Mikael Damberg

Fru talman! I dag debatterar vi ju regeringens och SD:s vårbudget, som presenterades i dag. Det är klart att det finns en risk att våra kommentarer mest handlar om den politik som vi tycker inte finns med i budgeten. Det är väl fullt rimligt att oppositionen redovisar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Jag vill dock ta tillfället i akt och ändå säga några ord om att vi socialdemokrater sedan vi hamnade i opposition hela tiden har koncentrerat oss på att redovisa alternativ och visa att det finns förslag som kan ta Sverige i en annan riktning. Vi ser nu att Sveriges tillväxt är bland de sämsta i hela EU, och finansministern och jag är överens om att en av huvudförklaringarna till det är att bostadsbyggandet helt har avstannat. Därför presenterade vi i den förra budgeten ett helt paket av åtgärder för att få upp bostadsbyggandet och se till att byggnadsarbetarna kunde ha kvar sina jobb.

Vi har kritiserat regeringen för att inte hålla ihop Sverige genom en kostnadskris. Det har sagts flera gånger att alla drabbas av inflationen, men det är ju inte riktigt sant. Det finns väldigt många som har tjänat pengar under krisen. En sektor är banksektorn, som har tjänat enorma pengar på att vara snabb med att höja räntorna på bolånen och långsam med att höja räntorna på sparandet. Man har gjort enorma vinster.

Vi har föreslagit att en del av de vinsterna ska återföras till hushållen och återföras för att finansiera satsningar på välfärden. I vår första budget dubblade vi statsbidragen till kommuner och regioner, skolan, sjukvården och äldreomsorgen. I den förra budgeten dubblade vi resurserna till sjukvården, för vi såg att det kommer att skapa en nationell sjukvårdskris om regeringen fortsätter att hantera den här politiken på det här sättet. Där är vi i dag.

Trots att det är mörkt och trots att vi går igenom tuffa tider vill jag säga att det finns ett annat sätt att både hantera lågkonjunktur och hålla ihop Sverige. Men då gäller det att man har en riktning, att man vet vart man ska och att man kommer med förslag som gör skillnad i verkligheten.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har haft högre inflation än våra grannländer. Nu sjunker inflationen i Sverige, i våra grannländer och internationellt, och det är bra. Men man måste också fundera på om politiken är avvägd på ett bra sätt? Får den samlade politiken den effekt som man eftersträvar?

Det är nu tusentals människor som riskerar att förlora jobbet i svensk sjukvård, sju byggföretag går i konkurs varje dag och hälften av de ensamstående mammorna med låg inkomst har inte råd att sätta näringsriktig mat på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Våra grannländer, som har haft lägre inflation än Sverige, har under denna tid klarat av att stötta barnfamiljerna. Alla våra grannländer har höjt barnbidraget under kostnadskrisen, Elisabeth Svantesson, men inte Sverige därför att ni valde annat i stället.

Ni valde att sänka skatten - med 13 miljarder kronor - för de människor som har högst inkomster i vårt land i stället för att garantera välfärden och vanligt folks ekonomi. I denna budget fortsätter ni med samma politik. Ni rycker på axlarna och tittar bort, och människor får ta smällen.

Fru talman! När jag här i dag hör finansministern, och även Oscar Sjöstedt, beskriva att politiken fungerar undrar jag lite grann i vilken verklighet regeringen lever. Fungerar SD-regeringens politik när tusentals anställda i sjukvården riskerar att bli av med sina jobb just nu? Fungerar politiken som den är tänkt när varannan ensamstående mamma som tjänar lite i vårt land inte har råd att sätta näringsriktig mat på bordet och tvingas låna för mat eller för hyra? Fungerar politiken när LKAB tvingas dra ned på produktionen och varnar för att man tvingas dra ned på personal för att Malmbanan inte håller måttet? Fungerar politiken optimalt när sju byggföretag går i konkurs varje dag?

Sammanfattningsvis: Vi ligger i bottenligan i tillväxten, vi har ökad arbetslöshet och vi har haft högre inflation än våra grannländer. Vad är det som fungerar så bra?

Fru talman! Vårt land befinner sig i lågkonjunktur. Sverige blir fattigare, och Sverige blir farligare.

Den underliga vårbudget som regeringen i dag har lagt på riksdagens bord bekräftar att regeringen är oförmögen att förstå hur vardagen ser ut för vanligt folk runt om i Sverige. Jag tror att människor hade förväntat sig att regeringen och Sverigedemokraterna i dag skulle leverera en lösning för att stoppa den akuta sjukvårdskris vi har i Sverige.

Jag tror att svenska folket hade förväntat sig åtgärder här och nu för att samla landet och stoppa gängvåldet, inte minst efter förra veckans skjutning i Skärholmen. Jag tror att människor hade väntat sig stöd till hushållen för att ta sig igenom den tuffa kostnadskrisen och åtgärder för att mota den växande byggkrisen och få upp tillväxten. Men det är inte detta vi ser i vårbudgeten.

I regeringens vårbudget ser man i stället ett virrvarr av förslag för att lösa regeringens egna problem. Det är pengar till cykellopp, till flygplatser och för myndighetssamverkan, och det är tillskott till Regeringskansliet. En del av detta är säkert väldigt bra, men samtidigt drar man ned på resurserna till Brottsförebyggande rådet - samtidigt som våldet eskalerar i Sverige. Spänningarna och skjutningarna fortsätter, trots löften om motsatsen. Alla letar nu efter konkreta lösningar på krisen. I det läget drar regeringen ned på den myndighet som har kunskap om vilka lösningar som faktiskt fungerar.

Jag tror inte att det finns någon som tycker att vi behöver göra mindre för att förebygga våldet. Faktum är att det inte kommer några nya insatser som kan göra skillnad här och nu i den budget som ligger på bordet i dag. Givet den senaste tidens utveckling tror jag att många med mig hade förväntat sig något annat av budgeten.

Efter att ha tagit del av regeringens förslag ställer jag mig frågan hur regeringen och Sverigedemokraterna över huvud taget tar in hur det ser ut i landet: I vilken verklighet lever man i regeringen? Det är uppenbarligen inte i samma verklighet som resten av oss.

Vårbudgeten var en chans för regeringen att lägga om kurs för Sverige och ta itu med stora problem. Sverige möter stora utmaningar, och man borde ställa sig på svenska folkets sida. Men jag kan konstatera att det här inte är en budget för svenska folket.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har försatt Sverige i en akut nationell sjukvårdskris. Regionerna budgeterar med miljardunderskott under 2024 och varnar för att tusentals tjänster kommer att försvinna. Väntetiderna blir längre, och personalen är stressad och pressad. Samtidigt höjs avgifterna till vården. Detta beror på att regeringen har prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste före helt nödvändiga resurser till svensk sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Detta är en sjukvårdskris som slår stenhårt mot Sverige och mot svenska folket. Det är en verklighet som inte kan ignoreras, men det är precis det regeringen gör. Först väljer regeringen att underfinansiera välfärden. När regionerna sedan vittnar och varnar om att det kommer nedskärningar på miljardbelopp, när statsministern sitter i tv och duckar och är tyst om hur man ska hantera detta och när det till slut blir så pinsamt att man tvingas göra någonting annat - då lovar man i tv att ingen ska behöva sägas upp i svensk sjukvård.

I vårbudgeten blir det smärtsamt tydligt att Ulf Kristersson och regeringen bryter det löftet. Nedskärningarna, varslen och besparingarna ligger kvar. I Värmland fortsätter arbetet med att minska personalstyrkan. I Östergötland riskerar anställa fortfarande att få gå. I Skåne ligger nedskärningsplanerna kvar, och inte kan personalen inom sjukvården räkna med att det blir bättre framöver.

I dagens budget ger SD-regeringen besked om att kommuner och regioner kan få mindre resurser åren framöver med minskade anslag för 2025 och 2026. Regeringen ger kortsiktiga bidrag men rullar tillbaka den långsiktiga finansieringen. Det kanske inte är så konstigt att regeringens vårbudget inte stoppade sjukvårdskrisen.

I budget efter budget har finansministern och Oscar Sjöstedt valt bort svenskarnas välfärd. I verkligheten betyder det färre kollegor och tuffare villkor för alla som jobbar i sjukvården och bär välfärden på sina axlar. Ytterst är det patienterna och personalen som drabbas när regeringen inte förmår ta in hur verkligheten ser ut.

Fru talman! Även hushållen pressas mycket hårt av kostnadskrisen. Även om inflationstakten nu mattas av är kostnadsläget fortfarande mycket högt. Matpriserna är skyhöga, hyrorna har ökat och räntekostnaderna har skenat.

De ökade kostnaderna, som dessutom har varit högre i Sverige än i andra länder, har utraderat tio års reallöneökningar. Det märks i plånboken hos svenska familjer. Det märks genom att var tredje hushåll kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad. Det märks när varannan ensamstående förälder med lägre inkomst inte har råd att sätta näringsriktig mat på bordet. Då är det inte konstigt att Bris larmar om att barn i dag är oroliga för sina familjers ekonomi.

För väldigt många svenskar är det mycket månad kvar när lönen redan har ätits upp av kostnadsökningar. Det är svenska folket som får ta smällen när regeringen ignorerar hur verkligheten ser ut. Det är undersköterskan, busschauffören och elevassistenten som får stå tillbaka när regeringen ställer sig på bankernas sida.

Vi socialdemokrater har i tidigare budgetar föreslagit flera åtgärder för att stötta familjerna genom krisen. Vi har föreslagit ett extra barn- och studiebidrag till Sveriges barnfamiljer. Vi har föreslagit höjt underhållsstöd för de ensamstående. Vi har föreslagit att det extra bostadsbidraget ska göras permanent för de mest utsatta föräldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Vi har föreslagit en skatt på bankernas övervinster, där intäkterna går tillbaka till hushållen och välfärden. Men det blev ingen bankskatt den här gången heller.

Faktum är att Sverigedemokraterna och regeringen inte ens kan tänka sig att använda den statliga banken SBAB för att sänka kostnaderna, öka konkurrensen och lätta pressen för hushållen. Jag tycker att det är svagt. I stället tittar regeringen på när bankvinsterna ökar lavinartat på hushållens bekostnad.

Fru talman! Att det är ett sådant tufft ekonomiskt läge, att vi har lågkonjunktur och att hushållen är pressade av höga kostnader gör också att Sverige spås få den lägsta tillväxten i EU 2024. Då stiger arbetslösheten, och antalet konkurser ökar. Det är en dyster bild. Jag påminner om att det är riktiga människor som drabbas när regeringen misslyckas med att ta ansvar för Sverige.

Vad är då regeringens svar för att öka tillväxten i landet? Jag noterar att Sverigedemokraterna och regeringspartierna i dag skriver en debattartikel om just det som inte finns på plats i vårbudgeten, nämligen tillväxtpolitik.

Faktum är att Sverige just nu blir fattigare. Sverige tillhör EU:s bottenträsk på tillväxtområdet. Men regeringen skriver debattartiklar i stället för att lägga fram budgetförslag. Varför då?

Ett av de områden som är värst drabbade, och som drar ned svensk tillväxt, är bostadsbyggandet. Sverige står inför den värsta bostadskrisen sedan 90-talet. Varje dag går sju byggföretag i konkurs. Varje dag går ytterligare sju företag i konkurs.

Finansministern förklarade på presskonferensen i förmiddags att detta är en av orsakerna till lågkonjunkturen. Om finansministern vet det, varför agerar finansministern inte för att mildra lågkonjunkturen? Det hade man kunnat förvänta sig. Hela bostadsbranschen väntar på nya besked från regeringen, men det kom ingenting den här gången heller.

Vi socialdemokrater har presenterat en lång rad förslag för att få fart på byggandet i Sverige och för att se till att byggnadsarbetarna inte ska drabbas.

SD-regeringen levererar i stället en trippelstöt mot svenska byggnadsarbetare. Först låter de byggbranschen falla fritt, och de byggnadsarbetare som bygger vårt land blir av med jobben. Sedan ska de sänka a-kassan och se till att de som slits ut på jobbet ska bli utskrivna ur försäkringen. Tack för den blåsningen, Åkesson!

Fru talman! I ett läge där Sverige blir fattigare och farligare behöver vårt land en politik som bottnar i verkligheten och som ökar sammanhållningen. Regeringen hade chansen i dagens budget, men den budget som finansministern presenterat i dag kommer inte att stoppa sjukvårdens nedskärningar, kommer inte att öka bostadsbyggandet, kommer inte att hjälpa svenska barnfamiljer genom kostnadskrisen och kommer inte att få stopp på våldet på gatorna.

Jag tycker att det är dåligt för Sverige, och det drabbar vanligt folk. Det är riktiga människor som drabbas när regeringen misslyckas med att ta ansvar för Sverige. Det är 40 000 fler arbetslösa. Det är mammor, pappor, barn och farmödrar som kämpar varje dag för att Sverige ska fungera och som känner krisen i plånboken. Det politiska ledarskapet måste se och förstå detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Det finns många problem att lösa i vårt land. Vi måste lyfta Sverige ur den ekonomiska krisen, knäcka gängen, få ordning på skolan och korta köerna i vården. Det är stora utmaningar, men de är inte övermäktiga. Vi har klarat dessa uppgifter förut. Men det krävs ett tydligt ledarskap som stakar ut riktningen för Sverige.

Vi socialdemokrater har gång på gång presenterat förslag och lösningar som bottnar i verkligheten. De hade kunnat ta Sverige ur krisen. Det är förslag som regeringen gärna hade fått använda i dagens budget. Dessa förslag hade kunnat göra skillnad för vanligt folk. Men den budget som vi debatterar i dag, fru talman, gör tyvärr inte det.

(Applåder)

Fru talman! Det är bra att det i framtiden ska bli lättare att byta bank. Det är en utredning som vi tillsatte och som ministern jobbar med.

Vi socialdemokrater har också lämnat andra förslag som att öka transparensen och att göra det lättare att jämföra banker mellan varandra. Men vi vill också ge den statliga banken nya verktyg som lönekonto, så att den kan konkurrera med andra banker med tuffare villkor och erbjuda bättre villkor för dem som lånar pengar.

Tycker finansmarknadsministern att det kan vara ett intressant förslag att gå vidare med?

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till finansmarknadsministern.

Svenska folket har ju drabbats av en formidabel kostnadskris. Många vanliga barnfamiljer har sett sina hushållskostnader öka med kanske 100 000 kronor om året. Samtidigt har de stora bankerna i Sverige gjort miljardvinster: förra året, 2023, ett resultat som ledde till att de kunde dela ut över 120 miljarder i vinst till sina ägare.

En orsak till bankernas stora vinster är den bristande konkurrensen i banksektorn. Mot den bakgrunden har vi socialdemokrater föreslagit flera saker. Vi har föreslagit att SBAB, den statliga banken, skulle kunna få nya verktyg för att kunna konkurrera och förbättra villkoren. Vi har föreslagit en bankskatt som skulle kunna återföras till hushållen och deras ekonomi.

Min fråga till Niklas Wykman är: Vilka åtgärder planerar regeringen här och nu för att förbättra konkurrensen på finansmarknaden och stärka konsumenternas position?

Fru talman! Jag har träffat stora delar av byggbranschen; ingen tror att de åtgärder som regeringen hittills har presenterat på något nämnvärt sätt påverkar den konjunktur byggbranschen har i dag. Det är de facto sant.

Jag hävdar att det var dålig politik att slopa investeringsstödet för att bygga hyreslägenheter till rimliga kostnader när vi var på väg in i en lågkonjunktur. Det förvärrade situationen. Att inte på något sätt jobba med konjunkturpolitik kopplat till en byggbransch som nu sänker svensk bnp rejält är inte smart ekonomisk politik.

Man hade kunnat jobba med rotavdraget och till exempel göra det mer förmånligt att göra energieffektiviseringar för att få billigare elräkning hemma. Samtidigt hade byggnadsarbetarna haft jobb under tiden vi har en byggkris i Sverige. Då är de kvar i byggsektorn. Om de lämnar den blir bostadsbyggandet nämligen ännu dyrare i framtiden. Men inte ens det här har regeringen kunnat kosta på sig under denna byggkris.

Man säger igen att byggkrediter verkar vara farligt. Men är det inte rimligt att staten är med och ger krediter för bostadsbyggande, till investeringar i sådant som bygger Sverige starkare framöver? Jag tycker att det är rimligt.

Vi har föreslagit att investeringsstödet också ska riktas till de orter där det just nu finns industrietableringar. De är enorma, och det behövs tusentals nya bostäder för att människor också ska kunna flytta till de nya jobben, betala skatt i kommunerna och bli en del av intäkterna till samhället. Inte heller här har regeringen ett svar. Hade det inte varit bra om dessa städer med industrietableringar, i en lågkonjunktur, kunde bygga bostäder till dem som ska ta jobben i den gröna industrin?

Regeringen är passiv och hoppas att allt ska lösas framöver. Tyvärr är det byggnadsarbetarna som får betala priset för regeringens passiva politik på området.

(Applåder)

Fru talman! Det blir ännu intressantare att lyssna på finansministern när hon beskriver situationen. Det blir ganska uppenbart att det saknas viss krisinsikt om hur byggbranschen mår. Det är inte en normal konjunkturvariation vi ser i byggbranschen just nu. Vi ser den värsta situationen sedan 90-talskrisen. Tusentals byggnadsarbetare blir varslade och blir av med jobbet. Den sektor i ekonomin som har flest konkurser just nu är byggsektorn.

Byggsektorn påverkas mycket riktigt av inflation och räntor. Det blir självklart dyrare att bygga då räntan är hög. Men det innebär inte att finansministern står utan ansvar. Då är finansministerns ansvar ännu större.

När det gäller alla sektorer som drabbas av detta borde man ställa sig frågan: Vad är regeringens plan för att se till att det inte drabbar svensk ekonomi onödigt hårt? Konjunkturinstitutet säger nu att bnp påverkas med 1,2 procent i år och 0,7 procent nästa år. Det är enormt mycket. Det blir stora kostnader för samhället på grund av att man inte gör någonting för att försöka motarbeta situationen.

Nu blev svaret till byggnadsarbetarna: Vänta på låg inflation och lägre ränta, så kanske det vänder uppåt längre fram. Och Arbetsförmedlingen ska få mer pengar.

Det är ett ganska svagt resonemang. Det visar att regeringen inte har någon plan för hur man ska hantera en sektor som faller igenom på det här sättet. Detta kommer nämligen att leda till att det blir dyrare att bygga när det väl börjar byggas igen. Man slår ut kompetenser och resurser från sektorn, vilket gör att bristen kommer att bli ännu större när det väl vänder uppåt igen. Då bromsas industrietableringar och bostadsbyggande, mycket av det som ska bygga den framtida tillväxten, på grund av att man har misskött den här byggkrisen.

Eftersom regeringen på något sätt erkänner att man gör i stort sett samma bedömning som KI måste detta vara det man ville. Det var väl det här man planerade för när man lade fram sin budget och inte kom med några aktiva åtgärder för att hålla uppe efterfrågan på bostadsbyggande eller renoveringar i samhället igenom en byggkris.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att finansministern tycker att det här var en rimlig avvägning av politiken, att det var ett helt okej utfall. Den övergripande politiken handlade nämligen om att bekämpa inflation, och nu faller inflationen och det kan bli bättre på sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi skulle kunna ha en lång diskussion om inflation. Sverige har haft högre inflation än sina grannländer. Det är bra att den nu sjunker tillbaka i Sverige också jämfört med andra länder. Men det är ingen som tror på ett enormt uppsving i bostadsbyggandet på kort sikt tack vare att inflationen har sjunkit tillbaka och att räntorna kommer att bli lägre framöver. Det kommer att stabiliseras, och det kommer att gå uppåt något. Men det är ett enormt ras i bostadsbyggande som det kommer att ta tid att återhämta sig från, om man inte gör någonting här och nu.

Socialdemokraterna föreslog att man inte skulle ta bort investeringsstödet för hyreslägenheter just när vi var på väg in i en lågkonjunktur. Det var ett felaktigt val från regeringen, enligt min mening.

Vi föreslog också en rotreform där man faktiskt ökar rotavdraget för energieffektiviseringsinsatser från första kronan upp till 50 procent. Det hade kunnat leda till att byggnadsarbetarna kunde vara kvar på jobbet och jobba med energieffektiviseringar under krisen.

Vi har också föreslagit riktat stöd till energieffektiviseringar. Vi har föreslagit att det ska finnas byggstimulanser för de industriorter där det behöver byggas bostäder. Och vi har föreslagit statliga krediter.

Vi har föreslagit ett helt paket av åtgärder. Men jag är inte låst vid dem. Om regeringen har andra förslag på åtgärder för att hantera byggkrisen: Presentera dem! Men nu har vi igen en situation där regeringen bara lutar sig tillbaka och säger att de inte kan göra någonting åt det här. Det duger inte.

(Applåder)

Fru talman! Bakgrunden till min interpellation är att bostadsbyggandet i Sverige har tvärnitat. Vi ser det i en mängd statistik. Byggbranschen är en av de sektorer som drabbats absolut hårdast av lågkonjunkturen. Över 9 000 personer varslades inom byggbranschen 2023, en ökning med 154 procent från året innan. Investeringarna i bostäder är på den lägsta nivån sedan 2013, enligt KI. Som andel av bnp är de på den lägsta nivån sedan 2000. Under 2024 beräknas investeringarna i nybyggnation enligt Byggföretagen falla med 34 procent, efter att redan ha fallit med 37 procent under 2023.

Detta får stor effekt. Människor blir av med jobbet, och bostadsprojekt stoppas. Vi vet att vi redan som det är har bostadsbrist i Sverige, och detta innebär att de ungdomar som drömmer om en egen lägenhet eller behöver en studentlägenhet för att kunna studera får det allt svårare. Det blir svårare för de våldsutsatta kvinnor som lever i ett förhållande men inte ser hur de ska klara att flytta till en ny lägenhet när bostadsmarknaden blir ännu tajtare, liksom för de seniorer som kanske vill ha ett annat boende på ålderns höst som är anpassat för att få ekonomin och vardagen att gå ihop.

Allt detta är långsiktiga frågor. Men akut, här och nu, är det människor som blir av med jobbet, och det får en väldigt stor effekt på svensk ekonomi.

Nu svarar finansministern att regeringen delar KI:s bedömning av effekterna på svensk ekonomi. KI gör bedömningen att bostadsinvesteringarna bidrog negativt med 1,2 procent till bnp under 2023 och att siffran kommer att bli 0,7 procent 2024. En väldigt stor del av den lågkonjunktur som Sverige nu är inne i beror på det fallande bostadsbyggandet.

Då var min fråga om finansministern ser framför sig ytterligare åtgärder för att lindra effekterna på svensk ekonomi eller förhindra att byggnadsarbetarna blir av med jobbet - de ska ju dessutom få sänkt a-kassa med regeringens politik framöver.

Svaret är - lite förvånande, vill jag säga - att bostadsbyggandet varierar normalt över konjunkturen. Sedan konstateras att högre priser och räntor i Sverige och i omvärlden har bidragit till ökade produktions- och finansieringskostnader, vilket är sant. Därefter går finansministern in på ett antal resonemang om att regeringen vill göra någon form av strukturreformer under mandatperioden med olika utredningar, uppdrag och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingen del i svaret till mig handlar dock om att regeringen är beredd att göra någonting nu för att möta det som byggsektorn beskriver som det värsta konjunkturläget sedan 90-talskrisen. Det sägs ingenting i svaret om att finansministern är beredd att vidta några åtgärder här och nu som kan göra skillnad för studenter som behöver flytta hemifrån för sina studier eller för andra människor som nu behöver en bostad. Vi får egentligen inga nya besked om hur man får upp konjunkturen och ser till att bostadsmarknaden inte sänker svensk ekonomi så att Sverige blir ännu fattigare.

Detta är något förvånande. Jag kommer inte ihåg någon regering som suttit under ett sådant här drastiskt fall i bostadssektorn och inte gjort någonting. Det brukar vara skolboksexempel 1 A i att hantera en lågkonjunktur i bostadssektorn att den inte faller igenom. Kostnaden för Sverige för dem som nu blir arbetslösa, när konjunkturen sedan vänder upp igen, blir att det blir dyrare att bygga bostäder eftersom de människor som i dag jobbar i byggsektorn då har lämnat branschen.

Detta är kortsiktig politik som inte kommer att vara bra för Sverige långsiktigt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först sa finansministern, och upprepade det i dag, att regeringen inte skulle lämna sjukvården i sticket. Sedan gjorde man just det och skapade den nationella sjukvårdskrisen. Sedan lovade statsministern i tv att inga anställda skulle sägas upp i svensk sjukvård. Men inte heller detta löfte var på riktigt. Nedskärningarna fortsätter, och personal får lämna svensk sjukvård.

Fru talman! Det visar bara att det är svårt att ta den här regeringens ord på allvar. Vi socialdemokrater har visat att det går att välja en annan väg för svensk sjukvård, där man prioriterar sjukvården, personalen och patienterna.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige är i en nationell sjukvårdskris och möter de största nedskärningarna inom vården sedan 90-talet. Under de senaste två åren har regionerna gått på knäna till följd av stora prisökningar, vilket har drabbat både vanligt folk och den svenska sjukvården. Regeringen, med finansministern i spetsen, har vägrat att inse allvaret och skapat dagens situation genom att prioritera skattesänkningar före sjukvården, före vårdpersonalen och före patienterna.

Nu har verkligheten kommit i kapp SD-regeringen. Regionerna har budgeterat för hisnande underskott. Resultaten syns i drastiska nedskärningar. Personal sägs upp, vårdcentraler stänger och tuffa nedskärningar fortsätter. Efter hård kritik har regeringen till slut erkänt att man prioriterat fel och lovar nu att skjuta till extra medel.

Min raka fråga är: Är finansministern nöjd med utfallet av sitt nya budgetbesked? Det verkar ju som att varslen och nedskärningarna fortsätter runt om i Sjukvårdssverige. Var det så här det var tänkt att bli?

Herr talman! Tack, statsministern, för seminarieövningen! Det är inte oklart för någon att vi haft högre inflation eller att det kommer att drabba sjukvårdsregionerna och inte minst påverka pensionskostnaderna. Det är ju ingen nyhet. Det var därför som vi socialdemokrater fördubblade satsningarna på sjukvården i den senaste budgeten för att Sverige inte skulle hamna i en sjukvårdskris.

Men svaret på min fråga var alltså nej. Det kom inga besked i dag. Statsministern lovade svenska folket att ingen i sjukvården skulle bli av med jobbet. Nu frågar jag igen: När kommer statsministern att följa upp sitt löfte och ge det besked som krävs för att stoppa den nationella sjukvårdskrisen?

Herr talman! I går fick 900 anställda i Region Östergötland beskedet att de varslas. Så ser det ut runt om i landet - i Sörmland, i Västra Götaland eller i Skåne. Sverige befinner sig i en nationell sjukvårdskris som har drivits fram av den här regeringen.

För några veckor sedan gav statsministern ett löfte i tv inför hela svenska folket. Han skulle lägga fram, som han sa, en budget som kommer att se till att människor inte sägs upp i den svenska sjukvården. Men efter detta har det inte kommit några besked, trots att sjukvårdsregionerna runt om i landet vill och behöver få klarhet i vad statsministern menade, så att de inte behöver säga upp personal och så att vårdköerna inte behöver bli längre.

Det verkar som vanligt som om man inte riktigt kan lita på statsministerns ord. Min fråga till Ulf Kristersson är därför: Kan du i dag ge besked till alla landets sjukvårdsanställda, så att de kan fortsätta att göra sitt jobb utan att behöva vara oroliga för att bli av med jobbet?

(Applåder)

Herr talman! Det var inget svar på frågan vad det är som gör att Sverige sticker ut, har sämst tillväxtutsikter, har hanterat kostnadsutvecklingen sämre än våra grannländer och dessutom har en vinstutveckling i näringslivet som avviker. Bara Ungern har en sämre utveckling. Ett av tre hushåll har svårt att klara ekonomin. Samtidigt gör bankerna en vinst på 500 miljoner kronor varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I denna situation säger Svantesson bara att hon och regeringen gör rätt, utan att reflektera över sitt eget ansvar. Vad är svaret till svenska folket?

Herr talman! I dag sjönk inflationen äntligen också i Sverige. Men kostnadskrisen slår fortsatt med full kraft mot svenska hushåll. Vi får nu rapporter om att vart tredje hushåll har svårt att få att hushållsekonomin att gå ihop, och 40 procent av de ensamstående föräldrarna lånar för att sätta mat på bordet. Detta är resultatet av SD-regeringens ekonomiska politik. Bördorna i krisen har inte delats rättvist, för medan vanligt folk har det svårt gör bankerna och näringslivet rekordvinster.

Men detta är ingen naturlag, herr talman. Det visar sig att Sverige sticker ut. Vi har sämst tillväxtutsikter, betydligt högre inflation än jämförbara länder och vinstandelarna har ökat snabbare i Sverige än i nästan något annat land i världen utom Ungern.

Hur har det blivit så här, finansministern? Vilket ansvar har finansministern för misslyckandet under kostnadskrisen?

Herr talman! Det var ju inte riktigt detta som finansministern sa alldeles nyss i talarstolen. Då sa hon att det var exakt det här läget man hade kalibrerat budgeten för; det var exakt det läge som vi har i Sverige just nu som budgeten svarade på.

Då måste man öppna ögonen och se hur verkligheten ser ut i sjukvårdsregionerna runt om i Sverige. Det finns inte en sjukvårdsregion, oavsett om den styrs av en moderat eller en socialdemokrat, som inte räknar med underskott. Då kan man inte säga att det bara handlar om hur effektiv någon har varit.

Det är ju kaos överallt. Det är enorma besparingar som väntar om man inte bara låtsas ett år, rullar underskottet framför sig och får besparingarna nästa år i stället.

Det kommer rapporter om att det blir mindre personal i region efter region. Om det talas om anställningsstopp, vilket vi vet innebär mindre personal, verkar det man tänkte på Finansdepartementet inte stämma. Då sker det ju besparingar. Då blir det mindre personal i sjukvården.

Vi tog höjd för detta i vår budget. Vi såg att det gjordes för lite för att säkra välfärdens finansiering. Jag anklagade till och med er i regeringen för att ni är på väg att skapa en hemmagjord sjukvårdskris. Det är ert beslut att inte ge sjukvårdsregionerna dessa resurser som nu leder till besparingar och till och med skattehöjningar på vissa håll. Jag har varnat för detta, för jag tycker inte att det bra att man höjer skatten på låga inkomster i detta tuffa läge. Det beror ju på att sjukvårdsregionerna inte har fått stöd från staten i den här tuffa situationen.

Min fråga till finansministern är om det, givet den information hon har i dag, kommer att bli minskad personal och färre arbetade timmar i sjukvården runt om i Sverige. Tycker finansministern verkligen att det är bra politik i detta läge?

(Applåder)

Herr talman! Jag blev ändå lite förvånad över att finansministern så oreserverat säger att SD-regeringens ekonomiska politik verkar fungera så bra. Vi har nu en situation där Sverige har i princip sämst ekonomisk utveckling i Europa.

Vi har haft en värre situation med inflation än våra grannländer. Vi har haft en högre kostnadsökning i Sverige än i våra grannländer. Det betalar nu svenska hushåll i sin vardagsekonomi. Med regeringens budget har man också skapat en välfärdskris. Det väcker frågan om vilken verklighet som finansministern egentligen ser och lever i.

Jag vill ställa en fråga på det temat. Jag noterade att ni hade en pressträff. Ni hävdade att på en aggregerad nivå, tror jag att regeringen sa, är regeringens budget tillräcklig för att hålla uppe sysselsättningen i skolan, vården och omsorgen.

Men sanningen är att det är någon form av låtsasvärld som Finansdepartementet har byggt upp. Jag tror att finansministern måste öppna ögonen, herr talman, och se verkligheten i Sveriges sjukvård.

I Östergötland kommer sjukvården att behöva minska sin personal med 600 tjänster. I Sörmland har man varslat 400 anställda i vården. Därtill har vi fått rapporter om anställningsstopp i Örebro och i delar av Stockholms sjukvård. Allt detta innebär färre anställda och inte fler.

Då är min fråga: Vad är egentligen verkligheten? Finns den verkligheten bortom Excelarken? Står finansministern fast vid sitt uttalande att regeringens budget är tillräcklig för att undvika minskad personal i sjukvården runt om i Sverige? Är det verkligheten eller Excelarken som styr regeringens politik just nu?

(Applåder)

Fru talman! Det här är väl inte en stentuff replik på Ali Esbati utan snarare ett stort tack.

Det känns lite sorgligt att du ska gå vidare och göra annat i livet. Jag kommer aldrig att glömma mina första debatter med Ali Esbati. Det var i aulapresentationer, och jag kan säga att det inte alltid var enkelt att debattera. Ali hade inte bara högern framför sig när han körde sin vänsterkrok; ibland träffades man av den också. Och det kändes.

Man måste uppskatta Ali Esbati. Han är en politiker som är påläst, och han är intellektuell. Han är ganska tuff, men han är det på ett varmt sätt. Och det saknar jag lite grann i politiken. Jag skulle till och med beskriva att han är lite av en ordkonstnär.

Jag kommer att sakna Ali Esbatis anföranden i kammaren. Med all respekt för alla er andra, men han är den mest förberedda i ordvändningar, i beskrivningar, i målande bilder av hur han beskriver sin politik, er politik och vår politik. Det kommer jag att sakna. Jag tror till och med att stenograferna kommer att sakna att få skriva rent hans anföranden.

Du lämnar ett tomrum efter dig, Ali Esbati, men vi vet att du gör kloka val för dig själv och du gör det som behövs. Då tänkte jag ge dig lite en present också. Jag vet att du läser mycket litteratur. Jag vet inte alls vad du gillar, men jag valde en bok som jag inte har läst men som jag skulle vilja läsa. Och jag hoppas att du uppskattar den och att du får bra tid med familjen. Jag är helt säker att vi kommer att läsa mer om Ali Esbati framöver. Du kommer inte att släppa politiken!

Fru talman! Det är otroligt vad Oscar Sjöstedt vill fly från alla frågor jag ställer.

Jag sa att ni i Tidöpartierna får ha er egen debatt om huruvida industrisatsningarna i Sverige ska bli av eller inte. Jag frågade varför ni konsekvent väljer att prioritera högavlönade framför vanligt folk. Hur kom ni på lyx-rot? Jag förstår faktiskt inte hur en köksrenovering ska gå till med den, för man måste nästan platsbygga köket bit för bit för att ens komma upp i de här siffrorna. Jag tror inte ens att det går att göra det ändå.

Man hade i stället kunnat göra som vi socialdemokrater föreslår: vända på perspektivet och ge 50 procent avdrag från första kronan för dem som vill energieffektivisera hemma, de som förra vintern upptäckte vilka dyra elräkningar som hade uppstått. De behöver faktiskt stöd och hjälp för att minska sina elkostnader, och det är bra också för samhället och staten att energisystemet leder till att människor sparar på energianvändningen.

Varför gör ni inte det i stället? Det skulle ha betydelse för de byggnadsarbetare som vi talade om i den förra repliken. Byggnads är enormt oroliga över att deras medlemmar nu blir av med jobbet eftersom ni inte har någon politik för att hålla igång byggandet. Låt oss därför använda ombyggnationer och premiera dem som minskar sin elräkning och se till att de från första kronan får ett större avdrag!

Ni hittar i stället på ett lyx-rot, och min fråga är: Hur tänkte ni? Vem ska göra de här lyx-rotjobben? Vem ska ha råd att ta del av detta? Nu blir det en miljardsatsning på dem med de högsta inkomsterna, och så struntar ni i vanligt folk som får de dyra elräkningarna. Det är ju konsekvensen av Sverigedemokraternas prioriteringar i den ekonomiska politiken.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade gärna sett att Elisabeth Svantesson eller Hans Eklind hade begärt ordet efter Oscar Sjöstedts anförande om industrins satsningar, de framtida jobben och vår konkurrenskraft framöver. Men det är tyst från de andra Tidöpartierna - de låtsas inte om att det finns en stor elefant i rummet.

Det är inte så det låter på näringsministern när hon reser runt i Sverige. Det är inte så det låter på statsministern när han åker och inviger stora investeringar runt om i Sverige. Jag låter dock den debatten finnas hos Tidöpartierna. De har ett besked att ge, för de skapar otroligt mycket osäkerhet kring de stora investeringar som skapar tiotusentals jobb runt om i Sverige.

Min fråga handlar om någonting annat. Ni i Sverigedemokraterna har haft en tid när ni för första gången har varit inne i regeringssamarbetet, och nu börjar det bli tydligt hur ni prioriterar. Förra året valde ni att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna med 13 miljarder. Ni valde att inte införa något tak för elstödet, så att någon fick 780 000 kronor medan andra knappt hade råd att bo kvar.

I den här budgeten har ni börjat hitta på en sak som har med byggsektorn att göra, nämligen lyx-rot. Hur tänkte ni när ni kom på det här förslaget? Jag har försökt att räkna lite på vad de höjda taken innebär. Om du till exempel skulle behöva renovera ett kök och vill få ut pengarna i lyx-rotavdraget måste du renovera köket för kanske 600 000 kronor. Vad är det för kök? Vilka människor har råd med detta i kostnadskrisen? Det måste ju bara vara de som sitter på enormt mycket kapital som får ta del av SD:s lyx-rot. Varför är detta det mest effektiva och det mest prioriterade i det här konjunkturläget? Varför är det inte vanligt folk som står i förgrunden?

Ni väljer konsekvent de välbeställda framför vanligt folk. Hur kom ni fram till lyx-rotavdraget? Vad var den stora poängen?

(Applåder)