Angelika Bengtsson

Herr talman! Agenter utan licenser och med koppling till gängkriminalitet utgör ett växande problem inom svensk fotboll. Detta rapporterade Svenska Dagbladet under veckan. Vi vet dessutom att matchfixning genomförs av gängkriminella för att tjäna och tvätta pengar.

I går hade vi en skjutning, återigen kopplad till gängkriminalitet, mitt under pågående idrottsträning. Med tanke på den ökade gängkriminaliteten i vårt samhälle, som dagligen gör sig påmind genom alla skjutningar och numera sprängningar, är det inte konstigt att även idrotten dras in.

Hur ska ministern med ansvar för idrott säkerställa att de kriminella håller sig borta från idrotten, en plats som ska vara en frizon för våra barn och unga?

Fru talman! Jag har ett medskick och en fråga till statsrådet och börjar med medskicket.

Jag talade inte särskilt mycket om Arktis och den arktiska regionen i mitt anförande. Jag ber dock ministern att uppmärksamma regionen så mycket som möjligt, inte minst med tanke på att Sverige står värd för den stora konferensen i mars, vilket Alexandra Anstrell tog upp i sitt anförande.

Många i Sverige tänker inte på att vi bor i en arktisk region. Som skåning tänker man väldigt sällan på det. Detta är något vi alla måste bli bättre på att uppmärksamma. Detta är mitt medskick.

Nu till min fråga. I vår reservation 9 om utlandspolitik, säkerhet och krisberedskap tar vi upp att vi har mycket att lära av våra grannländer, vilket jag även tog upp i mitt anförande. Det gäller inte minst efter pandemin och de kriser som vi precis har gått igenom. Det finns en grupp för strategisk samordning som i dag ligger under Justitiedepartementet och inrikesministern, men vi vill att den flyttas till Statsrådsberedningen. När man hamnar i en kris måste man snabbt kunna initiera, få igenom och framför allt synkronisera myndighetsarbetet.

Är detta något som statsrådet Roswall kommer att titta närmare på? Om det är något vi har lärt oss, inte minst efter pandemin, är det att synkronisering, dialog i myndighetsarbetet och ny lagstiftning är otroligt viktigt. Det här har orsakat sår i våra respektive länder. Är statsrådet beredd att titta på frågan?

Fru talman! Vi vill fokusera på och prioritera annat i den internationella strategin. Partier har olika prioriteringsområden. Vänsterpartiet har bland annat abortlagen, som varken är hotad i Sverige eller övriga Norden. Det finns kanske en liten klick människor som tycker annorlunda, men den är i minoritet och långt ifrån att få majoritet.

Vi väljer som sagt att fokusera på annat, nämligen en internationell strategi för en bättre integrerad region när det gäller arbetsmarknad och sjukvård - den sjukvård där aborterna utförs. Här väljer vi att lägga vår energi.

Som politiker prioriterar man olika områden, och vi prioriterar sådant som vi anser vara mer angeläget.

Fru talman! "Norden är fantastiskt. Det är en tydlig region, men era respektive länder sticker ändå ut." Denna tanke har upptagit mina tankar under den senaste veckan, då jag deltagit i ett ledarskapsprogram i Riga.

Norden är inte bara en integrerad region som vi stolt har marknadsfört, utan vi har även en lång och unik historia som självständiga länder. Det skiljer oss från de baltiska länderna, som firar lika många år av frihet från Sovjet som jag själv är gammal.

Under många år har vi arbetat med samarbetet i Norden, särskilt sedan andra världskriget, då vi insåg att vår styrka ligger i att arbeta tillsammans. Det har lett till konkreta resultat såsom en gemensam passunion, införande av gemensamma miljömärkningar som svanmärkning och nyckelhålsmärkning samt en gemensam konvention mot skatteflykt. Vi har även skapat en gemensam utbildningsmarknad. Detta är bara några exempel på vad vi har uppnått genom vårt samarbete.

I dag är vi den tionde starkaste ekonomiska regionen i världen. Vår gemensamma arbetsmarknad, utbyte av utbildningsplatser och sjukvård har prövat oss men har framför allt visat på vår sammanhållning. Detta blev tydligt under 2018 när Sverige fick hjälp att släcka bränderna här och ännu mer under pandemin när vi bistod varandra med vaccin och skyddsutrustning.

Mot denna bakgrund behöver vi stärka vårt samarbete med de baltiska länderna. Dessa tre små länder i öst, som ligger närmast Ryssland, kräver att vi intensifierar samarbetet. Om vi inte gör det kommer Ryssland att fylla det tomrummet. Historien har tydligt visat oss detta, särskilt när det gäller hur Ryssland utan förbehåll attackerat Ukraina. Därför är jag stolt över att vi i Norden, tillsammans med de baltiska länderna, har visat vårt solidariska stöd till Ukraina genom konkreta handlingar och tydliga ställningstaganden. Detta kan inte nog betonas.

Fru talman! I en tid då vår säkerhet hotas behöver vi enas och agera gemensamt. Det är precis vad vår region är - en gemensam region. Jag hoppas innerligt att vi i framtiden kan inkludera Baltikum ännu mer och framför allt tydligare i detta samarbete. Ur ett försvarspolitiskt perspektiv är det självklart att vi behöver intensifiera samarbetet. På andra sidan Finland och Baltikum har vi som sagt Ryssland.

Men Sverige som land har också mycket att bevisa gentemot de baltiska länderna den dag då vi blir medlemmar i Nato. Vi i Sverige kunde ha gjort mer på 40-talet; det var en handling som man sent kommer att glömma. Därför är det viktigt att vi visar vilka vi är och vilka värderingar vi står upp för i dagens tidsålder när vi än en gång har ett krig i Europa. En vänskap stärks när man bevisar sig själv. Som land har vi en del att bevisa, och vi får inte göra samma misstag igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är det självklart att vi även behöver utöka samarbetet. Vår omvärld är ständigt föränderlig, och vi i Norden måste anpassa oss efter den utvecklingen. Det gör vi bäst genom att stå enade och samarbeta. En gemensam gräns skulle ha underlättat vårt arbete under de stora flyktingströmmarna 2015. En gemensam krisberedskap skulle ha underlättat vid bränderna 2018 och under pandemin, då Finland exempelvis hade gott om skyddsutrustning i lager samtidigt som Sverige hade brustit i sin beredskap och tömt sina förråd.

Det finns en reservation i Sverigedemokraternas följdmotion, reservation 9, som jag vill yrka bifall till.

Sverigedemokraterna anser att mer behöver göras i Sverige för att stärka Sveriges säkerhet och nå upp till övriga Nordens nivå när det gäller beredskap och förberedande åtgärder. Detta är särskilt viktigt i dag när vårt största hot stavas säkerhet och kommer från grannlandet Ryssland. En samlad strategi skulle generera en vinst för oss alla, både i Norden och i Baltikum.

Jag vill också betona vikten av att inte glömma N5-samarbetet mellan Norden och Baltikum, som initierades för några år sedan. Det är av yttersta vikt att detta samarbete inte faller i glömska utan i stället intensifieras.

Fru talman! Det märks att jag i dag fokuserar mycket på Norden och Baltikum. Detta beror på det nya och spända säkerhetsläge vi befinner oss i. Vi i Norden kan mycket väl marknadsföra oss som världens mest integrerade region fram till 2030, men om vi inte riktar vår uppmärksamhet mot våra närmaste grannländer har vi inget att vinna. Vad tjänar vi på att vara en stark region om våra små grannländer samtidigt saknar den styrka som behövs för att försvara sig mot den mäktiga grannen i öst? Vad har vi att vinna på en stark region om vi inte ens kan samarbeta med de likasinnade som är närmast oss?

Den politik vi bedriver i dag får inte göra oss naiva. Det är därför jag är stolt över att tillhöra det parti som driver den mest Rysslandskritiska politiken i EU-parlamentet. Även om kammaren i dag debatterar Norden i Sverige är Norden en del av Europa och EU. Sveriges agerande i EU-parlamentet speglar politiken i Sverige - delvis på gott men mest på ont, enligt Sverigedemokraterna. I förlängningen påverkar detta även det nordiska samarbetet. Därför blir det ännu viktigare att samarbetet utökas och intensifieras i vår region.

Jag ser fram emot ett starkare samarbete här i Sverige för Norden och tillsammans med de baltiska länderna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Ann-Christine From Utterstedt (båda SD).

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för hennes anförande. Jag begärde replik för att stämma av en sak med Socialdemokraterna.

Vi är alla överens om att det nordiska samarbetet är otroligt viktigt, och det fungerar bra. Men det som också påverkar vårt arbete i Sverige och i Norden är hur vi agerar i EU-parlamentet.

För en tid sedan såg jag en rapport som Vote Watch har gjort. Jag läste den på Europaportalen. De har analyserat över 280 omröstningar i Europaparlamentet som har bäring på hur man har agerat gentemot Ryssland. Där kan vi läsa att Socialdemokraterna är det näst mest Rysslandsvänliga partiet. Vi kan också läsa att Sverigedemokraterna är det mest Rysslandskritiska partiet. Det är bara Vänsterpartiet som slår Socialdemokraterna i denna analys.

Denna analys påbörjades redan 2019, alltså före invasionskriget i Ukraina, och de har tittat brett på alltifrån desinformation och agerandet i Belarus, Georgien och Kazakstan och även den interna utvecklingen i Ryssland.

Med tanke på hur man agerar i EU-parlamentet och hur tätt inpå arbetet i EU-parlamentet Nordiska rådet är, kan vi då lita på att Socialdemokraterna inte kommer att agera likadant i just det nordiska samarbetet med tanke på hur viktigt det är att vi gemensamt står emot Ryssland för det nordiska samarbetet och för vårt bästa?

Herr talman! Debatten om konstnärlig frihet har varit het den senaste tiden. Vänsterpartierna med Socialdemokraterna i spetsen har tydligt styrt konsten i flera decennier, vilket har varit ett stort problem. Det konstateras inte minst i Myndigheten för kulturanalys rapport Så fri är konsten. Styrningen har framför allt skett genom de kulturpolitiska och filmpolitiska mål som präglat konsten under lång tid.

Det är förskräckligt att konstnärer känner sig tvingade att anpassa sitt skapande efter vänsterns ideologiska krav för att kunna få bidrag och anslag.

Vad kommer kulturministern att göra för att tvätta bort den röda färgen från kulturen och göra konsten fri på riktigt?

Fru talman! Matchfixning är en fråga som är ständigt aktuell. Vi vet att kriminella gäng har nästlat sig in i idrotten för att fixa matcher till sin egen fördel.

Den förra regeringen vägrade blankt att skriva under Macolinkonventionen, med hänvisning till att man ville invänta EU:s svar. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i EU som har vägrat skriva under. Nu ser vi konsekvenserna av det. Det har lett till att vi har halkat efter i arbetet för att motverka matchfixning.

Med en ny regering på plats vill jag ställa samma fråga. Hur går arbetet med att motverka matchfixning, och när kommer regeringen att skriva under Macolinkonventionen?

Fru talman! Socialdemokraterna har satt upp system som gynnat dem själva under alla sina år som regeringsparti. Vi ser det fortfarande inom en rad institutioner, inte minst inom kulturen, studieförbunden och fackförbunden.

Socialdemokraterna startade sin lotteriverksamhet 1956 och har anpassat lagstiftningen till sin egen fördel. Det är förkastligt, och det är omoraliskt. Vi har vid ett flertal tillfällen kunnat läsa om att man genom åren drivit pensionärer till kronofogden. Och vi kunde i dagarna läsa i Expressen om hur säljare av S-lotter systematiskt använt ett säljmanus för att medvetet lura äldre människor att prenumerera på S-lotteriet.

SD är tydliga: Partier ska inte ägna sig åt sådan verksamhet. Hur kommer regeringen att agera för att sätta stopp för denna omoraliska och oärliga verksamhet?

Fru talman! Matchfixning är en fråga som många fortsatt ser med stor oro på eftersom den eskalerar i rasande fart. Kriminella gäng och nätverk utnyttjar idrottares utsatta position genom utpressning. Det handlar ofta om idrottare i låga divisioner och i låga åldrar.

En del åtgärder har vidtagits av den föregående regeringen, dock inte tillräckligt mycket. Och den nuvarande regeringen har vidtagit åtgärder för att berörda aktörer och myndigheter ska kunna utbyta bland annat uppgifter sinsemellan.

Polismyndigheten, spelbolag, Spelinspektionen och idrottsrörelsen behöver ytterligare stöd och medel i sin kamp mot matchfixning.

Flera parter önskar exempelvis se ett förbud mot att kunna spela på gula och röda kort eller på antal hörnor i ett spel.

Är detta en fråga som regeringen kommer att se över? Och kommer statsrådet Forssmed att vidta åtgärder för att fortsatt bekämpa matchfixningen?

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3 om undantag från kravet att betala sociala avgifter.

Om det är något vi lärt oss av pandemin är det att umgås utomhus. Gissa om friluftslivet har fått sig ett uppsving! Svaret är ja, om nu någon trodde något annat. Vi har turistat och upplevt vår svenska natur som aldrig förr. Det i sin tur har gett ett uppsving i det fortsatta engagemanget i friluftslivet. Deras medlemsorganisationer märker fortfarande av medlemstillströmningen.

Folkhälsa och idrott har starka band sinsemellan, och idrotten är en stor sektor med starka resurser om man jämför med friluftslivet. Dock är båda betydelsefulla för folkhälsoarbetet.

Men varför debattera friluftslivet när det går bra för organisationerna, som får fler medlemmar, och när vi ändå umgås mycket mer ute i naturen?

En fråga vi som parti drivit i den här kammaren i flera år är att svenskt friluftsliv ska omfattas av socialavgiftslagens halva-basbelopps-regel, som Riksidrottsförbundet omfattas av. Ersättning till idrottsutövare från ideella föreningar som har till ändamål att främja idrottslig verksamhet är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen avgiftsfri om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp. Det blir väldigt tekniskt här, men det är för att man ska förstå debatten.

Svenskt friluftsliv med sina 27 underorganisationer och 1,6 miljoner medlemskap omfattas dock inte av regeln om halvt basbelopp. Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om specifika idrottsutövare för att regeln ska gälla. Därmed handlar det främst om idrottsorganisationer som är anslutna till Riksidrottsförbundet men även verksamheter inom friluftsliv med idrottsinriktning. När man med denna utgångspunkt tvingas att från fall till fall definiera vad som anses som idrott och vad som anses vara andra intressen uppstår problem.

Vi kan inte ha en lagstiftning som ser olika på liknande verksamheter. Ett exempel är när en simtränare lär ett barn simma genom Riksidrottsförbundets medlemsorganisation eller när en annan utbildad ledare inom friluftslivets organisation lär ut simning. Samma livsviktiga undervisning utförs men det görs av två olika organisationer som omfattas av två olika lagstiftningar. Orimligt? Ja.

Herr talman! I problembeskrivningen ryms inte bara frågan om vad som främjar folkhälsan utan även intresset av en sammanhållen syn och vad som egentligen motiverar avgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Kritiker har uttryckt att även om vi skulle utvidga denna regel kommer svåra gränsdragningar att finnas kvar, och det skulle rent av skapa ett ännu otydligare system. Jag menar dock att det finns en oerhört tydlig skillnad mellan föreningar som vid enstaka tillfällen väljer aktiviteter med inriktning inom idrott eller friluftsliv och dem som på regelbunden basis sysslar med någon form av idrotts- eller friluftsverksamhet.

Det vi föreslår i vår reservation är att fler får möjligheten att delta i aktiviteter som gynnar deras hälsa och välbefinnande, som stärker rekreationen och vårt land. Den här förändringen är även en förutsättning för att fler ska engagera sig ideellt, en fråga som också står högt på dagordningen. Folkhälsofrämjande ska inte vara förbehållet dem som sysslar med idrott på professionell nivå.

Vardagsmotionen minskar i dag samtidigt som stillasittandet ökar. De naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att komma till rätta med denna negativa utveckling krävs krafttag, och en del i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället och att underlätta för de organisationer som bedriver verksamhet inom området.

Svenskt Friluftsliv arbetar inte bara med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige och att medlemsorganisationerna ska vara starka utan även med att höja friluftslivets status i samhället samt att vårda och värna allemansrätten.

Sammanfattningsvis menar vi att organisationer anslutna till Svenskt Friluftsliv ska omfattas av undantaget i socialavgiftslagen på samma sätt som organisationer anslutna till Riksidrottsförbundet.

Herr talman! Det är intressant när man pratar om konstnärers villkor. Jag har i flera år motionerat om att se över kulturskaparnas villkor. Miljöpartiet och övriga partier har röstat ned motionerna.

Först i augusti presenterades en utredning om de kulturella och kreativa näringarnas villkor - gott så. Men det var först i augusti.

I åtta år hade ni möjlighet att tillsätta en utredning, men först under pandemin, när det uppdagades hur dåliga villkor konstnärer och kulturskapare hade, när de stod på knäna och grät inför oss, tillsatte ni en utredning, Amanda Lind.

Jag menar att mycket måste göras för att stärka deras villkor. Nu har vi en ny regering som jag hoppas tar till sig utredningen, precis som jag nämnde i mitt anförande. Det var ju så många problem som uppdagades under pandemin. Regeringen har suttit i ungefär sex veckor, och vi måste ge den tid att tillsätta en utredning efter att remissinstanserna har fått säga sitt.

Jag ser fram emot att komma tillbaka till debatten. Det lär vi säkerligen göra.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det var otydligt under pandemin när det gällde utdelningen av krisstöden. Vad är det som gäller? Det var många myndigheter som skulle fördela olika typer av krisstöd. Jag tror att en samordning av myndigheter och en sammanslagning av myndigheter hade tydliggjort den saken.

Det är ingen hemlighet att det finns många myndigheter under vårt beredningsområde. Det är många myndigheter som jag tror hade gjort större nytta och fått större effekt vid en sammanslagning. Jag tror att en myndighet behöver se över frågan. Jag kommer inte att stå i talarstolen i dag och berätta att just den här myndigheten ska läggas ned. Det är inte mitt ansvar, utan frågan ska beredas i en utredning.

Det är sant att det gjordes en hel del för att tydliggöra stöden, men det kanske inte hade behövts om det hade funnits färre och bättre samordnade myndigheter.

Herr talman! Även om pandemin är förbi, alla restriktioner är borta och vi har återgått till hur livet såg ut före 2020 är det svårt att inte prata om pandemin. I dag är det Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin som debatteras, även om - eller ska jag säga trots att - hela utskottet ställer sig bakom betänkandet i dess helhet.

Över en natt slog pandemin till, med restriktioner och förändrade livs- och arbetsrutiner. Alla drabbades. Alla fick ställa om. Kulturen och idrotten drabbades särskilt hårt, vilket vi hört om. Det blev ingen gruppträning och ingen publik. Med förlorade intäkter behövdes snabba stöd. Sådana levererade i och för sig regeringen, men det gick lite för snabbt vid den första utdelningen, vilket fick till följd att stöden inte var träffsäkra. Det kom också kritik mot detta, vilket även Riksrevisionen skriver, och det rättades till av regeringen - gott så. Framöver, vid nästa kris, får vi hoppas att otydligheten inte visar sig igen och att de rutiner som satte sig visar på lärdom av erfarenheter.

Herr talman! Pandemin må vara över, och vi har återgått till gamla rutiner. Vi ser att fler besöker konserter, köper biljetter och vill stödja kultur- och idrottslivet. Det är allas ansvar att vi hittar tillbaka och stöttar kultur- och idrottslivet. Det är framför allt nu vi ska stötta hela evenemangsbranschen.

Även om inget parti följdmotionerat på skrivelsen tål det att nämnas några saker att ta med sig framöver. Jag vill nämna tre saker.

För det första ger Riksrevisionen en rekommendation om att samordna bidragsgivningen. Vi kan delvis dela den bilden. Kulturområdet har många myndigheter, stora som små, och flera stiftelser och förvaltningsområden. Det ligger i allas intresse att bidragsgivningen blir träffsäker, snabb vid kriser och framför allt rättssäker. Genom att samla den under ett gemensamt tak, eller åtminstone färre tak, skulle man förstärka kunskapsnivån och förmodligen effektivisera arbetet ytterligare. Samtidigt skulle man kunna se över antalet myndigheter inom kulturområdet.

För det andra vill jag nämna att S och MP inte har gjort tillräckligt under sin tid vid makten för att stärka de kulturella och kreativa näringarna. Först när det uppdagades hur illa ställt våra kulturella och kreativa näringar har det tillsattes en utredning. I augusti presenterade utredningen SOU 2022:44 sina förslag.

Att våra kulturskapare haft dåliga villkor, inte kunnat ta del av sjukpenninggrundande inkomster eller pension, är något som det rapporterats om långt innan pandemin. Vi hoppas givetvis att nuvarande regering tar till sig de förslag som utredningen presenterat för att förbättra villkoren för våra kulturutövare så att de inte hamnar i samma situation igen vid nästa kris.

För det tredje behöver finansieringen till kulturen breddas. Den här regeringen borde tillsätta en utredning som tittar på hur finansieringen till kulturen kan breddas.

Jag har tidigare i den här talarstolen talat om den danska modellen där privata näringslivet och stiftelser är med och finansierar kulturen. I Sverige har vi gått i motsatt riktning. Det visade pandemin. Här har i stället staten pumpat in pengar för att hålla lågan vid liv. Det är inte hållbart att staten ensam långsiktigt finansierar hela kulturlivet. Vi föreslår att fler ska vara delaktiga i den här delen.

Är det något pandemin tydliggjorde så var det just hur beroende kultursektorn är av staten eftersom den förra regeringen fört en politik som lett till den här situationen. Nu gäller det att hitta en modell som säkerställer att fler är med och finansierar, för att vi inte ska hamna i samma situation igen.

Herr talman! Den så kallade 51-procentsregeln skapade stor debatt förra veckan. Ska politiken förändra regeln? Kan politiken förändra regeln, och vad tycker de olika politiska partierna i frågan?

Vi som parti tydliggjorde att vi varken kan eller vill förändra 51-procentsregeln. Den är en viktig grundbult i vårt föreningsliv och när det gäller vem som ska äga våra klubbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Tidöavtalet står det att projekt ska genomföras för att stärka de högsta ligornas konkurrenskraft. Är det 51-procentsregeln som åsyftas? Om inte, vad ska vi göra för att förbättra konkurrensen när det gäller just elitfotbollen och elithockeyn?

Herr talman! Man ska komma ihåg att det är mycket som inte finns med i avtalet men där vi kommer att och förhoppningsvis kan sätta press under den här mandatperioden. Det som står i Tidöavtalet är en bra början. Men jag är självklart inte nöjd där. Jag hade velat se vår politik och idrottspolitik genomföras fullt ut. Något annat vore märkligt.

Jag håller med om att det behöver göras mer när det gäller idrottsanläggningar. Det kommer alldeles strax en budget. Jag vet att man håller på att förhandla om den. Jag ber att få återkomma just gällande budgeten och den ekonomiska delen.