sverigedemokrater redan under föregående mandatperiod lyckats stoppa en hel del huvudlösa bidrag, och ett av dem är hemutrustningslånet.

Hemutrustningslånet var ett CSN-lån som kunde användas till att exempelvis köpa möbler. Twisten i det hela var bara att individerna sedan inte behövde betala tillbaka det så kallade lånet. För att ge en känsla av vilka belopp det rör sig om kan jag säga att det i det här fallet är cirka 700 miljoner kronor som inte betalats tillbaka. Dessa 700 miljoner kronor har efterskänkts.

Individer som semestrar i det hemland de flytt ifrån förefaller inte längre ha ett skyddsbehov. Det verkar vi vara överens om nu för tiden.

Av respekt för Sveriges befolkning är det viktigt att frågan om utvisning på grund av bristande vandel och frågan om återvändarverksamhet utreds ordentligt. Högre krav måste ställas. Gör din plikt innan du kräver din rätt!

Fru talman! Sverigedemokraterna är garanten för att migrationspolitiken i allmänhet och integrationspolitiken i synnerhet förändras på riktigt. Jag är stolt över att våra samarbetspartier nu exempelvis kan se över hur höjda krav för medborgarskap ska utformas och se till att fler uppehållstillstånd återkallas. Genom väljarnas stöd och Tidöavtalet har vi kommit en god bit på vägen mot ett tryggare Sverige.

I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).

Herr talman! Integrationen i Sverige har under många år varit fullständigt havererad. Äntligen går vårt land, med Sverigedemokraternas inflytande, i en mer hälsosam riktning. Åtgärder för strängare straff, åtgärder mot hedersförtryck och begränsning av tillgången till vårt välfärdssystem är några positiva effekter av en mer Sverigevänlig politik.

Fler åtgärder än de nu överenskomna krävs för att komma till rätta med segregationen. Det ska inte finnas någon som helst tvekan om vad vi förväntar oss av nya medborgare.

Jag vill fråga integrationsministern: Kommer regeringen att förtydliga målen i integrationspolitiken med krav på etablering, anpassning och egen ansträngning?